Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2017

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

I den globaliserade värld som nu håller på att digitaliseras påverkas det finländska samhället av tre centrala utvecklingstendenser som direkt påverkar finansministeriets ansvarsområde

  • — Finland fortsätter att åldras
  • — De internationella ekonomiska förhållandena är instabila och svåra att förutse
  • — Digitaliseringen inom samhället framskrider och dess effekter är tydligt märkbara inom alla sektorer. Samtidigt ökar den globala konkurrensen.

Befolkningens stigande medelålder försämrar i allt högre grad förutsättningarna för tillväxt och ökar utgifterna inom den offentliga ekonomin. Den utveckling mot åldrande som sker i Finlands åldersstruktur har bara börjat och den effekt utvecklingen har på kostnaderna för serviceproduktionen och på den långsammare ekonomiska tillväxten utjämnas inte förrän på 2030-talet. Åldrandet är inte enhetligt fördelat i Finland. De urbana regionerna växer medan befolkningen minskar i glesbygdsområdena.

Den ekonomiska situationen i Europa och i länderna i euroområdet är till följd av finans- och skuldkriserna fortfarande känslig för störningar. Den internationella verksamhetsmiljön och det säkerhetspolitiska läget är exceptionellt instabila och samtidigt har många europeiska länder en mycket dålig beredskap för nya ekonomiska chocker.

Konkurrenskraftsutmaningarna kommer inte att försvinna. Även om den traditionella globaliseringen inom produktionen av varor blivit långsammare och kanske rent av upphört efter finanskrisen kan digitaliseringens effekter på utrikeshandeln och ekonomin över lag börja skönjas först nu. Näthandeln växer och en allt större del av tjänsterna förmedlas via nätet. Således blir gränsdragningen mellan den konkurrensutsatta och den skyddade sektorn allt svårare. Denna utveckling påverkar såväl utformningen av marknaden som skattebasen och statens inkomster.

Samhälleliga effektmål

Finansministeriet ställer upp följande samhälleliga effektmål för sitt ansvarsområde. I motiveringen till kapitlen beskrivs de verksamhetsmål genom vilka uppnåendet av de samhälleliga effektmålen främjas.

Målet med finansministeriets beredning är att
  • — skapa ramar för ökad sysselsättning och produktivitet
  • — trygga hållbarheten inom den offentliga ekonomin
  • — skapa nya strukturer och verksamhetssätt för kundorienterade och resultatrika offentliga tjänster
  • — påverka internationellt och bygga upp ett framgångsrikt Europa.

Uppnåendet av finansministeriets samhälleliga effektmål följs med hjälp av det sätt på vilket nedanstående mål nås.

Statsfinanserna
  • — Statsfinanserna förbättras, hållbarhetsunderskottet minskar och skuldsättningsgraden sjunker.
Den kommunala ekonomin
  • — Saldot för den kommunala ekonomin förbättras.
Beskattning
  • — Det skattemässiga underskottet är lågt.
Statens regional- och lokalförvaltning
  • — Regional- och lokalförvaltningen är tydlig och enkel och stödjer uppnåendet av de mål som uppställts för de offentliga finanserna.
Den allmänna utvecklingen av den offentliga förvaltningen
  • — Med hjälp av digitaliseringen genomförs effektivare och mer resultatrika verksamhetssätt.
  • — Kostnaderna för statsförvaltningens centraliserade tjänster minskar och deras effektivitet ökar i fråga om lokalhantering, it-tjänster samt ekonomi- och personalförvaltningstjänster.
Statens finansförvaltning

Statens finansförvaltning bär det strategiska ansvaret för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsförutsättningar som möjliggör en hållbar kommunal ekonomi och för en resultatrik offentlig förvaltning.

Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet för verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.

Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en klar uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.

Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:

  • — beredning av den ekonomiska politiken
  • — beredning av förvaltningspolitiken
  • — styrning av förvaltningsområdet
Beredningen av den ekonomiska politiken

Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också euroområdets ekonomiska politik och samordningen av EU:s ekonomiska politik.

Ekonomisk forskning och prognostisering

Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriets prognoser utarbetas självständigt på ministeriets ekonomiska avdelning. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin och inkomstöverföringarna samt arbetsmarknaden och en politik som främjar en hållbar tillväxt.

Den offentliga förvaltningen och ekonomin

Finansministeriet har allt mer kopplat samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Detta märks bl.a. i planen för de offentliga finanserna. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga ekonomin och servicestrukturen och bereder även i fortsättningen åtgärder för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det centrala är iakttagandet av utgiftslinjerna i regeringsprogrammet och bedömningen av deras konsekvenser. En viktig uppgift är beredningen av planen för de offentliga finanserna.

Tryggandet av basservicen förutsätter en strukturell sänkning av de offentliga utgifterna i enlighet med regeringsprogrammet i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. En central utgångspunkt i den offentliga verksamheten är att förbättra effektiviteten och resultatet bl.a. genom en ökning av antalet elektroniska verksamhetsprocesser, koncentrering på kärnfunktionerna samt en översyn av arbetsfördelningen och finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna.

