Statsbudgeten 2015

Krishantering

Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel av utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna är 37,2 miljoner euro. För civil krishantering föreslås ett anslag på 15,4 miljoner euro. Antalet anställda i uppgifter inom militär och civil krishantering beräknas år 2015 vara sammanlagt ca 660.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 1,0 miljard euro. Nivån på anslaget för utvecklingssamarbete bedöms år 2015 ligga vid 0,48 % av BNI beräknat enligt de reviderade nationalräkenskaperna. För egentligt utvecklingssamarbete föreslås anslag på 801 miljoner euro samt fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 488 miljoner euro så, att utgifterna för dem infaller efter 2015. För höjande av aktiekapitalet i Fonden för industriellt samarbete Ab (Finnfund) föreslås ett anslag på 10 miljoner euro.

Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

För betalning av medlemsavgifter till internationella organisationer och betalning av frivilliga finansiella bidrag föreslås 79,5 miljoner euro. För samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis föreslås 1,6 miljoner euro. I verksamheten prioriteras i första hand politiken för den nordliga dimensionen och det multilaterala samarbetet i de nordliga regionala råden. Också verkställandet av regeringens handlingsprogram för Ryssland stöds.

Rättssäkerhet

Rättssäkerheten utvecklas och anpassas till de allt stramare ekonomiska ramarna utifrån riktlinjerna enligt reformprogrammet för rättsvården för åren 2013—2025 och responsen i yttrandena om programmet. Avsikten är att utvidga den fortsatta handläggningen vid hovrätterna under 2015. Syftet är att skapa förutsättningar för att resurser i större utsträckning kanaliseras till ärenden där det finns ett klart behov av rättsskydd. Arbetet med att utveckla åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas system för verksamhetsstyrning och dokumentförvaltning (AIPA) fortsätter för att stödja effektiva arbetsmetoder och förbättra produktiviteten. Med tanke på rättssäkerheten, förtroendet och samhällets konkurrenskraft är det viktigt att rättsväsendets handlingskraft bevaras och att behandlingstiderna inte förlängs.

Bekämpning av brottsligheten

Lagstiftningen om samhällspåföljder reformeras 2015. Tyngdpunkten flyttas från slutna till öppna anstalter och till övervakad frihet på prov. Helhetsprocessen för förvandlingsstraff för böter reformeras. Målet är att förtydliga och effektivisera förfarandet med förvandlingsstraff.

Genomförandet av Brottspåföljdsmyndighetens projekt för verksamhetsutveckling och ett klientdatasystem (Roti) fortsätter.

Uppgifter i anslutning till inledande av verkställighet av fängelsestraff ska centraliseras till Brottspåföljdsmyndigheten från och med den 1 mars 2015.

Rättspolitiska forskningsinstitutet flyttas till Helsingfors universitet vid ingången av 2015.

Polisväsendet

Enligt riktlinjerna i reformen av förvaltningsstrukturen inom polisförvaltningen (Pora III) fortsätter reformen av servicenätverket och dessutom främjas genomförandet av vissa datatekniska utvecklingsåtgärder, t.ex. projektet för utveckling av tillståndstjänsterna och projektet för utveckling av den automatiska trafikövervakningen. Den målsatta funktionella nivån för polisverksamheten och polisens resurser bedöms på nytt så att de motsvarar de ekonomiska yttre ramarna. Dessutom utreds bl.a. vilka funktionella, ekonomiska och personella effekter centraliseringen av polisens ekonomi- och personaltjänster och eventuellt andra stödtjänster har. Polisinrättningarnas ledningsstrukturer och polisens nuvarande nätverk av verksamhetsställen bedöms och möjligheterna att utveckla polisens avgiftsbelagda verksamhet undersöks.

En mer omfattande bedömning av olika organisatoriska lösningsmodeller för säkerhetsmyndigheterna och en utredning av möjligheterna till författningsändringar som sparar polisens resurser övervägs.

Medborgarnas starka förtroende för polisens förmåga att förebygga, avslöja och utreda brott ska bevaras. Polisen genomför ett effektiviserat program för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Man fortsätter att genomföra strategin för förebyggande verksamhet och deltar i genomförandet av både strategin för bekämpning av organiserad brottslighet och strategin för bekämpning av terrorism. För tryggande av polisens verksamhet anvisas 6,5 miljoner euro.

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendet fortsätter projektet för modifiering och G-underhåll av tre SuperPuma-helikoptrar, för vilket det föreslås ett anslag på 4,7 miljoner euro. För anskaffningar för utrustning av utsjöbevakningsfartyget Turva och eventuella behövliga ändringar i fartygets funktion föreslås ett anslag på 3 miljoner euro.

Gränsbevakningsväsendets verksamhet påverkas i störst utsträckning av läget i Ryssland och i Östersjöområdet samt utvecklingen av gränstrafiken. Tyngdpunkten för gränsbevakningsväsendets verksamhet ligger vid östgränsen, där en trovärdig och självständig funktionsförmåga upprätthålls. Krisberedskapen och det militära försvarets skyldigheter sköts fullt ut. Genomflödeskapaciteten vid gränsövergångsställena utvecklas.

Räddningsväsendet och nödcentralerna

Räddningsverken har som mål att uppnå en bestående besparing på minst 7,5 miljoner euro per år fram till år 2017 utan att sänka servicenivån.

