Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         60. Energipolitik
              40. Energistöd
              43. Kyotomekanismerna
         70. Integration

Statsbudgeten 2017

60. EnergipolitikPDF-versio

Förklaring:För genomförande av tillväxtpolitiken knyts energipolitiken samman med klimat-, ekonomi-, konsument- och miljöpolitiken. I den nationella omvärlden ställs ramvillkoren för energipolitiken av finanspolitiken, sysselsättningsmålen samt klimat- och miljökraven. Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt påverkas i hög grad av sättet på vilket de nationella energi- och klimatmålen och Europeiska unionens energi- och klimatmål förverkligas. Produktionen och användningen av energi står för 80 % av utsläppen av växthusgaser. I den internationella omvärlden accentueras leveranssäkerheten i fråga om tillgången till energi, differentieringen i världsmarknadspriserna på bränslen, de målsatta riktlinjerna för energi- och klimatpolitiken och de åtgärder som dessa föranleder inom Europeiska unionen samt åtgärderna för att begränsa klimatförändringen.

Europeiska unionen har förbundit sig att före 2020 minska sina växthusgaser med 20 procent från 1990 års nivå. EU har dessutom förbundit sig att öka andelen förnybar energi till 20 procent inom hela unionen fram till 2020. För energieffektiviteten har man inom EU ställt ett gemensamt mål om att effektivisera energianvändningen med 20 procent fram till 2020 jämfört med den utveckling som skulle ske utan nya åtgärder. Som en del av EU:s gemensamma mål bör Finland minska utsläppen från funktioner som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter (bl.a. utsläpp från markbunden trafik, jordbruk och husrelaterad uppvärmning) med 16 % från 2005 års nivå fram till 2020. Under samma period ska användningen av förnybar energi öka från 28,5 procent till 38 procent räknat från slutanvändningen av energi. Utsläppen från de funktioner som omfattas av handeln med utsläppsrätter bör inom EU minska med i snitt 21 %. I enlighet med det nationella målet ska dessutom andelen biobränslen som används inom transportområdet vara minst 20 % år 2020, dock så att en del av biobränslena kan räknas dubbelt in i målet. Målen innebär bl.a. att uppgången i förbrukningen av energi bör vändas i en nedgång redan under detta årtionde. Enligt uppdateringen av energi- och klimatstrategin som blev färdig 2013 håller Finland på att nå de mål som uppställts för 2020. Enligt regeringsprogrammet uppfylls målen för 2020 under regeringsperioden. Av spetsprojektfinansieringen enligt regeringsprogrammet riktas 100 miljoner euro åren 2016—2018 till innovativa projekt som främjar kommersialisering av energi- och klimatteknik.

I sitt nya klimat- och energipaket för 2030 föreslår Europeiska kommissionen en fortsättning på de klimat- och energimål som nu gäller fram till 2020. Europeiska rådet ställde som mål för 2030 att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 procent jämfört med 1990 samt på EU-nivå som mål för den förnybara energin en andel på 27 procent av slutförbrukningen av energi och för energieffektiviteten ett indikativt effektiviseringsmål på 27 procent jämfört med utvecklingen utan nya åtgärder. Kommissionen kommer under åren 2015—2017 att lämna förslag till lagstiftning i anslutning till det nya klimat- och energipaketet. De mål för ökad användning av förnybar energi och bättre energieffektivitet inom hela EU kommer inte heller framöver att fördelas särskilt på varje EU-land, utan genomförandet av målen i de enskilda medlemsstaterna kommer att övervakas genom en ny förvaltningsmodell enligt vilken medlemsstaterna utarbetar nationella planer där de rapporterar till kommissionen om de framsteg som gjorts. I regeringsprogrammet ställdes som mål att andelen förnybar energi ska vara minst 50 % på 2020-talet och att självförsörjningsgraden, som omfattar bl.a. torv, ska överstiga 55 procent. Målen och särskilt åtgärderna för att uppnå dem preciseras i den nationella energi- och klimatstrategin som nu bereds och sträcker sig fram till 2030.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden och för att stärka förutsättningarna för tillväxtpolitiken preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2017 för resultatområdet för energipolitik:

