Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter
         10. Trafiknätet
         20. Myndighetstjänster för trafiken
         30. Stöd till trafiken och köp av tjänster
              42. Statsunderstöd för utbildning
              43. Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport
              51. Prisstöd för lotsning
              63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster
              64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården
              66. Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster
         40. Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation.
         50. Väder-, havs- och klimattjänster
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

30. Stöd till trafiken och köp av tjänsterPDF-versio

Förklaring: Målet för sjöfartspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen. Behovet av en egen handelsflotta är accentuerat för att Finland är avsides beläget och för att utrikeshandeln är beroende av sjötransporterna över Östersjön. Enbart aspekterna på försörjningsberedskapen kräver ett tillräckligt stort inhemskt tonnage. Handelsflottan har vuxit gradvis under de senaste åren. Andelen finländska fartyg av sjötransporterna har stabiliserat sig på en nivå på drygt 30 % (import drygt 40 %, export något över 20 %).

I fjärrtrafiken kan kollektivtrafikens basservicenivå tryggas genom köp av trafik eller genom beviljande av ensamrätt som kompensation för skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster när det inte uppstår tillräckliga förbindelser på marknadsvillkor. Basservicenivån granskas på trafiksystemnivå, dvs. det är tillräckligt att destinationen nås med endast en trafikform.

Kollektivtrafiksystemet utvecklas kraftigt i riktning mot servicenivåtänkande. Den servicenivå som tillhandahålls bygger på kundernas behov, samhälleliga mål och tillgängliga resurser. I de fyra största stadsregionerna är målet en kollektivtrafik som kan konkurrera med privatbilismen särskilt i fråga om arbetsresor. I de medelstora stadsregionerna eftersträvas ett attraktivt utbud av kollektivtrafik. I små stadsregioner och i glesbygder som är belägna nära stadsregioner eftersträvas en basservicenivå för kollektivtrafiken.

Enligt kollektivtrafiklagen ändrades sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen sker stegvis före den 2 december 2019. Ändringen inverkar även på de biljettyper som får statsunderstöd.

Utvecklandet av passagerarinformation, informationssystem och gemensamma betalningssystem för kollektivtrafiken främjas. På lång sikt kommer den statliga finansieringen enbart att användas till att köpa trafik av eller understödja trafik hos sådana aktörer som förbinder sig till arbetet med att utveckla gemensamma betalnings- och informationssystem för kollektivtrafiken.

De tjänster som tillhandahålls av färjor inom skärgårdstrafiken och förbindelsefartyg tryggas på nuvarande nivå.

42. Statsunderstöd för utbildning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 841 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd för kostnader för ordnande av yrkesutbildning inom järnvägstrafiken.

Förklaring: Anslaget är avsett för en läroanstalt eller aktiebolag som erbjuder övergripande yrkesutbildning inom järnvägsbranschen för olika uppgifter och som är oberoende av aktörerna inom järnvägsbranschen.


2017 budget841 000
2016 budget841 000
2015 bokslut841 000

43. Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 101 420 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av stöd enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007) till fartyg som är upptagna i handelsfartygsförteckningen.

Förklaring: Stöd som betalas för fartyg motsvarar allmänt beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de sjömanspensionsförsäkrings- och olycksfallsförsäkringspremier som arbetsgivaren betalar. För begränsat skattskyldigas del motsvarar stödet endast den verkställda källskattens belopp och det belopp av socialskyddsavgiften som arbetsgivaren betalar.

År 2017 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2016—30.6.2017. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares socialskyddsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2016—31.10.2017 i fråga om arbetsgivarprestationer som lämnats och betalats till skatteförvaltningen.