Nödcentralsverksamheten effektiviseras och verksamhetens produktivitet ökas genom att man utvecklar Nödcentralsverkets strukturer. Verksamheten vid nödcentralerna och hos de myndigheter som utnyttjar nödcentralstjänster förenhetligas på riksnivå i fråga om larmtjänsterna. Nödcentralsverksamheten och datasystemen revideras före utgången av 2016 så att nödcentralerna kan bilda nätverk i syfte att stödja varandra vid arbetstoppar och vid störningar.

Invandring

Den sänkta anslagsnivån för Migrationsverket, mottagandet av asylsökande och samhällsorienteringen för återflyttare förutsätter att antalet asylsökande i stort sett hålls på den nuvarande nivån, att asylansökningar behandlas allt snabbare och i synnerhet att de personer som beviljas asyl så snabbt som möjligt blir utplacerade i kommunerna.

År 2013 var antalet asylsökande i Finland 3 238 när det år 2012 var 3 129. Inkvarteringskapaciteten kommer att anpassas så att den överensstämmer med antalet sökande.

Militärt försvar

För försvarsmaktens omkostnader föreslås 1 843 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 15 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2014.

Utbildnings- och övningsverksamheten vid försvarsmakten ska efter den sänkta nivån 2012—2014 återställas till en nivå som motsvarar utbildningskraven för krigstida trupper.

Budgetpropositionen innehåller en beställningsfullmakt på 581 miljoner euro som omfattar att från Millog Oy utvidga partnerskapet i fråga om underhållet av arméns och marinens materiel. Utgifterna som beställningsfullmakten medför förläggs till åren 2015—2020, och den ersätter den tidigare beställningsfullmakten för anskaffning av underhållstjänster som gäller arméns materiel.

Försvarsmaktens årsverken minskar med ca 1 700 årsverken jämfört med 2014, vilket i huvudsak föranleds av de strukturella lösningarna i försvarsmaktsreformen samt utvidgningen av partnerskapet för underhåll av materiel och överföringen av säkerhetsnätsverksamheten till Suomen Turvallisuusverkko Oy.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag på 447 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 24 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2014. Minskningen beror i huvudsak på utgiftsbesparingar enligt regeringsprogrammet och överföringen av anslag till försvarsmaktens omkostnader.

Budgetpropositionen innehåller en beställningsfullmakt på 156 miljoner euro för att förbättra det militära försvarets prestationsförmåga. Utgifterna för beställningsfullmakten 2015 för att utveckla försvarsmaktens materiel förläggs till åren 2015—2019.

Militär krishantering

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 38 miljoner euro för materiel- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen, vilket innebär en minskning på 23 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2014. Krishanteringen behandlas även i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets förvaltningsområde under rubriken krishantering.

Beskattningen och tullväsendet

Det föreslås att Skatteförvaltningens anslag höjs med 2,5 miljoner euro för tryggande av den grundläggande verksamheten när VALMIS-programreformen inleds. För Skatteförvaltningen föreslås ett tillägg på 2,66 miljoner euro för investerings- och driftskostnader för olika informationssystem. För investeringsutgifterna för Skatteförvaltningens olika projekt som gäller informationssystem föreslås dessutom en tilläggsfinansiering på 4,15 miljoner euro som en överföring från förvaltningsområdets produktivitetsmedel.

För Tullens omkostnader föreslås ett tillägg på 2,5 miljoner euro för bevarande av nivån på bil- och punktbeskattningen och tryggande av brottsbekämpningen. För att stävja den illegala resandeinförseln av alkoholdrycker föreslås ett tilläggsanslag på 0,3 miljoner euro.

Tjänster för statssamfundet

Betalningen av ersättningar när det gäller statens skadeståndsverksamhet koncentreras till Statskontoret. För Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning föreslås ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro för intensifierat stöd för införandet av Kieku-datasystemet och utgifter som föranleds av att systemet inte är färdigt. Under budgetåret föreslås för omkostnaderna för Statens informations- och kommunikationstekniska center ett anslag på 3 miljoner euro och för investeringsutgifter ett anslag på 10 miljoner euro.

Främjande av projekt som gäller informationsförvaltning och informationssystem samt av produktivitetsfrämjande projekt

I budgeten reserveras centraliserad finansiering för informationsförvaltningsprojekt som främjar produktiviteten inom statsförvaltningen, för anskaffning av undersökningar och tjänster samt för centrala informationssystemprojekt. För sju projekt har det till förvaltningsområdenas förfogande överförts sammanlagt ca 22 miljoner euro. Senare under 2014 ska ca 12 miljoner euro anvisas för projekt som ökar produktiviteten. Av detta belopp beräknas ca 7 miljoner euro gå till projekt som gäller informationsförvaltning och informationssystem och 5 miljoner euro till andra produktivitetsprojekt.

Statens regional- och lokalförvaltning

För piloteringen av den offentliga förvaltningens gemensamma Kundservice 2014-projekt föreslås ett anslag på 1,5 miljoner euro för utgifterna för informationssystemet.

Stöd till kommunerna

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 8 441 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 171 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2014. Minskningen av statsandelen beror främst på de nedskärningar av statsandelen som gjorts i tidigare rambeslut och i anslutning till reformen av finansieringen av yrkeshögskolorna. Statsandelen höjs bl.a. av de utvecklingsåtgärder inom social- och hälsovården som görs enligt regeringsprogrammet med 47 miljoner euro, ändringen av beräkningsgrunderna (bl.a. invånarantal) med 60 miljoner euro, indexhöjningen med 43 miljoner euro och kompensationen för kommunernas förluster av skatteinkomster med 73,5 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin, det statliga stödet till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas i avsnitt 7, Den kommunala ekonomin.

