Statsbudgeten 2015

Förklaring:Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet läggs ner den 1 januari 2015 och dess forsknings- och utvecklingsuppgifter överförs till Naturresursinstitutet. De totala utgifterna på 2 000 000 euro och de totala inkomsterna på 1 000 000 euro (EU:s medfinansiering) överförs till moment 30.40.62 med anledning av insamlingen av data om fiskerinäringen inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har verkställt de minskningar av antalet årsverken, sammanlagt 53 årsverken, som överenskommits i produktivitetsprogrammen för 2005—2015 vid utgången av 2014. Från vilt- och fiskeriforskningsinstitutet till Naturresursinstitutet överförs således sammanlagt 250 årsverken.

Avsikten är att det anslag som blivit oanvänt 2014 ska användas för motsvarande uppgifter vid Naturresursinstitutet.

Det föreslås att momentet slopas i budgeten.

Förklaring:Anslaget används för att kompensera och förhindra de skador som byggande i samt reglering och rensning av vattendrag och utsläpp av avloppsvatten m.fl. tillståndspliktiga åtgärder orsakat fiskbestånden samt för utgifter för fiskerikontrollen. De vattenrättsliga fiskerihushållningsavgifter som beräknas inflyta år 2015 har antecknats som inkomster under moment 12.30.40.

Förklaring:

Avsikten är att anslaget används för avlönande av personal motsvarande 151 årsverken inom arbets- och näringsministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden och för avlönande av personal motsvarande 16 årsverken inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.

Förklaring:Anslaget används för försöks- och utvecklingsprojekt som främjar en hållbar användning av förnybara naturresurser. Målet är att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på en hållbar användning av skogs-, fisk-, vilt- och vattenresurser.

Med anslaget främjas genomförandet av den nationella strategin för bioekonomin, som godkändes 2014, samt anpassningen till klimatförändringen.

När det gäller utvecklandet av informationssystemen prioriteras utvecklandet av elektroniska tjänster inom fiskeriförvaltningen. Genom att utveckla tjänsterna och öka andelen elektroniska tjänster effektiviserar man verksamheten inom fiskeriförvaltningens organisation och utvecklar man kundorienterade verksamhetssätt mellan den offentliga och privata sektorn samt medborgarna. Andra prioritetsområden när det gäller utvecklande av informationssystemen under 2015 är främjande av samanvändningen av informationssystem och datalager i anslutning till användningen av förnybara naturresurser, användning av lägesbunden och uppdaterad information samt utvecklande av de elektroniska tjänsterna.

Som åtgärder som främjar den biologiska mångfalden och naturvården finansieras försöks- och utvecklingsprojekt med teman som gäller bl.a. tryggande av den biologiska mångfalden, inklusive främjande av bekämpningen av skadliga främmande arter samt skydd och hållbar användning av de genetiska resurserna, främjande av näringsverksamhet och företagsamhet som hänför sig till naturvärden samt främjande av användningen av naturen för rekreation. Med anslaget kan dessutom göras utredningar med vilka avsikten är att minska verksamhet som inverkar negativt på naturresursernas tillstånd och användningen av dem.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag som hänför sig till bolagiseringen av Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. I anslutning till bolagiseringen har ett anslag på 3 500 000 euro antecknats under momentet för utgifter som föranleds av ordnandet av tilläggspensionsskydd för personalen som överförs till det bolag som bildas. Som den andel som år 2014 tillkommer staten av inkomsterna från avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har 135 000 euro beaktats under detta moment.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har de räntegottgörelser beaktats som hänför sig till lån som godkänts före år 2002. Vid utgången av 2013 uppgick räntestödslånen till ca 4 miljoner euro. Räntestödslånen beräknas medföra staten utgifter för räntegottgörelser till ett belopp av 39 000 euro år 2015 och därefter fram till år 2018 totalt ca 111 000 euro.

