Statsbudgeten 2015
7. Den kommunala ekonomin
I detta kapitel granskas verkningarna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin 2015. Den kommunala ekonomins utveckling och de statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin behandlas närmare i basservicebudgeten som uppgörs i samband med budgetpropositionen.
7.1. Den kommunala ekonomins nuläge och utsikter
Under de senaste åren har det i den kommunala ekonomin uppstått en obalans mellan inkomster och utgifter. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag räckte 2013 knappt till att täcka avskrivningarna, men inte nettoinvesteringarna. Skulden inom den kommunala ekonomin i förhållande till bruttonationalprodukten ökade till 8 %.
I tabellen nedan presenteras utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin fram till 2018. I kalkylen ingår inga antaganden om höjningar av kommunernas skattesatser eller andra anpassningsåtgärder som kommunerna vidtar fr.o.m. 2015. Utsikterna för den kommunala ekonomin under de närmaste åren är oroande. Läget inom den kommunala ekonomin förbättras inte, eftersom utgifterna fortsätter att öka snabbare än inkomsterna. För att den kommunala ekonomins hållbarhet ska kunna tryggas förutsätts det både att det strukturpolitiska programmet genomförs i sin helhet och att kommunerna själva vidtar åtgärder för att anpassa ekonomin och förbättra produktiviteten.
Den ekonomiska tillväxten förutspås återhämta sig långsamt och därför beräknas tillväxten av kommunernas skattebas vara svag nästa år. Flera kommuner höjde sina skattesatser för kommunal- och fastighetsskatten 2014, och trycket att höja skattesatserna ytterligare är stort. Statsbidragen minskar 2015, bl.a. till följd av nedskärningar i statsandelen för kommunal basservice.
Kommunernas omkostnader ökar däremot i takt med att förändringen i folkmängden och åldersstrukturen ökar servicebehovet. Ökningen av kostnadsnivån väntas hålla sig på en måttlig nivå. Statens åtgärder för nästa år inbegriper både åtgärder som ökar och åtgärder som minskar kommunernas utgifter, men i fråga om den kommunala ekonomin som helhet har åtgärderna sammanlagt inga nämnvärda verkningar på utgiftsnivån inom den kommunala ekonomin.
Utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin, som ingår i granskningen av basservicebudgeten, påverkas av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor, då de nämnda verksamheterna inte längre ingår i den kommunala ekonomin i granskningen av basservicebudgeten. De engångsbelopp som hänför sig till bolagiseringen av affärsverk förbättrar kalkylmässigt den kommunala ekonomins resultat 2014. Det beräknas ändå att den bestående effekten av bolagiseringen blir en liten försämring av den kommunala ekonomin sett till resultaträkning och finansieringsanalys.
Bolagiseringarna påverkar inte de sektorsgränser inom den kommunala sektorn som tillämpas i nationalräkenskaperna. Enligt de begrepp som används i räkenskaperna beräknas underskottet inom den kommunala ekonomin 2015 uppgå till ca 1 % i förhållande till bruttonationalprodukten.
