Hoppa till innehåll

Statsbudgeten 2015

7.1. Den kommunala ekonomins nuläge och utsikterPDF-versio

Under de senaste åren har det i den kommunala ekonomin uppstått en obalans mellan inkomster och utgifter. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag räckte 2013 knappt till att täcka avskrivningarna, men inte nettoinvesteringarna. Skulden inom den kommunala ekonomin i förhållande till bruttonationalprodukten ökade till 8 %.

I tabellen nedan presenteras utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin fram till 2018. I kalkylen ingår inga antaganden om höjningar av kommunernas skattesatser eller andra anpassningsåtgärder som kommunerna vidtar fr.o.m. 2015. Utsikterna för den kommunala ekonomin under de närmaste åren är oroande. Läget inom den kommunala ekonomin förbättras inte, eftersom utgifterna fortsätter att öka snabbare än inkomsterna. För att den kommunala ekonomins hållbarhet ska kunna tryggas förutsätts det både att det strukturpolitiska programmet genomförs i sin helhet och att kommunerna själva vidtar åtgärder för att anpassa ekonomin och förbättra produktiviteten.

Den ekonomiska tillväxten förutspås återhämta sig långsamt och därför beräknas tillväxten av kommunernas skattebas vara svag nästa år. Flera kommuner höjde sina skattesatser för kommunal- och fastighetsskatten 2014, och trycket att höja skattesatserna ytterligare är stort. Statsbidragen minskar 2015, bl.a. till följd av nedskärningar i statsandelen för kommunal basservice.

Kommunernas omkostnader ökar däremot i takt med att förändringen i folkmängden och åldersstrukturen ökar servicebehovet. Ökningen av kostnadsnivån väntas hålla sig på en måttlig nivå. Statens åtgärder för nästa år inbegriper både åtgärder som ökar och åtgärder som minskar kommunernas utgifter, men i fråga om den kommunala ekonomin som helhet har åtgärderna sammanlagt inga nämnvärda verkningar på utgiftsnivån inom den kommunala ekonomin.

Utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin, som ingår i granskningen av basservicebudgeten, påverkas av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor, då de nämnda verksamheterna inte längre ingår i den kommunala ekonomin i granskningen av basservicebudgeten. De engångsbelopp som hänför sig till bolagiseringen av affärsverk förbättrar kalkylmässigt den kommunala ekonomins resultat 2014. Det beräknas ändå att den bestående effekten av bolagiseringen blir en liten försämring av den kommunala ekonomin sett till resultaträkning och finansieringsanalys.

Bolagiseringarna påverkar inte de sektorsgränser inom den kommunala sektorn som tillämpas i nationalräkenskaperna. Enligt de begrepp som används i räkenskaperna beräknas underskottet inom den kommunala ekonomin 2015 uppgå till ca 1 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Utvecklingsprognos för kommunernas inkomster och utgifter 2013—2018 enligt kommunernas bokföring, md euro1)

  2013 2014 2015 2016 2017 2018
             
Resultatbildningen            
1. Verksamhetsbidrag -26,4 -26,9 -27,9 -28,7 -29,4 -30,3
2. Skatteinkomster 20,6 21,1 21,5 22,0 22,8 23,5
3. Statsandelar, driftsekonomin 8,3 8,1 8,0 8,1 8,1 8,3
4. Finansiella intäkter och kostnader, netto 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 -0,1
5. Årsbidrag (=1.+2.+3.+4.) 2,7 2,6 1,8 1,5 1,6 1,4
6. Avskrivningar -2,6 -2,7 -2,7 -2,8 -2,9 -3,0
7. Extraordinära poster, netto 0,4 1,4 0,3 0,3 0,3 0,3
8. Räkenskapsperiodens resultat 0,4 1,2 -0,6 -1,0 -1,1 -1,3
             
Finansiering            
9. Årsbidrag 2,7 2,6 1,8 1,5 1,6 1,4
10. Extraordinära poster 0,4 1,4 0,3 0,3 0,3 0,3
11. Korrigeringsposter i den interna finansieringen -0,6 -1,6 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5
12. Intern finansiering, netto (=9.+10.+11.) 2,5 2,3 1,6 1,4 1,4 1,2
13. Investeringar i anläggningstillgångar -4,7 -6,9 -4,6 -4,6 -4,6 -4,6
14. Finansieringsandelar och försäljningsinkomster 1,1 3,7 1,2 1,1 1,1 1,1
15. Investeringar, netto (=13.+14.) -3,6 -3,2 -3,5 -3,5 -3,5 -3,5
             
16. Finansieringsbehov (=12.+15.) -1,1 -0,8 -1,9 -2,1 -2,1 -2,3
             
17. Lånestock2) 15,6 17,2 19,1 21,3 23,4 25,7
18. Likvida medel 5,2 5,2 5,1 5,1 5,0 4,9
19. Nettoskuld (=17.-18.) 10,4 12,0 14,0 16,2 18,4 20,8

1) Bolagiseringen av affärsverk och yrkeshögskolor påverkar åren 2014—2015 alla andra poster i resultaträkningen och finansieringsanalysen än skatteinkomsterna, statsandelarna, lånestocken, kassamedlen och nettoskulden. Bolagiseringen av affärsverken ökar bl.a. räkenskapsperiodens resultat kalkylmässigt med ca 1 miljard euro 2014.

2) Lånestocken i kalkylerna bestäms enligt utvecklingen i finansieringsbehovet. När t.ex. kommunalbeskattningen skärps (övriga faktorer förblir oförändrade) ökar finansieringsbehovet och avtar ökningen i lånestocken.