Förklaring:Av inkomsterna från tillstånd till fiske i Tana älv återbärs till vattenägarna den andel som ska återbäras av de inkomster av tillstånd till fiske som influtit 2014. I budgeten för 2014 har det influtna beloppet beräknats uppgå till 500 000 euro. När den andel som ska återbäras till de privata vattenägarna i förhållande till vattenområdenas storlek är 73 %, är det belopp som ska återbäras 365 000 euro. Den andel som tillkommer staten av inkomsterna från avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har beaktats i anslaget under moment 30.40.22. Den inkomst som år 2015 beräknas inflyta av tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment 12.30.41.

Med avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren ersätts vattenägarna för olägenheter som avtalen medför. Målet är att det år 2015 ska finnas gällande avtal om begränsning av fiske på ett område av 2 000 km². Under moment 30.40.62 har medel reserverats för ersättning till yrkesfiskare i Saimenområdet för ekonomiska skador till följd av skyddet av saimenvikaren.

Staten kan bli tvungen att utifrån beslut enligt vattenlagen, överenskommelser som har ingåtts med skadelidande före ett beslut har fattats eller utifrån mellanstatliga fördrag betala ersättningar efter den egentliga behandlingen av tillstånd för projekten. Dessutom kan eventuella undantagsavtappningar i vattendrag med stöd av vattenlagen föranleda ersättningsskyldighet för staten.

Enligt lagen om bekämpning av skogsskador och lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog ersätts skogsägarna för kostnaderna för åtgärder för bekämpning av omfattande skogsskador samt för eventuella tillväxtförluster i trädbestånd i samband med åtgärderna.

När skogsskador som till omfattning och ekonomiska betydelse är avsevärda har inträffat måste behövlig information om skadornas antal och omfattning fås snabbt. En kartläggning kan kräva att det skaffas flygbilder över skadeområdena.

Med anslaget under momentet betalas också sådana korrigerande åtgärder enligt 20 § i skogslagen som föranleds av verksamhet i strid med skogslagen och som det bestämts att ska vidtas på bekostnad av den som saken gäller. Kostnaderna för åtgärderna betalas först av statens medel och återkrävs sedan hos den som saken gäller. Korrigerande åtgärder kan föranledas av försummelse av skyldigheten att förnya skogen efter avverkning.

Förklaring:Anslaget används för utgifter som föranleds av förebyggande åtgärder och ersättande av skador som orsakats av hjortdjur, huvudsakligen år 2014, samt för utgifter som föranleds av observation av hjortdjursbestånd och forskning avseende hjortdjur. Observation av hjortdjursbestånden och forskning avseende hjortdjur omfattar utarbetande och genomförande av förvaltningsplaner för hjortdjur. Motsvarande inkomster har antecknats under moment 12.30.42.

Anslaget under momentet har ombildats till ett treårigt reservationsanslag.

Förklaring:Avsikten är att anslaget används för ersättning av skador orsakade av stora rovdjur 2015, mängden skador vet man först 2016. Avsikten är att skadornas storlek minskas med hjälp av förvaltningsplanerna för stora rovdjur och andra åtgärder.

Förklaring:Med anslaget främjas hållbar vård och användning av skogar genom att stöd beviljas för skogsvårds- och grundförbättringsarbeten i privata skogar.

Avsikten är att regeringen i samband med budgetpropositionen till riksdagen överlämnar en proposition med förslag till lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk. Avsikten är att det nya stödsystemet införs så snart som möjligt efter det att kommissionen har godkänt det. Beviljandet av stöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996) upphör när den nya lagen har trätt i kraft eller vid en tidpunkt som EU:s beslut förutsätter. Avsikten är att de ändringar som förutsätts enligt EU:s år 2014 reviderade riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn för fondperioden 2014—2020 tas in i den nya lagen. Avsikten är att i den nya lagen minska de arbetsslag som stöds och se över stödvillkoren och stödnivåerna.

Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats att energiutvinningen från klenträd främjas med stöd som beviljas av anslaget under moment 30.40.47.

Den fullmakt som beviljats under momentet används endast för stödbeslut i fråga om arbetsslag som förutsätter en plan. Arbetsslag som förutsätter en plan är bl.a. skogsförnyelse, vitaliseringsgödsling, iståndsättningsdikning och byggande av skogsvägar.