Utvecklingsprognos för kommunernas inkomster och utgifter 2013—2018 enligt kommunernas bokföring, md euro1)
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | |
| Resultatbildningen | ||||||
| 1. Verksamhetsbidrag | -26,4 | -26,9 | -27,9 | -28,7 | -29,4 | -30,3 |
| 2. Skatteinkomster | 20,6 | 21,1 | 21,5 | 22,0 | 22,8 | 23,5 |
| 3. Statsandelar, driftsekonomin | 8,3 | 8,1 | 8,0 | 8,1 | 8,1 | 8,3 |
| 4. Finansiella intäkter och kostnader, netto | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,1 | -0,1 |
| 5. Årsbidrag (=1.+2.+3.+4.) | 2,7 | 2,6 | 1,8 | 1,5 | 1,6 | 1,4 |
| 6. Avskrivningar | -2,6 | -2,7 | -2,7 | -2,8 | -2,9 | -3,0 |
| 7. Extraordinära poster, netto | 0,4 | 1,4 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| 8. Räkenskapsperiodens resultat | 0,4 | 1,2 | -0,6 | -1,0 | -1,1 | -1,3 |
| Finansiering | ||||||
| 9. Årsbidrag | 2,7 | 2,6 | 1,8 | 1,5 | 1,6 | 1,4 |
| 10. Extraordinära poster | 0,4 | 1,4 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| 11. Korrigeringsposter i den interna finansieringen | -0,6 | -1,6 | -0,5 | -0,5 | -0,5 | -0,5 |
| 12. Intern finansiering, netto (=9.+10.+11.) | 2,5 | 2,3 | 1,6 | 1,4 | 1,4 | 1,2 |
| 13. Investeringar i anläggningstillgångar | -4,7 | -6,9 | -4,6 | -4,6 | -4,6 | -4,6 |
| 14. Finansieringsandelar och försäljningsinkomster | 1,1 | 3,7 | 1,2 | 1,1 | 1,1 | 1,1 |
| 15. Investeringar, netto (=13.+14.) | -3,6 | -3,2 | -3,5 | -3,5 | -3,5 | -3,5 |
| 16. Finansieringsbehov (=12.+15.) | -1,1 | -0,8 | -1,9 | -2,1 | -2,1 | -2,3 |
| 17. Lånestock2) | 15,6 | 17,2 | 19,1 | 21,3 | 23,4 | 25,7 |
| 18. Likvida medel | 5,2 | 5,2 | 5,1 | 5,1 | 5,0 | 4,9 |
| 19. Nettoskuld (=17.-18.) | 10,4 | 12,0 | 14,0 | 16,2 | 18,4 | 20,8 |
1) Bolagiseringen av affärsverk och yrkeshögskolor påverkar åren 2014—2015 alla andra poster i resultaträkningen och finansieringsanalysen än skatteinkomsterna, statsandelarna, lånestocken, kassamedlen och nettoskulden. Bolagiseringen av affärsverken ökar bl.a. räkenskapsperiodens resultat kalkylmässigt med ca 1 miljard euro 2014.
2) Lånestocken i kalkylerna bestäms enligt utvecklingen i finansieringsbehovet. När t.ex. kommunalbeskattningen skärps (övriga faktorer förblir oförändrade) ökar finansieringsbehovet och avtar ökningen i lånestocken.
7.2. Effekten på den kommunala ekonomin av ändringar av beskattningsgrunderna
Kommunalskatt
I beskattningen av förvärvsinkomster skärps progressionen genom att beskattningen i de allra lägsta inkomstnivåerna sänks, medan beskattningen i de högsta inkomstnivåerna höjs. Maximibeloppet av grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs med 40 euro och avdragets minskningsprocent sänks. Arbetsinkomstavdragets högsta belopp höjs med 15 euro, likaså höjs inflödesprocenten och minskningsprocenten. De tre lägsta inkomstgränserna i statens progressiva inkomstskatteskala höjs med 1,7 %, vilket också påverkar kommunernas skatteinkomster.
För att stödja barnfamiljernas ekonomiska situation riktas ett tidsbestämt barnavdrag till föräldrar med små och medelstora inkomster. Den sänkande effekt som barnavdraget har på skatteintäkterna drabbar i huvudsak kommunalskatten. Dessutom lindras beskattningen av pensionstagare genom en höjning av pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen.
Kommunernas skatteinkomster ökar av ändringarna i ränteavdraget på bostadslån och i avdraget för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Rätten till ränteavdrag på bostadslån begränsas med 5 procentenheter 2015 utöver det som tidigare beslutats. Rätten till avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen begränsas så att självrisken för utgifterna höjs med 150 euro.
Nedanstående tabell innehåller en uppskattning av hur de ändringar av beskattningsgrunderna som nämns ovan påverkar intäkterna från kommunalskatten.
Effekterna på kommunernas skatteinkomster 2015 av de ändringar av beskattningsgrunderna som hänför sig till budgetpropositionen
| Mn euro | |
| Höjning av pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen | -61 |
| Införande av barnavdraget | -38 |
| Höjning av grundavdraget | -39 |
| Höjning av arbetsinkomstavdraget | -38 |
| Justering av den progressiva inkomstskatteskalans tre lägsta inkomstgränser | -18 |
| Höjning av självrisken för resekostnadsavdraget | 28 |
| Ytterligare begränsning av ränteavdraget för bostadslån till 65 % | 10 |
| Sammanlagt | -156 |
|---|
Kommunernas skatteinkomster påverkas också av ändringar som det har beslutats om tidigare (ränteavdraget för studielån upphör, beskattningen av vinstutdelning ändras, ränteavdraget för bostadslån begränsas och lagen om källskatt för löntagare från utlandet). Det sammanlagda nettovärdet av de nya och de redan tidigare beslutade åtgärderna beräknas minska intäkterna från kommunalskatten med ca 131 miljoner euro år 2015. Kommunerna kompenseras för detta under momentet för statsandelar för kommunal basservice.
