Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2015

5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitikenPDF-versio

Genom forsknings- och innovationspolitik stärks den internationella konkurrenskraften, medborgarnas välfärd och förutsättningarna för en miljömässigt hållbar tillväxt. Grunden för tillväxt skapas genom högkvalitativ forskning, tillväxtföretagsamhet och nya innovationer. Finlands mål är att inom globala värdenätverk specialisera sig på uppgifter som kräver högklassig utbildning och kompetens. Ett mål är också att trygga en tillräcklig FoU-finansiering för de objekt som är viktigast när det gäller att främja ekonomin och sysselsättningen på lång sikt.

Politikåtgärderna styrs av regeringsprogrammet, det strukturpolitiska programmet som en del av planen för de offentliga finanserna samt forsknings- och innovationsrådets riktlinjer för 2015—2020 som färdigställs 2014. Regeringen påskyndar konsekvent förnyandet av innovationssystemet i enlighet med den utvecklingslinje som man följer sedan länge. Målet är att skapa förutsättningar av världsklass för att ta fram ny kunskap och kompetens och kompetensbaserad förnybar affärsverksamhet.

Till följd av minskningarna av den offentliga och privata direktfinansieringen kommer FoU-intensiteten (FoU-utgifter/BNP) sannolikt att förbli under 3,4 % år 2013. Vid slutet av regeringsperioden närmar den sig 3 %. Inom den offentliga sektorn är den direkta FoU-finansieringens (verkningarna av FoU-skatteincitamentet inte medräknade) förhållande till totalproduktionen 0,96 % år 2014. På basis av gällande beslut kommer förhållandet att ligga under en procent även under de närmaste åren.

Systemet med statens forskningsinstitut och statens FoU-finansiering reformeras så att vid Finlands Akademi inrättas ett råd för strategisk forskning och ett finansieringsinstrument så, att Rättspolitiska forskningsinstitutet och Konsumentforskningscentralen sammanslås med Helsingfors universitet och Mätteknikcentralen med statens tekniska forskningscentral VTT. Det nya naturresursinstitutet som inleder sin verksamhet 2015 är en sammanslagning av tre forskningsinstitut (Metla, forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT och vilt- och fiskeriforskningsinstitutet RKTL). Geodetiska institutet fogas till lantmäteriverket. Av statens tekniska forskningscentral VTT bildas ett aktiebolag. Samarbetet mellan forskningsinstituten och universiteten intensifieras. FoU-finansieringen riktas till statsrådet för forsknings-, prognostiserings- och utredningsbehov.

Man fortsätter att se över universitetens och yrkeshögskolornas finansierings- och styrsystem. Den reviderade finansieringsmodellen för universiteten tas i bruk 2015. Finansieringsmodellen stöder en förbättring av kvaliteten på forskningen och undervisningen, en snabbare övergång till arbetslivet, utnyttjandet av forskningsrön, internationalisering samt profileringen av högskolorna på sina respektive styrkeområden. En omstrukturering av forskarutbildningen och forskarkarriären pågår inom universiteten med mera internationellt attraktiv utbildning och klara karriärtrappor som mål. Yrkeshögskolornas koncessioner har förnyats 2014. I det andra skedet av yrkeshögskolereformen, som genomförs från och med ingången av 2015, överförs ansvaret för yrkeshögskolornas basfinansiering helt till staten och yrkeshögskolorna blir självständiga juridiska personer.

År 2014 färdigställdes den nationella vägkartan och en strategi för utveckling av forskningens infrastruktur och för deltagande i EU:s gemensamma forskningsinfrastrukturer år 2014—2020. Förutsättningarna för en högklassig forskning poängteras trots minskade resurser. Tidsenliga infrastrukturer är nödvändiga för att forskningen ska förbli konkurrenskraftig och Finland attraktivt för utländska aktörer.