EU:s budget

Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.

Regleringen av finansmarknaden

Genom finansmarknadspolitiken stärker och skapar finansministeriet sådana verksamhetsförutsättningar och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt. Under den ekonomiska krisen i EU har Finland haft som mål att trygga den ekonomiska stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen inom euroområdet och att begränsa riskerna för Finland så mycket som möjligt och på så sätt trygga de finländska skattebetalarnas intressen.

Beskattningen och Tullen

Ett mål för skattepolitiken är att behålla det finländska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.

Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullen tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och tillsynen över punktbeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.

Statens finansförvaltning

Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för statens skuldhantering är att tillgodose statens finansieringsbehov och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från amortering av sina skulder till ny upplåning.

Med hjälp av statens pensionsfond gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten från vilken medel kan överföras för att täcka budgeten.

Statistikväsendet

Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.

Beredningen av förvaltningspolitiken

Finansministeriet bereder de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utvecklingen av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknik inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.

Statsförvaltningens koncernstyrning och utvecklingen av gemensamma tjänster

Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.

Styrningen av användningen av personalresurser och ett effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.

Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.

Statens finansförvaltning främjar statens konkurrenskraft som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet.

Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personaladministrationen fortsätter. Servicecenterprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå effektivitetsvinster.

Statens center för informations- och kommunikationsteknik (Valtori) ska under ledning av finansministeriet kostnadseffektivt utveckla och producera icke-branschspecifika IKT-tjänster för statsförvaltningen.

Den allmänna styrningen av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningens myndigheter

Finansministeriet svarar för styrningen och utvecklingen av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Målet för styrningen är att för statsförvaltningen, kommunalförvaltningen och den under beredning varande landskapsförvaltningen åstadkomma sådana offentliga tjänster och en sådan informationshantering som är kundinriktade, i första hand digitala, interoperabla, kostnadseffektiva och informationssäkra.

Produktiviteten inom den offentliga förvaltningen förbättras genom nya, främst digitala, verksamhetssätt och serviceprocesser.

Syftet med programmet för genomförande av den nationella servicearkitekturen är att effektivisera produktionen av elektroniska tjänster inom den offentliga förvaltningen med en gemensam infrastruktur, göra ärendehanteringen lättare för medborgarna och ge företag nya affärsmöjligheter. Programmet avslutas 2017 och resultaten av de projekt som genomförts inom projektet färdigställs och kan användas i produktionen.

Utvecklingsprogrammet för kommunernas ekonomi- och verksamhetsuppgifter, statistikföring och informationsförsörjning har som syfte att förbättra framtagningen av och åtkomsten till ekonomiska data som beskriver ekonomin och som ska ingå i planen för de offentliga finanserna och i programmet för kommunernas ekonomi och som behövs i beslutsprocesserna i kommunerna. Målet är att förbättra den operativa och informationsrelaterade kompatibiliteten i den offentliga förvaltningen genom att samordna data och automatisera anknytande processer.

Jämställdhet mellan könen

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

    2016
ordinarie
budget

2017
budgetprop.
       
28.60.02 Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag)    
  — fullmakt att ingå avtal 4,6 4,6
28.70.21 Inrättandet av ett nationellt inkomstregister (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt att ingå projektavtal 24,2 -
28.92 EU och internationella organisationer    
  — fullmakt att ingå avtal 4 586,0 4 586,0
28.92.87 Finlands andel av grundkapitalet för Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (förslagsanslag)    
  — fullmakt att ingå avtal 54,6 -

Förvaltningsområdets anslag 2015—2017

    År 2015
bokslut
1000 €
År 2016
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2017
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2016—2017
    1000 € %
 