År 2015 betalades det 87,304 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det år 2017 i handelsfartygsförteckningen finns 112 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 96 lastfartyg och 16 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt ca 1 537 000.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till ändring av lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport. I regeringspropositionen utvidgas stödet att omfatta även sjömätningsfartyg. Kostnadseffekten av utvidgningen av stödet beräknas uppgå till ca 1 miljon euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utvidgning av stödet till sjömätningsfartyg1 000
Sammanlagt1 000

2017 budget101 420 000
2016 budget100 420 000
2015 bokslut87 304 118

51. Prisstöd för lotsning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 4 200 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av prisstöd för lotsning i Saimenområdet i enlighet med lotsningslagen (940/2003).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Enligt lotsningslagen tas det på Saima kanal och Saimens vattenområde ut en lotsningsavgift som grundar sig på ett nedsatt pris per enhet. Det nedsatta priset per enhet är maximalt två tredjedelar av det ordinarie priset per enhet. Av den anledningen är det meningen att prisstöd enligt momentet ska betalas för företagsekonomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimenområdet till det företag som producerar lotsningstjänster.

Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenområdet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen ersätts så att ersättningen är högst lika stor som underskottet för Saimenområdet (inkl. kanalen).


2017 budget4 200 000
2016 budget4 200 000
2015 bokslut4 200 000

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 84 474 000 euro.

Anslaget får användas

1) till ersättningar till trafikidkare i enlighet med avtalen om allmän trafik så som det föreskrivs i trafikavtalsförordningen (EG) nr 1370/20071)

2) till köp av tågtrafiktjänster

3) till köp av flygtrafiktjänster

4) till köp av fartygstrafiktjänster för Kvarken

5) till köp av region- och lokaltrafik och ersättning för fullgörande av prisskyldigheter samt kostnader för inrättandet och användningen av biljettsystemet

6) till stöd för kollektivtrafiken i de stora stadsregionerna

7) till stöd för kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna

8) till projekt för utvecklande av kollektivtrafiken och andra utgifter som främjar användningen av kollektivtrafiken samt för mobilitetsstyrning.

Av anslaget får beviljas understöd till kommuner och andra sammanslutningar i enlighet med statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik (1273/2013).

Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Anslaget är avsett för utgifter som avses i kollektivtrafiklagen (869/2009) samt för vissa andra utgifter som hänförs till produktionen av kollektivtrafiktjänster och främjandet och utvecklandet av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrningen.

Enligt kollektivtrafiklagen ändrades sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen sker stegvis före den 2 december 2019. Det ändrade sättet att ordna kollektivtrafiken innebär att staten ersätter regionala köp i regel direkt till trafikidkaren utan att stödja kommunerna. Kommunerna betalar även i fortsättningen sin andel av kostnaderna. I fråga om trafik som ordnas med bruttomodellen får staten biljettinkomsterna, vilka budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Där budgeteras utöver dessa inkomster även det stöd för skolresor som Fpa beviljar studerande på andra stadiet och andra inkomster som hänför sig till det riksomfattande biljett- och avgiftssystemet. När det gäller 2017 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 3 700 000 euro som biljettinkomster, som har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

  
Upphandling av tågtrafik30 170
Köp, prisskyldigheter och utvecklande i anslutning till region- och lokaltrafiken33 529
Stöd till kollektivtrafiken i stora stadsregioner9 750
Stöd till kollektivtrafiken i medelstora stadsregioner8 125
Upphandling av flygtrafik1 000
Kvarkentrafiken250
Utvecklingsprojekt750
Mobilitetsstyrning900
Sammanlagt84 474
Upphandling av tågtrafik

Ett nytt avtal mellan staten och VR-Group Ab om upphandling av tågtrafiken åren 2016—2019 omfattar både fjärrtågtrafik och närtrafik utanför samkommunen Helsingforsregionens trafik. Avtalets värde under fyraårsperioden är 120,68 miljoner euro. Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldigt att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavtalet om ensamrätt till persontågtrafik under perioden 3.12.2009—31.12.2019.

