Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
            (30.) Vuxenutbildning
              02. Arkivverkets omkostnader
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2017

50. (29.40.50 och 30.21, delvis) Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)PDF-versio

Under momentet beviljas 1 795 674 000 euro.

Anslaget får användas till finansiering till universiteten i enlighet med universitetslagen (558/2009) enligt följande:

1) 1 575 299 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder

2) 158 385 000 euro i ersättning till universiteten för de kostnader som universiteten föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet

3) 34 990 000 euro för tilläggsfinansiering för Aalto-universitetets verksamhet

4) 27 000 000 euro för tilläggsfinansiering för verksamhet vid andra universitet än Aalto-universitetet.

Förklaring:Den statliga finansieringen av universiteten bestäms med stöd av 49 § i universitetslagen (558/2009), statsrådets förordning om universiteten (770/2009) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (182/2012). Som en följd av den tidigare temporära ändringen av universitetslagen ska det som föreskrivs i 49 § 2 mom. inte tillämpas under åren 2016—2019 när det gäller beaktandet av effekterna av universitetsindexet.

Universiteten beviljas basfinansiering på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens omfattning, kvalitet och effekter (72 %) samt på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål (28 %). Den finansieringsandel som bestäms på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och effekter består av en utbildningsandel, som utgör 39 % av hela basfinansieringen, och en forskningsandel, som utgör 33 % av hela basfinansieringen. Genom den statliga finansieringen motiveras universiteten vid sidan om profilering och kontinuerligt kvalitetsarbete också till att driva sin verksamhet så att den ger resultat och är ekonomisk.

Universitetens finansieringsmodell betonar kvalitet, effektivitet, resultat och internationalisering. Den statliga finansieringen riktas i synnerhet på basis av avlagda examina och studiepoäng samt vetenskapliga publikationer och konkurrensutsatt forskningsfinansiering. Internationaliseringen beaktas genom flera kriterier. I de övriga utbildnings- och vetenskapspolitiska målen beaktas universitetens riksomfattande uppgifter, specifik bransch, övningsskolor och Nationalbiblioteket. Till denna helhet hör också strategibaserad finansiering, som grundar sig på universitetens strategiarbete och de viktigaste prioriteringarna inom strategiarbetet samt på universitetens profilering. Vid fördelningen av finansieringsandelen har man beaktat universitetets egen profil i fråga om att påskynda övergången till arbetslivet, utveckla forsknings- och inlärningsmiljöerna, utnyttja kunnande, universitetsverksamhetens samhälleliga verkningar, skapa regionala och branschvisa kunskapskluster samt förnya strukturer och verksamhetssätt.

Ersättningen enligt punkt 2 justeras årligen utifrån det senaste mervärdesskatteintaget i euro för varje universitet.

Den finansiering som avses i punkt 4 fördelas mellan universiteten i det förhållande som anges i finansieringsgrunderna enligt 5 och 6 § i statsrådets förordning om universiteten.

I anslutning till Helsingfors universitet verkar Nationalbiblioteket. Bestämmelser om Nationalbibliotekets uppgifter finns i universitetslagen (558/2009) och lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial (1433/2007). Målet är att stärka Nationalbibliotekets roll som en nationell utvecklare inom biblioteksbranschen och som tillhandahållare av bastjänster inom hela biblioteksnätet.

Vid de universitet som ordnar lärarutbildning finns övningsundervisning och för utvecklingen av lärarutbildningen finns övningsskolor. Målet för övningsskolorna är en hög nivå på den verksamhet som tjänar lärarutbildningen och en nära växelverkan med universitetets övriga verksamhet. Antalet elever i övningsskolorna är ungefär 8 200, varav drygt 2 200 är gymnasieelever.

Högskoleväsendets gemensamma mål för resultatet av verksamheten presenteras i förklaringsdelen under kapitel 29.40.

Universitetens kvantitativa mål

  2011
utfall
2013
utfall
20151)
utfall
20172)
mål
         
Lägre högskoleexamina 13 275 13 016 15 039 14 670
Högre högskoleexamina 12 515 14 444 15 316 15 375
Doktorsexamina 1 653 1 724 1 881 1 690
Vetenskapliga publikationer (jufo 2 och 3)/undervisnings- och forskningspersonal3) 0,45 0,57 0,60 0,61
Andelen gemensamma, internationella publikationer av de vetenskapliga publikationerna (jufo 1—3), % 37,4 40,8 46,0 50,0
Andelen studerande som avlagt examen inom målsatt tid (7 år) av dem som inlett studier, %4) 46,5 48,2 50,0 52,0
Andelen som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret, % .. 34,5 36,9 38,0

1) Antal examina utfall, i övrigt uppskattning

2) I fråga om målen för examina är uppskattningen för år 2017 det genomsnittliga målet för åren 2017—2020.

3) Publikationsforumet är ett klassificeringssystem som stöder kvalitetsbedömningen av vetenskaplig publikationsverksamhet. I klassificeringen som består av tre nivåer placeras de centrala utländska och inhemska publiceringskanalerna mellan basnivån (1) och den högsta nivån (3).

4) Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Kalkylerad basfinansiering av universiteten 1 575 299 000
— Nationalbiblioteket 16 753 000
— Övningsskolor 48 153 000
— Övrig kalkylerad basfinansiering av universiteten 1 510 393 000
Tilläggsfinansiering för Aalto-universitetets verksamhet 34 990 000
Tilläggsfinansiering för verksamheten vid andra universitet än Aalto-universitetet 27 000 000
Den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som universiteten föranleds 158 385 000
— Uppskattning av moms-kompensationen år 2017 153 665 000
— Justering enligt skillnaden mellan den moms-kompensation som gäller ersättningarna 2015 och utfallet 4 720 000
Sammanlagt 1 795 674 000

Kommunernas finansieringsandel av kostnaderna för gymnasieutbildning i övningsskolorna, 8 097 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.10.30.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av en post av engångsnatur (programmen för kompletterande utbildning) -450
Justering enligt den uppskattade och faktiska förändringen i universitetsindexet (0,3 %) för 2015 -8 615
Konkurrenskraftsavtalets verkningar på universitetens verksamhet som finansieras med budgetmedel (Konkurrenskraftsavt.) -13 900
Precisering av moms-kompensationen 1 112
Teknisk justering 7
Tillväxtåtgärd (överföring till moment 29.40.51) -10 000
Sammanlagt -31 846

2017 budget 1 795 674 000
2016 budget 1 827 520 000
2015 bokslut 1 908 560 000