Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2015

6. Utveckling av förvaltningenPDF-versio

Målet för de förvaltningspolitiska åtgärderna är att få produktivitetsutvecklingen inom den offentliga förvaltningen att vända klart uppåt och därigenom bidra till hållbara statsfinanser.

Medborgarnas rätt till god förvaltning tryggas i hela landet. Öppenheten inom förvaltningen främjas inom statsförvaltningen genom att den första, tvååriga handlingsplanen fortsatt genomförs fram till ingången av juli 2015. Det övergripande temat i verksamhetsplanen är att främja medborgarnas möjligheter till deltagande. En extern utvärdering av hur genomförandet har lyckats blir klar i början av 2015.

Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling godkände den 28 maj 2013 den offentliga förvaltningens kundstrategi "Yhteistyössä palvelu pelaa!". I detta sammanhang förordades att ett projekt för genomförande inleds. En satsning på utvecklingen av kundorienterade tjänster ökar behovet av förvaltningsövergripande lösningar och behovet att avskaffa sektorisering och organisationsgränser inom förvaltningen och serviceproduktionen. Statliga myndigheter måste i fortsättningen se till att de elektroniska kanalerna för service är det mest attraktiva alternativet för kunden. Att kunder övergår till elektroniska tjänster stöds, men vid behov ordnas det möjlighet för kunden att sköta ärenden genom besök.

Effektivitets- och resultatprogrammet möter både behovet av ett minskat hållbarhetsunderskott i den offentliga ekonomin och förändringarna på arbetsmarknaden genom att förtydliga statsförvaltningens roll och uppgifter, lyfta fram strukturella reformer och införa förfaranden som stöder statsförvaltningens nya roll. Genom genomförandet av programmet utvecklas resultatet av statsförvaltningens verksamhet på ett balanserat sätt inom alla resultatområden. Effektivitets- och resultatprogrammen inom de olika förvaltningsområdena utgör grunden för verkställandet av programmet och de består av projekt inom effektivitets- och resultatprogrammet, utveckling av det mänskliga kapitalet samt genomförande av de åtgärder som föreslagits vid kärnfunktionsanalysen. Genom åtgärder inom förvaltningsområdena säkerställs kravet på att hållas inom de strikta budgetramarna samtidigt som det skapas manöverutrymme för att svara mot de nya behov som den förändrade omvärlden medför. Ministerierna ansvarar för att åtgärderna genomförs inom de olika förvaltningsområdena och för att uppföljningsdata tas fram.

6.1. Utveckling av verksamhetssätten, strukturerna och processerna inom förvaltningen

Statens centralförvaltning

Det viktigaste målet för reformen av centralförvaltningen är att stärka genomförandet av regeringsprogrammet och regeringens strategiska synsätt och de samhälleliga verkningarna av genomförandet. Avsikten är att statsrådet ska bli en verksamhetsmässig och ekonomiskt mer enhetlig strukturell helhet. Arbetet går ut på att utveckla övergripande styrsystem i syfte att förbättra den samhälleliga effektiviteten.

Genom utvecklingen av ämbetsverksstrukturen inom centralförvaltningen eftersträvas lösningar för att minska överlappande arbete och för att användningen av statens resurser ska vara så effektiv som möjligt.

Statens resultatstyrningssystem reformeras fortsättningsvis genom att de utstakade åtgärderna för utvecklingsprojektet för resultatstyrningen genomförs. Resultatstyrningen utvecklas utifrån dessa riktlinjer så att den blir mer strategisk och mer förvaltningsövergripande samt enhetligare och lättare. Resultatstyrningsprocessen utvecklas också till en flerårig process. Dessutom tas en gemensam bedömningsskala för utvärdering av resultaten fram och fastställandet av gemensamma mål utvecklas vidare. Ämbetsverkens ställning riktas särskild uppmärksamhet i samband med reformen.