Syftet med stödet till fjärrtågtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional och riksomfattande nivå som bedöms vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor och i den omfattning det anslag som årligen beviljas för ändamålet räcker till. Köpet av närtrafiken möjliggör en högre servicenivå än vad de direkta biljettinkomsterna möjliggör. Genom köpen möjliggörs en järnvägsnärtrafik som kan anses tillräcklig ur trafikpolitiskt perspektiv i den utsträckning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget räcker.

Köp, prisskyldigheter och utvecklande i anslutning till region- och lokaltrafiken

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den kollektivtrafik av typen basservice som på landsbygden bedrivs med bussar och taxibilar samt de prisskyldigheter som gäller region- och arbetsresebiljetter för övergångsperioden. Dessutom skaffar de sin trafik i regionen genom konkurrensutsatta avtal i vars finansiering kommuner kan delta. Grunderna för det stöd närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar anges i statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik. Genom stödet till kollektivtrafiken kompenseras även prisskyldigheten i anslutning till region-, stads- och arbetsresebiljetterna i sådan trafik som bedrivs enligt trafikeringsavtal för övergångsperioden. Förutsättningen för finansiering för detta ändamål är att kommunen deltar i kostnaderna för skyldigheten att tillhandahålla den allmännyttiga tjänsten med en andel som är minst lika stor som statens.

Tyngdpunkterna för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på trafikplanering samt på främjande och utvecklande av samordningen av persontransporterna. Utöver detta används finansieringen för kostnader för inrättandet och användningen av biljettsystemet.

Stöd till kollektivtrafiken i stora stadsregioner

Staten stöder kollektivtrafiken i Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna med ett anslag på 9,75 miljoner euro under förutsättning att finansieringen höjer kollektivtrafikens servicenivå inom regionerna och därmed ökar användningen av kollektivtrafiken och dess marknadsandel samt förbättrar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutning till den myndighet som ansvarar för att ordna kollektivtrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen. En förutsättning för statsunderstödet är att den statliga finansieringen binds till utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik så att man kan garantera finansieringens effekter i enlighet med målen i programmen. Att inrikta sådana anpassningsåtgärder som det avtalades om vid regeringens ramförhandlingar mot kollektivtrafikstödet för stora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik.

Staten understöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Stöd till kollektivtrafiken i medelstora stadsregioner

Staten understöder kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna med ett anslag på sammanlagt 8,125 miljoner euro, förutsatt att stadsregionerna har upprättat ett intentionsavtal om genomförande av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken och att stadsregionerna deltar i finansieringen av utvecklingsåtgärderna med minst 50 % av de godtagbara kostnaderna. Att inrikta sådana anpassningsåtgärder som det avtalades om vid regeringens ramförhandlingar mot kollektivtrafikstödet för medelstora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalen med stadsregionerna.

Upphandling av flygtrafik

Flygtrafik kan köpas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten köper flygtrafik på reguljära rutter tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala instanser deltar i finansieringen av denna trafik. I den upphandlade trafiken mellan Helsingfors och Nyslott reste 11 000 passagerare år 2015. Det nya avtalet om regelbunden flygtrafik på rutten Helsingfors—Nyslott gäller 11.1.2016—22.12.2017. För rutten Helsingfors–Björneborg infördes en allmän trafikplikt under förutsättning att Björneborgs stad svarar för kostnaderna för den upphandlade trafiken. Björneborgs stad har ingått ett avtal om köptrafik för rutten Helsingfors—Björneborg för tiden 1.2–16.12.2016 och svarar för de kostnader som uppkommer av rutten.

Kvarkentrafiken

Målet med upphandlingen av fartygstrafiken i Kvarken är att garantera en passagerarfärjetrafik mellan Vasa och Umeå året om. Avsikten är att det treåriga avtal som trädde i kraft vid ingången av 2014 ska fortsätta med 2+2 optionsår enligt avtalet. Finska statens betalningsandel är högst 50 % av upphandlingskostnaderna. År 2017 beräknas antalet passagerare uppgå till ca 175 000 personer.