Överföringar till landskapet Åland

De inkomstöverföringar som ska betalas till landskapet Åland beräknas uppgå till sammanlagt 250 miljoner euro, dvs. samma nivå som i den ordinarie budgeten för 2014.

Statens pensionsutgifter

För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås ett anslag på 4 693 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 129 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2014. Ökningen beror på indexjusteringar och på pensionernas ökade volym.

Finansiell stabilitet

Regeringen ska i samband med budgetpropositionen till riksdagen överlämna en proposition med förslag till ny lagstiftning om återhämtning och rekonstruktion av kreditinstitut och värdepappersföretag samt inrättande av en ny rekonstruktionsmyndighet. Nationell rekonstruktionsmyndighet är Verket för finansiell stabilitet som även administrerar den nya fond utanför statsbudgeten som ska inrättas, dvs. fonden för finansiell stabilitet. För omkostnaderna för Verket för finansiell stabilitet föreslås ett anslag på 3 miljoner euro. Motsvarande belopp har beaktats som inkomst i form av förvaltningsavgifter till verket för finansiell stabilitet. Det föreslås att lagen om tillfällig bankskatt upphävs. Åren 2013 och 2014 slopas de budgeterade reservationsanslagen för användningen av intäkterna från bankskatten, sammanlagt 266 miljoner euro, och av anslagen ombudgeteras 166 miljoner euro för överföring till den fond som ska inrättas. Det föreslås att lagen om statens säkerhetsfond ska upphävas och säkerhetsfondens penningmedel på 1,1 miljoner euro ska överföras till budgeten.

EU och internationella organisationer

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås ett anslag på 2 015 miljoner euro, vilket är samma belopp som i den ordinarie budgeten för 2014.

Allmänbildande utbildning och yrkesutbildning

Stärkandet av språkkunskaperna understöds genom att språkbadsverksamheten utvidgas. Som ett led i utvecklandet av den allmänbildande utbildningen understöds som en del av den allmänna utbildningen stöd för inlärning och välmående bland elever som omfattas av intensifierat och särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen samt åtgärder för att förebygga avhopp från skolan.

Genomförandet av utbildningsgarantin för unga fortsätter genom att man säkerställer ett tillräckligt utbud av yrkesinriktad grundutbildning för unga i hela landet. Dessutom genomförs samhällsgarantin för unga genom att man vidareutvecklar studerandeurvalsprocesserna, tar i bruk en ny, enhetlig helhet för utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning samt genom att man utvecklar modeller för avläggande av grundexamen där man utnyttjar arbetsinriktade studiemetoder, studier på arbetsplatsen och olika sätt att ordna utbildning. I fortsättningen ska varje ung person som slutför den grundläggande utbildningen vara skyldig att söka sig till utbildning på det andra stadiet eller till annan fortsatt utbildning. Unga som inte får en utbildningsplats har rätt att om han eller hon så vill få påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning eller för yrkesutbildning, en verkstadsplats eller en plats inom motsvarande utbildning.

Undervisnings- och kulturministeriet har inlett utvecklandet av en molntjänst för utbildning som kommer att fungera som en del av den nationella servicekanalen. Målet är bl.a. att stödja utvecklandet av digitala läromedel och utveckla nya modeller i anslutning till det.

Det strukturella utvecklandet av nätverket för anordnare av yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning fortsätter och finansieringssystemet reformeras.

Finansiering av universiteten och av vetenskap

I samband med yrkeshögskolereformen som genomförs vid ingången av 2015 slopas kommunens självfinansieringsandel av yrkeshögskolornas driftskostnader och staten får hela ansvaret för finansieringen av yrkeshögskolorna. Till yrkeshögskolorna riktas 2015 ett sparbeslut på 20 miljoner euro och till universiteten ett sparbeslut på 18,5 miljoner euro. Indexhöjningen av den statliga finansieringen av universitet och yrkeshögskolor halveras. Effekten av halveringen av indexhöjningen kompenseras till vardera högskolesektorn genom ett anslagstillägg av engångsnatur år 2015. Den tilläggsfinansiering som beviljats Aalto-universitetet överförs före 2020 i jämna poster till den konkurrensutsatta finansiering som gäller samtliga universitet. År 2015 uppgår den tilläggsfinansiering som beviljats Aalto-universitetet till 58,3 miljoner euro.

För att uppnå målet med längre arbetskarriärer åtgärdas den stora anhopningen av sökande till högskolorna genom att man för en viss tid ökar antagningen till högskolor med ca 3 000 åren 2014—2015 inom branscher som är väsentliga med tanke på det framtida behovet av arbetskraft. År 2015 är staten beredd att kapitalisera yrkeshögskolorna med 50 miljoner euro. Staten förbinder sig dessutom att förse universiteten med ett trefaldigt kapital motsvarande de placeringar som de erhållit från privata investerare, dock högst 150 miljoner euro.