  2013
utfall
2014
utfall
2015
utfall/uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
           
— Energisjälvförsörjning (%) (Uppskattning i enlighet med internationell statistikföring) 51 52 52 52 52
— Elmarknadens funktion förbättras (EU:s index för konsumenttillfredsställelsen, MPI-värdet för el) 77,5 76 76 76 76
— Användningen av förnybar energi i % av slutanvändningen 37 39 38 38 38
— Slutanvändningen av energi/bruttonationalinkomsten minskar (TJ/BNI, mn euro) 5,8 5,7 5,6 < 5,7 < 5,7

01. Energimyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 407 000 euro.

Förklaring:Energimyndigheten sköter verkställighetsuppgifter inom energi- och klimatpolitiken, och dessa är de uppgifter som myndigheten har enligt lagstiftningen och som gäller tillsynen över och främjandet av energimarknaden och klimatmålen. Energimyndigheten ansvarar för tillsynen över och främjandet av energimarknaden, dvs. el- och naturgasnätverksamheten, samt parti- och detaljhandelsmarknaden för el och naturgas. I fråga om klimatmålen har myndigheten ansvar för utsläppshandeln, stödsystemen för förnybar energi, hållbarhetskriterierna för biobränslen samt tillsynen över och främjandet av energieffektiviteten. Myndigheten har också andra verkställighetsuppgifter inom energi- och klimatpolitiken.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Energimyndigheten för 2017:

Effektivitet

  2015
utfall
2016
mål
2017
mål
       
El- och gasmarknaden fungerar effektivt och möjliggör en hög leveranssäkerhet samt skäliga och konkurrenskraftiga priser      
— Beloppet av investeringar i eldistributionsnät i enlighet med tillsynsförfarandena, mn € - > 700 > 750
— Kundernas aktivitet på detaljhandelsmarknaden när det gäller byte av elförsäljare, % 11,4 > 11 > 12
Klimatmålen förverkligas kostnadseffektivt med hjälp av utsläppshandeln, förnybar energi och energieffektivitet      
— Andelen el som producerats med förnybara energikällor, % 35,9 > 33 > 35
— Kumulativ energibesparing beräknad enligt artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, TWh - > 25 > 31

Funktionell effektivitet

  2015
utfall
2016
mål
2017
mål
       
Digitalisering av myndighetens ärendehanteringsprocess      
— Andelen elektroniska registreringar av alla registreringar, % 53 > 65 > 70
Smidigare tillståndsprocesser vid myndigheten och servicelöftet i fråga om dem      
— Fastställande av servicelöftena i fråga om myndighetens tillståndsprocesser - Fastställda -
Lönsamheten i fråga om tillsynen över energimarknaden      
— Omkostnaderna för tillsynen över el- och naturgasmarknaden enligt den sammanlagda förbrukningen av el och naturgas, c/kWh 0,0033 < 0,0034 < 0,0033
Lönsamheten i fråga om främjande av klimatmålen      
— Omkostnaderna för förvaltningen av utsläppshandeln per anläggning som omfattas av utsläppshandeln, €/anläggning 2 723 < 3 000 < 2 950
— Omkostnaderna för förvaltningen av produktionsstöden för förnybar energi enligt den el som produceras i de anläggningar som omfattas av systemet, €/MWh 0,35 < 0,33 < 0,32
Kundernas tillfredsställelse med myndighetens verksamhet      
— Helhetsbetyg enligt en enkät för kunder och intressentgrupper, skalan 1—5 3,52 > 3,65 > 3,65

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

  2015
utfall
2016
mål
2017
mål
       
Utvecklingen av årsverken 70,6 69 72
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) 3,5 3,8 > 3,9