Utvecklingsprojekt

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. För utvecklingsprojekten anvisas 0,750 miljoner euro. En förutsättning för beviljandet av statsunderstöd för utvecklingsprojekt är att de som får statsunderstöd deltar i kostnaderna för projektet med åtminstone en lika stor andel och att resultaten av utvecklingsprojekten även främjar de riksomfattande utvecklingsmålen för kollektivtrafiken.

Mobilitetsstyrning

Av anslaget anvisas 0,9 miljoner euro för mobilitetsstyrning. Genom mobilitetsstyrning medverkar man till att öka andelen kollektivtrafik, och därmed också andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Justering av biljettintäkter för kollektivtrafik1 700
Sammanlagt1 700

2017 budget84 474 000
2016 budget82 774 000
2015 bokslut103 159 000

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 12 990 000 euro.

Anslaget får användas

1) till köp av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården och konsumtionsutgifter som föranleds av dessa tjänster samt redogörelser och information

2) till reparation av de bryggor som används för skärgårdens förbindelsefartygstrafik

3) till att understödja underhållet av de isvägar av privat natur som ersätter förbindelsefartygstrafiken

4) till betalning av utgifter som föranleds av fullmakter som beviljats under tidigare år och under finansåret.

Av anslaget får det dessutom beviljas understöd för de trafikidkare som sköter förbindelserna i skärgården på de grunder som anges i statsrådets förordning (371/2001).

I fråga om understöden budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland berättigas att ingå femåriga helhetsserviceavtal om upphandling av skärgårdens förbindelsefartygstrafik till ett belopp av högst 10 700 000 euro av de totala kostnaderna.

Förklaring: Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har erforderlig transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Trafikverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet och Finska viken som inte har någon vägförbindelse. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom förbindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 210 000 personer år 2017. Utgifterna per passagerare är ca 62 euro per bofast person längs förbindelsefartygsrutterna, ca 19 300 euro per år.

Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för invånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns tillgång till förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av passagerar- och godstransporter i Finska viken och Åbolands skärgård.

Genom nya fullmakter tryggas köp av förbindelsefartygstrafik på rutterna i norra Nagu samt Rimito som helhetstjänster där tjänsteleverantörerna svarar för anskaffningen och underhållet av de fartyg som trafikerar på dessa rutter. Avsikten är att förbindelsefartygstrafiktjänsterna ska konkurrensutsättas under 2017. Helhetsservicen enligt avtalen gäller åren 2019—2023. Förbindelsefartygstrafiken beräknas föranleda utgifter på ca 2 140 000 euro om året under perioden 2019—2023.

För att utveckla helheten när det gäller trafiktjänsterna i skärgården har man inlett ett projekt med målet att främja utbudet av mångsidiga trafik- och transporttjänster som beaktar kundernas behov, bl.a. genom att avlägsna hinder för marknadstillträde. Projektet kan inverka på anskaffningen av förbindelsefartygstjänster i framtiden.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring490
Sammanlagt490

2017 budget12 990 000
2016 budget12 500 000
2015 bokslut12 225 000

66. Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 303 000 euro.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Köpet av förbindelsefartygstjänster som helhetsservice för rutterna Kotka—Pyttis och Hitis konkurrensutsattes 2012. Tjänsteleverantörerna har ansvarat för upphandling och underhåll av de fartyg som går i trafik på rutterna Kotka—Pyttis och Hitis. Helhetsservicen enligt avtalet gäller åren 2014—2023. Förbindelsefartygstrafiken beräknas föranleda utgifter på ca 5 303 000 euro om året under perioden 2014—2023. På rutterna Kotka—Pyttis och Hitis beräknas passagerarantalet vara ca 30 000 personer år 2017. Utgifterna per passagerare är ca 175 euro per bofast person längs förbindelsefartygsrutterna, ca 43 100 euro per år.


2017 budget5 303 000
2016 budget5 303 000
2015 bokslut5 303 000