Utveckling av kundservicen inom den offentliga förvaltningen

Statens och kommunernas besökskundtjänst pilottestas vid gemensamma kundbetjäningsställen 2014—2015. I anslutning till kundservicen pågår ett distansserviceprojekt som en del av SADe-projektet. År 2015 är målet för projektet att erbjuda medborgarna fler distansserviceförbindelser från samserviceställena till myndigheterna. Dessutom främjar projektet möjligheten att ta i bruk distansservice för hemmabruk.

Reformen av statens ekonomi- och personalförvaltning

Målet är att 2015 främja resultaten och produktiviteten inom ekonomi- och personalförvaltningen genom att den andra fasen av genomförandet av informationssystemet Kieku fortsätts i enlighet med den fastställda tidsplanen samt genom att vidta utvecklingsåtgärder som identifierats. Kieku är ett omfattande projekt som finansieras centraliserat och som gäller en omfattande reformering av ekonomi- och personalförvaltningen. Den gemensamma verksamhetsmodellen omfattar processerna, datastrukturen och förenhetligandet av användningen av servicen vid servicecentren samt ett övergripande informationssystem som stöder ovannämnda funktioner. Genomförandet av projekten för ibruktagandet organiseras av Statskontoret och sker i samarbete med Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet), ministerierna och ämbetsverken. Ministerierna säkerställer genom sin styrning att systemet tas i bruk inom den fastslagna tidsplanen och med undvikande av skräddarsydda lösningar.

Utvecklandet av statens ekonomi- och personalförvaltning inbegriper bl.a. satsningar på genomförandet av statens ekonomiförvaltningsstrategi, såsom nyttiggörande av resultaten av Statskontorets utvecklingsprojekt "Från upphandling till betalning" och en ökning av antalet orderbaserade fakturor. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning och Statskontoret verkar i samband med reformen av statens ekonomi- och personalförvaltning i samarbete med ämbetsverken och inrättningarna i roller och uppgifter som ytterligare ska preciseras. Målet är att statliga aktörer handlar i enlighet med gemensamma processer och en tydlig arbetsfördelning. Ministerierna styr sina förvaltningsområden så att ekonomi- och personalförvaltningens uppgifter överförs till servicecentret för att de fördelar som eftersträvas med verksamhetsmodellen ska uppnås och användningen av gemensamma informationssystem och produktiviteten i processerna ska öka. Utvecklingen av kompetensen inom ekonomi- och personalförvaltningen och smidigt fungerande och användarvänliga it-system fortgår.

En effektivare användning av statens lokaler

Besparingen på 10 miljoner euro enligt regeringsprogrammet genom effektivisering av användningen av statens lokaler fram till 2015 uppnås till fullt belopp. Användningen av lokaler effektiviseras ytterligare så att den motsvarar de förändrade arbetssätten och medborgarnas ökade användning av elektroniska tjänster. Enligt planen för de offentliga finanserna för 2015—2018 görs i ämbetsverkens omkostnadsanslag årligen ett kalkylerat tillägg som motsvarar indexhöjningarna i utgifterna för lokaler. Det sammanlagda beloppet av tilläggen minskas från omkostnadsanslagen i förhållande till deras belopp.

Utveckling av statsägda markområden och främjande av bostadspolitiken

Utvecklingen av statens markområden och markpolitiken genomförs i enlighet med statens fastighetsstrategi. Den samarbetsgrupp för statliga markägare som finansministeriet har inrättat har som mål att samordna åtgärderna vid de organisationer som äger och förvaltar statens fastighetsegendom samt att intensifiera kontakten och främja att målen för regeringens bostadspolitiska program uppnås särskilt i Helsingforsregionen. Senatfastigheter fortsätter att främja möjligheterna att utnyttja bostadsproduktionen på statens markområden.

