Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
              44. Kompensationsbidrag
            (50.) Vattenhushållning
         (60.) Skogsbruk
         63. Forststyrelsen
         70. Lantmäteri och datalager

Statsbudgeten 2015

20. (30.20, delvis, 01, delvis och 30) Jordbruk och livsmedelsekonomiPDF-versio

Förklaring:

Omvärlden

Det har blivit svårare att förutse jordbrukets ekonomiska omvärld till följd av att priserna på produkter och insatsvaror har varierat mera än tidigare. De senaste åren har priserna på insatsvaror stigit snabbare än priserna på produkterna, vilket har försämrat produktionens lönsamhet i synnerhet inom husdjursskötseln. På grund av konkurrenssituationen har gårdarna begränsade möjligheter att förbättra lönsamheten på marknadsvillkor. Hur försäljningsinkomsterna av jordbruksprodukter och priserna på insatsvaror utvecklas kan inte just påverkas med åtgärder från statsmaktens sida. Jordbruksproduktionens lönsamhet påverkas inte bara av försäljningsinkomsterna och kostnaderna utan på ett centralt sätt också av EU-stöden och de nationella stöden för jordbruket. Deras andel av jordbrukets och trädgårdsodlingens totala intäkter är ca 37 %. Alla betydande stödsystem kommer att revideras år 2015. Stödhelheten har byggts upp så att den är så balanserad som möjligt med tanke på de olika produktionsinriktningarna och områdena. Stödsystemens innehåll är nu i huvudsak klart för de närmaste åren, vilket underlättar jordbrukarnas planering av produktionen.

På gårdsnivå beräknar man att jordbrukets lönsamhet förbättras något år 2013 jämfört med de föregående åren. På bokföringsgårdar uppnåddes i medeltal 50 % av lönsamhetsmålen (46—48 % åren 2010—2012). Produktionens lönsamhet varierar beroende på produktionsinriktning och mellan gårdarna. I regel förbättras lönsamheten när gården ökar i storlek. Även variationer i väderleksförhållandena påverkar direkt de ekonomiska resultaten och produktionsmängderna inom jordbruket. För hela branschen blev den förväntade företagarinkomsten för 2013 enligt jordbrukets och trädgårdsodlingens totalkalkyl något mindre än år 2012.

År 2013 stannade jordbruksproduktionen på ungefär samma nivå som de föregående åren, trots att antalet gårdar fortsatte att minska. Jordbrukets struktur- och produktivitetsutveckling har granskats i kapitel 30.10. Sammanlagt 2,26 miljoner ha åkerareal är i jordbruksanvändning, varav livsmedel, energi och foder produceras på 1,98 miljoner ha. Trädorna och gröngödslingsvallarna omfattade 0,28 miljoner ha. Produktionsmängderna när det gäller de viktigaste produkterna motsvarade i det närmaste den inhemska konsumtionen med undantag för produktionen av nötkött och fårkött samt råg och proteingrödor.

Näringsutsläppen från jordbruket i marken, vattendragen och luften minskar tack vare ökad miljömedvetenhet och miljökompetens, ändrade konsumtionsvanor och nya, preciserade produktionsmetoder. I enlighet med utsläppsbegränsningarna i den nationella energi- och klimatstrategin kommer produktionen och användningen av jordbruksbaserade energikällor att öka de närmaste åren.

De viktigaste åtgärderna och metoderna för att uppnå de samhälleliga effektmålen

För att de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln ska uppnås stöds jordbruket och trädgårdsodlingen i Finland genom stödformer inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik och dessutom genom nationella stödsystem.

Utgifterna för stöd till jordbrukarna och deras EU-andel åren 2013—2015 (mn euro)

  2013
utbetalt stöd
2014
budgeterat
2015
budgetprop.
       
Ersättningar för djurens välbefinnande (år 2015 mom. 30.10.43, tidigare 30.20.43) 42,9 52,3 64,9
— statens andel 30,9 30,3 37,6
— EU:s andel 12,0 22,0 27,3
Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.20.40) 504,9 498,8 322,9
EU-inkomststöd (mom. 30.20.41)1) 519,3 524,0 525,0
Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar sammanlagt (mom. 30.20.43, delvis) 279,8 315,9 338,3
— statens andel 194,3 200,0 196,0
— EU:s andel 85,5 115,9 142,3
Kompensationsbidrag sammanlagt (mom. 30.20.44) 420,2 422,7 551,9
— statens andel 302,5 265,3 454,8
— EU:s andel 117,7 157,4 97,1
Jordbrukarstöd sammanlagt 1 767,1 1 813,7 1 803,0
— statens andel 1 032,6 994,4 1 011,3
— EU:s andel 734,5 819,3 791,7
— EU:s andel, % 41,6 45,2 43,9

1) Inbegriper inte sådana EU-marknadsstöd som inte är jordbrukarstöd.

Jordbrukets och livsmedelsekonomins konkurrenskraft i finländska förhållanden baserar sig i framtiden också allt mera på ett gediget kunnande hos alla aktörer inom livsmedelskedjan och på utvecklandet av nya innovationer (såsom nya produkter, inklusive bioenergi, nya produktionsteknologier, nya miljövänligare produktionssätt) och på ett snabbt ibruktagande av dem.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns det två fonder som inte ingår i budgeten. Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) och Interventionsfonden för jordbruket (Mira). Gårdsbrukets utvecklingsfond har granskats i kapitel 30.10. Med en överföring från moment 30.20.60 (överföring till Interventionsfonden) täcks närmast de utgifter för interventionslagringen som staten ska svara för.

Enligt statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik ska lönsamheten och konkurrenskraften hos hela den finländska livsmedelskedjan säkras i den nya verksamhetsmiljö som klimatförändringen och den globala konkurrensen för med sig. Av medel under moment 30.20.46 beviljas stöd för EU-finansierade åtgärder för utvecklande av livsmedelskedjan, t.ex. frukt- och grönsaksorganisationernas åtgärdsprogram. Av medel under moment 30.20.47 beviljas helt och hållet nationellt finansierat stöd för åtgärder som bl.a. syftar till att stärka konsumenternas förtroende, höja uppskattningen för mat och matkultur, säkerställa livsmedelproducenternas kompetens, främja hälsosamma matvanor samt skapa ett säkert spårbarhets- och ansvarssystem för den finländska livsmedelskedjan. Likaså stöds de åtgärder som ingår i regeringens utvecklingsprogram som gäller den ekologiska branschen och närproducerad mat samt uppnåendet av de mål som i form av statsrådets principbeslut satts upp för sektorn för ekologisk och närproducerad mat för perioden fram till 2020.