Samfundsskatt
Rätten för företag att göra ett avdrag på 50 % för representationsutgifter återinförs vid ingången av 2015. Dessutom avskaffas skattefriheten för filmproducenternas produktionsstöd. Förändringen i fråga om representationsutgifter minskar intäkterna från samfundsskatten, medan avskaffandet av skattefriheten för filmproducenternas produktionsstöd ökar intäkterna. Stabilitetsavgiften, som ersätter bankskatten, är avdragsgill i företagsbeskattningen, vilket minskar intäkterna från samfundsskatten. De förändringar i kommunernas intäkter från samfundsskatten som dessa föranleder får kommunerna kompensation för genom att utdelningen av samfundsskatten ändras.
I enlighet med tidigare beslut ska de temporärt förhöjda avskrivningar som gäller FoU-avdrag och industriinvesteringar återtas för skatteåret 2015.
Fastighetsskatt
De i lag föreskrivna variationsintervallen för den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen och skatteprocentsatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjs 2015. De övre och undre gränserna för den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen höjs med 0,2 procentenheter, så att det nya variationsintervallet är 0,80—1,55 %. De övre och undre gränserna för skatteprocentsatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjs med 0,05 procentenheter, så att det nya variationsintervallet är 0,37—0,80 %. De kommuner där fastighetsskatteprocentsatsen har varit lägre än de nya undre gränserna, blir således tvungna att höja sina skattesatser. Höjningarna av variationsintervallen för fastighetsskatteprocentsatserna beräknas öka kommunernas intäkter från fastighetsskatter med sammanlagt 48 miljoner euro, inbegripet ökningen av skatteinkomster i de kommuner som höjer skattesatserna enligt de nya övre gränserna. Ett belopp motsvarande ökningen av skatteinkomsterna dras av från statsandelen för kommunal basservice i förhållande till ökningen av skatteinkomsterna.
7.3. Kommunernas statsbidrag
Kommunernas statsbidrag minskar
Kommunernas statsbidrag, som omfattas av granskningen av basservicebudgeten, uppgår 2015 till sammanlagt 9,9 miljarder euro. För de kalkylerade statsandelarna föreslås sammanlagt 9,0 miljarder euro och för övriga statsunderstöd 0,9 miljarder euro. Statsbidragen minskar 2015 med sammanlagt 0,5 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2014. De viktigaste faktorer som minskar statsbidragen är nedskärningen i statsandelarna för kommunal basservice med 188 miljoner euro, överföringar som hänför sig till reformen av finansieringen av yrkeshögskolorna och nedskärningar i flera statsunderstöd enligt prövning.
Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattas av basservicebudgeten 2013—2015 i statsbudgeten (mn euro) och förändring 2014—2015 (%)
| 2013 budgeterat1) |
2014 budgeterat1) |
2015 budgetprop. |
2014—2015, % |
|
| Kalkylerade statsandelar jämte utjämningsposter inom statsandelssystemet2) | ||||
| FM | 8 677 | 8 613 | 8 441 | -2,0 |
| UKM | 979 | 789 | 554 | -29,8 |
| — därav samkommunerna | 1 390 | 1 270 | 891 | -29,8 |
| Kalkylerade statsandelar sammanlagt | 9 657 | 9 401 | 8 995 | -4,3 |
| Övriga statsunderstöd i granskningen av basservicebudgeten | ||||
| FM, understöd för kommunsammanslagningar | 67 | 35 | 36 | 2,8 |
| FM, genomförande av förändringar i kommun- och servicestrukturen | 1 | 1 | 0,0 | |
| UKM, understöd enligt prövning | 146 | 165 | 138 | -16,7 |
| UKM, idrottsverksamhet och ungdomsarbete | 27 | 27 | 27 | 0,3 |
| UKM, anläggningsprojekt3) | 98 | 62 | 5 | -92,7 |
| ANM, lönesubvention till kommuner och försök med att minska långtidsarbetslösheten | 87 | 90 | 83 | -7,8 |
| ANM, ersättning för kostnader för flyktingar och asylsökande | 95 | 93 | 95 | 2,2 |
| SHM, statsunderstöd för verkställigheten av äldreomsorgslagen | 6 | 0 | 0 | 0,0 |
| SHM, rättspsykiatriska undersökningar och patientförflyttningar | 11 | 13 | 14 | 6,8 |
| SHM, forskning enligt hälso- och sjukvårdslagen (specialstatsandel) | 31 | 31 | 20 | -36,1 |
| SHM, läkar- och tandläkarutbildning (specialstatsandel) | 110 | 110 | 97 | -12,1 |
| SHM, utvecklingsprojekt (Kaste) | 18 | 12 | 2 | -82,6 |
| SHM, reparationsprojekt | 15 | 0 | 0 | 0,0 |
| SHM, grundläggande utkomststöd | 345 | 330 | 314 | -4,9 |
| SHM, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte | 26 | 26 | 34 | 28,4 |
| Övriga statsunderstöd i granskningen av basservicebudgeten sammanlagt | 1 083 | 996 | 865 | -13,1 |
| SHM, statlig ersättning för läkarhelikopterverksamheten | 26 | 33 | 29 | -11,6 |
| Statsbidrag i granskningen av basservicebudgeten sammanlagt | 10 766 | 10 430 | 9 889 | -5,2 |
1) Budgeten och tilläggsbudgetarna
2) Ansvaret för finansieringen av yrkeshögskolorna överförs till staten vid ingången av 2015 och de omfattas inte längre av granskningen av basservicebudgeten. Överföringarna som hänför sig till finansieringsreformen och bortfallet av yrkeshögskolorna ur granskningen leder till att 2014 och 2015 års nivåer på statsandelarna inte är helt jämförbara.
3) Som en del av statsandelsreformen faller statsunderstöden för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen bort. Av denna anledning överförs finansieringsandelen för dessa 2015 till momentet statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen.
Förändringar i kostnadsnivån samt i folkmängden och åldersstrukturen och deras effekter på statsandelen
År 2015 är indexhöjningen av statsandelarna för kommunal basservice 0,6 %. Det förutspås att ändringen av prisindexet för basservice är 1,1 % år 2015. Dessutom beaktas i indexhöjningen skillnaden mellan den faktiska förändringen i prisindex för basservice 2013 och den uppskattning som använts i budgetpropositionen, dvs. -0,6 procentenheter. Indexhöjningen ökar statsandelen för kommunal basservice med 43 miljoner euro.
Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är indexhöjningen av statsandelarna 1,1 %. I höjningen beaktas inte skillnaden mellan den faktiska förändringen och den uppskattning som använts i budgetpropositionen, eftersom det av besparingsskäl inte gjordes några indexhöjningar i förvaltningsområdets statsandelar 2013. Höjningen ökar statsandelarna med ca 19 miljoner euro, och kommunernas andel av detta beräknas vara 12 miljoner euro. Den finansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som beviljas för grundläggande utbildning knyts till grunddelen för den nya riksomfattande hemkommunsersättningen.
De kalkylerade statsandelarna påverkas också av förändringar i åldersstrukturen och folkmängden och de övriga beräkningsfaktorerna. De kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården ökar med 236 miljoner euro 2015 till följd av förändringar i befolknings- och åldersstrukturen. Detta leder till en ökning av statsandelarna med ca 60 miljoner euro.
7.4. De statliga åtgärdernas konsekvenser för kommunernas statsbidrag
I detta avsnitt granskas verkningarna av statens åtgärder i fråga om statsbidrag och kommunernas uppgifter på den kommunala ekonomin och samkommunernas ekonomi från 2014 till 2015. De statliga åtgärderna bedöms ha en sådan sammanlagd effekt på utgifterna, inkomsterna och ändringarna av beskattningsgrunderna att saldot för kommunerna försämras med ca 218 miljoner euro netto 2015. I budgetpropositionen ingår både åtgärder som ökar och åtgärder som minskar kommunernas uppgifter och statsbidrag. I tabellen nedan presenteras de enskilda åtgärderna samt deras effekter på inkomster och utgifter för den kommunala ekonomin.
