Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2015

1. SammandragPDF-versio

Ekonomiska utsikter

Tillväxten inom världsekonomin kommer att öka i och med att i synnerhet Förenta staternas och Storbritanniens ekonomier lämnar finanskrisen bakom sig. Däremot överskuggas industriländernas tillväxtutsikter av geopolitiska spänningar i bl.a. Ryssland, Irak och Libyen. Recessionen inom euroområdet är över och ekonomin har långsamt börjat återhämta sig.

Finlands bruttonationalprodukt kommer inte att öka i år, men 2015 uppskattas totalproduktionen öka med 1,2 % framför allt med uppbackning från exporten och privata investeringar. Situationen på arbetsmarknaden är fortsättningsvis dålig och matchningsproblemen är betydande. Arbetslöshetsgraden stiger till 8,6 % i år och kommer att vara ca 8,5 % år 2015.

Den ekonomisk-politiska linjen

Statsminister Stubbs regering fortsätter på samma ekonomisk-politiska linje som den föregående regeringen, och dess program grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Katainens regering, på det strukturpolitiska programmet och på riktlinjerna för anpassningen av den offentliga ekonomin. Till fokusområdena hör fortfarande att minska fattigdomen, ojämlikheten och utslagningen, att stabilisera den offentliga ekonomin och att stärka en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättningen och konkurrenskraften. I regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering ingår dessutom nya satsningar på tillväxt, sysselsättning och stödjande av köpkraften.

Anslag

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 53,7 miljarder euro, vilket är ca 0,4 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2014. Med beaktande av höjningen av prisnivån och de strukturella ändringarna i budgetpropositionen minskar anslagen under förvaltningsområdena reellt med ca 1½ % jämfört med den ordinarie budgeten för 2014.

Den sänkta anslagsnivån får sin förklaring av de avtalade utgiftsbesparingarna, vars effekt kommer att vara betydligt större 2015 än i år. Nivån på utgifterna höjs av fastställda extra satsningar på bl.a. kapitalplaceringar i industriella tillväxtföretag och bioekonomiföretag (Industriinvestering Ab), lån som Tekes beviljar, stöd för produktionen av förnybar energi, bostadsbidragsreformen och utvecklandet av äldreomsorgen. Utgifterna ökas även av vissa automatiska faktorer såsom lagstadgade och avtalsbaserade pris- och kostnadsnivåjusteringar och ökningen av statens pensionsutgifter.

Inkomstposter

År 2015 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster (utan nettoupplåning) till ca 49,2 miljarder euro och skatteinkomsterna till ca 40,0 miljarder euro. Den statliga budgetekonomins inkomster ökar ca 4 % jämfört med de inkomster som budgeterats för 2014 (inkl. tilläggsbudgetpropositionerna). Statens skatteinkomster uppskattas öka med ca 2 % år 2015. Det ökade skatteutfallet grundar sig på ökade skattebaser och nya ändringar i beskattningsgrunderna. På grund av den långsamma tillväxten i totalproduktionen kommer tillväxten i skattebaserna att bli blygsam.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro

  2013
bokslut
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
Förändring, %
2014—2015
         
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 7 848 8 676 8 877 2
Samfundsskatt 3 227 2 477 2 532 2
Mervärdesskatt 16 434 17 030 16 932 -1
Övriga skatter 11 231 11 610 11 702 1
Övriga inkomster 7 432 7 142 9 194 29
Sammanlagt 46 172 46 935 49 237 5
Nettoupplåning och skuldhantering1) 6 420 7 129 4 468 -37
Inkomstposter sammanlagt 52 591 54 064 53 705 -1
         
Konsumtionsutgifter 13 991 14 099 13 796 -2
Överföringsutgifter 36 321 36 774 36 729 -0
Investeringsutgifter 2 503 1 358 1 379 2
Övriga utgifter 1 772 1 833 1 801 -2
Anslag sammanlagt 54 587 54 064 53 705 -1
         
Bokslutsunderskott (inkl. föregående år) -3 617      

1) Inbegriper skuldhanteringsutgifter på -4 miljoner euro år 2013, -50 miljoner euro år 2014 och -50 miljoner euro år 2015, redovisat som netto.

Åtgärder för anpassning av statsfinanserna

Sparbeslut som avser ramperioden 2012—2015 har fattats i samband med varje rambeslut under perioden. Under valperioden har man fattat beslut om åtgärder som minskar statens utgifter och ökar inkomsterna, och som stärker statsfinanserna med sammanlagt ca 5,2 miljarder euro netto, dvs. med 2,5 % i förhållande till den totala produktionen på 2015 års nivå i jämförelse med det sista rambeslutet under föregående valperiod.