I samband med totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering sammanslås Konsumentforskningscentralen och Rättspolitiska forskningsinstitutet med Helsingfors universitet vid ingången av 2015. I Finlands Akademis bevillningsfullmakt har som tillägg beaktats 17 miljoner euro med anledning av ett sparbeslut av engångsnatur från 2014 och som avdrag 7,5 miljoner euro som överföring till det finansiella instrumentet för strategisk forskning, 20 miljoner euro som anpassningsbesparing samt 50 miljoner euro som överföring från den statliga finansieringen av universiteten för att delas ut av Finlands Akademi på basis av en tävling. Konsekvenserna av utbetalningen av överföringen beräknas uppgå till 5 miljoner euro 2015. Från och med 2015 fattas beslut om ny strategisk forskningsfinansiering till ett värde av högst 55,6 miljoner euro.

Studiestöd

Stöd för skolresor beviljas utan självrisk och kostnadsgräns för studerande vid utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning.

Understöd för ersättning av hyreskostnader till bostadssamfunden för studerande upphör och motsvarande understöd till Studenternas hälsovårdsstiftelse halveras.

Kultur- och konstpolitik

Det säkerställs att kulturverksamhet som är beroende av finansiering genom tippningsvinstmedel har en stabil grund och verksamhetsförutsättningarna för ämbetsverk inom kulturförvaltningen säkerställs även. Det föreslås att utgiftsbesparingen på fem miljoner euro kanaliseras så att dess inverkan på ämbetsverken, inrättningarna som får statsandel samt annan verksamhet som gäller kultur och konst är så ringa som möjligt. Statsandelarna för kulturinstitutioner som finansieras med budgetmedel skärs ned med 4,45 miljoner euro, vilket kompenseras med tippningsvinstmedel.

Ungdoms- och idrottspolitik

Målet är att främja en motionsinriktad livsstil hos hela befolkningen och därigenom öka delaktigheten samt förbättra befolkningens välbefinnande och hälsa. Dessutom stöds en etisk stark elitidrott som siktar på internationella framgångar. Man deltar tillsammans med Helsingfors stad i kostnaderna för ombyggnaden av Olympiastadion som är nationellt sett betydande.

Användningen av tippningsvinstmedel

Av Veikkaus Ab:s vinstmedel beräknas inflyta 541,1 miljoner euro, av vilket 25,5 miljoner euro utgörs av outdelade vinstmedel som fonderats. I inflödet har ett extra belopp på 7 miljoner euro beaktats som ställts till förmånstagarnas förfogande ur fonden för ofördelade vinstmedel. Av vinstmedlen används i enlighet med den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel minst 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Av utgifterna för vetenskap finansieras 33 % med intäkter från tippnings- och penninglotterivinstmedel. Sammanlagt 61,0 % av utgifterna för konst, kultur, idrottsverksamhet och ungdomsarbete finansieras med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Förvaltning och forskning

För att förbättra forskningens effektivitet och produktiviteten i verksamheten överförs följande institutioners uppgifter och resurser till Naturresursinstitutet som inrättas vid ingången av 2015: Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Skogsforskningsinstitutet och uppgifter som gäller statistik och informationshantering vid Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral.

Utvecklande av landsbygden

Målet är att stärka landsbygdens livskraft och en mångsidig företagsamhet på landsbygden samt främja jordbrukets struktur- och produktionsutveckling. Ett viktigt redskap är programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020, och åtgärderna i det genomförs 2015. Anslagen ökar med 41,1 miljoner euro, vilket främst beror på genomförandet av de nya åtgärderna i landsbygdsprogrammet. Systemet med avträdelsestöd fortsätter till utgången av 2018.

Jordbruk och livsmedelsekonomi

Målet är att förbättra verksamhetsförutsättningarna för primärproduktionen och förädlingen av livsmedel, trygga människors, djurs och växters hälsa, främja djurens välbefinnande samt främja ansvaret inom livsmedelskedjan. Man försöker nå dessa mål med hjälp av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och nationell stödpolitik, forskning, rådgivning och tillsyn samt genom att utveckla samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn. Anslagen minskar med sammanlagt 65,9 miljoner euro, och största inverkan har de ökade besparingarna och budgeteringen av omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi som en del av Naturresursinstitutet. I miljöersättningarna föreslås ett tillägg på 22 miljoner euro.

Naturresursekonomi

Målet för naturresursekonomin, som omfattar fiskeri-, vilt-, skogs- och vattenhushållning samt allmänna naturresursfrågor, är hållbar vård och användning av förnybara naturresurser och hanteringen av risker i anslutning till dem. Genom förvaltningens åtgärder skapas förutsättningar för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på ett hållbart nyttjande av naturresurser. Åtgärderna medför även att behoven i fråga om nyttjandet och skyddet av naturresurser samordnas och att välfärd skapas genom användning av naturen för rekreation.

I anslaget har som ett tillägg beaktats 34,8 miljoner euro med anledning av inledandet av Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program. Anslagen minskar dock med sammanlagt 33,6 miljoner euro. Minskningen beror på att Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet överförs till Naturresursinstitutet samt på att anslagen har minskat för statsunderstödda projekt, vilka är skogsvårds- och grundförbättringsarbeten i privata skogar, tillvaratagande av energivirke samt vatten- och avloppsprojekt. Effektiviteten i fråga om nationella stöd för hållbart skogsbruk ska ökas genom ändringar av stödsystemet. Stöden i fråga ingår inte i stöden för utveckling av landsbygden och kräver således separat godkännande av EU.