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 9 372 10 457 7 907
Bruttoinkomster 1 806 1 600 1 500
Nettoutgifter 7 566 8 857 6 407
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 322    
— överförts till följande år 1 750    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Elnätsinnehavarnas andel av finansieringen av informationspunkten 165
Finansiering till verkställighetsuppgifter inom kompensationssystemet för utsläppshandelns indirekta kostnader 140
Främjande av energieffektivitet och användning av förnybar energi (överföring till moment 32.60.20) -2 500
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) -1
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -50
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror 8
Löneglidningsbesparing -18
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -43
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -7
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -62
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -35
Temporär sänkning av StPL-avgiften -44
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -3
Sammanlagt -2 450

2017 budget 6 407 000
2016 II tilläggsb. -36 000
2016 budget 8 857 000
2015 bokslut 8 994 000

20. Främjande av energieffektivitet och användning av förnybar energi (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) till informations- och rådgivningsverksamhet i anslutning till energieffektivitet samt användning och produktion av förnybar energi och till utvecklingsprojekt och utredningar

2) främjande av effektiv användning av energi och förnybara energikällor

3) till de åtgärder som beredningen av Europeiska unionens lagstiftning om energieffektivitet och förnybar energi och det nationella genomförandet kräver

4) till internationellt samarbete i anslutning till de uppgifter som nämns ovan i 1—3 punkten.

Förklaring:EU har som mål att förbättra energieffektiviteten med 20 procent före 2020. Också i användningen av förnybara energikällor eftersträvas inom EU en betydande ökning.

Åtgärdshelheter som pågår är bl.a. genomförande av energieffektiviseringsdirektivet och fullgörande av energieffektiviseringsavtal samt införande av ett energikartläggningssystem, fastställande av europeiska energieffektivitetskrav för produkter och främjande av förnybar energi.

Genom funktionen samlas, bearbetas och sprids information samt utvecklas metoder och påskyndas ibruktagande av ny teknik med beaktande av också de möjligheter som internationellt samarbete erbjuder. Inom den introduktions-, rådgivnings- och informationsverksamhet som gäller effektiv användning av energi och förnybara energikällor och som riktar sig till större konsumentgrupper samarbetar man intensivt med sakkunnigorganisationer samt regionala och lokala aktörer.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp resultatmål för 2017 för främjande av energieffektivitet och användning av förnybar energi som en del av Energimyndighetens resultatmål.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Överföring från moment 32.60.01 2 500
Sammanlagt 2 500

2017 budget 2 500 000

40. Energistöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 70 076 000 euro.

Anslaget får användas

1) för investeringar och utredningar som stöder produktion eller användning av förnybar energi, energisparande, en effektivare energiproduktion eller energianvändning eller införandet av ny teknik med anknytning till detta

2) för pilot- och demonstrationsprojekt som hänför sig till teknik för produktion eller användning av biodrivmedel samt för utredningar om miljökonsekvenserna och de samhällsekonomiska konsekvenserna av biodrivmedel eller ny teknik som gäller biodrivmedel

3) för investeringar i produktion eller användning av energi som minskar miljöolägenheterna eller till utredningar om sådan produktion eller användning.

Understöden beviljas med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) och statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av energistöd (1063/2012). Utredningar som gäller nyttiggörandet av biodrivmedel är konsumtionsutgifter, och bestämmelserna om understöd tillämpas inte på dem. På de understöd som gäller pilotanläggningar för biobränslen och som Innovationsfinansieringsverket Tekes beviljar tillämpas Tekes finansieringsvillkor.

Anslaget får också användas till betalning av stöd som beviljats tidigare med stöd av statsrådets förordningar om allmänna villkor för beviljande av energistöd (1313/2007 och 1063/2012).

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2017 får nya förbindelser ingås till ett belopp av högst 35 000 000 euro.