De sparbeslut som avser att anpassa statsfinanserna dämpar utgiftsökningen och sänker statens utgifter under budgetåret med ca 2 miljarder euro netto jämfört med inbesparingarna under 2014. Den totala inbesparingen i utgifterna 2015 stiger således till ca 3 miljarder euro.

Inbesparingarna i statsfinanserna ökas bl.a. när det gäller

  • — statsandelarna för kommunernas basservice,
  • — överföring av finansieringen och aktiveringen av arbetsmarknadsstödet på kommunerna,
  • — utgifterna för utvecklingssamarbetet,
  • — barnbidragen,
  • — försvarsmaktens omkostnader och materielanskaffningar,
  • — utgifter som följer av sjukförsäkringslagen,
  • — det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen,
  • — offentlig arbetskrafts- och företagsservice,
  • — utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa,
  • — statsförvaltningens omkostnader, och
  • — utgifterna för krishantering.

Budgetpropositionen för 2015 grundar sig på ovan nämnda tidigare fattade inbesparingsbeslut. I samband med beredningen har det dock gjorts små justeringar som bl.a. gäller tidpunkten för vissa inbesparingar och justeringar av engångsnatur i inbesparingsbeloppet. Utöver detta fattades beslut om nya inbesparingar av engångsnatur på 40 miljoner euro 2015.

Ändringar i beskattningsgrunderna

De mest betydande skatteändringarna gäller punktskatter och andra indirekta skatter. Höjningen av skatten på tobak och sötsaker samt energiskatter beräknas öka statens skatteinkomster med sammanlagt 372 miljoner euro. Fordonsskatten höjs med 180 miljoner euro.

För att främja en rättvis beskattning föreslår regeringen att den högre skattesatsen inom beskattningen av kapitalinkomster höjs från 32 % till 33 % och skiktgränsen för progressiviteten inom kapitalinkomstbeskattningen sänks från 40 000 euro till 30 000 euro. Den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskalan sänks från 100 000 euro till 90 000 euro och giltighetstiden för inkomstklassen förlängs fram till utgången av 2018. Skattesatserna i skatteskalorna för arvs- och gåvoskatter höjs 2015 med en procentenhet. En justering som motsvarar inflationen genomförs 2015 i förvärvsinkomstbeskattningen i inkomstskatteskalans tre lägsta inkomstgränser.

Skattebasen utvidgas genom begränsning av rätten att dra av räntekostnaderna för bolån vid förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen och genom att inskränka avdraget för resekostnader. Ränteavdraget för studieskulder slopas. Skattebasen utvidgas också genom att skattestöd riktade till företag slopas och begränsas.

Skatteinkomsterna minskas av höjningen av arbetsinkomstavdraget för hushåll med små och medelstora inkomster som ökar incitamenten för att anställa. Regeringen inför också ett avdrag för barnfamiljer och återger företagen rätten att delvis dra av representationskostnader vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet. Dessutom höjs pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Den kraftverksskatt som trädde i kraft vid ingången av 2014 återtas. Bankskatten ersätts med en stabilitetsavgift för kreditinstitut.

Nettoeffekten av de beskattningsåtgärder som ska genomföras 2015 beräknas öka statens skatteinkomster med ca 0,3 miljarder euro. De anpassningsåtgärder som statsministrarna Katainens och Stubbs regeringar genomfört uppgår på statsfinansernas inkomstsida till sammanlagt ca 1,9 miljarder euro på 2015 års nivå.

Åtgärder för stödjande av sysselsättningen och tillväxten

Statens förmögenhet ska inriktas på en produktivare användning än för närvarande. Delar av statens fastighetsförmögenhet ska säljas och bl.a. intäktsföringen från vissa fonder till staten ska ökas. Den extra intäktsföring som dessa åtgärder leder till uppgår till ca 1,9 miljarder euro 2014—2015. Största delen av den extra intäktsföringen ska användas till att amortera på statsskulden. Som ett led i omfördelningen av statens förmögenhet görs dock betydande tillväxtsatsningar som uppgår till sammanlagt ca 460 miljoner euro 2014—2015. Av detta belopp hänför sig 240 miljoner euro till år 2015. De viktigaste satsningarna rör tillväxtskapande investeringar i kompetens och innovationer samt trafik- och byggprojekt med snabb sysselsättande verkan.