Lantmäteri och datalager

Förvaltningsområdets uppgifter i fråga om informationstjänst och geografisk information kommer vid ingången av 2015 att koncentreras till Lantmäteriverket, varvid Geodetiska institutets uppgifter och största delen av uppgifterna vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral överförs till Lantmäteriverket. Anslagen minskar med 8,5 miljoner euro. Fastighets- och terrängdatasystemet tryggar för sin del grunden för det enskilda markägandet och det nationella garantisystemet och tillgången till information om fastigheter och terräng. Öppnandet av datalager fortsätter i enlighet med planerna.

Kommunikationspolitik

Kommunikationsverket, som sköter administrativa uppgifter, har omkostnader på 33,1 miljoner euro som finansieras i huvudsak med inkomsterna av de avgifter som Kommunikationsverket tar ut. Anslagsfinansieringens andel är 11,9 miljoner euro. Verksamhetsområdet föreslås få direkt stöd för stödjande av tidningspressen till ett belopp av 0,5 miljoner euro och för innovationsstöd till medierna till ett belopp av 10 miljoner euro. Till statens televisions- och radiofond överförs 507,9 miljoner euro i syfte att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet.

För genomförandet av det riksomfattande bredbandsprojektet föreslås finansiering på sammanlagt 16 miljoner euro 2015.

Trafikpolitik

Det anvisas 81 miljoner euro till omkostnaderna för Trafikverket som ansvarar för underhållet av servicenivån för trafiken på de trafikleder som förvaltas av staten och i samarbete med andra aktörer för att trafiksystemet fungerar. Utgifterna för bastrafikledshållningen beräknas uppgå till 979 miljoner euro, varav 907 miljoner euro finansieras med anslag. Till trafikinvesteringar, inkl. efterfinansierings- och livscykelsfinansieringsprojekt, anvisas det 458 miljoner euro.

Som nya projekt 2015 inleds byggandet av triangelspåret i Riihimäki, utökandet av kapaciteten på banavsnittet Helsingfors—Riihimäki, rv 3 Tammerfors—Vasa (Laihela) 1 fasen, iståndsättningen av rv 22 på sträckan Uleåborg—Kajana—Vartius, elektrifieringen av banan Bennäs—Jakobstad—Alholmen och förflyttningen av djupfarleden i Saimen vid Nyslott. Dessutom fortsätter de projekt som man i den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2014 föreslog att skulle inledas, dvs. fördjupandet av havsfarleden till Raumo, förbättringen av lv 148 vid Kervovägen, byggandet av en planskild anslutning i Arolammi på rv 3 och den grundliga förbättringen av sträckan Viitasaari—Keitele på sv 77.

Trafiksäkerhetsverket ansvarar för myndighetstjänsterna för trafiken som gäller trafiksystemets säkerhet, datalager, driftsäkerhet och marknad. Utgifterna för myndighetstjänsterna för trafiken beräknas uppgå till 134 miljoner euro, varav 85 miljoner euro finansieras med inkomsterna av avgifter och med ett anslag på 49 miljoner euro.

För stödet till trafiken och köp av tjänster för trafiken föreslås 207,5 miljoner euro, varav 91 miljoner euro anvisas för att främja sjöfarten och den övriga sjötrafiken, 99 miljoner euro för köp och utvecklande av tjänster inom kollektivtrafiken samt 17,5 miljoner euro för köp och avtal om köp inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården.

Forskning

Meteorologiska institutets utgifter beräknas uppgå till 68 miljoner euro, varav 22 miljoner euro finansieras med inkomster. För verksamheten vid högkvarteret i Finland för ICOS-projektet, dvs. det projekt för uppföljning av växthusgasutsläpp som godkänts inom Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur, reserveras 1,25 miljoner euro.

Förvaltning

Som anslag för förvaltningen föreslås 335 miljoner euro. Av det kanaliseras till omkostnaderna för närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) 209 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 7 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2014. Minskningen beror i huvudsak på effektiviseringsåtgärder som gäller regionalförvaltningen.

Närings- och innovationspolitik

För Innovationsfinansieringsverket Tekes kapitalplaceringsverksamhet i företag i den inledande fasen föreslås ett anslag på 20 miljoner euro. För Tekes lånefullmakter föreslås ett anslag på 167 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 60 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2014. Tilläggssatsningen hänför sig i huvudsak till den digitala ekonomin, bioekonomi samt cleantech. Dessutom föreslås det att maximibeloppet för lån för vilka betalningsbefrielse för Tekes lån kan beviljas slopas. För Tekes fullmakter att bevilja understöd föreslås 359 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 41 miljoner euro till följd av främst sparåtgärder.

För kapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab föreslås 80 miljoner euro, av vilket 30 miljoner euro att användas till den verksamhet som Fonden för tillväxtfonder II bedriver och 50 miljoner euro till kapitalplaceringsverksamhet som främjar förnyelse, större mångsidighet och tillväxt hos särskilt industriella företag samt tillväxten hos företag inom bioekonomi och hälsovård.

Som en del av programmet för tillväxtfinansiering föreslås för Finnvera Abp ett kapitallån på 5 miljoner euro för rekapitalisering av Aloitusrahasto Vera Oy.

Verksamheterna vid Centralen för turistfrämjande föreslås bli överförda till Finpro rf från och med den 1 januari 2015. Det föreslås att anslagen för Team Finland-verksamheten ökas med 9 miljoner euro och anslagen för det treåriga programmet för att främja företagens internationalisering och utländska investeringar ökas med 5 miljoner euro.

