Statsbudgeten 2015
Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)
För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 12 756 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 124 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2014. Ändringen av behovet av anslag beror på genomförandet av reformer som anges i regeringsprogrammet och i regeringens strukturpolitiska program och på justeringar av behovskalkylerna för förmåner som gäller social trygghet och utkomstskydd.
Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel är något under en femtedel av socialutgifterna. Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och de försäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel av kostnaderna varierar från system till system så att det i första hand är de inkomstrelaterade förmånerna som finansieras med avgifter och premier som tas ut hos arbetsgivarna och de försäkrade. När det gäller utkomstskyddssystemen svarar staten för finansieringen av grundskyddet i sin helhet, med undantag av utkomststödet, grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet. Dessutom svarar staten för att finansieringen av företagarpensionssystemen är tillräcklig. Kommunerna svarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt för utkomstskyddet, och staten deltar i finansieringen av dessa.
Av förvaltningsområdets anslag används 36 % till pensionsutgifter, 22 % till utkomstskydd för arbetslösa och 21 % till utjämning av familje- och boendekostnader. Sjukförsäkringen utgör 10 % av anslagen.
Främjande av sysselsättningen
Kravet på arbetshistoria för alterneringsledighet har höjts från 10 till 16 år, det har fastställts en övre åldergräns för den som tar ut alterneringsledighet och den som anställs som alterneringsvikarie ska i regel ha varit arbetslös i minst tre månader. Reformen har trätt i kraft den 1 september 2014. På grund av reformen minskas statsandelen för alterneringsersättning med 12 miljoner euro 2015.
Den av kommunerna finansierade andelen av arbetsmarknadsstödet ändras så att kommunen finansierar 50 % av stödet till dem som fått arbetsmarknadsstöd i 300—999 dagar på grund av arbetslöshet, och finansieringsandelen stiger till 70 procent i fråga om dem som fått arbetsmarknadsstöd i mer än 1 000 dagar. I anslutning till detta minskas statsandelen av arbetsmarknadsstödet med 135 miljoner euro med beaktande av vilken inverkan kommunernas aktiveringsåtgärder har.
Det föreslås att lönesubventionen och startpengens grunddel, 125 miljoner euro, överförs till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, eftersom de till sin art är statliga stöd som används för att främja sysselsättningen och vilkas utdelning kan påverkas regionalt. På motsvarande sätt överförs lagstiftningen om alterneringsledighet till social- och hälsovårdsministeriet så att lagstiftningen och finansieringen koncentreras till samma förvaltningsområde.
Familje-, boende- och försörjningskostnader
Den nya lag om allmänt bostadsbidrag som träder i kraft 2015 förtydligar och förenklar systemet med bostadsbidrag. Maximibeloppet av godtagbara boendekostnader påverkas i fortsättningen endast av bostadens läge och hushållets storlek.
I bostadsbidraget införs den 1 september 2015 ett månatligt skyddat belopp på 300 euro utan sysselsättningsförutsättningar eller tidsbundenhet. Införandet av det skyddade beloppet ökar utgifterna för bostadsbidrag med ca 8 miljoner euro 2015 och med sammanlagt 30 miljoner euro från och med 2016. På motsvarande sätt innebär reformen att utgifterna för utkomststödet minskar med ca 3 miljoner euro 2015 och med 5 miljoner euro från och med 2016.
Utgifterna för det grundläggande utkomststödet beräknas minska med sammanlagt ca 16,2 miljoner euro till följd av införandet av det skyddade beloppet i samband med bostadsbidrag, införandet av ett skyddat belopp av arbetsinkomster och ändringar i behovskalkylerna.
Av förmånerna som är bundna till folkpensionslagen och lagen om pension för arbetstagare görs i regel en lägre indexjustering på 0,4 procent, och till följd av vilken statens utgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde minskar med ca 57 miljoner euro. I enlighet med anpassningsåtgärden skärs barnbidraget ned med ca 8 procent, vilket minskar utgifterna för barnbidrag med ca 113 miljoner euro och ökar utgifterna för utkomststöd med ca 3 miljoner euro.