Nyckeltal

  2011 2012 2013
uppskattning
2014—2015
mål
         
1. Åtgärder för att trygga jordbrukets lönsamhet        
— Företagarinkomst från jordbruket (på total nivå) mn euro1) 813 755 733 stiger
— Företagarinkomst på bokföringsgårdar euro/gård1) 20 800 21 900 22 000 stiger
— Lönsamhetskoefficient2)        
    — goda gårdar3) 0,84 0,83 0,88 stiger
    — medelvärde, gårdar 0,48 0,46 0,50 stiger
    — svaga gårdar3) -0,05 -0,06 -0,17 stiger
         
2. Jordbruksproduktion        
— Självförsörjning, %        
    — mjölk, vätska 96 93 94 motsvarar efterfrågan
    — nötkött 83 79 82 oförändrad
    — svinkött 103 99 100 motsvarar efterfrågan
    — fjäderfäkött 103 105 105 motsvarar efterfrågan
    — ägg 116 111 115 motsvarar efterfrågan
— Odlingsareal för råg, ha 27 100 21 400 12 300 ökar
— Odlingsareal för foderspannmål (foderkorn/havre/blandsäd), ha 728 000 781 000 831 000 oförändrad
— Odlingsareal för proteingrödor, ha 23 600 19 600 23 100 ökar
         
3. Ekologisk och närproducerad mat        
— Åkerareal med ekologisk odling, % 8,1 8,7 9,0 ökar
— Antal ekologiska husdjursgårdar (st.) 643 759 814 stiger
— Antal producenter av ekologiska livsmedel (st.) 487 624 > 624 stiger
— Mikroföretag och små företag i livsmedelsbranschen        
    — antal (st.) 2 764 2 722 > 2 797 stiger
    — produktionens förädlingsvärde (mn euro)4) 655,3 > 655,3 > 655,3 ökar
         
4. Minskning av miljöbelastningen        
— Kvävebalans på riksnivå, kg N/ha5) 49,8 46,7 44,4 sjunker
— Fosforbalans på riksnivå, kg P/ha5) 3,8 3,7 3,7 sjunker
— Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn, miljoner ton CO2/ekv6) 5,8 5,7 5,7 sjunker
— Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket, miljoner ton CO2/ekv7) 6,8 6,8 6,8 sjunker

1) Företagarinkomsten från jordbruket på totalnivå beskriver den ekonomiska ställningen hos samtliga gårdar (ca 57 000 gårdar 2012) och de övriga nyckeltalen under punkt 1 den ekonomiska ställningen hos bokföringsgårdarna (de ca 39 000 största gårdarna). Företagarinkomsten för 2013 är en förhandsuppgift

2) Lönsamhetskoefficienten visar hur stor del av lönekravet för eget arbete och räntekravet på eget kapital som företagarinkomsten täcker. T.ex. målsättningen för lönekravet för eget arbete, som utarbetats utifrån MTT:s lönsamhetsuppgifter, var 14,1 euro år 2011, 14,5 euro år 2012 och 14,9 euro år 2013. Räntekravet för eget kapital var 5,3 % år 2011, 5,7 % år 2012 och 4,7 % år 2013. Lönsamhetskoefficienten för 2013 är en förhandsuppgift.

3) Lönsamhetskoefficientens grupp goda gårdar har bildats av de årligen mest lönsamma gårdarna så att de bästa 10 procenten av det vägda gårdsmaterialet har lämnats bort och så att den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten har räknats ut för de därpå följande bästa 20 procenten av gårdarna. Gruppen svaga gårdar har bildats på samma sätt utgående från de minst lönsamma gårdarna.

4) Uppgifter ur Statistikcentralens statistik om företags verksamhetsställen. Siffrorna fr.o.m. 2012 är uppskattningar.

5) Kväve- och fosforbalansen beskriver skillnaden mellan de näringsmängder som kommer via de insatser som används på en åkerhektar och de näringsmängder som är bundna vid slutprodukten (sifferkälla MTT).

6) Till utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn räknas utsläpp av metan från husdjurens matsmältning och gödselhanteringen samt utsläpp av dikväveoxid från gödselhantering och odlingsjord (sifferkälla MTT). Siffrorna för 2013 är uppskattningar.

7) Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket (markanvändning, förändringar i markanvändningen samt skogsbrukssektorn) är koldioxidutsläpp från jordbruksmark och icke odlad jordbruksmark samt från kalkning (sifferkälla MTT). Siffrorna för 2013 är uppskattningar.

Inom hanteringen av säkerhetsrisker ligger tyngdpunkten på att bekämpa sjukdomar som sprids mellan djur och människor (zoonoser) och på att utveckla krishanteringen. Det viktigaste i krishanteringen är bekämpningen av allvarliga sjukdomar som hotar människors hälsa. Målet är att säkerställa en god näringsmässig kvalitet på livsmedel. Det säkerställs att insatsvarorna för jordbruket och livsmedlen på marknaden är säkra och att informationen om dem inte vilseleder konsumenterna.

Genom samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn skapas i den finländska livsmedelskedjan sådana säkerhets-, kvalitets- och spårbarhetssystem med vilka hanteringen av livsmedelssäkerhetsrisker och av aktörernas och konsumenternas ekonomiska risker säkerställs. Djurens välbefinnande främjas genom en revidering av lagstiftningen och effektiviserad tillsyn. Genom att vara förutseende och genom tillsynen förhindras det att nya allvarliga djursjukdomar och farliga växtskadegörare sprids till Finland. Åtgärderna mot förfalskningar, bedrägerier och grå ekonomi i livsmedelskedjan effektiviseras.

Den kontroll som täcker hela livsmedelskedjan och som hänför sig till livsmedlens säkerhet och kvalitet utvecklas på det sätt som EU:s rättsakter förutsätter. Kontrollen och forskningen riktas så att de stöder de samhälleliga effektmål som ställts upp i motiveringen till huvudtiteln.

Målet vid utvecklingen av myndighetsövervakningen är att säkerställa jämlik och enhetlig service i hela landet samt att förbättra effekten och omfattningen på basis av riskbedömning och med hjälp av egenkontroll. Publiceringen av uppgifter om livsmedelstillsynen utvecklas. Livsmedelssäkerhetsverket (Evira, mom. 30.20.02) svarar för en enhetlig övervakning samt riskbedömning och riskhantering i hela livsmedelskedjan.

Nyckeltal för livsmedlens kvalitet och säkerhet

  2011
utfall
2012
utfall
2013
utfall
2014—2015
uppskattning
         
1. Djursjukdomar och växtskadegörare        
Djursjukdomar som är farliga eller lätt sprider sig, st. inte alls 2 2 inte alls
Farliga växtskadegörare (nya bestående), st. inte alls 1 inte alls inte alls
         
2. Zoonoser        
Hos människor konstaterade sjukdomsfall som smittat via livsmedel        
— de vanligaste infektiösa agenserna, inhemska 1 831 st. 2 220 st. 1 839 st. -3 %
— de allvarligaste infektiösa agenserna 72 st. 92 st. 161 st. -3 %
Förekomst av salmonella        
— i djur inom livsmedelsproduktionen och i livsmedel, % under 1 under 1 under 1 under 1
— i foder för djur inom livsmedelsproduktionen, % inte alls inte alls under 0,5 inte alls
         
3. Övervakningens verkningsfullhet        
Problem som upptäckts vid övervakningen av främmande ämnen i animaliska livsmedel, % under 0,5 under 0,5 under 0,5 under 0,5
Objekt som nått den bästa nivån vid OIVA-inspektionerna av lokalerna, % - - 82,4 85
Andel objekt som uppfyller kraven, %        
—kontroll av märkningen på livsmedelförpackningar 95 95 -1) över 97
— EU-inspektioner av produktionsdjur: märkning 61 52 54 över 63
— EU-inspektioner av produktionsdjur: välbefinnande 73 75 70 över 80
— utsädeshandeln 96 över 95 97 över 95
— gödselfabrikat 94 98 98 över 94
— växtskyddsmedlen 94 över 95 över 95 över 95
— den ekologiska livsmedelskedjan 95 över 95 96 över 95
— genmodifierade foder 98 98 100 över 85
— foder 99 99 99 99
         
4. Veterinärvård        
Veterinärhjälp i brådskande sjukdomsfall under 12 h under 12 h under 12 h under 12 h

1) På grund av ändringar i insamlingen av uppgifter finns det inga siffror tillgängliga.