För Finlands Exportkredit Ab:s utbetalning av krediter som beviljats tidigare för refinansieringsverksamhet föreslås anslag på 459 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 45 miljoner euro.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

Ungas och nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden stöds genom en effektivisering av samhällsgarantin för unga. Företagandet bland unga stöds genom att utvidga verksamhetsmodellen med företagarverkstäder för unga till hela landet. Långtidsarbetslösheten minskas genom reformer som träder i kraft vid ingången av 2015 och som gäller sysselsättningsfrämjande multiprofessionell samservice samt finansieringen av arbetsmarknadsstödet. Genom en lag som träder i kraft vid ingången av 2015 permanentas nätverket av servicecentraler för arbetskraft och centralernas verksamhet utsträcks till att omfatta hela landet.

Det föreslås att från social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel överförs andelen grunddel av lönesubventionen och startpengen för dem som får arbetsmarknadsstöd, 125 miljoner euro, till momentet offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Från momentet överförs 7,5 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel för att användas för läroavtalsutbildning samt 5 miljoner euro till TE-byråernas omkostnader för genomförandet av åtgärderna i det strukturpolitiska programmet. Till momentet hänför sig dessutom sparåtgärder som uppgår till 50 miljoner euro.

För företagens investerings- och utvecklingsprojekt föreslås en bevillningsfullmakt på 22 miljoner euro, vilket är 4 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2014. Minskningen beror i huvudsak på sparåtgärder.

Energipolitik

För produktionsstöd för förnybar energi föreslås 204 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 60 miljoner euro. Ökningen beror främst på att vindkraftskapaciteten ökat. Nivån på förslagsanslaget beror på vilka investeringar som görs men också på utvecklingen av elmarknadspriserna och, i fråga om inmatningstariffen för skogsfliskraftverk, på hur priset på utsläppsrätter utvecklas.

Det föreslås att bevillningsfullmakten för energistöd ska uppgå till 35 miljoner euro, av vilket 3 miljoner euro är avsett för programmet för utveckling av biobränslen för trafiken. Genom utbyggnaden av terminaler för kondenserad naturgas (LNG) garanteras distributionen av och tillgången till naturgas. För investeringsunderstöd för LNG-terminaler föreslås ett anslag på 31 miljoner euro för att användas åren 2013 och 2014 för utbetalningar av bevillningsfullmakter.

Övriga politiksektorer

För politiksektorn företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet föreslås ett anslag på 39 miljoner euro. Arbets- och näringsministeriet genomför i samarbete med de andra ministerierna ett program för främjande av sund konkurrens som regeringen startat. Magistratens och NTM-centralernas lokalmyndighetsuppgifter i fråga om handels- och föreningsregistret överförs från den 1 september 2015 till Patent- och registerstyrelsen.

Som anslag för regionutveckling och strukturfondspolitik föreslås 446 miljoner euro. Finlands nationella mål stöds av EU:s strukturfonder under programperioden 2014—2020, och målen har fastställts i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014). Regionutvecklingen och strukturfonder beskrivs närmare i avsnitt 5.4.

Som anslag för integrationspolitiken föreslås 97 miljoner euro. Ett kompetenscentrum för integrationsfrämjande har inrättats vid arbets- och näringsministeriet. Kompetenscentrumets uppgift är att stödja lokala aktörers kunnande i syfte att främja integrationen och sysselsättningen av invandrare. Centrumet följer upp och utvärderar verkställigheten av integrationsfrämjandet.

Främjande av sysselsättningen

Kravet på arbetshistoria för alterneringsledighet har höjts från 10 till 16 år, det har fastställts en övre åldergräns för den som tar ut alterneringsledighet och den som anställs som alterneringsvikarie ska i regel ha varit arbetslös i minst tre månader. Reformen har trätt i kraft den 1 september 2014. På grund av reformen minskas statsandelen för alterneringsersättning med 12 miljoner euro 2015.

Den av kommunerna finansierade andelen av arbetsmarknadsstödet ändras så att kommunen finansierar 50 % av stödet till dem som fått arbetsmarknadsstöd i 300—999 dagar på grund av arbetslöshet, och finansieringsandelen stiger till 70 procent i fråga om dem som fått arbetsmarknadsstöd i mer än 1 000 dagar. I anslutning till detta minskas statsandelen av arbetsmarknadsstödet med 135 miljoner euro med beaktande av vilken inverkan kommunernas aktiveringsåtgärder har.

Det föreslås att lönesubventionen och startpengens grunddel, 125 miljoner euro, överförs till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, eftersom de till sin art är statliga stöd som används för att främja sysselsättningen och vilkas utdelning kan påverkas regionalt. På motsvarande sätt överförs lagstiftningen om alterneringsledighet till social- och hälsovårdsministeriet så att lagstiftningen och finansieringen koncentreras till samma förvaltningsområde.

Familje-, boende- och försörjningskostnader

Den nya lag om allmänt bostadsbidrag som träder i kraft 2015 förtydligar och förenklar systemet med bostadsbidrag. Maximibeloppet av godtagbara boendekostnader påverkas i fortsättningen endast av bostadens läge och hushållets storlek.

I bostadsbidraget införs den 1 september 2015 ett månatligt skyddat belopp på 300 euro utan sysselsättningsförutsättningar eller tidsbundenhet. Införandet av det skyddade beloppet ökar utgifterna för bostadsbidrag med ca 8 miljoner euro 2015 och med sammanlagt 30 miljoner euro från och med 2016. På motsvarande sätt innebär reformen att utgifterna för utkomststödet minskar med ca 3 miljoner euro 2015 och med 5 miljoner euro från och med 2016.