Som en del av anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna minskas statsandelen för kommunal basservice ytterligare. Minskningen är 188 miljoner euro jämfört med 2014 års nivå. Den genomförs genom att statsandelsprocenten sänks med sammanlagt 0,73 procentenheter. Efter denna och övriga ändringar av statsandelsprocenten är statsandelsprocenten för kommunal basservice 25,42 år 2015.
För det ekonomiska stödet för kommunsammanslagningar föreslås 36 miljoner euro, alltså 1 miljon euro mer än året innan. År 2015 genomförs tre sammanslagningar. Det anvisas 1,6 miljoner euro för utredningskostnader för kommunsammanslagningar som ska genomföras fr.o.m. 2015, för genomförandet av kommun- och servicestrukturförändringarna anvisas det 0,6 miljoner euro. Den behovsprövade höjningen av kommunernas statsandel slopas.
Finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till personer som fått arbetsmarknadsstöd i över 300 dagar överförs till kommunerna vid ingången av 2015. Detta beräknas öka kommunernas utgifter med 135 miljoner euro med beaktande av vilken inverkan kommunernas aktiveringsåtgärder har.
Verkningarna på den kommunala ekonomin och samkommunernas ekonomi av statens åtgärder i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudgetar), mn euro, förändring 2014—20151)
| Utgifter | Inkomster | Netto | |
| 1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut | |||
|---|---|---|---|
| FM, nedskärning i statsandelarna | -188 | -188 | |
| FM, verkställande av äldreomsorgslagen | 51 | 28 | -24 |
| FM, förändringar i elev- och studerandevården | 9 | 5 | -4 |
| FM, reform av socialvårdslagen och utvecklande av barnskyddet | 32 | 16 | -16 |
| FM, sparåtgärder inom tandvården för vuxna | -3 | -1 | 2 |
| FM, begräsning av den subjektiva rätten till dagvård | -24 | -6 | 18 |
| FM, kompensationer för förlorade statsandelar | -2 | -2 | |
| FM, understöd för kommunsammanslagningar | 5 | 5 | |
| FM, utredningar och förhandsutredningar enligt kommunindelningslagen | -2 | -2 | |
| FM, avdrag motsvarande höjningen av fastighetsskatten | -48 | -48 | |
| FM, avdrag i anslutning till höjningen av klientavgifterna inom social- och hälsovården | -40 | -40 | |
| FM, slopandet av den behovsprövade höjningen av kommunernas statsandel | -20 | -20 | |
| FM/UKM, anläggningsprojekt | -21 | -21 | 0 |
| UKM, utveckling av utbildningskvaliteten | -9 | -9 | 0 |
| UKM, minskning av gruppstorlekarna | -14 | -14 | 0 |
| UKM, besparingar som ska genomföras i gymnasieutbildningen | -32 | -14 | 19 |
| UKM, besparingar som ska genomföras i yrkesutbildningen | -31 | -13 | 18 |
| UKM, genomförande av samhällsgarantin för unga inom yrkesutbildningen | 21 | 9 | -12 |
| UKM, i anknytning till samhällsgarantin för unga slopandet av reserven för dem som saknar utbildning inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen | -2 | -2 | 0 |
| UKM, förändring av verksamhetens omfattning när det gäller grundläggande yrkesutbildning | -12 | -5 | 7 |
| UKM, i anknytning till samhällsgarantin för unga slopandet av reserven för dem som saknar utbildning inom läroavtalsutbildningen | -1 | -1 | 0 |
| UKM, minskning av priset per enhet för gymnasieutbildningen | -15 | -6 | 9 |
| UKM, strukturell reform av nätet för anordnare av utbildning på andra stadiet samt revidering av finansieringssystemet | -7 | -7 | 0 |
| UKM, minskning av priset per enhet för den grundläggande yrkesutbildningen | -25 | -10 | 14 |
| UKM, gymnasieförberedande utbildning för invandrare och personer med främmande modersmål | 2 | 1 | -1 |
| UKM, anläggningsprojekt för biblioteket för 100-årsjubileet för Finlands självständighet | 4 | 4 | 0 |
| UKM, minskning av understöden för den grundläggande yrkesutbildningen | -1 | -1 | 0 |
| UKM, omfördelning inom den grundläggande yrkesutbildningen | -1 | -1 | 0 |