Utveckling av statens upphandling

Statens upphandlingsfunktion utvecklas genom ett utvecklingsprojekt som genomförs i samarbete mellan de centrala statliga upphandlingsorganisationerna och Hansel Ab. Genom utvecklingsprojektet stöds utvecklingen av styrningen, planeringen, uppföljningen, utarbetandet av anvisningar, avtalshanteringen och kompetensen inom upphandlingsfunktionen. Målet är dessutom att i ännu större omfattning än tidigare utnyttja elektroniska förfaranden särskilt i anslutning till orderhantering och avtalshantering. Målet är att höja kapacitetsutnyttjandet i fråga om samordnade upphandlingsavtal till mer än 80 procent så att volymen av de upphandlingar som görs enligt dem överstiger 700 miljoner euro per år. Detta kan förutsätta att den samordnade upphandlingen utvidgas till att omfatta nya varu- och tjänsteområden. När det gäller enhetliga förfaranden fortgår styrningen av statens upphandlingsfunktion bl.a. genom att statens upphandlingshandbok uppdateras och tillämpningen av gemensamma avtalsvillkor (JYSE) främjas. Delegationen för statens upphandling följer hur utvecklingen av upphandlingsfunktionen framskrider och hur koncernmålen uppnås.

Regionförvaltningen

Regionförvaltningen utvecklas i enlighet med riktlinjerna i redogörelsen till riksdagen om verkställandet och utfallet av regionförvaltningsreformen samt riksdagens svar på redogörelsen. Vid ingången av 2015 samordnas regionförvaltningsverken och närings-, trafik- och miljöcentralernas förvaltningsuppgifter till riksomfattande funktioner samt lagstiftningsändringar och andra ändringar görs i syfte att förtydliga och förenkla regionförvaltningsverkens och närings-, trafik- och miljöcentralernas styrsystem.

6.2. Utveckling av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen

Finansministeriet svarar för utvecklandet och styrningen av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). År 2015 slutförs överföringen av statliga ämbetsverks och inrättningars branschoberoende IKT-tjänster till Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Öppnandet av den offentliga förvaltningens datalager för medborgarna, företagen och hela samhället fortgår systematiskt.

Den nationella servicearkitekturen och servicekanalen förverkligas fortsättningsvis. År 2015 publiceras en betaversion av medborgarvyn för åtminstone fem register eller tjänster. Finansministeriet styr utvecklandet av de datatekniska tjänster som överskrider gränserna för den nationella informationsbranschens ansvarsområden, och driver den nationella informationspolitiken. Genom att stärka styrningen av informationsbranschen och genomföra sådana datatekniska åtgärder som är i enlighet med den nationella servicearkitekturen och som överskrider ansvarsområdena strävar man efter att stärka den nationella interoperabiliteten mellan datasystemen, särskilt inom den offentliga förvaltningen.

År 2015 fortgår statsförvaltningens projekt för utveckling av 24 timmars informationssäkerhetsverksamhet (SecICT) och som en del av det förbättras observations- och reaktionsförmågan när det gäller allvarliga informations- och cyberstörningar med omfattande verkningar. Projektet för att förbättra informationssäkerheten vid statens högsta ledning, SATU, som inleddes 2014, fortgår genom att informationssystem och tjänster utvecklas som för statens högsta ledning och statsrådet möjliggör elektronisk hantering av sekretessbelagd information i säkerhetssituationer.

Finansministeriet deltar i den kommunala sektorns nätverksbetonade informationsförvaltningssamarbete och samordnar detta samarbete med statsförvaltningen och andra intressentgrupper samt stöder en reform av kommun- och servicestrukturen och den offentliga servicen. År 2015 fortsätts arbetet med IKT-förändringsstödet för kommun- och servicestrukturreformen samt Kommuninformationsprogrammet och vidare säkerställs att Programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe-programmet) färdigställs och de utvecklade tjänsterna tas i bruk.

6.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitik

Inom statens budgetekonomi arbetar 2015 ca 76 200 personer, och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 4,5 miljarder euro.