Utgifterna för det grundläggande utkomststödet beräknas minska med sammanlagt ca 16,2 miljoner euro till följd av införandet av det skyddade beloppet i samband med bostadsbidrag, införandet av ett skyddat belopp av arbetsinkomster och ändringar i behovskalkylerna.

Av förmånerna som är bundna till folkpensionslagen och lagen om pension för arbetstagare görs i regel en lägre indexjustering på 0,4 procent, och till följd av vilken statens utgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde minskar med ca 57 miljoner euro. I enlighet med anpassningsåtgärden skärs barnbidraget ned med ca 8 procent, vilket minskar utgifterna för barnbidrag med ca 113 miljoner euro och ökar utgifterna för utkomststöd med ca 3 miljoner euro.

Socialförsäkringsavgifter

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringen är uppdelad i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna och löntagarna samt av företagarna. Staten deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen genom att finansiera de dagpenningar som betalas till minimibelopp, en andel av företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård och en liten (0,1 %) andel av föräldradagpenningarna.

Partiell rehabiliteringspenning möjliggörs inom FPA:s rehabilitering från den 1 oktober 2015. Budgetpropositionens konsekvenser för statsfinanserna beräknas vara ringa. Arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas andel av finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen år 2015 är uppskattningsvis 2 353 miljoner euro och statens andel är 139 miljoner euro.

Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierar staten de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder i sin helhet, kostnader som föranleds kommunerna av sjukvård som ges i Finland till personer som är bosatta utomlands och en del av FPA:s omkostnader. Sjukvårdsförsäkringen finansieras av de försäkrade med en andel på uppskattningsvis 1 280 miljoner euro och av staten med en andel på 1 107 miljoner euro. Staten ska också säkra sjukförsäkringsfondens likviditet. Staten ersätter från den 1 maj 2015 kommunerna för de kostnader som föranleds av hälsovård som ges till pensionärer som är bosatta i Finland eller deras familjemedlemmar, när ett annat EU/EES-land eller Schweiz ansvarar för kostnaderna för deras hälsovård. Ändringen minskar intäkterna från sjukförsäkringen med uppskattningsvis 0,7 miljoner euro. Betalning av sjukförsäkringsersättningar för privat vård i offentliga sjukvårdens utrymmen fortsätter till utgången av 2016.

Till sjukförsäkringsersättningarna riktas besparingar så att förmedlingen av resor utvidgas till hela landet och självriskandelarna för reseersättningar höjs. Dessutom sänks ersättningsnivån för tandvård och ersättning för tandkontroll beviljas mer sällan än i nuläget. Även anslaget för FPA:s behovsprövade rehabilitering sänks. Genom dessa sparåtgärder uppnås en besparing på 66,1 miljoner euro 2015. Finansieringsandelarna för sjukvårdsförsäkringen ändras så att de försäkrades andel av finansieringen är 55,1 % och statens andel av finansieringen är 44,9 % av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen.

För individuell behovsprövad rehabilitering och till projekt för utveckling av den används 82,1 miljoner euro. För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har det liksom tidigare reserverats 8,4 miljoner euro.

Pensioner

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnas och de försäkrades försäkringsavgifter och försäkringspremier. Staten deltar i finansieringen av företagarpensionerna, lantbruksföretagarpensionerna och sjömanspensionerna. Folkpensionerna finansieras med statsmedel.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Utkomstskydd för arbetslösa

Statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa beräknas uppgå till 2 762 miljoner euro 2015. Till utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa riktas en anpassningsåtgärd på 50 miljoner euro. Besparingen ska inriktas på dem som får de högsta arbetslöshetsdagpenningarna.

Veteranerna

Det föreslås att det för stödjande av veteranerna anvisas sammanlagt 247,1 miljoner euro, varav 122,9 miljoner euro avsätts för ersättning för skada ådragen i militärtjänst, 62,5 miljoner euro för driftskostnaderna för krigsinvalidernas inrättningar, 25,4 miljoner euro för fronttillägg och 29,6 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. Nivån på rehabiliteringsanslaget för frontveteraner per veteran stiger med ca 50 euro jämfört med nivån 2014. För ersättning av kostnader för tjänster inom öppenvården enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst anvisas 30 miljoner euro av Penningautomatföreningens avkastning.

Social- och hälsovårdstjänster

Till reformen av socialvårdslagen och den därtill anslutna ändringen av barnskyddslagen riktas en statsandel på 16 miljoner euro.

I anslutning till genomförandet av äldreomsorgslagen ökas statsandelarna med 27,5 miljoner euro, efter vilket anslaget till sitt fulla belopp är 82 miljoner euro per år. Ansvaret för ordnandet av skyddshemstjänster överförs till staten, och för detta har det anvisats 8 miljoner euro under det nya momentet 33.60.52. I anslutning till överföringen minskas kommunernas statsandelar med 4 miljoner euro.

Hemvårdsstödet delas lika mellan båda föräldrarna från den 1 augusti 2015. Reformen främjar realiseringen av jämställdheten mellan könen på arbetsmarknaden. I anslutning till åtgärden minskas kommunernas statsandelar från och med 2016.

Till anslaget för anskaffning av vaccin riktas en nedskärning av engångsnatur på 12 miljoner euro. Vaccin mot hepatit B som erbjuds studerande inom hälsovårdssektorn inkluderas i det nationella vaccineringsprogrammet. I anslutning till ändringen höjs momentets nivå med 0,9 miljoner euro.