Förklaring:Energistödet utgör en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön. Energistöd behövs särskilt för att främja införandet och kommersialiseringen av ny teknik, för förnybar värmeproduktion och småskalig elproduktion, för att öka användningen av biodrivmedel och för att stödja investeringar i energieffektivitet (inbegriper elfordonssystem, bland dem väteteknik). Anslaget får användas för att stödja storskaliga demonstrationsanläggningar som uppförs i Finland och som ingår i EU:s strategiska plan för energiteknik. För att också produktionen och användningen av biodrivmedel och andra förnybara energikällor ska främjas så att en nivå som motsvarar målen nås i Finland förutsätts det att stödinsatserna i fråga om energi riktas till pilot- och demonstrationsprojekt för ny teknik samt till utvärdering av konsekvenserna av bränsleanskaffnings-, bränsleproduktions- och bränsleanvändningskedjorna och till standardisering av alternativa bränslen. Innovationsfinansieringsverket Tekes har vid sidan av arbets- och näringsministeriet en central roll när det gäller att genomföra programmet för utveckling av biodrivmedel. Tekes ansvarar inom ramen för utvecklingsprogrammet för projekt i anslutning till pilotering av teknik, och arbets- och näringsministeriet för stöd som riktas till demonstrationsanläggningarna.

Samhälleliga effekter

  2015
utfall
2016
mål
2017
mål
       
Ny teknik införs i större utsträckning i produktionen och användningen av energi      
Mångsidigheten inom energiförsörjningen kvarstår på en god nivå      
— Investeringar som främjats genom energistöd (mn euro) 260—325 140—175 140—175
— Beviljat energistöd (mn euro) 65 35 35
— Hävstångseffekten från energistödet (investeringar/stödbelopp) 4—5 4—5 4—5

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

  2017 2018 2019 2020— Sammanlagt
fr.o.m.
2017
           
Förbindelser som ingåtts före 2017 66 576 30 594 20 150 3 500 120 820
Förbindelser 2017 3 500 14 000 8 750 8 750 35 000
Utgifter sammanlagt 70 076 44 594 28 900 12 250 155 820

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Anpassningsåtgärd -750
Fördröjningen av projektet Merituuli 10 000
Fördröjningen av stora projekt 8 400
Specificeringar av betalningsanslaget för bioraffinaderiprojekt -9 060
Specificering av utbetalningar -10 416
Sådana förändringar i utbetalningen som föranleds av ökningen av en fullmakt av engångsnatur -4 500
Sammanlagt -6 326

2017 budget 70 076 000
2016 budget 76 402 000
2015 bokslut 45 931 531

41. Investeringsstöd för LNG-terminaler (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 28 465 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av investeringsunderstöd för terminaler för kondenserad naturgas (LNG).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Anslaget under momentet används till betalning av de investeringsstöd som 2014 beviljades för fyra LNG-terminalprojekt. De beviljade stöden uppgår till sammanlagt 92 876 100 euro och har beviljats med stöd av statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av investeringsstöd för terminaler för kondenserad naturgas (707/2013).

Som en följd av EU:s svaveldirektiv, som trädde i kraft i början av 2015, övergår man inom havstrafiken till att använda bränslen med lägre utsläpp. Detta ökar de årliga exportkostnaderna i synnerhet inom den energiintensiva industriella primärproduktionen. Kondenserad naturgas är ett kostnadseffektivt och med tanke på miljön bra alternativ i fartygstrafiken jämfört med konkurrerande drivmedel. Användningen av LNG förutsätter att man bygger infrastruktur för Östersjöområdet och för LNG-terminaler i Finland innan investeringar kan göras i LNG-drivna fartyg. Utbyggnaden av LNG-terminaler främjar leveranssäkerheten i fråga om naturgas, diversifieringen av bränsleupphandlingen och konkurrensen på naturgasmarknaden eller i övrigt på bränslemarknaden.