| UKM, besparing inom det fria bildningsarbetet | -6 | -6 | 0 |
| ANM, den regionala garantin att erbjuda arbetslösa möjlighet till arbete frångås | -3 | 3 | |
| ANM, ersättning för kostnader för flyktingar och asylsökande | 3 | 3 | 0 |
| SHM, besparing inom utvecklingsprojekt (Kaste) | -13 | -10 | 4 |
| SHM, rättspsykiatriska undersökningar och patientförflyttningar | 1 | 1 | 0 |
| SHM, besparing inom forskning med stöd av specialstatsandelar | -11 | -11 | 0 |
| SHM, ersättningar för specialstatsandelen för utbildning | -13 | -13 | 0 |
| SHM, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte | 8 | 8 | 0 |
| SHM, ändringar i det grundläggande utkomststödet | -28 | -14 | 14 |
| SHM, skyddshemmen överförs till staten | -8 | -4 | 4 |
| SHM, statlig ersättning för läkarhelikopterverksamheten | -4 | -4 | |
| SHM, överföring till kommunerna av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till personer som fått arbetsmarknadsstöd i över 300 dagar | 135 | -135 | |
| Sammanlagt | -14 | -395 | -381 |
| 2. Ändringar i beskattning och avgifter | |||
| Kompensation i form av statsandelar till följd av ändringar i inkomstskattegrunderna (131 miljoner euro) | 0 | 0 | |
| Höjning av fastighetsskattesatsernas övre och undre gränser | 48 | 48 | |
| Höjning av klientavgifterna inom social- och hälsovården | 40 | 40 | |
| Höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten till följd av överföringen av ansvaret för finansieringen av arbetsmarknadsstödet | 75 | 75 | |
| Sammanlagt | 163 | 163 | |
| Verkningarna av statens åtgärder sammanlagt | -14 | -232 | -218 |
1) Statsbudgeten har även sådana indirekta verkningar på den kommunala ekonomin som inte har beaktats i denna tabell. I tabellen har talen avrundats till närmaste hela miljon euro.
Social- och hälsovårdstjänster
Reformen av socialvårdslagen och ändringen av barnskyddslagen ökar kommunernas utgifter med sammanlagt ca 32 miljoner euro och statsandelen med 16 miljoner euro. Reformen stöder särskilt utvecklandet av tjänster för barn, unga och familjer i enlighet med regeringsprogrammet.
Skyddshemsverksamheten överförs till staten och verksamheten koncentreras till en nationell myndighet, till vilken ett statsunderstöd på 8 miljoner euro riktas. I anslutning till överföringen minskas statsandelen för kommunal basservice med 4 miljoner euro.
Inom tandvården för vuxna förlängs kontrollintervallerna till minst två år. Till följd av åtgärden minskas statsandelarna med 0,9 miljoner euro.
År 2015 finns det för kommunernas och samkommunernas utvecklingsprojekt som genomför åtgärder enligt det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovård (Kaste) ett anslag på 2 miljoner euro. Den statliga ersättningen till enheterna inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning minskar med 13 miljoner euro 2015. Den statliga ersättningen till enheterna inom hälso- och sjukvården för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård minskar med 11 miljoner euro.
År 2015 påverkas kommunernas utgifter och statsandelar inte bara av nya beslut och lagförslag, utan också av den fortsatta verkställigheten av den s.k. äldreomsorgslagen och lagen om elev- och studerandevård. Verkställigheten av äldreomsorgslagen ökar statens utgifter med 51 miljoner euro 2015 och statsandelen med 28 miljoner euro. Verkställigheten av lagen om elev- och studerandevård ökar kommunernas utgifter med ca 9 miljoner euro och statsandelen med 4,7 miljoner euro.
Dagvård samt förskoleundervisning och grundläggande utbildning
Den subjektiva rätten till dagvård begränsas till halvdagsvård när en förälder är hemma på grund av moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledighet eller med hjälp av stöd för hemvård på ett sätt som beaktar sociala skäl. Ändringen minskar statsandelarna med 6 miljoner euro och kommunernas utgifter med 24 miljoner euro 2015.