I planen för de offentliga finanserna från våren 2014 fattades beslut om satsningar på bl.a. tillväxtföretagens kapitalinvesteringar via Industriinvestering och Tekes, Team Finland-verksamheten och Finpros understöd. Tekes lånefullmakter höjs i syfte att riktas till projekt inom cleantech och bioekonomi och affärsverksamhet som grundar sig på digitalt värdeskapande. Man bereder sig på att förse universiteten med ett trefaldigt kapital i förhållande till det privata kapital som de samlar in, den vuxna befolkningens kompetensbas stärks genom att det anvisas 20 miljoner euro till riktad vuxenutbildning 2014—2015. För en totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors beviljas 40 miljoner euro 2015. Från Statens bostadsfond riktas sammanlagt 35 miljoner euro till reparationsunderstöd 2015.

Tillväxtåtgärder som vidtas av statsminister Stubbs regering

Finnveras möjligheter att finansiera medelstora företags tillväxt och internationalisering utvidgas. Regeringen inleder ett åtgärdsprogram för bostads- och strukturbyggande. Från ingången av 2015 införs en ny 20-årig räntestödsmodell. Till huvudstadsregionen riktas högst 2 miljoner euro till tidsbundna understöd för ändring av användningsändamål, som syftar till att främja att kontors- och industribyggnader byggs om till hyresbostäder. Staten och kommunerna i Helsingforsregionen har tillsammans nått ett avtal om att planläggningsmålet för kommunerna i Helsingforsregionen höjs med 25 % jämfört med det gällande intentionsavtalet för markanvändning, boende och trafik. Enligt utkastet till avtal stöder staten i sin tur Centrumslingan och utbyggnaden av västmetron ända till Stensvik. Dessutom deltar staten i kostnaderna för planeringen av en stadsspårväg i Tammerfors.

I budgetpropositionen ingår en tilläggssatsning på 30 miljoner euro för bastrafikledshållningen och 33 miljoner euro för nya farledsprojekt. Man vill förbättra TE-byråernas serviceförmåga genom att anvisa 5 miljoner euro för avlönande av personal motsvarande hundra årsverken 2015. Förslagen minskar delvis de inbesparingar som tidigare fastställts i fråga om anslagen.

Den kommunala ekonomin

Kommunernas statsbidrag uppgår 2015 till sammanlagt ca 9,9 miljarder euro. För kalkylerade statsandelar föreslås sammanlagt ca 9,0 miljarder euro. Statsbidragen minskar med 5 % jämfört med 2014. De viktigaste faktorer som minskar statsbidragen är nedskärningen i statsandelarna för kommunal basservice med 188 miljoner euro och överföringar på 455 miljoner euro som hänför sig till reformen av finansieringen av yrkeshögskolorna.

De statliga åtgärderna bedöms ha en sådan sammanlagd effekt på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna att saldot för den kommunala ekonomin försämras med 218 miljoner euro netto 2015.

Den kommunala ekonomin kommer enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna att uppvisa ett klart underskott.

Ram för valperioden och ofördelad reserv

Ramen för valperioden för 2015 är 42 142 miljoner euro. De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 41 863 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2015 uppgår således till 79,7 miljoner euro utöver tilläggsbudgetreserveringen på 200 miljoner euro.

Avsikten är att 2015 inrätta en ny fond för finansiell stabilitet, och enligt förslaget ska 166 miljoner euro överföras till fonden. Överföringen till fonden budgeteras som en utgift utanför ramen, vilket är ett undantag från rambestämmelsen.

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Budgetpropositionen för 2015 uppvisar ett underskott på 4,5 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Underskottet minskar med närmare 3 miljarder euro jämfört med det underskott som budgeterats för 2014 (inkl. tilläggsbudgetpropositionerna). Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas underskottet inom statsfinanserna 2015 uppgå till ca 2,6 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till ca 102 miljarder euro i slutet av 2015, vilket är ca 48½ % i förhållande till bruttonationalprodukten. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till ca 1,8 miljarder euro, vilket är ungefär 2014 års nivå.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP

Den offentliga ekonomin

Den offentliga ekonomin har fortsättningsvis uppvisat underskott på grund av det långvariga svaga konjunkturläget, fastän anpassningsåtgärderna har dämpat en ökning av underskottet. År 2015 uppgick underskottet i den offentliga ekonomin enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna till ca 2,4 % av bruttonationalprodukten. Till följd av det försämrade ekonomiska läget kommer Finland inte att uppnå det medelfristiga mål för den offentliga ekonomin som uppställts för det strukturella saldot.

Skuldsättningen i den offentliga sektorn i förhållande till totalproduktionen är på väg att överskrida gränsen på 60 % år 2015. Överskridningen av skuldkriteriet torde dock inte resultera i att förfarandet för alltför stora underskott inleds, eftersom den bakomliggande orsaken är de solidaritetsoperationer som hänför sig till stödet till länderna i euroområdet och effekterna av de ogynnsamma konjunkturerna.