Kapitlets rubrik har ändrats.

(01.) Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år)

Förklaring:Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) läggs ner den 1 januari 2015 och dess forsknings- och utvecklingsuppgifter överförs till det Naturresursinstitut som ska inrättas. När bortfallet av riksdagens tillägg av engångsnatur, 80 000 euro, dras av från nettoanslaget på 32 268 000 euro i budgeten för 2014, kvarstår 32 188 000 euro för överföring till andra moment. MTT har verkställt de minskningar av antalet årsverken, sammanlagt 189 årsverken, som överenskommits i produktivitetsprogrammen för 2005—2015 vid utgången av 2014. Från MTT till Naturresursinstitutet överförs således sammanlagt 725 årsverken.

Avsikten är att det reservationsanslag som blivit oanvänt 2014 ska användas för motsvarande uppgifter vid Naturresursinstitutet.

Det föreslås att momentet slopas i budgeten.

Överföring av anslag och årsverken

  1 000 euro Årsv.
     
Överförs till Naturresursinstitutet (överföring till moment 30.01.05) -31 333 -725
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) -513  
Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50) -57  
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22) -285  
Sammanlagt -32 188 -725

2014 budget 32 268 000
2013 bokslut 31 754 000

02. (30.30.01) Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 41 740 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av veterinärmedicinska skadenämndens verksamhet

2) till betalning av utgifter för de program för bekämpning av djur- och växtsjukdomar som ska genomföras med stöd som beviljas med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning

3) till betalning av statsbidrag för utgifter för nätverket djurens välfärdscentral, högst 75 000 euro.

I fråga om det statsbidrag som betalas till nätverket djurens välfärdscentral budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Livsmedelssäkerhetsverket (Evira) har till uppgift att övervaka och undersöka säkerheten hos och kvaliteten på livsmedel och jord- och skogsbrukets produktionsförnödenheter, djurens hälsa och välbefinnande samt växthälsa. Evira säkerställer säkerheten och kvaliteten i fråga om livsmedel och primärproduktionsprodukter samt produktionskedjan för dem.

Eviras strategiska mål är:

  • — den höga nivån på livsmedelssäkerheten, djurens hälsa och växthälsan bevaras
  • — djurens välfärd ökar
  • — förutsättningarna för högkvalitativ matproduktion säkerställs och jordbrukets och livsmedelsekonomins produktionskapacitet ökar
  • — jord- och skogsbruket samt livsmedelsekonomin anpassar sig till klimatförändringen på ett hållbart sätt
  • — ansvarsfull verksamhet i livsmedelskedjan går att verifiera
  • — välfärden tryggas genom trygg och närande mat.

Evira stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål för jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde som anges i motiveringen till huvudtiteln på följande sätt:

  • — leder, utvecklar och övervakar den riskhantering som myndigheterna på områdena för livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välfärd och växthälsa ansvarar för på det regionala och det lokala planet och genomför övervakning inom sitt eget ansvarsområde
  • — bygger upp system som tryggar livsmedelssäkerheten tillsammans med producenterna, livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln
  • — utför analys och diagnostik som hänför sig till djursjukdomar och växtskadegörare samt livsmedelssäkerhet för påvisande och bekämpning av sjukdomar och för att öka livsmedelssäkerheten
  • — är referenslaboratorium inom sitt eget område
  • — bedriver vetenskaplig forskning, utför riskbedömningar samt företar uppföljningsundersökningar
  • — svarar för riskkommunikationen mellan myndigheterna och konsumenterna samt aktörerna inom livsmedelssektorn.

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2015 ställer jord- och skogsbruksministeriet upp följande preliminära resultatmål för Evira:

Verksamhetens resultat
Funktionell effektivitet

I syfte att förbättra produktiviteten genomförs de projekt som det avtalats om i samband med analysen av kärnfunktionerna. Dessutom fortsätter utvecklandet av systemet för datainsamling om kommunernas livsmedelstillsyn (KUTI), datasystemet för tillsynsdata om djurens hälsa och välbefinnande (ELVI), datasystemet för laboratorier och tillsynsdata (ELMO), djurregistret och den elektroniska kommunikationen. Dessutom fortsätter genomförandet av zoonosstrategin och redogörelsen om livsmedelssäkerhet. Evira deltar i verksamheten vid Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET), som är ett samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden. Evira deltar i utvecklandet av regionalförvaltningen inom sitt uppgiftsområde.

I tabellen nedan anges kostnaderna, intäkterna och årsverkena för Eviras hela verksamhet.

Kostnader, intäkter och årsverken för Livsmedelssäkerhetsverkets huvudfunktioner

  2013 utfall 2014 uppskattning 2015 uppskattning
  Kostnader
1 000 €
Intäkter
1 000 €
Årsv. Kostnader
1 000 €
Intäkter
1 000 €
Årsv. Kostnader
1 000 €
Intäkter
1 000 €
Årsv.
                   
Livsmedelssäkerhet 25 723 11 484 313 24 133 11 340 310 23 978 12 506 310
— vetenskaplig forskning 1 315 462 19 669 190 11 665 210 11
— riskbedömning 1 069 119 14 1 190 167 16 1 182 184 16
— laboratorietjänster 4 879 309 57 4 623 239 57 4 593 264 57
— styrning av tillsynen 6 282 90 73 5 692 100 68 5 656 110 68
— verkställande av tillsyn 12 178 10 504 150 11 959 10 644 158 11 882 11 738 158
Djurens hälsa och välbefinnande 23 394 3 740 229 23 059 3 657 226 24 461 4 033 226
— vetenskaplig forskning 925 228 13 650 108 10 646 119 10
— riskbedömning 486 53 6 427 56 6 424 62 6
— laboratorietjänster 11 534 715 136 11 019 679 137 10 948 749 137
— styrning av tillsynen 7 536 39 65 7 109 37 63 8 614 41 63
— verkställande av tillsyn 2 913 2 705 9 3 854 2 777 10 3 829 3 062 10
Växtproduktionsförutsättningar och växthälsa 16 986 5 901 191 16 183 5 395 184 16 079 5 949 184
— vetenskaplig forskning 33 - - 22 2 - 22 2 -
— riskbedömning 263 11 5 147 4 2 146 4 2
— laboratorietjänster 6 128 909 76 5 568 774 71 5 532 854 71
— styrning av tillsynen 4 998 50 60 4 861 57 60 4 830 63 60
— verkställande av tillsyn 5 564 4 931 50 5 585 4 558 51 5 549 5 026 51
Sammanlagt1) 66 103 21 125 733 63 375 20 392 720 64 518 22 488 720

1) Årsverkskvoterna under moment 30.20.02: 710 årsverken i budgeten för 2013, 750 årsverken (varav 210 årsverken för avgiftsbelagd verksamhet) i budgeten för 2014 och 742 årsverken i budgetpropositionen för 2015.

