Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
       11. Skatter och inkomster av skattenatur
         01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet
              01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
              02. Samfundsskatt
              03. Källskatt på ränteinkomster
              04. Skatt på arv och gåva
         04. Skatter och avgifter på grund av omsättning
         08. Punktskatter
         10. Övriga skatter
         19. Övriga inkomster av skattenatur
       12. Inkomster av blandad natur
       13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst
       15. Lån
     Anslag

Statsbudgeten 2017

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhetPDF-versio

01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

Under momentet beräknas inflyta 8 929 000 000 euro.

Förklaring: Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2014, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2017 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2015 och 2016 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2015—2017. I prognosen beaktas de ändringar i skattegrunderna som gjorts 2015 och 2016 och som föreslås 2017 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2015.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster

Skattepliktiga inkomster, nivå och förändring2015
prognos
mn €
%2016
prognos
mn €
%2017
prognos
mn €
%
       
Förvärvsinkomster, varav124 5651,5127 0092,0128 6511,3
— löneinkomster82 0520,883 4471,784 1150,8
— pensionsinkomster29 6782,830 4822,731 4833,3
Kapitalinkomster, varav11 7077,812 0522,912 4233,1
— överlåtelsevinster4 5256,84 500-0,64 6353,0
— utdelningsinkomster3 92016,34 2067,34 3463,3

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2017 och till lag om ändring av inkomstskattelagen. Regeringen lämnar i samband med budgetpropositionen också en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om ett skogsgåvoavdrag och en proposition med förslag till lag om reglering av näringsverksamheten, jord- och skogsbruket och ett extra avdrag för rennäring. Beskattningen av arbete lindras med 515 miljoner euro på grund av konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. Beskattningen av pensionsinkomster lindras på motsvarande sätt, vilket minskar skatteinkomsterna med ca 136 miljoner euro. Dessa skattelättnader minskar statens intäkter av förvärvs- och kapitalinkomstsbeskattningen med ca 266 miljoner euro. I överensstämmelse med regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering införs ett företagaravdrag, och generationsväxlingar inom skogsbruket underlättas genom att ett s.k. skogsgåvoavdrag införs. På grund av tidpunkten för skatteuppbörden realiseras skogsgåvoavdragets effekter på skatteintäkterna först från och med 2018. Hushållsavdraget höjs. I skattegrunderna för förvärvsinkomster görs på alla inkomstnivåer en justering som motsvarar ändringen i konsumentprisindex 2017. Rätten att dra av räntor på bostadslån inskränks i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Åren 2017—2019 minskar avdragsrätten med 10 procentenheter per år så att 25 procent av räntorna på bostadslån är avdragsgilla 2019. År 2017 sänks den avdragsgilla delen av räntor på bostadslån från 55 procent till 45 procent. De effekter som ändringarna har för statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan. Dessutom sänker de avgiftshöjningar för försäkrade som överenskommits inom ramen för konkurrenskraftsavtalet intäktskalkylen under momentet genom att avgifterna är avdragsgilla i beskattningen.

Effekterna på statens skatteintäkter av de föreslagna ändringarna i skattegrunderna vid förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen 2017 och på årsnivå (mn euro)

 Effekter
2017
Effekten på årsnivå
   
Indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster-101-110
Höjning av hushållsavdraget-10-19
Införande av ett företagaravdrag-61-66
Införande av ett skogsgåvoavdrag--13
Begränsning av rätten att dra av ränta på bostadslån1617
Statens andel av den lindrade beskattningen av förvärvsinkomster på grund av konkurrenskraftsavtalet-244-266
Sammanlagt-399-462
— varav åtgärder som ökar skatteintäkterna1617
— varav åtgärder som minskar skatteintäkterna-415-479

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi).

Debiterat skattebelopp (mn euro) under skatteåren 2014—2017

 2014
utfall
2015
prognos
2016
prognos
2017
prognos
     
Progressiv inkomstskatt5 6905 8385 7915 376
Skatt på kapitalinkomster2 4822 7762 9152 963
Rundradioskatt500508487491

Uppskattning av inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst till staten 2017 (mn euro)

  
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster8 258
Källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga178
Rundradioskatt493
Sammanlagt8 929

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2017 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna från 2014. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Det har definierats 53 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 42 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt 16,1 miljarder euro 2017 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 3,4 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 8,4 miljarder euro.