Statens avtalslösning för 2014—2017 följer sysselsättnings- och tillväxtavtalet. I enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal justerades lönerna den 1 augusti 2014 med en allmän förhöjning på 20 euro, som inbegrips i de procentuella lönefaktorerna. Lönerna för 2015 justeras den 1 augusti 2015 med en allmän förhöjning på 0,30 procent. På grund av avtalslösningen har man i budgetpropositionen ökat omkostnadsanslagen med 28,4 miljoner euro. Om slutsatsen av den rättegång som är anhängig blir att semesterkarensen har upphört att gälla redan med stöd av semesterlagen, ska en allmän förhöjning på 0,1 procent, utöver vad som ovan sagts, beaktas och betalas ut den 1 augusti 2015.

Enligt planen för de offentliga finanserna från våren 2014 och statsrådets beslut av den 28 maj 2014 ska statens löneglidning begränsas till den genomsnittliga nivån på de andra arbetsmarknaderna. Den besparing som följer av detta har för 2015 års del delvis genomförts genom en minskning av ämbetsverkens budgetfinansierade anslag med sammanlagt 9 miljoner euro.

Statens personalpolitik har som mål att stärka konkurrenskraften för staten som arbetsgivare och att använda personalresurserna inom statsförvaltningen på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt. Tillgången till personal främjas genom att man utvecklar den inre arbetsmarknaden och genom en bra arbetsgivarprofil. Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten och personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas ytterligare i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Även som arbetsgivare stöder staten förutsättningarna för en utveckling av statsfinanserna genom att förlänga arbetskarriärerna inom statsförvaltningen. Den ålder vid vilken de anställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hållits på en god nivå och förbättrats om man ser till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron.

För staten som arbetsgivare är det viktigt att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer, eftersom många chefer kommer att gå i pension under de närmaste åren. Finansministeriet har inlett en reform som gäller den högsta ledningen. Målet är att de ca 120 tjänstemän som omfattas av reformen inom statsförvaltningen ska bilda en gemensam resurs som stöds genom en ändamålsenlig tjänste- och uppgiftsstruktur och genom utvecklingsåtgärder. De allmänna utgångspunkterna för reformen är sektorsövergipande verksamhet, professionellt och resultatrikt ledarskap samt produktiv förvaltning och hållbar utveckling.

Etisk verksamhet för myndigheter och tjänstemän inom statsförvaltningen är en central fråga när det gäller den offentliga tillförlitligheten i statens funktioner. En hög tjänstemannaetik främjas bäst genom värdegrundsbaserat ledarskap och förutseende tillvägagångssätt. Finansministeriet har som stöd för denna utveckling tillsatt en permanent, rådgivande tjänstemannaetisk delegation.

Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2012—2015

Nyckeltal 2012 2013 20141) 20151)
         
Antalet anställda 82 800 81 200 80 200 76 200
Förändring från föregående år, % -2,7 -1,9 -1,2 -5,0
Antalet årsverken 81 500 80 400 79 400 75 400
Förändring från föregående år, % -2,2 -1,3 -1,2 -5,0
Lönesumma, mn euro 3 706 3 758 3 763 3 613
Arbetskraftskostnader, mn euro 4 607 4 662 4 698 4 510
Genomsnittlig totalförtjänst euro/mån./person 3 690 3 750 3 799 3 833
Bikostnader som hänför sig till löner, % 61,5 61,2 62,2 62,2
Alla statens pensionsutgifter, mn euro 4 032 4 221 4 367 4 463
Kvinnornas andel, % 48,4 48,7 48,7 48,7
De anställdas medelålder, år 45,9 46,1 46,1 46,0

1) Uppgifterna för 2014 och 2015 är uppskattningar. I uppgifterna har man beaktat att personalen inom statsförvaltningen minskar till följd av förbättrad produktivitet samt att Teknologiska forskningscentralen VTT, Mätteknikcentralen, Konsumentforskningscentralen och Rättspolitiska forskningsinstitutet inte längre kommer att ingå i statens budgetekonomi 2015. Andra förändringar i personalen som ingår i budgetpropositionen för 2015 har inte beaktats.