Nyckeltal för Evira

  2013
utfall
2014
mål
2015
mål
       
Funktionell effektivitet      
— Lönsamhetsindex 103 - -
— Produktivitetsindex 99 102 101

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 65 533 62 413 64 228
Bruttoinkomster 21 125 20 892 22 488
Nettoutgifter 44 408 41 521 41 740
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 6 075    
— överförts till följande år 3 357    

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Offentligrättsliga prestationer      
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten      
— intäkter av försäljningen av prestationer 17 362 18 192 18 839
— övriga intäkter 17 - -
Intäkter sammanlagt 17 379 18 192 18 839
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten      
— särkostnader 14 622 14 792 14 639
— andel av samkostnaderna 4 012 4 000 4 200
Kostnader sammanlagt 18 634 18 792 18 839
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -1 255 -600 -
Kostnadsmotsvarighet, % 93 97 100
       
Övriga prestationer      
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten      
— intäkter av försäljningen av prestationer 2 492 2 200 2 649
— övriga intäkter - - -
Intäkter sammanlagt 2 492 2 200 2 649
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten      
— särkostnader 1 739 1 530 1 929
— andel av samkostnaderna 663 670 720
Kostnader sammanlagt 2 402 2 200 2 649
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 90 - -
Kostnadsmotsvarighet, % 104 100 100

De stöd som med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning ska betalas för genomförande av programmen för bekämpning av djur- och växtsjukdomar har beaktats som inkomster under moment 12.30.04.

Av anslaget används 1 480 000 euro för IT-tjänster som skaffas hos Lantmäteriverket.

Antalet årsverken minskar med 8 årsverken, i vilket såsom avdrag har beaktats 10 årsverken till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder och såsom tillägg 2 årsverken i överföring från Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 30.01(02). I antalet årsverken har inte som avdrag beaktats en eventuell överföring av IKT-personal till statens gemensamma servicecenter i samband med TORI-projektet. Om en överföring sker inverkar den inte på anslagen.

Det anslag som är avsett för temporär användning av produktivitetsinbesparingar används för genomförande av systemet för tillsyn över djurs hälsa och välbefinnande samt för en övergång till ett elektroniskt djurhållarregister och revidering av nötkreatursregistret.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av engångsanvändningen av produktivitetsinbesparingar -800
Temporär användning av produktivitetsinbesparingar 1 550
Överföring från moment 30.01.(04) 40
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -57
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) -12
Indexhöjning av hyresutgifterna 61
Löneglidningsinbesparing -93
Lönejusteringar 270
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -202
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22) -6
Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50) -2
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -530
Sammanlagt 219

2015 budget 41 740 000
2014 I tilläggsb.
2014 budget 41 521 000
2013 bokslut 41 690 000

03. (30.01.03) Landsbygdsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 24 687 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av ersättning till kommunerna i landskapet Åland enligt lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013)

2) till betalning av överföringsutgifter som hänför sig till det europeiska biståndet till dem som har det sämst ställt.

Förklaring:Till Landsbygdsverkets (Mavi) uppgifter hör förvaltnings- och verkställighetsuppdrag som gäller åtgärder enligt EU:s gemensamma jordbrukspolitik, sådana åtgärder för landsbygdens utveckling som gemenskapen delvis finansierar samt nationella åtgärder som kompletterar dessa. I samband med budgetpropositionen har riksdagen godkänt en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om Landsbygdsverket. Enligt den sköter Mavi uppgifterna som förvaltningsmyndighet för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.

Mavi stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål för jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde som anges i motiveringen till huvudtiteln på följande sätt:

  • — Genom att utföra planerings-, styrnings- och verkställighetsuppgifter för stödsystemen och andra åtgärder.
  • — Genom att verkställa programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland till dess fulla belopp.

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2015 ställer jord- och skogsbruksministeriet upp följande preliminära resultatmål för Mavi:

  • — Genomförandet av EU:s reformerade gemensamma jordbrukspolitik, programperioden 2014—2020 samt de nationella åtgärder som kompletterar dem inleds.
  • — Åtgärder för avslutande av programperioden 2007—2013 vidtas enligt tidtabellsplanen.
  • — Man forsätter att göra processerna och tjänsterna inom förvaltningen elektroniska.
Verksamhetens resultat
Funktionell effektivitet

I tabellen nedan anges kostnaderna, intäkterna och årsverkena för Mavis hela verksamhet (även andra än moment 30.20.03).

Kostnader, intäkter och årsverken för Landbygdsverkets huvudfunktioner

  2013 utfall 2014 uppskattning 2015 uppskattning1)
  Kostnader
1 000 €
Intäkter 1000 € Årsv.2) Kostnader
1 000 €
Intäkter 1000 € Årsv.2) Kostnader
1 000 €
Intäkter 1000 € Årsv.2)
                   
Planering och administration av stödsystemen 6 238 211 70 6 300 230 70 5 497 366 72
Behandling av ansökningar 862 10 10 930 12 11 752 10 9
Behandling av stödutbetalningar 1 742 37 18 1 694 30 18 1 369 24 17
Övervakning och kontroller av stöd 2 534 195 27 3 170 170 36 2 732 138 30
Återkrav av stöd och uppföljning av fordringar 741 10 9 750 12 9 606 10 9
Samarbete och utveckling 1 582 75 18 3 440 1 943 25 2 837 1 576 25
Intern revision och kontroll 454 9 5 450 11 5 364 9 5
Informationsteknik och informationsförvaltning 16 438 518 49 18 154 410 47 15 810 332 49
Sammanlagt3) 30 591 1 065 206 34 888 2 818 221 29 967 2 465 216

1) Uppskattningen för 2015 innehåller täckandet av kostnaderna för det beräknade antalet årsverken (2,5 årsverken) för förvaltningen av det europeiska biståndet till dem som har det sämst ställt och av kostnaderna för förvaltningen av det tekniska biståndet till fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (fonden för dem som har det sämst ställt). Kostnaderna och intäkterna i denna tabell innehåller dock inte det egentliga biståndet (ca 3,5 miljoner euro), eftersom redovisning av det inom den funktion som för närvarande följs upp skulle snedvrida kostnaderna för och intäkterna av funktionen i fråga i betydande grad jämfört med andra kärnfunktioner.

2) Fördelningarna av årsverken och kostnader har utarbetats på basis av uppgifter från arbetstidsuppföljningssystemet. I antalet årsverken ingår också praktikanter och personer som avlönas med tekniskt bistånd inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. De sammanlagda årsverkena för personer som avlönas med tekniskt bistånd inom programmet var 2013 ca 7,5 årsverken. De sammanlagda årsverkena för personer som avlönas med tekniskt bistånd inom programmet stiger till uppskattningsvis 15 årsverken år 2014 till följd av överföringen av landbygdsnätverksenhetens uppgifter och resurser från jord- och skogsbruksministeriet till Mavi. Tilläggen i anslutning till överföringen har beaktats i sin helhet i funktionen för samarbete och utveckling. Det sammanlagda antalet årsverken för personer som avlönas med tekniska bistånd inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland år 2015 beräknas vara ca 17 årsverken. För förvaltningen av det europeiska biståndet till dem som har det sämst ställt behövs utöver detta 2,5 årsverken, för vilka kostnaderna täcks med det tekniska biståndet till fonden för dem som har det sämst ställt, som är på ANM:s ansvar.

