Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2015

6.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitikPDF-versio

Inom statens budgetekonomi arbetar 2015 ca 76 200 personer, och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 4,5 miljarder euro.

Statens avtalslösning för 2014—2017 följer sysselsättnings- och tillväxtavtalet. I enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal justerades lönerna den 1 augusti 2014 med en allmän förhöjning på 20 euro, som inbegrips i de procentuella lönefaktorerna. Lönerna för 2015 justeras den 1 augusti 2015 med en allmän förhöjning på 0,30 procent. På grund av avtalslösningen har man i budgetpropositionen ökat omkostnadsanslagen med 28,4 miljoner euro. Om slutsatsen av den rättegång som är anhängig blir att semesterkarensen har upphört att gälla redan med stöd av semesterlagen, ska en allmän förhöjning på 0,1 procent, utöver vad som ovan sagts, beaktas och betalas ut den 1 augusti 2015.

Enligt planen för de offentliga finanserna från våren 2014 och statsrådets beslut av den 28 maj 2014 ska statens löneglidning begränsas till den genomsnittliga nivån på de andra arbetsmarknaderna. Den besparing som följer av detta har för 2015 års del delvis genomförts genom en minskning av ämbetsverkens budgetfinansierade anslag med sammanlagt 9 miljoner euro.

Statens personalpolitik har som mål att stärka konkurrenskraften för staten som arbetsgivare och att använda personalresurserna inom statsförvaltningen på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt. Tillgången till personal främjas genom att man utvecklar den inre arbetsmarknaden och genom en bra arbetsgivarprofil. Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten och personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas ytterligare i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Även som arbetsgivare stöder staten förutsättningarna för en utveckling av statsfinanserna genom att förlänga arbetskarriärerna inom statsförvaltningen. Den ålder vid vilken de anställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hållits på en god nivå och förbättrats om man ser till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron.

För staten som arbetsgivare är det viktigt att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer, eftersom många chefer kommer att gå i pension under de närmaste åren. Finansministeriet har inlett en reform som gäller den högsta ledningen. Målet är att de ca 120 tjänstemän som omfattas av reformen inom statsförvaltningen ska bilda en gemensam resurs som stöds genom en ändamålsenlig tjänste- och uppgiftsstruktur och genom utvecklingsåtgärder. De allmänna utgångspunkterna för reformen är sektorsövergipande verksamhet, professionellt och resultatrikt ledarskap samt produktiv förvaltning och hållbar utveckling.

Etisk verksamhet för myndigheter och tjänstemän inom statsförvaltningen är en central fråga när det gäller den offentliga tillförlitligheten i statens funktioner. En hög tjänstemannaetik främjas bäst genom värdegrundsbaserat ledarskap och förutseende tillvägagångssätt. Finansministeriet har som stöd för denna utveckling tillsatt en permanent, rådgivande tjänstemannaetisk delegation.

Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2012—2015

Nyckeltal 2012 2013 20141) 20151)
         
Antalet anställda 82 800 81 200 80 200 76 200
Förändring från föregående år, % -2,7 -1,9 -1,2 -5,0
Antalet årsverken 81 500 80 400 79 400 75 400
Förändring från föregående år, % -2,2 -1,3 -1,2 -5,0
Lönesumma, mn euro 3 706 3 758 3 763 3 613
Arbetskraftskostnader, mn euro 4 607 4 662 4 698 4 510
Genomsnittlig totalförtjänst euro/mån./person 3 690 3 750 3 799 3 833
Bikostnader som hänför sig till löner, % 61,5 61,2 62,2 62,2
Alla statens pensionsutgifter, mn euro 4 032 4 221 4 367 4 463
Kvinnornas andel, % 48,4 48,7 48,7 48,7
De anställdas medelålder, år 45,9 46,1 46,1 46,0

1) Uppgifterna för 2014 och 2015 är uppskattningar. I uppgifterna har man beaktat att personalen inom statsförvaltningen minskar till följd av förbättrad produktivitet samt att Teknologiska forskningscentralen VTT, Mätteknikcentralen, Konsumentforskningscentralen och Rättspolitiska forskningsinstitutet inte längre kommer att ingå i statens budgetekonomi 2015. Andra förändringar i personalen som ingår i budgetpropositionen för 2015 har inte beaktats.