I fråga om de arbeten som genomförs med anslaget är den direkta effekten på sysselsättningen ca 2 500 årsverken.

Förklaring:Avsikten är att regeringen i samband med budgetpropositionen till riksdagen överlämnar en proposition med förslag till lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk. Avsikten är att det nya stödsystemet införs så snart som möjligt efter det att kommissionen har godkänt det. Beviljandet av stöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996) upphör när den nya lagen har trätt i kraft eller vid en tidpunkt som EU:s beslut förutsätter. Miljöstödets verkningsfullhet ökas genom att i första hand rikta stödet till områden där skogsbruket utgör ett hot mot tryggandet av den biologiska mångfalden.

Jord- och skogsbruksministeriet ställer i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2015 preliminärt upp följande resultatmål för den verksamhet som främjar vården av skogsnatur:

Förklaring:Finlands skogscentral är en utvecklings- och verkställighetsorganisation som täcker hela landet och sköter uppgifter som gäller en hållbar skötsel och användning av skogarna samt bevarande av skoglig mångfald. Finlands skogscentral ska främja de skogsbaserade näringarna, verkställa lagstiftningen om skog och sköta uppgifter som hänför sig till skogliga data. Finlands skogscentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet.

Den viktigaste målgruppen för Finlands skogscentrals verksamhet är de enskilda skogsägarna, som äger 440 000 skogsbruksenheter med en sammanlagd areal på 12,1 miljoner hektar (ca 60 % av Finlands skogsmarksareal). Finlands skogscentral övervakar att de lagar som gäller skogsbruket iakttas och sköter de övriga myndighetsuppgifter som hör till den. Skogscentralen behandlar t.ex. årligen ca 100 000 anmälningar om användning av skog och ca 50 000 ansökningar om finansiering. Skogscentralen samlar in regional information om skogstillgångar på ett ca 1,8 miljoner hektar stort område och utbildar årligen ca 50 000 skogsägare och aktörer inom skogsbranschen.

Till skogscentralens produktivitetsfrämjande åtgärder hör att utveckla nätet av verksamhetsställen, de elektroniska tjänsterna, informationssystemarkitekturen samt rådgivningstjänsterna för skogsägare och aktörer inom skogsbranschen. Den förbättrade produktiviteten minskar behovet av personal som finansieras med statsbidrag med ca 30 årsverken år 2015.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag som gäller ändring av lagen om Finlands skogscentral samt till lag som gäller ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet Otso till ett aktiebolag som är verksamt på marknaden från och med den 1 januari 2015. Vid bolagiseringen iakttas den princip som iakttagits vid de bolagiseringar som skett tidigare inom staten, varvid staten svarar för den extra börda som föranleds av tilläggspensionerna. Genom åtgärden kommer Otso att få motsvarande kostnadsbörda på grund av tilläggspensionerna som andra arbetsgivare som hör till tilläggspensionssystemet Eläke-Tapio. Tilläggspensionsskyddet finansieras via balansräkningen för det bolag som bildas. Dessutom kräver den skyldighet att betala en årlig tilläggspremie som gäller Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet inom tilläggspensionssystemet Eläke-Tapio att ett betalningsansvar som uppgår till 400 000 euro per år överförs på enheten för offentliga tjänster vid Finlands skogscentral. Genom en lag om ändring av Finlands skogscentral kommer skogscentralens riksomfattande och regionala organisationsstruktur att läggas om.

För genomförande av de samhälleliga effektmål som uppställts för skogsbruket i förklaringen till huvudtiteln ställer jord- och skogsbruksministeriet i samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2015 preliminärt upp följande mål för verksamheten vid Finlands skogscentral:

Förklaring:Syftet med energistödet för klenträd är att öka energiutvinningen från klenträd och att trygga värme- och kraftverkens tillgång på flis av klenträd.