Till kostnaderna för grundande av ett barnsjukhus som tillhandahåller offentlig hälsovård föreslås ett anslag på 15 miljoner euro.

I anslutning till anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna samt reformen av finansieringen av sektorsforskning minskas vissa anslag för statsunderstöd jämfört med budgeten för 2014. För statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården (Kaste) anvisas ett anslag på 2 miljoner euro. För den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå föreslås ett anslag på 20 miljoner euro och för den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning föreslås ett anslag på 97 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin, statsbidrag till kommunerna samt effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 7.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare ändras så att utgifterna för verksamheten minskar med 5 miljoner euro. Det föreslås att vikariehjälp för renskötare permanentas och för ändamålet reserveras 0,3 miljoner euro.

Ämbetsverk och inrättningar

Till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har det i fråga om sektorsforskning riktats besparingar på 23,8 miljoner euro, av vilket 11,0 miljoner euro riktas till omkostnader.

För projektet för elektronisk informationshantering inom social- och hälsovården (KanTa) föreslås 17,3 miljoner euro.

Miljö- och naturvård

Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) samt genomförandet av nätverket Natura 2000 och naturskyddsprogram som man beslutat om tidigare fortsätter. Genomförandet av det kompletterande programmet för skydd av myrar ska inledas. Sammanlagt föreslås för dessa ett anslag på 48,8 miljoner euro och dessutom en fullmakt att ingå avtal och förbindelser på 10 miljoner euro. För de offentliga förvaltningsuppgifter som hör till Forststyrelsens naturtjänster föreslås sammanlagt ca 34 miljoner euro, av vilket 5 miljoner euro som ett tillägg av engångsnatur riktas till förbättring av nationalparkernas infrastruktur och investeringar i natur- och kulturobjekt. Statligt stöd för nya vatten- och avloppsprojekt och projekt för iståndsättande av miljön beviljas inte längre.

För främjande av grön ekonomi föreslås 1,1 miljoner euro som är avsedda att användas särskilt för utredningar som hänför sig till klimatpolitiken. Man arbetar för att förbättra Östersjöns tillstånd i ett internationellt och nationellt samarbete mellan olika förvaltningsområden, där målet är att skyddsåtgärderna ska ha så god effekt och vara så kostnadseffektiva som möjligt. Åtgärderna för att förbättra Östersjöns och insjöarnas tillstånd inriktas på att reducera näringsbelastningen i synnerhet från jordbruket. För drift och underhåll av oljebekämpningsfartygen samt för utvecklande av bekämpningsmetoder anvisas extra satsningar, och utöver detta reserveras 0,6 miljoner euro för planeringen av en grundläggande renovering av havsforskningsfartyget Aranda.

Samhällen, byggande och boende

Under budgetmomentet finansieras utöver omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet även understöd för vård av byggnadsarvet. Alla andra stöd i samband med bostadsproduktionen finansieras av statens bostadsfond som är en fond utanför budgeten. Även reparations- och energiunderstöden för bostäder, sammanlagt 35 miljoner euro, betalas 2015 i sin helhet ur statens bostadsfond. Reparationsunderstöden riktas särskilt till reparationer som stöder att äldre personer och personer med funktionsnedsättning kan bo hemma och till byggande av nya hissar. Av statens bostadsfonds medel används 216,5 miljoner euro till betalning av understöd, ackord och räntestöd inom bostadsväsendet.

För den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås räntestödsfullmakter på 1 250 miljoner euro, borgenslånefullmakter på 285 miljoner euro och statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag på 100 miljoner euro. Den statsunderstödda bostadsproduktionen riktas primärt till de största tillväxtcentrumen och då särskilt Helsingforsregionen.

För att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner i Helsingforsregionen som har ingått intentionsavtal beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 10 miljoner euro. För att stödja att det i huvudstadsregionen byggs hyresbostäder enligt borgenslånemodellen beviljas tidsbundet startbidrag, dock högst 3 miljoner euro 2015. Från ingången av 2015 införs en ny 20-årig räntestödsmodell. Den temporära sänkningen av självriskandelen för räntan på normala hyresbostäder samt ungdoms- och studiebostäder från 3,4 procent till 1 procent gäller till utgången av 2015. Enligt regeringsprogrammet riktas till huvudstadsregionen högst 2 miljoner euro till tidsbundna understöd för ändring av användningsändamål, som syftar till att främja att kontors- och industribyggnader byggs om till hyresbostäder.

I de områden som omfattas av avsiktsförklaringarna främjas dessutom bostadsproduktionen genom sådana understöd för byggande av kommunalteknik som beviljas till ett belopp av högst 15 miljoner euro.

Byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov stöds även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 120 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna.

Till utvecklandet av bostadsområden riktas 4 miljoner euro, med särskild betoning på bostadsområdena i de största städerna och sådana åtgärder som skapar social enhetlighet och med hjälp av vilka man förbättrar serviceförmågan i området, invånarnas verksamhetsmöjligheter och områdenas funktionalitet. I syfte att vidareutveckla och etablera boenderådgivningsverksamheten 2015—2017 så att den blir en permanent verksamhet höjs beloppet av understödet för boenderådgivning till högst 35 procent. Samtidigt höjs fullmakten att bevilja understöd till 0,9 miljoner euro.