Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2016

5.4. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitikenPDF-versio

Genom forsknings- och innovationspolitik (FoI) stärks den internationella konkurrenskraften, medborgarnas välfärd och förutsättningarna för en miljömässigt hållbar tillväxt. På grund av besparingar är den finansiella situationen utmanande. Också FoI-verksamheten anpassas till villkoren för de offentliga finanserna samtidigt som man genomför reformer för att skapa förutsättningar av världsklass för att ta fram ny kunskap, framgångsrika innovationer, tillväxtföretag samt näringsverksamhet med högt förädlingsvärde. Man strävar efter att trygga en tillräcklig finansiering för de objekt som är viktigast för ekonomin, produktiviteten och sysselsättningen.

Politikåtgärderna styrs av regeringsprogrammet och forsknings- och innovationsrådets riktlinjer för 2015—2020. I regeringsprogrammet har 26 spetsprojekt fastställts för att främja fem strategiska mål. Av dessa spetsprojekt är elva relevanta med tanke på FoI. I rådets riktlinjer föreslås ett nationellt reformprogram för FoI-politiken. Det bygger på sex huvudpunkter. De viktigaste är: 1) en radikal reform av högskolesystemet, 2) ett utnyttjande av resultaten och främjande av effekterna av FoI-verksamheten, 3) ett stärkande av nya tillväxtkällor, immateriellt kapital och företagsverksamhet. I övrigt fokuseras utvecklandet 4) på en omfattande höjning av kunskapsnivån och ett stöd för selektiv spetskompetens, 5) på en reform av den offentliga sektorn och ett intensivare förvaltningsövergripande samarbete och 6) på en tillräcklig finansiering av forsknings- och utvecklingspolitiken (FoU) och på inriktandet av finansieringen.

Särskilt på grund av den minskade finansieringen av företagssektorn sjunker FoU-intensiteten (FoU-utgifter/BNP) för uppskattningen 2014 till 3,1 procent. Efter halva regeringsperioden är förhållandet enligt nuvarande uppgifter under 3 %. Statens FoU-finansiering är 0,97 % av BNP 2015, och andelen torde inom de närmaste åren sjunka under 0,9 procent.

Systemet med statens forskningsinstitut och statens FoU-finansiering har reformerats 2014—2015 genom att det vid Finlands Akademi inrättats ett råd för strategisk forskning samt genom att Rättspolitiska forskningsinstitutet och Konsumentforskningscentralen sammanslagits med Helsingfors universitet och Mätteknikcentralen med statens tekniska forskningscentral VTT. Av statens tekniska forskningscentral VTT bildades ett aktiebolag. Tre forskningsinstitut (Metla, forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT samt vilt- och fiskeriforskningsinstitutet RKTL) har sammanslagits till Naturresursinstitutet, och Geodetiska institutet har fogats till Lantmäteriverket. Samtidigt har finansieringen av forskningsinstituten i betydande mån överförts i synnerhet till finansieringen av strategisk forskning samt samlats för statsrådet för forsknings-, prognostiserings- och utredningsbehov.

Man fortsätter att se över högskolornas finansierings- och styrsystem. Finansieringsmodellen för universiteten reviderades 2015. Modellen stöder en förbättring av kvaliteten på forskningen och undervisningen, en snabbare övergång till arbetslivet, utnyttjandet av forskningsrön, internationalisering samt universitetens profilering på sina respektive styrkeområden. Finansieringsmodellen revideras nästa gång 2017.

Högskolornas profilering och arbetsfördelning effektiviseras, och effekterna och kommersialiseringen av forskningen stärks. Samarbetet mellan högskolorna och näringslivet främjas för att forskningsresultaten ska kunna utnyttjas och göras till innovationer. Den konkurrensutsatta finansieringens andel av högskolornas finansiering ökas. Universiteten och yrkeshögskolorna kapitaliseras med betoning på högskolornas produktivitet, kvalitet och genomslagskraft samt förmågan att skaffa extern finansiering.

Högskolornas och forskningsinstitutens strukturer utvecklas. Högskolorna och forskningsinstituten riktar sina resurser till kompetenscentrum samt ökar arbetsfördelningen och gör tätare samarbete. En omstrukturering av forskarutbildningen och forskarkarriären pågår inom universiteten med mera internationellt attraktiv utbildning och klarare karriärtrappor som mål.