Socialförsäkringsavgifter
Socialförsäkringsavgifter, % av lönen
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | |
| Arbetsgivare: | ||||
| Sjukförsäkring | ||||
| Alla arbetsgivare | 2,12 | 2,04 | 2,14 | 2,07 |
| Arbetslöshetsförsäkring1) | ||||
| lägre avgift | 0,80 | 0,80 | 0,75 | 0,75 |
| högre avgift | 3,2 | 3,2 | 2,95 | 2,95 |
| Arbetspensionsförsäkring2) | ||||
| Arbetsgivarens genomsnittliga ArPL-avgift | 17,35 | 17,35 | 17,75 | 17,95 |
| De försäkrade: | ||||
| Sjukförsäkring | ||||
| Sjukvårdsförsäkring | ||||
| — Sjukvårdspremie | ||||
| Förmånstagare (pensioner och inkomster av förmåner) | 1,39 | 1,47 | 1,49 | 1,503) |
| Löntagare och företagare | 1,22 | 1,30 | 1,32 | 1,333) |
| Arbetsinkomstförsäkring | ||||
| — Dagpenningspremie | ||||
| Löntagare | 0,82 | 0,74 | 0,84 | 0,77 |
| Företagare | 0,97 | 0,88 | 0,97 | 0,90 |
| Arbetslöshetsförsäkring | 0,60 | 0,60 | 0,50 | 0,50 |
| Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år | 5,15 | 5,15 | 5,55 | 5,75 |
| personer över 53 år | 6,5 | 6,5 | 7,05 | 7,3 |
| Företagare och lantbruksföretagare: | ||||
| Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år | 22,5 | 22,5 | 23,3 | 23,7 |
| personer över 53 år | 23,85 | 23,85 | 24,8 | 25,25 |
1) Arbetsgivares lägre premie betalas upp till en viss gräns för lönesumman. År 2012 var gränsen 1 936 500 euro, åren 2013—2014 är den 1 990 500 euro, och år 2015 är gränsen 2 025 000 euro. För lönebelopp som överstiger detta betalas den högre premien.
2) I arbetspensionsavgifterna har man beaktat en tillfällig sänkning på 0,5 % år 2011, på 0,4 % år 2013 och på 0,7 % år 2014, med vars hjälp det överskott som bildats av invalidpensionsavgifterna har utjämnats.
3) De försäkrades andel av finansieringen av sjukvårdsförsäkringen är 55,1 % år 2015 och statens andel av finansieringen 44,9 %.
Sjukförsäkringsersättningar
Sjukförsäkringen är uppdelad i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna och löntagarna samt av företagarna. Staten deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen genom att finansiera de dagpenningar som betalas till minimibelopp, en andel av företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård och en liten (0,1 %) andel av föräldradagpenningarna.
Partiell rehabiliteringspenning möjliggörs inom FPA:s rehabilitering från den 1 oktober 2015. Budgetpropositionens konsekvenser för statsfinanserna beräknas vara ringa. Arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas andel av finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen år 2015 är uppskattningsvis 2 353 miljoner euro och statens andel är 139 miljoner euro.
Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierar staten de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder i sin helhet, kostnader som föranleds kommunerna av sjukvård som ges i Finland till personer som är bosatta utomlands och en del av FPA:s omkostnader. Sjukvårdsförsäkringen finansieras av de försäkrade med en andel på uppskattningsvis 1 280 miljoner euro och av staten med en andel på 1 107 miljoner euro. Staten ska också säkra sjukförsäkringsfondens likviditet. Staten ersätter från den 1 maj 2015 kommunerna för de kostnader som föranleds av hälsovård som ges till pensionärer som är bosatta i Finland eller deras familjemedlemmar, när ett annat EU/EES-land eller Schweiz ansvarar för kostnaderna för deras hälsovård. Ändringen minskar intäkterna från sjukförsäkringen med uppskattningsvis 0,7 miljoner euro. Betalning av sjukförsäkringsersättningar för privat vård i offentliga sjukvårdens utrymmen fortsätter till utgången av 2016.