3) Årsverkskvoterna under moment 30.20.03: 202 årsverken i budgeten för 2013, 198 årsverken (+8 årsverken för det attesterande organet) i budgeten för 2014 och 196 årsverken (innehåller inte årsverken för det attesterande organet) i budgetpropositionen för 2015. Årsverkskvoterna omfattar inte personer som avlönas med tekniskt bistånd.

Nyckeltal för ämbetsverket

  2013
utfall
2014
mål1)
2015
mål
       
Funktionell effektivitet      
Lönsamhetsindex (2011=100) 103 - 100
Produktivitetsindex (2011=100) 111 - 110

1) I budgeten för 2014 har inget mål ställts upp för år 2014.

Produktion och kvalitetsledning

Mavi utvidgar sina elektroniska tjänster bl.a. genom att förvaltningsprocesserna görs elektroniska. Mavi stöder, utbildar, ger anvisningar och råd till samt styr närings-, trafik- och miljöcentralerna, kommunernas samarbetsområden och aktionsgrupperna. Resultaten från enkäter om tillfredsställelsen hos kunder och partner och annan respons beaktas i utvecklingen av verksamheten och kvalitetsledningen. Verket utvecklar de informationssystem som används vid genomförandet av stödsystemen.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 27 856 29 601 30 652
Bruttoinkomster 1 065 2 580 5 965
Nettoutgifter 26 791 27 021 24 687
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 4 092    
— överförts till följande år 4 751    

Vid dimensionering har beaktats 1 950 000 euro i utgifterna och inkomsterna som ett belopp för tekniskt bistånd inom ramen för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.

Av anslaget används 3 600 000 euro för IT-tjänster som skaffas hos Lantmäteriverket.

Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats de ersättningar som betalas till kommunerna i landskapet Åland för skötseln av uppgifter som avses i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013). Ersättningen fastställs på basis av antalet stödansökningar och ersättningsbeloppet anges i en förordning av statsrådet.

Vi dimensionering har dessutom verkningarna av förvaltningen och genomförandet av det europeiska biståndet till dem som har det sämst ställt beaktats som ett tillägg på 3 680 000 euro i utgifterna och inkomsterna. Mavi är förvaltningsmyndighet för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (fonden för dem som har det sämst ställt), som jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för. När det gäller årsverkena för genomförandet av det operativa program som finansieras ur fonden används det tekniska biståndet till fonden för dem som har det sämst ställt och när det gäller anskaffning, distribution och lagring av livsmedel finansieringen för själva programmet.

I antalet årsverken har inte som avdrag beaktats en eventuell överföring av IKT-personal till statens gemensamma servicecenter i samband med TORI-projektet. Om en överföring sker inverkar den inte på anslagen.

Antalet årsverken minskar med 5 årsverken, i vilket såsom avdrag har beaktats 10 årsverken till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder och såsom tillägg 5 årsverken i överföring från Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 30.01(02).

Det anslag som är avsett för temporär användning av produktivitetsinbesparingar ska användas för utgifter för revidering av stödtillämpningen och stödrättighetsregistret samt för projektet Hyrrä (11 årsverken).

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av engångsanvändningen av produktivitetsbesparingar (-8 årsv.) -2 500
Landsbygdsverkets e-förvaltning (finansieringen 2014) (överföring till moment 28.70.20) -700
Temporär användning av produktivitetsinbesparingar (11 årsv.) 1 600
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -33
Indexhöjning av hyresutgifterna 13
Löneglidningsinbesparing -27
Lönejusteringar 72
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -118
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -349
Ytterligare besparing i omkostnaderna -292
Sammanlagt -2 334

2015 budget 24 687 000
2014 budget 27 021 000
2013 bokslut 27 449 000

20. (30.30.20, delvis och 41, delvis) Veterinärvård och bekämpning av växtskadegörare (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 6 278 000 euro.

Anslaget får användas

1) till utgifter som föranleds av tjänster som köps hos kommunerna med stöd av veterinärvårdslagen (765/2009)

2) till betalning av utgifter som föranleds av bekämpning och förebyggande av djursjukdomar, djurskydd samt ersättningar, utbildningar och utredningar i anslutning till dem samt till betalning av utgifter som är nödvändiga för genomförande av veterinärvården

3) till betalning av ersättningar enligt lagen om skydd för växters sundhet (702/2003).

Anslaget får också användas till utgifter och ersättningar som hänför sig till tidigare år samt till överföringsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med stöd av 23 § i veterinärvårdslagen får kommunen ersättning för uppgifter som den sköter med stöd av lagen om djursjukdomar (441/2013), djurskyddslagen (247/1996), lagen om transport av djur (1429/2006), lagen om medicinsk behandling av djur (617/1997), livsmedelslagen (23/2006) och lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013). Dessutom betalas ersättning för den tillsyn över biprodukter som kommunalveterinären utövar med stöd av den gamla lagen om djursjukdomar (55/1980).

De avgifter som aktörerna betalar för de avgiftsbelagda prestationer som kommunalveterinären utför med stöd av lagen om djursjukdomar (441/2013) intäktsförs under moment 12.30.99.

Ersättning kan betalas för kostnaderna för utrotning av växtskadegörare, om de skador som orsakats växtproduktionen är exceptionellt stora och ersättningen behövs för att aktören ska kunna fortsätta med sin näring. Ersättning för kostnaderna för utrotning av skadegörare kan betalas också i fråga om växande träd i skog.

Av anslaget är statens andel är 6 068 000 euro och EU:s andel 210 000 euro. Europeiska unionens medfinansiering i programmen för bekämpning av djursjukdomar intäktsförs under moment 12.30.04.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Tjänster som köps hos kommunerna 4 340 000
Utgifter för bekämpning av djursjukdomar och djurskydd 1 000 000
Bekämpning av växtskadegörare 938 000
Sammanlagt 6 278 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
EU:s andel i programmen för bekämpning av djursjukdomar 210
Nivåförändring (motsvarande minskning under moment 30.20.40) 750
Sammanlagt 960

2015 budget 6 278 000
2014 budget 5 318 000
2013 bokslut 5 364 973

40. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 322 900 000 euro.

Anslaget får användas

1) till nationellt stöd enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) och lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013)

2) till utbetalningar av stöd som beviljats år 2014 och tidigare år.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

Stödbeslut som fattas år 2015 får föranleda utgifter på högst 30 000 000 euro som betalas av anslagen året 2016 och senare år.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket, av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen och av lagen om verkställighet av jordbruksstöd. Syftet med det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen är att komplettera EU:s stödsystem (EU:s inkomststöd, kompensationsbidrag, miljöersättningen och ersättningarna för djurens välbefinnande) samt att för sin del trygga jordbrukets och trädgårdsodlingens verksamhetsbetingelser och produktionens lönsamhet samt bevarandet av landsbygdens livskraft.

Nationellt stöd till södra Finland betalas för svin- och fjäderfähushållning samt trädgårdsodling i stödområdena A och B på grundval av det stödprogram som kommissionen godkände år 2013. Det nationella stödet till södra Finland betalades fram till år 2014 också till idisslarsektorn, men från och med 2015 finansieras de stöd som är kopplade till produktionen i fråga om gruppen idisslare inom stödområdena A och B helt med EU-medel och budgeteras under moment 30.20.41.

Nordligt stöd betalas i mellersta och norra Finland (stödområde C) för husdjursskötsel, trädgårdsodling, växtodling och vissa andra objekt på basis av ett långsiktigt system för nordligt stöd som kommissionen godkände 2009. Fram till 2014 betalades den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget med anslag under momentet, men från och med 2015 betalas motsvarande stöd med anslag under moment 30.20.44.