Samhälleliga effektmål
  • — Ett distributionsnät för kondenserad naturgas som också betjänar havstrafiken byggs ut
  • — Leveranssäkerheten i fråga om naturgas förbättras, bränsleupphandlingen diversifieras och konkurrensen på bränslemarknaden ökar.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

  2017 2018 2019 Sammanlagt
fr.o.m.
2017
         
Förbindelser som ingåtts före 2017 28 465 14 930 5 532 48 927
Utgifter sammanlagt 28 465 14 930 5 532 48 927

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Justering av utbetalningarna -13 285
Sammanlagt -13 285

2017 budget 28 465 000
2016 budget 41 750 000
2015 bokslut 11 720 737

42. Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 385 000 euro.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:I syfte att trygga elförsörjningen i Norra Lappland stöds verksamheten vid Enontekiön Sähkö Oy, som verkar inom Enontekis kommuns område, och Tunturiverkko Oy:s ersättningsinvesteringar inom Utsjokiregionen. I Enontekis riktas stödet till att sätta i stånd elmatningsförbindelsen inom Kilpisjärviregionen. I Utsjoki användes stödet för att skapa förutsättningar för elandelslaget Utsjoen Sähköosuuskunta och Inergia Oy att gå samman till ett större nätbolag (Tunturiverkko Oy). De investeringar som krävs i elnäten i området är omfattande i förhållande till bolagens omsättning. Med hjälp av stödet kan höjningarna av elöverföringspriset hållas på en rimlig nivå.

Anslaget under momentet används till att betala fullmakter som beviljats tidigare åren 2009 och 2014. Avsikten är att 2017 använda 200 000 euro av anslaget för investeringar i Enontekiön Sähkö Oy:s nät i Kilpisjärvi och 185 000 euro för ersättningsinvesteringar inom Utsjokiregionen.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

  2017 Sammanlagt
     
Förbindelser som ingåtts före 2017 385 385
Utgifter sammanlagt 385 385

Vid beviljandet av understöd till Enontekiön Sähkö Oy beaktas EU:s bestämmelser om statligt stöd. Vad gäller fjällnätet är det fråga om ett statligt stöd enligt artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som uppfyller förutsättningarna i kommissionens beslut 2005/842/EG och som inte omfattas av anmälningsplikt.

Samhälleliga effektmål
  • — Det säkerställs att eldistributionen i de nordligaste delarna av Finland fungerar väl utan att överföringspriserna blir orimligt höga
  • — Glesbygdernas livskraft bevaras.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Justering av betalningsanslagen -925
Sammanlagt -925

2017 budget 385 000
2016 budget 1 310 000
2015 bokslut 1 110 699

43. Kyotomekanismerna (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 250 000 euro.

Anslaget får användas

1) för anskaffning av utsläppsenheter för avtalsperioden 2013—2020 med hjälp av de flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet

2) till betalning av kostnaderna för administreringen av de flexibla mekanismerna

3) för att stödja förutsättningarna för anskaffning av utsläppsenheter

4) till betalning av utgifter som föranleds av fluktuationer i valutakurserna.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Finland har förbundit sig att som medlem av Europeiska unionen uppfylla sina skyldigheter enligt Kyotoprotokollet. De höga kostnaderna för reducering av utsläppen av växthusgaser belastar samhällsekonomin, och staten deltar därför i minskningen av utsläppen genom användning av Kyotomekanismerna. Dessa mekanismer är gemensamt genomförande (JI, Joint Implementation), ren utveckling (CDM, Clean Development Mechanism) och internationell handel med utsläppsrätter. JI-projekten förverkligas mellan industriländer och CDM-projekten mellan industri- och utvecklingsländer.

Behovet av att använda Kyotomekanismer sträcker sig in på Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod åren 2013—2020. Genom att stödja förutsättningarna för anskaffning av utsläppsenheter, dvs. utveckla kunnandet om detta i målländerna, och arbeta för att utveckla förvaltningen av mekanismerna internationellt främjar man utsläppsmarknadens funktionsförmåga och en kostnadseffektiv upphandling av utsläppsrätter.