För utveckling av forskningens infrastruktur och för deltagande i EU:s gemensamma forskningsinfrastrukturer genomförs en nationell strategi och vägkarta. Högkvalitativa infrastrukturer är nödvändiga för att hålla forskningen konkurrenskraftig och Finland internationellt lockande. Infrastrukturer och utvecklingsmiljöer stöds inom rena lösningar, bioekonomin, hälsobranschen och andra strategiska prioriteringar. Öppen tillgång på och utnyttjande av offentliga datalager samt forskningsmaterial, -metoder och -resultat förbättras.

I beredningen av EU:s projekt inom Horisont 2020 och i investeringar i infrastruktur på internationell nivå utnyttjas finansiering från Rådet för strategisk forskning, Akademin och Tekes samt Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och EU:s strukturfonder. Utbildningsexporten på alla utbildningsnivåer främjas genom att hindren för uppdragsutbildning undanröjs under valperioden och genom att utbildningsexportens volym ökas. I enlighet med regeringsprogrammet införs terminsavgifter och ett stipendiesystem för studerande från länder utanför EU/EES-området. Utländska studerande uppmuntras att stanna i Finland.

Vägkartan i tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen förverkligas för att utveckla en internationellt konkurrenskraftig verksamhetsmiljö och för att öka investeringarna inom hälsobranschen och exporten inom branschen samt som en del av stärkandet av kompetenscentrumen och främjandet av kommersialiseringen av forskningsresultat.

Arbetsfördelningen och samarbetet mellan FoI- och kapitalfinansiärerna förtydligas ytterligare. Det sker en stor förändring i Tekes finansiering: Tekes resurser minskas med ca 110 miljoner euro, vilket läggs till de nedskärningar på 126 miljoner euro i FoI-stödet som gjordes under den förra regeringsperioden. Regeringen främjar ytterligare finansiering för företagsfinansiering som utgår från marknadens behov. Tekes Kapitalinvestering Ab fortsätter att investera i kapitalfonder som investerar i inhemska företag som är i den inledande fasen av sin verksamhet och stärker på så sätt kapitalmarknaden.

I enlighet med regeringsprogrammet slopas finansieringen av de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK) och avslutas programmet Innovativa städer (INKA). Klusterpolitiken och samarbetsplattformerna förnyas så att inhemskt kunnande samlas bland annat genom att man drar nytta av de bästa erfarenheterna och bästa praxis i samband med dessa instrument.

Verksamheten inom nätverket Team Finland effektiviseras genom att man intensifierar samarbetet och stöder tillväxtprojekt som främjar investeringar. Tjänsterna inom ramen för Team Finland utvecklas för att få fart på exporten, främja små och medelstora företags internationalisering och få utländska investeringar till Finland.

Helhetskontrollen över FoI-politiken stärks. Regeringen lägger fram förslag om strukturella reformer av centralförvaltningen.

Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utvecklingsarbete, mn euro

  2015
ordinarie
budget
2016
budgetprop.
2015—2016
förändring
2015—2016
förändr., %
         
Högskolor1) 569 544 -25 -4
Statliga forskningsinstitut2) 279 249 -30 -11
— varav VTT3) 82 72 -10 -12
Forskningsorganisationernas forskningsanslag, sammanlagt 848 793 -55 -6
         
Finlands Akademi 416 441 +25 +6
— varav strategisk forskning 56 56 0 0
Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer 587 476 -111 -19
— varav FoU-finansiering4) 488 357 -131 -27
Finansieringsorganisationer sammanlagt 1 003 917 -86 -9
         
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 6 11 +5 +78
         
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård 22 15 -7 -31
Sammanlagt 1 879 1 736 -143 -8
— endast FoU-finansiering, sammanlagt 1 780 1 617 -163 -9

1) För att förbättra jämförbarheten när det gäller utvecklingen av FoU-anslagen har i den statliga finansieringen för universiteten inte räknats med arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie eller mervärdesskattekompensation. I sifferuppgifterna har även beaktats den beräknade effekten av slopandet av Helsingfors universitets och Östra Finlands universitets särskilda statliga finansiering.

2) Minskningen av forskningsinstitutionernas resurser beror på totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansieringen.

3) VTT:s FoU-finansiering har bedömts genom att mervärdesskatteandelen dragits av från statsunderstödet enligt budgeten på basis av uppgifter från VTT och Statistikcentralen.

4) En del av finansieringen för Tekes riktas till annan än sådan FoU-verksamhet som uppfyller internationella statistiska kriterier, som t.ex. innovations- och kapitalinvesteringsverksamhet. I tabellen anges endast FoU-finansieringen separat. I bedömningen för 2016 antas det att förhållandet mellan Tekes FoU-finansiering och övriga finansiering inte förändras nämnvärt jämfört med föregående år.