Av anslaget betalas dessutom vissa andra nationella stöd.

Den beräknade fördelningen av det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen på olika objekt under 2013—2015 samt en uppskattning av utgifter som överförs att betalas av följande års anslag (mn euro)

  2013
utfall
2014
uppskattning
2015
uppskattning
       
Stöd för årets produktion sammanlagt 504,9 499,4 322,9
   Nationellt stöd till södra Finland 62,5 62,9 28,9
   Nordligt stöd 317,4 310,9 288,5
   Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget 119,3 119,7 -
   Övriga nationella stöd 5,7 5,9 5,5
Stödutgifter som hänför sig till de tidigare åren betalas av anslaget för respektive år 6,1 - -
Fullmakt i budgeten 30,0 30,0 30,0

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (mn euro)

  2015 2016 2017 2018 2019 Sammanlagt fr.o.m. 2015
             
Förbindelser år 2015 - 30,0 - - - 30,0
Utgifter sammanlagt - 30,0 - - - 30,0

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur -15 000
Minskning av inbesparingen enligt regeringsprogrammet 1 200
Nivåförändring (motsvarande tillägg under moment 30.20.20) -750
Nivåförändring (motsvarande tillägg under moment 30.20.62) -50
Regeringens beslut om utgiftsbesparing -31 000
Överföring till moment 30.20.44 -120 000
Sparbeslut -10 300
Sammanlagt -175 900

2015 budget 322 900 000
2014 budget 498 800 000
2013 bokslut 511 000 000

41. EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 531 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av direktstöd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013

2) till betalning av utgifter för exportbidrag för jordbruksprodukter, stöd för privat lagring och vissa andra åtgärder som stöder marknaden för jordbruksprodukter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket, av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen och av lagen om verkställighet av jordbruksstöd. Vid dimensioneringen av anslaget har man beaktat de EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd som helt finansieras med EU-medel och som betalas enligt den gemensamma jordbrukspolitik som kommer att revideras 2015. EU:s inkomststöd tryggar jordbruksproduktionens lönsamhet och att andra mål för EU:s gemensamma jordbrukspolitik uppnås. Villkor för stöden är bl.a. att krav gällande miljön samt djurhälsa och växters sundhet, dvs. de s.k. tvärvillkoren, ska iakttas. Som nya obligatoriska stödsystem för medlemsländerna införs förgröningsstödet (30 % av EU:s inkomststöd) och stödet till unga jordbrukare (högst 2 % av EU:s inkomststöd).

Största delen av EU:s inkomststöd betalas i form av grundstöd som är frikopplat från produktionen (tidigare gårdsstöd). I stöd som är kopplade till produktionen betalas dessutom ca 20 % av beloppet av EU:s inkomststöd (tidigare 10 %). En del av det stöd som är kopplat till produktionen har tidigare betalats som nationellt stöd till södra Finland.

EU-marknadsstöd (exportstöd och stöd för den inre marknaden) beräknas bli utbetalade till ett belopp av 6 000 000 euro.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.01.

Fördelning av EU:s inkomststöd och marknadsstöd år 2015 enligt användningsändamål (euro)

   
EU:s inkomststöd sammanlagt 525 000 000
— Grundstöd 253 000 000
— Förgröningsstöd 157 000 000
— Stöd till unga jordbrukare 10 000 000
— Stöd som är kopplade till produktionen 105 000 000
   
EU:s marknadsstöd sammanlagt 6 000 000
— Exportstöd 1 000 000
— Stöd för den inre marknaden 5 000 000
Sammanlagt 531 000 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 1 000
Sammanlagt 1 000

2015 budget 531 000 000
2014 I tilläggsb.
2014 budget 530 000 000
2013 bokslut 523 245 713

42. (30.20.42 och 30.41, delvis) Vissa ersättningar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 230 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättningar enligt lagen om ersättande av skördeskador (1214/2000)

2) för utarbetandet av planer för bekämpning av flyghavre

3) enligt lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten (896/1977) till betalning av understöd till växtförädlare för förädling och främjande av den inhemska växtförädlingen.

Anslaget får också användas till utgifter och ersättningar som hänför sig till tidigare år samt till konsumtionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande statsunderstöden.

Förklaring:Ersättningar enligt lagen om ersättande av skördeskador kan fortfarande betalas för skördeskador som inträffat 2015. Under momentet föreslås inget anslag för ersättning av skördeskador för 2015. Det anslag som överförts från tidigare år beräknas räcka till de ersättningar som betalas under 2015. Punkt 1 i beslutsdelen gör det möjligt att använda anslaget till utgifter som hänför sig till de föregående åren.

Anslagets minimibelopp enligt 6 § i lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten uppskattas vara 200 000 euro. Motsvarande inkomster har antecknats under moment 12.30.32. Till växtförädlare betalas växtförädlingsstöd för de sorter som förädlaren utvecklat. De kostnader som föranleds av planen för bekämpning av flyghavre ersätts i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002). Planerna för bekämpning av flyghavre görs för de områden där flyghavreförekomsten är rikligast, där flyghavren även orsakar störst ekonomisk skada.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Planer för bekämpning av flyghavre 30 000
Främjande av växtförädlingsverksamheten 200 000
Sammanlagt 230 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Inbesparing enligt regeringsprogrammet -3 400
Nivåförändring -100
Sammanlagt -3 500

Momentets rubrik har ändrats.


2015 budget 230 000
2014 budget 3 730 000
2013 bokslut 6 890 000

43. (30.20.43, delvis) Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 338 334 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020

2) till betalning av miljöstöd för jordbruket enligt det miljöprogram för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 1995—1999 och det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren 2000—2006 och till betalning av miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och stöd för icke-produktiva investeringar enligt det program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som godkänts för åren 2007—2013 och som förlängs med ett år till 2014

3) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under EU:s tidigare programperioder och som ingås under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt enligt tidigare programperioders motsvarande rättsakter.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Fullmakt

1) År 2015 får de förbindelser och avtal som gäller miljöersättningar och som hänför sig till EU:s programperiod 2014—2020 ingås så att de föranleder utgifter för miljöersättningar på högst 844 000 000 euro som betalas av anslaget för år 2016 och senare år.

2) År 2015 får de förbindelser som gäller ekologisk produktion och som hänför sig till EU:s programperiod 2014—2020 ingås så att de föranleder utgifter för ekologisk produktion på högst 195 000 000 euro som betalas av anslaget för år 2016 och senare år.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag som gäller programbaserade stöd till jordbrukare. Anslagsbehovet uppskattas till sammanlagt 338 334 000 euro.

Syftet med miljöersättningarna, den ekologiska produktionen och stödet för icke-produktiva investeringar är att åstadkomma en situation där jordbruks- och trädgårdsproduktion kan bedrivas på ett hållbart sätt så, att produktionen belastar miljön mindre än i dagens läge, bevarandet av naturens mångfald och jordbrukets kulturlandskap tryggas och förutsättningarna för bedrivandet av produktion förblir goda också på lång sikt. Syftet med rådgivningen är att svara på det behov av rådgivning som jordbrukarna upplever för att främja målen med unionens gemensamma jordbrukspolitik och för att uppnå målen med programmet för utveckling av landsbygden. Genom rådgivningen är det möjligt att öka jordbrukarens kunnande när det gäller skötseln av jordbruket inom såväl miljöfrågor som djurens hälsa och välbefinnande, minska jordbrukens klimatpåverkan, förbättra energieffektiviteten och förhindra de risker som klimatförändringen medför.

