Statsbudgeten 2015

Tillväxten inom världsekonomin kommer att öka i och med att i synnerhet Förenta staternas och Storbritanniens ekonomier lämnar finanskrisen bakom sig. Industriländernas tillväxtutsikter överskuggas av geopolitiska spänningar i bl.a. Ryssland, Irak och Libyen. Den ekonomiska tillväxten i Ryssland blev dock långsammare redan före krisen i Ukraina. Recessionen inom euroområdet är över och ekonomin har långsamt börjat återhämta sig. Den bräckliga tillväxten grundar sig på en återhämtning från skuldkrisens effekter. Tillväxten bromsas upp av den svaga konkurrenskraft i ett flertal medlemsstater som dämpar de möjligheter som utbudet erbjuder, samt av den skuldanpassning inom den privata sektorn som begränsar den privata konsumtionen och ökade investeringar.

Finlands bruttonationalprodukt ökar inte 2014. Ekonomin förutspås långsamt börja visa tecken på uppsving i slutet av året. År 2015 ökar totalproduktionen med 1,2 % framför allt med uppbackning från exporten och privata investeringar. I och med att världshandeln återhämtar sig ökar exporten med 4 %. De privata investeringarna ökar i snabbare takt när både byggnads- och maskininvesteringarna ökar. Den ekonomiska tillväxten för 2016 väntas bli 1,4 %, och tillväxten sker på bred bas. I detta fall ökar den totala produktionen snabbare än den potentiella produktionen inom ekonomin, fastän tillväxttakten är långsam i ett historiskt perspektiv. Ekonomins tillväxtpotential är låg, eftersom befolkningen i arbetsför ålder inte ökar, strukturomvandlingen har förstört existerande produktionskapacitet och tillväxten inom produktiviteten har blivit avsevärt långsammare.

På arbetsmarknaden är situationen fortsatt svag. Arbetslöshetsgraden stiger till 8,6 % i år och kommer att vara ca 8,5 % år 2015. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är fortfarande betydande och nivån på den strukturella arbetslösheten är hög.

Den svaga inhemska ekonomiska utvecklingen har dämpat konsumentprisökningen. Även pristrycket från den internationella råvarumarknaden är svagt. Konsumentprisökningen mattas av och stannar på 1,1 % i år och ökar till 1,5 % 2015. Skärpningen av den indirekta beskattningen höjer priserna med 0,5 procentenheter både i år och nästa år.

Figur 2. BNP och arbetslöshetsgraden 1990—2015

Den offentliga ekonomin har fortsättningsvis uppvisat underskott på grund av det långvariga svaga konjunkturläget, fastän anpassningsåtgärderna har dämpat en ökning av underskottet. Lågkonjunkturen avspeglas tydligast i statsfinanserna, som fortsättningsvis uppvisar ett klart underskott, men även den kommunala sektorn uppvisar underskott på grund av den svaga skatteinkomstutvecklingen och de ökande utgifter som följer av befolkningens stigande medelålder. Arbetspensionsanstalternas överskott försvagas av stigande pensionsutgifter. De övriga socialskyddsfonderna väntas hålla sig nära jämviktsnivån.

När det gäller de offentliga samfunden stiger utgifterna liksom även de erhållna skatterna i förhållande till totalproduktionen ytterligare 2014. Anpassningsåtgärderna och den spirande ekonomiska tillväxten vänder utgiftsgraden så att den börjar minska 2015. Skuldsättningen i den offentliga sektorn i förhållande till totalproduktionen är på väg att överskrida gränsen på 60 % år 2015.