Vid upphandlingen av utsläppsenheter beaktas olika flexibla mekanismers inbördes kostnadseffektivitet och hanteringen av risker i anslutning till upphandlingen. Detta förutsätter att anslaget kan användas och förbindelser om köp av utsläppsrätter kan ingås redan i början av den period som Kyotoåtagandena omfattar, trots att en del av kostnaderna för de utsläppsenheter som skaffas inte realiseras förrän närmare slutet av perioden.

För samordningen av mekanismpolitiken ansvarar arbets- och näringsministeriet. Enligt den administrativa arbetsfördelningen avseende användningen av mekanismerna finansieras anskaffningen av utsläppsenheter i anslutning till utrikesministeriets CDM-projekt och de utsläppsenheter som miljöministeriet skaffar genom JI-projekt och internationell utsläppshandel med medel under momentet.

Anskaffningen av utsläppsenheter innefattar årliga åtgärder vars utgifter täcks med medel från anslaget.

Samhälleliga effektmål
  • — De samhällsekonomiska kostnaderna av utsläppsminskningen och riskerna i samband med uppnåendet av minskningsmålen minskar.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

  2017 2018 2019 2020— Sammanlagt
fr.o.m.
2017
           
Förbindelser som ingåtts före 2017 250 250 150 150 800
Utgifter sammanlagt 250 250 150 150 800

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Justering av utbetalningarna -210
Sammanlagt -210

2017 budget 250 000
2016 budget 460 000
2015 bokslut 596 944

44. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 273 400 000 euro.

Anslaget får i fråga om följande energikällor som fastställs i lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) användas

1) till betalning av produktionsstöd för el (ett inmatningspris) som producerats med vindkraft

2) till betalning av produktionsstöd för produktion av biogasbaserad el (en inmatningstariff höjd med en värmepremie)

3) till betalning av produktionsstöd för produktion av trädbränslebaserad el (en inmatningstariff höjd med en värmepremie)

4) till betalning av produktionsstöd för produktion av skogsflisbaserad el (en inmatningstariff höjd med en förgasarpremie).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med stöd av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor stöds produktion av el med vindkraft, biogas, skogsflis och träbränsle i anläggningar som godkänts inom inmatningstariffsystemet. Med stöd av lagen betalas till producenterna av vindkrafts-, biogas- och trädbränslebaserad el som stöd inom inmatningstariffsystemet skillnaden mellan det målpris som fastställs i lagen och medeltalet av det områdespris för Finland som under tre månader realiserats på elbörsen (inmatningstariffsystem) samt till producenter av skogsflisbaserad el ett stöd som varierar med utsläppsrättens pris och skatten på torv. Till producenter av biogasbaserad och trädbränslebaserad el betalas dessutom en inmatningstariff höjd med en värmepremie vid kraftvärmeproduktion och till producenter av skogsflisbaserad el en inmatningstariff höjd med en förgasarpremie vid förgasning av skogsflis i en förgasare till bränsle för en pulverförbränningspanna. Stöd betalas ut i högst 12 år per kraftverk.

EU har ställt som mål att öka andelen förnybar energi till 20 procent av slutanvändningen av energi fram till 2020. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG har mål för andelen energi från förnybara energikällor av slutanvändningen av energi fastställts för medlemsländerna för 2020. För Finlands del är målet 38 %.