Miljöersättningarna, den ekologiska produktionen, rådgivningen och de icke-produktiva investeringarna ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020. Med miljöersättningarna, den ekologiska produktionen, rådgivningen och de icke-produktiva investeringarna främjas i första hand prioritetsområde 4 (Återställande, bevarande och främjande av ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket). Med rådgivningen främjas i första hand prioritetsområde 3 (Främjande av organiseringen av en livsmedelskedja, inklusive förädling och saluföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket) och prioritetsområde 5 (Främjande av resurseffektivitet och stödjande av övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn).

Miljöersättningar och stöd för icke-produktiva investeringar kan också beviljas föreningar för en grundläggande röjning och vård av våtmarker och kulturbiotoper samt för främjande av naturens och landskapets mångfald. Med miljöersättningarna, den ekologiska produktionen och stödet för icke-produktiva investeringar understöds målen i statsrådets principbeslut ”Riktlinjer för vattenskydd fram till år 2015”. Statsrådet godkände förvaltningsplanerna år 2009 och det program för genomförande av vattenvård som utarbetats för att verkställa förvaltningsplanerna, i början av 2011.

Med anledning av att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP2020) har fördröjts förlängdes år 2014 de förbindelser och avtal enligt perioden 2007—2013 som var i kraft i slutet av 2013 med ett år. I och med att reglerna ändras programperioden 2014—2020 måste förbindelser och avtal om miljöstöd som ingåtts efter 2010 förnyas år 2015.

Vid dimensioneringen av anslaget har också beaktats de avtal om miljöspecialstöd som ingåtts åren 1995—1999, 2000—2006 och 2007—2013. Totalt 94 % av den disponibla jordbruksmarken och 90 % av alla jordbrukare som fick jordbruksstöd omfattades av miljöstödssystemet i slutet av programperioden 2007—2013.

EU:s medfinansiering under programperioden 2014—2020 är 42 %.

Den beräknade fördelningen av anslagen för miljöstödssystemet och de andra systemen 2015 (euro)

   
Sammanlagt, varav 338 334 000
— EU:s andel 142 301 000
— statens andel 196 033 000

För ersättningar för djurens välbefinnande som tidigare betalats med anslag under momentet har det reserverats ett anslag under moment 30.10.43 och för åtgärder som helt finansierats nationellt (projektbestämd planering av vattenhushållningsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar, uppföljning av belastningen av jord- och skogsbruket och dess effekter i anslutning till genomförandet av gemenskapens ramdirektiv för vattenpolitiken) har det reserverats ett anslag under moment 30.40.21 samt 16 årsverken i anslutning till anslaget. De stöd för utarbetande av planer som gäller skyddszoner, naturens mångfald och våtmarker och som helt och hållet finansierats nationellt under momentet ingår inte längre i budgeten.

De utbetalningar som föranleds av förbindelser som ingåtts under detta moment enligt programmen under EU:s programperioder 2000—2006, 2007—2013 och 2014—2020 kan göras helt med nationella medel, om stödtagaren har laglig rätt till stödet.

De ekonomiska ramarna och den beräknade användningen av anslaget under moment 30.20.43 (mn euro)

  Programperioden 2014—2020
fullmakt
Anslag
Åtgärd EU Staten Offentlig finansiering
sammanlagt
budgeterat
2014
budgetprop.
2015
           
Miljöersättningar1) 666,259 920,072 1 586,331 315,245 278,318
Ekologisk produktion 136,920 189,080 326,000 - 48,683
Rådgivning 14,280 19,720 34,000 - 10,333
Icke-produktiva investeringar 2,520 3,480 6,000 1,000 1,000
Sammanlagt 819,979 1 132,352 1 952,331 316,245 338,334

1) I budgetpropositionen för 2015 ingår betalningar på 67,318 miljoner euro som föranleds av förbindelser och avtal under programperioden 2007—2013. I fråga om det anslag som budgeterats för 2014 ingår den ekologiska produktionen i miljöersättningarna.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Utgifter på grund av fullmakten för miljöersättningar och ekologisk produktion, statens och EU:s andelar sammanlagt (mn euro) 

  2015 2016 2017 2018 2019— Sammanlagt
fr.o.m.
2015
Fullmakt fr.o.m. 2016
               
Åtgärder som gäller åren 2014—2020, varav 259,683 259,683 259,683 259,683 259,951 1 298,683 1 039,000
— miljöersättningar 211,000 211,000 211,000 211,000 211,000 1 055,000 844,000
— ekologisk produktion 48,683 48,683 48,683 48,683 48,951 243,683 195,000
Åtgärder som gäller åren 2007—2013 och övergångsåret 2014 64,418 - - - - 64,418  
Åtgärder som gäller åren 2000—2006 2,200 2,000 0,500 - - 4,700  
Åtgärder som gäller åren 1995—1999 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 2,500  
Utgifter sammanlagt 327,001 262,283 260,683 260,083 260,251 1 370,301  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Inbesparing enligt regeringsprogrammet -260
Nivåförändring 22 349
Sammanlagt 22 089

Momentets rubrik har ändrats och anslaget har ombildats till ett treårigt reservationsanslag.


2015 budget 338 334 000
2014 I tilläggsb.
2014 budget 316 245 000
2013 bokslut 322 323 000

44. Kompensationsbidrag (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 551 888 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för kompensationsbidrag enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020 samt kompensationsbidrag som ingår i programmet och som helt och hållet finansieras nationellt

2) till betalning av kompensationsbidrag enligt det program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som Europeiska kommissionen godkänt för åren 2007–2013 och som 2014 förlängts med ett år

3) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under EU:s tidigare programperioder och som ingås under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt enligt tidigare programperioders motsvarande rättsakter.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag som gäller programbaserade stöd till jordbrukare. Med kompensationsbidrag ersätts lantbruksföretagarna för den olägenhet som permanenta ogynnsamma naturförhållanden orsakar jordbruksproduktionen. Syftet med kompensationsbidrag är att trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och kontinuitet och bevara jordbruksmarken i jordbruksanvändning. Åtgärden bidrar till en balanserad utveckling i fråga om antalet gårdar samt till att gårdsbruksenheter som är ekonomiskt livskraftiga bevaras och på detta sätt till att sysselsättningen på landsbygden upprätthålls och den ekonomiska utvecklingen i landsbygdsområdena främjas.

Kompensationsbidragen ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Genom landsbygdsprogrammets åtgärder främjas horisontellt de mål som gäller innovationer, miljö, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt utöver dessa samtliga prioritetsområden som fastställts för utvecklande av landsbygden genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013. Med kompensationsbidrag främjas i första hand prioritetsområde 4 (Återställande, bevarande och främjande av ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket).

EU:s medfinansiering under programperioden 2014—2020 är 42 %. Av anslaget betalas dessutom kompensationsbidrag som helt och hållet finansieras av staten.