Riksdagen har antagit lagen om energistöd för klenträd (101/2011). Stödsystemet har inte införts, eftersom det ännu inte har fått Europeiska kommissionens godkännande. De ändringar som kommissionen förutsätter görs i stödsystemet. Samtidigt görs de ändringar som förutsätts enligt EU:s riktlinjer för statligt stöd. EU:s riktlinjer för statligt stöd för fondperioden 2014—2020 reviderades 2014. Avsikten är att stödsystemet införs under 2015, när kommissionens godkännande för det har fåtts.

Till dess att systemet med energistöd för klenträd införs fortsätter man främja tillvaratagandet av energivirke med det stöd för tillvaratagande av energivirke som avses i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk.

Vid dimensioneringen av anslaget har det beaktats att ett belopp på ca 10 000 000 euro beräknas bli överfört från 2014 för att användas år 2015. I och med att det uppskattas att det behövs 17 000 000 euro för stöd år 2015 föreslås det 7 000 000 euro under momentet.

Förklaring:Anslaget får användas för ersättningar av skador som förorsakats av översvämningar som inträffat 2013 eller tidigare. Lagen om ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (284/1983) upphävdes den 1 januari 2014.

Förklaring:Med stöd av 3 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift ska i statsbudgeten årligen tas in ett anslag som motsvarar minst det belopp som samma år uppskattas inflyta i form av jaktvårdsavgifter beräknat enligt antalet jägare under de tre närmast föregående åren (309 477). Jaktvårdsavgiften är 33 euro. De inkomster som beräknas inflyta av jaktvårdsavgifterna år 2015 har antecknats under moment 12.30.45.

Användningen av medlen under momentet inriktas utgående från strategin för den offentliga viltvårdskoncernen.

Finlands viltcentral är en självständig offentligrättslig inrättning som har hela landet förutom landskapet Åland som sitt verksamhetsområde. Till Finlands viltcentrals uppgifter hör att främja hållbar vilthushållning, stödja jaktvårdsföreningarnas verksamhet, sörja för verkställigheten av viltpolitiken och fullgöra för centralen föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Finlands viltcentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet.

Finlands viltcentral stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål för viltpolitiken som anges i motiveringen till huvudtiteln på följande sätt:

Förklaring:Enligt 90 § i lagen om fiske ska i statsbudgeten årligen för främjande av fiskerihushållningen tas upp ett anslag som motsvarar minst det belopp som, beräknat enligt medelantalet personer som under de tre närmast föregående åren betalt fiskevårdsavgift, skulle inflyta i form av fiskevårdsavgifter, dock minst det belopp som inflöt i fiskevårdsavgifter året före budgetåret. År 2013 inflöt sammanlagt 5 769 674 euro i fiskevårdsavgifter. Fiskevårdsavgiften för hela året är alltjämt 24 euro och avgiften för en fiskeperiod på sju dygn 7 euro. När det genomsnittliga antalet personer som betalat fiskevårdsavgift under åren 2011—2013 var 249 912 och antalet personer som betalat avgift för sju dygn i medeltal 39 412, blir medeltalet för fiskevårdsavgifter under de närmast föregående tre åren enligt 90 § i lagen om fiske ett minimibelopp för fiskevårdsavgiftsmedlen på 6 273 772 euro.

Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats 5 000 euro i utgifter som motsvarar inkomsterna av försäljningen av namn- och adressuppgifter i fiskevårdsavgiftsregistret. Beloppet av fiskevårdsavgifter och inkomster av försäljning av uppgifter i fiskevårdsavgiftsregistret som beräknas inflyta år 2015 har antecknats under moment 12.30.44.

Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats 3 048 000 euro som det belopp av spöfiskeavgifterna som år 2015 ska delas ut till vattenägarna. Beloppet fås genom att den intäkt av spöfiskeavgifterna, dvs. 3 198 000 euro, som beräknats inflyta i budgeten för 2014, minskas med de utgifter som uppbörden av spöfiskeavgifterna beräknats föranleda staten år 2014. I budgeten för år 2014 har utgifterna uppskattats till 150 000 euro. Uppbörden av spöfiskeavgifter beräknas år 2015 föranleda staten utgifter på 150 000 euro. De spöfiskeavgifter som beräknas inflyta år 2015 har antecknats under moment 12.30.44.