Med tillväxtstrategin för forsknings- och innovationsverksamheten inom social- och hälsovårdsbranschen eftersträvas utveckling av FoU-verksamheten i branschen, flera investeringar och effektivare verksamhet samt ny tillväxt. Genom statsrådets principbeslut (april 2014) påskyndas tillväxten av nya spetsområden inom s.k. cleantech och bioekonomi, förbättras förutsättningarna och kompetensen för immateriellt värdeskapande samt stärks Finlands ställning som en attraktiv plats för affärsverksamhet som baserar sig på immateriella investeringar. Dessutom förbättras förutsättningarna för öppen tillgång på och utnyttjande av offentliga datalager.

Arbetsfördelningen och samarbetet när det gäller finansierings- och stödorganisationer ska göras tydligare. Tekes Kapitalinvestering Ab inleder 2014 sin investeringsverksamhet som gäller sådana kapitalfonder som investerar i finska företag som är i den inledande fasen av sin verksamhet. Avsikten är att förbättra tillgången på finansiering på kapitalmarknaden när företagen är i den inledande fasen av sin verksamhet.

Verksamhetsmodellen för det strategiska centret för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK) omarbetas. År 2014 inleddes en ny samarbetsmodell som omfattar 12 stadsregioner, dvs. programmet Innovativa städer (INKA). Teman för programmet är bioekonomi, framtidens hälsa, cybersäkerhet, hållbara energilösningar, smart stad och förnybar industri. "Uppdatering av strategin 2015" som styr Team Finland-nätverket publicerades i juni 2014. Syftet är att öka synergin mellan aktörer och resurser på nationell och regional nivå, stödja internationellt attraktiva branscher och kompetenskoncentrationer, skapa nya möjligheter för affärsverksamhet samt på lång sikt effektivisera nationellt samarbete i ekonomiska utrikesrelationer och anskaffning av utländska investeringar.

De fortsatta åtgärderna med anledning av forsknings- och innovationsrådets bedömning, som färdigställdes i början av 2014, samordnas som en del av behovet att utveckla förhållandena när det gäller övriga aktörer och strukturer i innovationssystemet samt stärkande av helhetsgreppet om branschen.

Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utvecklingsarbete, mn euro

  2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
2014—2015
förändring
2014—2015
förändr., %
         
Högskolor1) 556 567 12 2
Statliga forskningsinstitut2) 309 277 -32 -10
— varav statens tekniska forskningscentral 91 82 -8 -9
Forskningsorganisationernas forskningsanslag, sammanlagt 864 844 -20 -2
         
Finlands Akademi2) 323 416 93 29
Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer 568 586 18 3
— varav FoU-finansiering3) 513 530 17 3
Finansieringsorganisationer sammanlagt 890 1 002 111 13
         
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 5 6 1 28
         
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård 31 20 -11 -36
Sammanlagt 1 793 1 873 80 4
— endast FoU-finansiering, sammanlagt 1 738 1 817 79 5

1) För att förbättra jämförbarheten när det gäller utvecklingen av FoU-anslagen har i den statliga finansieringen för universiteten inte räknats med arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie eller mervärdesskattekompensation.

2) Minskningen av forskningsinstitutionernas resurser beror på totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansieringen. Ökningen av finansieringen av Finlands Akademi beror på att det nya finansieringsinstrument för strategisk forskning, som inrättades i samband med ovan nämnda reform, inleder sin verksamhet samt på den överföring från den statliga finansieringen av universiteten som ska delas ut av Finlands Akademi på basis av en tävling.

3) En del av finansieringen för Tekes riktas till annan än sådan FoU-verksamhet som uppfyller internationella statistiska kriterier, som t.ex. innovationsverksamhet samt till unga, kompetensbaserade och växande företag. Den finansiering som enbart hänför sig till FoU-verksamhet anges på en separat rad i tablån. Ökningen av finansieringen för Tekes kan förklaras med att lånefullmakterna har ökat. FoU-finansieringsvolymen för Tekes är en uppskattning som preciseras i Statistikcentralens budgetanalys i februari 2015.