Den beräknade fördelningen av anslagen för systemet med kompensationsbidrag 2015 (euro)

   
Sammanlagt, varav 551 888 000
— EU:s andel 97 113 000
— statens andel 134 108 000
— kompensationsbidrag som i sin helhet finansieras nationellt 320 667 000

De ekonomiska ramarna och användningen av anslaget under moment 30.20.44 (mn euro)

  De ekonomiska ramarna programperioden 2014—2020 Anslag
Åtgärd EU Staten helt nationell finansiering Offentlig finansiering
sammanlagt
budgeterat
2014
budgetprop.
2015
             
Kompensationsbidrag 760,200 1 049,800 1 924,000 3 734,000 422,673 551,888

Med anledning av att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP2020) har fördröjts förlängdes år 2014 de förbindelser enligt perioden 2007—2013 som var i kraft i slutet av 2013 med ett år.

Från och med år 2015 upphör alla gällande förbindelser och stödsystemet anpassas till reglerna för programperioden 2014—2020. Kompensationsbidragen är ettåriga.

De utbetalningar som föranleds av förbindelser som ingåtts under detta moment enligt programmen under EU:s programperioder 2000—2006, 2007—2013 och 2014—2020 kan göras helt med nationella medel, om stödtagaren har laglig rätt till stödet.

Kompensationsbidrag i landskapet Åland betalas inte med medel som reserverats i statsbudgeten.

För det kompensationsbidrag som i sin helhet finansieras nationellt har ett anslag på sammanlagt 120 000 000 euro överförts från moment 30.20.40 till detta moment.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Överföring från moment 30.20.40 120 000
Nivåförändring 9 215
Sammanlagt 129 215

Momentets rubrik har ändrats och anslaget har ombildats till ett treårigt reservationsanslag.


2015 budget 551 888 000
2014 I tilläggsb.
2014 budget 422 673 000
2013 bokslut 411 673 000

46. Av EU delfinansierat utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 605 000 euro.

Anslaget får användas

1) för information om och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter i enlighet med rådets förordning (EG) nr 3/2008

2) för utgifter som föranleds av programmet för utvecklandet av produktionen och marknadsföringen av honung i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1308/2013

3) till betalning av utgifter för verksamhetsprogrammen för frukt- och grönsaksproducentorganisationerna i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1308/2013.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring:Under momentet finansieras utgifter på 1 200 000 euro för EU:s program för främjande av avsättningen av jordbruksprodukter, varav EU:s medfinansiering är 700 000 euro och statens medfinansiering 500 000 euro. För främjande av den av EU delfinansierade produktionen och marknadsföringen av honung behövs det uppskattningsvis 205 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 50 %.

Sådana organisationer för marknadsföring som producenterna bildar, dvs. producentorganisationer, betalas stöd för genomförande av verksamhetsprogrammet. Det stöd som betalas till producentorganisationerna finansieras i sin helhet ur Europeiska garantifonden för jordbruket.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.01.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  Sammanlagt, varav EU:s andel
     
Säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och utanför gemenskapen (EG 3/2008) 1 200 000 700 000
Främjande av produktionen och marknadsföringen av honung (EU 1308/2013) 205 000 102 500
Producentorganisationernas verksamhetsprogram (EU 1308/2013) 2 200 000 2 200 000
Sammanlagt 3 605 000 3 002 500

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Inbesparing enligt regeringsprogrammet -1 000
Nivåförändring -2 000
Sammanlagt -3 000

2015 budget 3 605 000
2014 budget 6 605 000
2013 bokslut 4 861 000

47. Nationellt utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 509 000 euro.

Anslaget får användas

1) i enlighet med den statsrådsförordning som utfärdas om utvecklande av livsmedelskedjan för understöd för projekt som hänför sig till genomförandet av åtgärdsprogrammet för livsmedelskedjan samt för andra specialunderstöd för att uppfylla målen i redogörelsen om livsmedelspolitik

2) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 25 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Av anslaget får även understöd beviljas för offentliga samfund.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring:Med de medel som är avsedda för nationellt finansierade åtgärder för utvecklande av livsmedelskedjan stöds omfattande riksomfattande projekt. Anslaget kan bl.a. användas för information och reklam om jordbruksprodukter samt för genomförande av åtgärdsprogrammet för livsmedelskedjan. Anslaget används också för finansiering av åtgärder som stöder målen i redogörelsen om livsmedelspolitik.

Av anslaget är 1 580 000 euro avsett att användas för beredningen av de utvecklingsprogram som gäller den ekologiska branschen och närproducerad mat och för vidtagande av åtgärderna i programmen (Tillägg enligt regeringsprogrammet: Grön ekonomi).

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av tillägg av engångsnatur (riksdagen) -100
Inbesparing enligt regeringsprogrammet -1 740
Sammanlagt -1 840

2015 budget 3 509 000
2014 budget 5 349 000
2013 bokslut 3 293 000

60. Överföring till interventionsfonden (fast anslag)

Under momentet beviljas 400 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av en överföring till Interventionsfonden för jordbruket. Anslaget får användas till betalning av sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket.

Förklaring:Med budgetöverföringen täcks de utgifter för Interventionsfonden för jordbruket som staten svarar för. De utgifter som staten ska svara för beräknas närmast utgöra utgifter för interventionsfonden, och beloppet av dem går inte att uppskatta exakt. Det beräknas att beloppet av de utgifter som staten ska svara för uppgår till 565 000 euro, varav budgetöverföringen täcker 400 000 euro och fondens eget kapital 165 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 46
Sammanlagt 46

2015 budget 400 000
2014 budget 354 000
2013 bokslut 1 000 000

62. (30.30.20, delvis och 41, delvis) Vissa statsunderstöd och statsbidrag (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 5 580 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsunderstöd uppgående till högst 4 880 000 euro för bortskaffande av animalieproduktionsdjur som dött på gårdarna (SRF 96/2010)

2) för statsbidrag till riksomfattande djurskyddsorganisationer, högst 100 000 euro

3) för beviljande av statsbidrag till specialiseringspraktik för veterinärer vid Helsingfors universitet samt till utgifter som föranleds av nätverket djurens välfärdscentral

4) för beviljande av statsunderstöd till utvecklande av alternativa forskningsmetoder som ersätter djurförsök och som ska användas vid Tammerfors universitet.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Ett annat mål är att säkerställa att produktionsdjur som dör på gårdarna bortskaffas i enlighet med kraven i biproduktsförordningen (EU-förordning nr 1069/2009).

Avsikten är att statsbidrag beviljas till djurskyddsorganisationer och för specialiseringspraktik för veterinärer vid Helsingfors universitet samt till utgifter som föranleds av nätverket eläinten hyvinvointikeskus.

Utöver det beviljas statsunderstöd till Tammerfors universitet (FICAM, dvs. centret för alternativa metoder till djurförsök) för främjande av metoder utan djurförsök och forskning i anslutning till detta, och för sådan utveckling av alternativa metoder till djurförsök som stöder målet i regeringsprogrammet.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Bortskaffande av produktionsdjur som dör på gårdarna (högst) 4 880 000
Statsbidrag till riksomfattande djurskyddsorganisationer (högst) 100 000
Statsbidrag till Helsingfors universitet 500 000
Statsunderstöd till Tammerfors universitet, FICAM 100 000
Sammanlagt 5 580 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring (motsvarande minskning under moment 30.20.40) 50
Sammanlagt 50

2015 budget 5 580 000
2014 budget 5 530 000
2013 bokslut 5 424 217