Förklaring:Behovet av anslag för anläggning av skogsfröplantager är 600 000 euro. Dimensioneringen av anslaget baserar sig på det år 2011 justerade programmet för anläggande av skogsfröplantager och på de riktlinjer för nivån på stödet för fröförsörjningen som tagits fram utgående från de förslag som lagts fram av arbetsgruppen Siemen- ja taimituotannon toimialajärjestelyt. Syftet med statsunderstöden för anläggning av skogsfröplantager är att säkerställa att tillräckliga mängder av högklassigt skogsodlingsmaterial som beträffande sin härkomst lämpar sig för förhållandena på växtplatsen står till buds för skogsbruksändamål hela tiden.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har som utgifter som föranleds av EU:s gemensamma fiskeripolitik och integrerade havspolitik beaktats 34 874 000 euro, vilket utgör medfinansiering för det operativa program som delfinansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) under 2014—2020. EU:s andel av detta är 18 969 000 euro. I anslaget har de EHFF:s utgifter för 2014 beaktats som inte kunde beaktas i budgeten för 2014 i och med att inledandet av programmet försenades. EU:s medfinansiering och den nationella medfinansieringen fastställs i det operativa program som statsrådet godkänner och som sänds till kommissionen för godkännande. Medel från Europeiska havs- och fiskerifonden får användas för finansiering av investerings- och utvecklingsprojekt inom fiskerinäringarna, miljöprojekt inom fiskerinäringen och projekt som hänför sig till genomförandet av havspolitiken samt för finansiering av tillsynen över det kommersiella fisket och åtgärder för insamlingen av uppgifter. Till moment 30.01.01 överförs 1 560 000 euro (EU:s andel 500 000 euro och den nationella andelen 1 060 000 euro) och med hänvisning till förklaringsdelen under moment 30.40.(01) en nationell andel på 1 000 000 euro och EU:s andel på 1 000 000 euro. Mervärdesskattens andel av anslaget är 210 000 euro, som på motsvarande sätt intäktsförs under moment 12.39.10.

I EU-andelen för anslaget har också Ålands andel beaktats. Åland anvisar den nationella offentliga medfinansiering som behövs i sin egen budget.

Under moment 12.30.03 beräknas inflyta sammanlagt 1 000 000 euro i form av medfinansiering från EHFF under programperioden 2014—2020.

I samband med budgetspropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om den nationella verkställigheten av Europeiska havs- och fiskerifonden samt en proposition med förslag till lag som gäller genomförandet av bestämmelserna om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken.

I anslaget har som åtgärder för främjande av fiskerinäringen som i sin helhet finansieras nationellt beaktats sådana bidrag som avses i lagen om fiskeriförsäkringsföreningar (331/1958) och lagen om försäkringsstöd för kommersiellt fiske (998/2012) samt utgifterna för tillsynen över kommersiellt fiske, till den del tillsynsåtgärderna inte ingår i Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program. Anslaget får på grunder som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet användas också till annan förbättring av förutsättningarna för fiskerinäringen eller annat stöd av mindre betydelse inom fiskerinäringsbranschen eller stöd enligt en s.k. gruppundantagsförordning i enlighet med kommissionens förordningar. Dessutom är avsikten att vid behov använda anslaget för ersättningar till yrkesfiskare i Saimenområdet för ekonomiska skador till följd av skyddet av saimenvikaren. Behovet uppgår till uppskattningsvis 80 000 euro. År 2015 behövs det uppskattningsvis 1 610  000 euro för utgifter som i sin helhet finansieras nationellt.

Momentets rubrik har ändrats.

Förklaring:Anslaget används för genomförande av projekt som främjar fiskens vandring, den naturliga förökningen inom fiskbestånden och upprätthållandet av mångfalden. Dessa projekt minskar samtidigt behovet av sådan vård av fiskevatten som genomförs i form av utplantering av fisk.

Förklaring:Anslagsbehovet uppskattas vara 100 000 euro. Eftersom den post som överförs från tidigare år beräknas vara 50 000 euro, är anslagsbehovet 50 000 euro för 2015.