Till sjukförsäkringsersättningarna riktas besparingar så att förmedlingen av resor utvidgas till hela landet och självriskandelarna för reseersättningar höjs. Dessutom sänks ersättningsnivån för tandvård och ersättning för tandkontroll beviljas mer sällan än i nuläget. Även anslaget för FPA:s behovsprövade rehabilitering sänks. Genom dessa sparåtgärder uppnås en besparing på 66,1 miljoner euro 2015. Finansieringsandelarna för sjukvårdsförsäkringen ändras så att de försäkrades andel av finansieringen är 55,1 % och statens andel av finansieringen är 44,9 % av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen.
För individuell behovsprövad rehabilitering och till projekt för utveckling av den används 82,1 miljoner euro. För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har det liksom tidigare reserverats 8,4 miljoner euro.
Pensioner
Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnas och de försäkrades försäkringsavgifter och försäkringspremier. Staten deltar i finansieringen av företagarpensionerna, lantbruksföretagarpensionerna och sjömanspensionerna. Folkpensionerna finansieras med statsmedel.
Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten
Utkomstskydd för arbetslösa
Statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa beräknas uppgå till 2 762 miljoner euro 2015. Till utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa riktas en anpassningsåtgärd på 50 miljoner euro. Besparingen ska inriktas på dem som får de högsta arbetslöshetsdagpenningarna.
Veteranerna
Det föreslås att det för stödjande av veteranerna anvisas sammanlagt 247,1 miljoner euro, varav 122,9 miljoner euro avsätts för ersättning för skada ådragen i militärtjänst, 62,5 miljoner euro för driftskostnaderna för krigsinvalidernas inrättningar, 25,4 miljoner euro för fronttillägg och 29,6 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. Nivån på rehabiliteringsanslaget för frontveteraner per veteran stiger med ca 50 euro jämfört med nivån 2014. För ersättning av kostnader för tjänster inom öppenvården enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst anvisas 30 miljoner euro av Penningautomatföreningens avkastning.
Social- och hälsovårdstjänster
Till reformen av socialvårdslagen och den därtill anslutna ändringen av barnskyddslagen riktas en statsandel på 16 miljoner euro.
I anslutning till genomförandet av äldreomsorgslagen ökas statsandelarna med 27,5 miljoner euro, efter vilket anslaget till sitt fulla belopp är 82 miljoner euro per år. Ansvaret för ordnandet av skyddshemstjänster överförs till staten, och för detta har det anvisats 8 miljoner euro under det nya momentet 33.60.52. I anslutning till överföringen minskas kommunernas statsandelar med 4 miljoner euro.
Hemvårdsstödet delas lika mellan båda föräldrarna från den 1 augusti 2015. Reformen främjar realiseringen av jämställdheten mellan könen på arbetsmarknaden. I anslutning till åtgärden minskas kommunernas statsandelar från och med 2016.
Till anslaget för anskaffning av vaccin riktas en nedskärning av engångsnatur på 12 miljoner euro. Vaccin mot hepatit B som erbjuds studerande inom hälsovårdssektorn inkluderas i det nationella vaccineringsprogrammet. I anslutning till ändringen höjs momentets nivå med 0,9 miljoner euro.
Till kostnaderna för grundande av ett barnsjukhus som tillhandahåller offentlig hälsovård föreslås ett anslag på 15 miljoner euro.
I anslutning till anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna samt reformen av finansieringen av sektorsforskning minskas vissa anslag för statsunderstöd jämfört med budgeten för 2014. För statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården (Kaste) anvisas ett anslag på 2 miljoner euro. För den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå föreslås ett anslag på 20 miljoner euro och för den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning föreslås ett anslag på 97 miljoner euro.
Den kommunala ekonomin, statsbidrag till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 7.
Avbytarverksamhet och vikariehjälp
Lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare ändras så att utgifterna för verksamheten minskar med 5 miljoner euro. Det föreslås att vikariehjälp för renskötare permanentas och för ändamålet reserveras 0,3 miljoner euro.
Ämbetsverk och inrättningar
Till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har det i fråga om sektorsforskning riktats besparingar på 23,8 miljoner euro, av vilket 11,0 miljoner euro riktas till omkostnader.
För projektet för elektronisk informationshantering inom social- och hälsovården (KanTa) föreslås 17,3 miljoner euro.