01. Förvaltning 135 107 138 895 135 575 -3 320 -2
01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 33 491 30 627 29 330 -1 297 -4
(13.) Stöd vid införandet av gemensamma informationssystem och informationstjänster för den offentliga förvaltningen (reservationsanslag 3 år) 1 844 0
20. Genomförande av statens fastighetsstrategi och ägarstyrningen inom förvaltningsområdet (reservationsanslag 2 år) 1 115 315 245 -70 -22
(21.) Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 927 -927 -100
29. Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 98 657 107 026 106 000 -1 026 -1
(69.) Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (fast anslag) 0
10. Beskattningen och Tullen 611 579 621 975 608 679 -13 296 -2
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 413 066 407 776 405 929 -1 847 0
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 170 776 170 599 159 150 -11 449 -7
63. Återbetalda skatter (förslagsanslag) 3 399 17 900 15 900 -2 000 -11
95. Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag) 22 287 22 700 22 700 0
97. Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag) 2 051 3 000 5 000 2 000 67
20. Tjänster för statssamfundet 50 188 44 929 38 488 -6 441 -14
01. Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 28 089 25 253 22 487 -2 766 -11
02. Kursdifferenser på centraliserade valutakonton (förslagsanslag) 6 1 1 0
06. Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (reservationsanslag 2 år) 3 804 2 733 1 000 -1 733 -63
07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 1 048 2 000 2 000 0
(08.) Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 4 241 1 942 -1 942 -100
09. Omkostnader för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år) 3 000 3 000 3 000 0
10. Investeringsutgifter för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år) 10 000 10 000 10 000 0
88. Senatfastigheter 0 0
30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen 62 484 61 934 59 868 -2 066 -3
01. Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 50 356 50 546 47 138 -3 408 -7
02. Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 4 144 3 740 3 382 -358 -10
03. Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 7 984 7 648 9 348 1 700 22
40. Statens regional- och lokalförvaltning 92 773 88 071 81 998 -6 073 -7
01. Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 58 499 56 361 53 300 -3 061 -5
02. Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 32 492 31 088 28 346 -2 742 -9
03. Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år) 1 782 622 352 -270 -43
50. Pensioner och ersättningar 4 657 603 4 736 106 4 836 002 99 896 2
15. Pensioner (förslagsanslag) 4 418 278 4 471 106 4 577 377 106 271 2
16. Extra pensioner (förslagsanslag) 1 736 2 146 2 096 -50 -2
17. Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag) 1 429 2 651 2 625 -26 -1
50. Skadestånd (förslagsanslag) 39 480 39 949 39 700 -249 -1
63. Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag) 164 343 186 154 198 471 12 317 7
95. Ränteutgifter för pensionsutgifter som andra pensionsanstalter betalat på statens vägnar och förskott som de betalat till staten (förslagsanslag) 32 338 34 100 15 733 -18 367 -54
60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen 9 124 12 155 16 105 3 950 32
02. Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag) 27 25 25 0
10. Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år) 920 900 850 -50 -6
12. Kompetensutveckling (reservationsanslag 2 år) 8 000 11 000 15 000 4 000 36
60. Överföringar till Utbildningsfonden (förslagsanslag) 178 230 230 0
70. Utvecklande av statsförvaltningen 65 415 108 459 127 880 19 421 18
01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år) 4 600 3 000 7 000 4 000 133
02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 10 560 12 260 5 300 -6 960 -57
03. Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år) 32 000 27 500 27 500 0
(04.) Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner (reservationsanslag 3 år) 8 600 0
20. Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år) 9 655 35 199 55 580 20 381 58
21. Inrättandet av ett nationellt inkomstregister (reservationsanslag 3 år) 5 855 10 828 4 973 85
22. Stöd till digitalisering av offentliga tjänster (reservationsanslag 3 år) 24 645 21 672 -2 973 -12
80. Överföringar till landskapet Åland 237 759 247 768 251 871 4 103 2
30. Avräkning till Åland (förslagsanslag) 220 776 220 768 223 871 3 103 1
31. Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag) 6 988 15 000 15 000 0
33. Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag) 9 996 12 000 13 000 1 000 8
90. Stöd till kommunerna 8 530 198 9 016 697 8 594 339 -422 358 -5
20. Utveckling av statens, landskapens och kommunernas gemensamma informationsförvaltning och informationshantering (reservationsanslag 3 år) 9 465 3 000 10 000 7 000 233
22. Utveckling av och stöd till landskapen och förvaltnings- och servicestrukturerna (reservationsanslag 3 år) 600 800 14 300 13 500 1688
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag) 8 485 448 8 986 803 8 542 914 -443 889 -5
31. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag) 34 165 25 574 27 125 1 551 6
(34.) Finansiering av lokala försök i kommunerna (reservationsanslag 3 år) 520 520 -520 -100
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 238 916 255 000 251 000 -4 000 -2
41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 238 916 255 000 251 000 -4 000 -2
92. EU och internationella organisationer 1 995 364 1 977 640 1 930 050 -47 590 -2
03. Omkostnader för verket för finansiell stabilitet (reservationsanslag 2 år) 3 000 2 400 2 450 50 2
20. Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år) 2 900 1 500 1 500 0
40. Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag) 9 976 10 770 11 100 330 3
(60.) Överföring till fonden för finansiell stabilitet (reservationsanslag 3 år) 170 500 0
67. Infriande av förbindelser som ingåtts med internationella finansiella institut (förslagsanslag) 0 170 170 0
(68.) Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital (förslagsanslag) 3 208 0
69. Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag) 1 805 000 1 951 000 1 903 000 -48 000 -2
87. Finlands andel av grundkapitalet för Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (förslagsanslag) 11 000 11 030 30 0
95. Prestationer i samband med statsborgen (förslagsanslag) 780 800 800 0
99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen 15 106 7 450 35 450 28 000 376
(30.) Ramreservering för utgifter för invandring 0
(40.) Ramreservering för finansiering av en naturgasledning under Finska viken (förslagsanslag) 0
(87.) Användning av intäkterna från bankskatten (reservationsanslag 3 år) 0
95. Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag) 0 300 300 0
96. Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år) 5 000 5 000 5 000 0
97. Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag) 106 150 150 0
98. Hantering av risken i samband med kassaplaceringar (reservationsanslag 3 år) 10 000 2 000 30 000 28 000 1400
Sammanlagt 16 701 616 17 317 079 16 967 305 -349 774 -2
  Det totala antalet anställda 11 944 12 143 12 012