Stärkandet av språkkunskaperna understöds genom att språkbadsverksamheten utvidgas och för det anvisas 3 miljoner euro. Som en del av utvecklandet av den allmänbildande utbildningen understöds stöd för lärande och välmående bland elever som omfattas av intensifierat och särskilt stöd för grundläggande utbildning som en del av den allmänbildande utbildningen samt understöds åtgärder för att förebygga avhopp från skolan. För dessa ändamål ökas statsunderstöden med 27,3 miljoner euro. Inom den grundläggande utbildningen görs, bl.a. i understöden för att förbättra kvaliteten på utbildning, minska undervisningsgruppernas storlek och stärka jämlikheten inom utbildningen, en besparing på ca 40 miljoner euro, så i sin helhet minskar statsunderstöden till den allmänbildande utbildningen med 9,4 miljoner euro. Kommunernas andel av detta beräknas vara 9 miljoner euro.
Som en del av statsandelsreformen faller statsunderstöden för nya anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen bort. Därför överförs statsunderstöden för anläggningsprojekt som gäller läroanstalter från undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, 42,1 miljoner euro, fr.o.m. 2015 till momentet statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen. Som en del av anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna riktas till läroanstalternas reparationsunderstöd dessutom en besparing på 12,1 miljoner euro 2015. För betalning av sådana retroaktivt finansierade statsunderstöd som beviljats före 2015 för anläggningsprojekt beräknas det användas 30 miljoner euro.
Utbildning på andra stadiet
Till utbildning som ska förbereda invandrare och studerande med främmande modersmål för gymnasieutbildning riktas statsandelar till ett belopp av 1,1 miljoner euro mer än 2014.
Sparåtgärderna omfattar även utbildningen på andra stadiet. Det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning sjunker. Det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning sjunker med 2,8 %, men däremot stiger det med 1,5 % till följd av förändringar i verksamhetens omfattning och art samt en indexhöjning. Dessutom genomförs en del av nedskärningarna i finansieringen av yrkesutbildningen genom att antalet studerande och bidragen skärs ned.
Reformen av finansieringssystemet för och nätet av utbildningsanordnare inom utbildningen på andra stadiet inleds 2015. Målet är att med beaktande av befolkningsutvecklingen stärka serviceförmågan och samarbetet inom utbildningen samt utforma ett livskraftigt och fungerande nätverk av utbildningsanordnare. Till följd av reformen beräknas statsbidragen minska med ca 7 miljoner euro 2015. Finansieringssystemet för den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen och för gymnasieutbildningen revideras så att finansieringen i första hand baserar sig på prestationer och resultat, inte på studietiden.
Samhällsgarantin för unga
För främjande av ungas läroavtalsutbildning föreslås 13 miljoner euro för 2015. Utöver samhällsgarantin för unga föreslås inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 47 miljoner euro för åtgärder för att minska den reserv av unga vuxna som blivit utan utbildning (kompetensprogrammet för unga vuxna). Till verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet riktas 27 miljoner euro 2014, tippningsvinstmedlen inbegripet.
7.5. Avgiftsintäkter
Andelen av de avgifter som tas ut hos dem som använder social- och hälsovårdstjänster i förhållande till den totala finansieringen av tjänsterna har varit i stigande under de senaste åren. Inom den kommunala sektorn var klientavgifternas andel av finansieringen av social- och hälsovårdsväsendets driftskostnader ca 1,6 miljarder euro, dvs. 7 %, år 2012. Klientavgifternas andel varierar enligt tjänst. I fråga om mun- och tandvården vid hälsovårdscentralerna och anstaltsvården för äldre är avgifternas andel en dryg femtedel, i fråga om den övriga primärvården i genomsnitt 7 % och i fråga om den specialiserade sjukvården 4 %. Inom hemservicen är klientavgifternas andel 15 % och inom barndagvården 14 %.
Social- och hälsovårdsministeriet bereder hösten 2014 förslag till höjning av klientavgifter inom social- och hälsovården. I statsandelen för kommunal basservice görs av denna anledning en minskning på 40 miljoner euro. Höjningen av avgifterna inverkar inte i övrigt på kommunernas statsandelar.