Produktionsstöd och målpris

   
Målpris för vindkraft, €/MWh 83,50
Målpris för biogasbaserad el, €/MWh 83,50
Värmepremie för biogasbaserad el i kraftvärmeproduktion, €/MWh 50,00
Målpris för trädbränslebaserad el, €/MWh 83,50
Värmepremie för trädbränslebaserad el i kraftvärmeproduktion, €/MWh 20,00
— högst per år/kraftverk som producerar trädbränslebaserad el, € 750 000
Produktionsstöd, som varierar enligt priset på en utsläppsrätt och skatten på torv, till producenter av skogsflisbaserad el, högst €/MWh, förutsatt att det genomsnittliga priset på en utsläppsrätt under tre månader är högst 10 €/t och skatten på torv är 1,90 €/MWh 18,00
Samhälleliga effektmål
  • — Vindkraftverkens och biogaskraftverkens samt de på skogsenergi baserade kraftverkens konkurrenskraft förbättras jämfört med elproduktion baserad på andra energikällor
  • — Elproduktionen blir mångsidigare och självförsörjningen med avseende på el förbättras.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Vindkraftverk (inmatningstariff) 211 400 000
Biogaskraftverk (inmatningstariff med höjning) 6 500 000
Skogsfliskraftverk (inmatningstariff med höjning) 54 000 000
Trädbränslekraftverk (inmatningstariff med höjning) 1 500 000
Sammanlagt 273 400 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Förändringar i behovskalkylen för produktionsstöd 33 000
Förändringar i produktionskapacitet, priset på el och utsläppsrätter samt uppdateringar av kapaciteten 29 100
Förändringar i skattenivån för torv 2 100
Förändringarna i stödnivån för skogsflis -25 400
Sammanlagt 38 800

2017 budget 273 400 000
2016 II tilläggsb. -25 000 000
2016 budget 234 600 000
2015 bokslut 142 398 192

45. Investeringsstöd för förnybar energi och ny energiteknik (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 40 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) för sådana pilot- och demonstrationsprojekt för teknik med anknytning till produktionen eller användningen av biodrivmedel som avser miljökonsekvenserna och de samhällsekonomiska konsekvenserna av biodrivmedel eller ny teknik som gäller biodrivmedel

2) för investeringar som inbegriper ny energiteknik och stöder produktionen eller användningen av förnybar energi, energisparande, en effektivare energiproduktion eller energianvändning eller annat kommersiellt införande av energiteknik.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Investeringsstöden beviljas med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) och statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av investeringsstöd för förnybar energi och ny energiteknik (145/2016).

Förklaring:Genomförandet av de strategiska målen i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram stöds genom spetsprojekt. Av finansieringen av insatsområdet bioekonomi och ren energi ska 100 miljoner euro användas för stödet för investeringar i förnybar energi och ny energiteknik åren 2016—2018. Målet är kostnadseffektiv, kolfri, ren och förnybar energi.

Avsikten är att andelen förnybar energi ska ökas på ett hållbart sätt så att den utgör mer än 50 procent på 2020-talet. Detta mål baserar sig i synnerhet på en ökning av utbudet av bioenergi och annan utsläppsfri förnybar energi.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bioekonomi och ren energi: Energi- och klimatstrategin 2030 20 000
Sammanlagt 20 000

2017 budget 40 000 000
2016 budget 20 000 000

46. Kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 43 000 000 euro.

Anslaget under momentet får användas för betalning av stöd enligt lagen om kompensationsstöd för indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om kompensationsstöd för indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter. Lagens ikraftträdande kräver att Europeiska unionens kommission har godkänt det statliga stöd som lagförslaget inbegriper.

I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram införs i Finland ett system för kompensation av utsläppshandelns indirekta kostnader. De i lagen angivna sektorer som är särskilt utsatta för risker för kolläckage kan beviljas stöd som kompensation för det högre elpris som beror på priset på utsläppsrätterna. Storleken på det stöd som betalas beror bl.a. på priset på utsläppsrätterna och stödtagarens elförbrukning eller produktionens storlek.

I enlighet med regeringsprogrammet finansieras stödet med inkomster från auktioneringen av utsläppsrätter. Inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter hanteras i statsfinanserna som inkomster med allmän täckning. Inkomsterna har budgeterats under moment 12.32.99. Det mål som skrivits in i regeringsprogrammet förverkligas när stödbeloppet inte överstiger inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter.

Målet är att trygga den elintensiva exportindustrins konkurrenskraft.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Införande av en ny stödform: Den elintensiva industrins kompensation för utsläppshandelns indirekta kostnader 43 000
Sammanlagt 43 000

2017 budget 43 000 000