Antalet skattestöd inom beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomst och beloppet av dem ökar 2017 på grund av införandet av ett företagaravdrag och ett skogsgåvoavdrag samt höjningen av arbetsinkomstavdraget. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro.

Uppskattning av skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen 2015—2017 (mn euro)

 201520162017
    
Avdragsgillhet för lagstadgade pensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings- och sjukförsäkringspremier2 4152 4802 655
Arbetsinkomstavdrag2 0952 1302 422
Hushållsavdrag365370380
Avdragsgillhet för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer195195200
Pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen315305320
Avdragsgillhet för frivillig pensionsförsäkringspremie100105110
Skattefrihet för barnbidrag500505510
Skattefrihet för vissa andra sociala förmåner950960970
Avdragsgillhet för räntor på bolån240210190
Skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst3 3003 3003 400
Skattefrihet för vinst vid försäljning av egen bostad (uppskattning)1 3001 3001 300
Övriga3 5053 6443 650
Sammanlagt15 28015 50416 107

2017 budget8 929 000 000
2016 budget9 210 000 000
2015 bokslut9 094 292 379

02. Samfundsskatt

Under momentet beräknas inflyta 3 567 000 000 euro.

Förklaring: Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Skatten är 20 % av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatt var kommunerna och församlingarna till utgången av 2015. Sedan 2016 är staten och kommunerna skattetagare när det gäller samfundsskatten. Församlingarnas utdelning av samfundsskatten ersattes vid ingången av 2016 med ett indexbundet anslag.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2017 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2015 till 2017. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2017 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

Den uppskattade utvecklingen för rörelseöverskottet, företagens resultatutveckling och den slutliga samfundsskatten

 20142015
prognos
2016
prognos
2017
prognos
     
Förändring av rörelseöverskottet, %3,36,11,18,1
Skatteårets slutliga skatt, mn euro4 4124 5264 6985 141
— statens andel av intäkterna från samfundsskatten, %61,6360,3569,0869,66

År 2017 träder inga sådana ändringar av skattegrunderna i kraft som påverkar intäkterna av samfundsskatten. De sänkta arbetsgivaravgifterna på grund av konkurrenskraftsavtalet ökar skattebasen för samfundsskatten, vilket har beaktats i tillväxtprognosen för rörelseöverskottet.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in ca 20 miljoner euro på årsnivå.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2017 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2016 och 2015.

Prognos för inflödet av samfundsskatt år 2017

  
Inflödet av samfundsskatt för olika skatteår, mn euro 
— skatteåret 2018406
— skatteåret 20174 297
— skatteåret 2016391
— tidigare skatteår35
Sammanlagt5 129
— varav statens andel3 567

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 565 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 350 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp.


2017 budget3 567 000 000
2016 II tilläggsb.206 000 000
2016 budget2 877 000 000
2015 bokslut2 761 280 794

03. Källskatt på ränteinkomster

Under momentet beräknas inflyta 43 000 000 euro.

Förklaring: Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1550/1992). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2015 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 78 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,3 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen:

 2015 utfall2016
prognos
2017
prognos
    
Förändring i den källskattebelagda inlåningsstocken, %-0,112,62,3
Genomsnittsräntan på hushållens insättningar, %0,330,190,08

2017 budget43 000 000
2016 budget91 000 000
2015 bokslut110 410 026

04. Skatt på arv och gåva

Under momentet beräknas inflyta 510 000 000 euro.

Förklaring: Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra ca 20 procent av de skatter som inflyter under momentet.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om skatt på arv och gåva och 47 § i inkomstskattelagen. I propositionen föreslås det att skatteskalorna för skatten på arv och gåva lindras för främjande av generationsväxlingar inom jordbruket och inom andra företag. Samtidigt föreslås det att skattebasen utvidgas i fråga om skattefria ersättningar från dödsfallsförsäkringar. De föreslagna ändringarna uppskattas minska statens skatteinkomster med 40 miljoner euro på årsnivå. År 2017 beräknas ändringarna dock minska statens skatteinkomster med 25 miljoner euro på grund av dröjsmål i arvs- och gåvobeskattningen.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara ca 141 miljoner euro 2017.


2017 budget510 000 000
2016 II tilläggsb.-50 000 000
2016 budget710 000 000
2015 bokslut630 918 741