Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
            (50.) Vattenhushållning
         (60.) Skogsbruk
         63. Forststyrelsen
         70. Lantmäteri och datalager

Statsbudgeten 2015

10. (30.10, 20, delvis och 40, delvis) Utveckling av landsbygdenPDF-versio

Förklaring:

Omvärlden

Minskningen av antalet bosatta på landsbygden har jämnats ut, men befolkningsstrukturen är fortfarande snedvriden. Landsbygdens näringsstruktur har blivit mångsidigare. Antalet mikro- och småföretag har ökat i synnerhet på landsbygden nära städerna. Den relativa andelen gårdar som bedriver annan företagsverksamhet har ökat. Den skillnad i utveckling som råder mellan landsbygden nära städerna och den glest bebyggda samt den egentliga landsbygden har dock ytterligare ökat något. Denna utvecklingstrend beräknas fortsätta.

Den snabba strukturutvecklingen inom jordbruket beräknas fortsätta. Antalet gårdar minskar och produktionen koncentreras till större produktionsenheter. Bibehållandet av den relativa konkurrenskraften förutsätter att jordbrukets struktur- och produktionsutveckling är minst lika snabb som i de viktigaste konkurrentländerna.

Jordbrukets och livsmedelsekonomins konkurrenskraft i finländska förhållanden baserar sig i framtiden allt mera på ett gediget kunnande hos alla aktörer inom livsmedelskedjan och på utvecklandet av nya innovationer och på ett snabbt ibruktagande av dem. I Finland ska hela informationsöverföringskedjan utnyttjas effektivare än förut när det gäller utnyttjandet av bioekonomins möjligheter. De snabba förändringarna i verksamhetsmiljön för dem som bedriver jordbruk förutsätter dessutom senaste kunskap om bl.a. organisering av produktionen, ledning och riskhantering på de allt större gårdsbruksenheterna och att denna kunskap snabbt förmedlas till jordbrukarna.

De viktigaste åtgärderna och metoderna för att uppnå de samhälleliga effektmålen

Det primära målet när det gäller utvecklandet av landsbygden är att bevara landsbygdens livskraft på ett hållbart sätt. En särskild utmaning är att stabilisera befolkningsutvecklingen i den glesbebyggda och den egentliga landsbygden, förbättra sysselsättningen och få en mångsidigare näringsverksamhet. I detta syfte görs insatser för att utveckla landsbygden som en konkurrenskraftig boendemiljö, förläggningsort för företag och lokal sysselsättare.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde görs insatser för att landsbygden ska förbli bosatt och livskraftig, bl.a. genom företags-, forsknings- och utvecklingsprojekt samt rådgivning till landsbygden. Ett viktigt redskap är programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (nedan landsbygdsprogrammet) Resurser riktas i synnerhet till den glest bebyggda och den egentliga landsbygden. Dessutom utnyttjar man de möjligheter som växelverkan mellan landsbygden och städerna kan ge. En del av utvecklandet av landsbygden (bl.a. arbetet inom landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) och riksomfattande utvecklingsprojekt) hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.

Genom landsbygdsprogrammet under perioden 2014—2020 främjas tillväxt, sysselsättning och en hållbar utveckling samt jordbrukets konkurrenskraft i landsbygdsområdena. Syftet med programmet är att basnäringarna på landsbygden ska bevaras och bli mångsidigare, bioekonomin utvecklas, annan företagsverksamhet utvecklas och lokal frivillig verksamhet stärkas. Möjligheterna att bo och vara företagare på landsbygden påverkas genom att servicen och tillgängligheten stöds. Programmets medel för landsbygdsföretag, utbildningar, service samt samarbete och innovationer fördelas mellan NTM-centralerna och på motsvarande sätt mellan Leadergrupperna i förhållande till utmaningarna, möjligheterna, strategierna och planerna inom regionerna. Stödet kan öppet sökas och den resultatinriktade användningen av det styrs av författningar, anvisningar och urvalskriterier. Den elektroniska ärendehantering och de förenklade förfaranden som ska införas underlättar och minskar både kundens och förvaltningens arbete.

Inom landbygdsprogrammet har man satt upp som mål att inom programperioden 2014—2020 skapa sammanlagt minst 5 000 nya arbetsplatser, stöda 6 000 företags etablering, utveckling och investeringar samt utbilda minst 20 000 personer. Målet för strukturstödet till jordbruket är att 9 000 investeringar och 2 700 generationsväxlingar stöds. Resultaten av programmet följs upp årligen.

Åtgärderna inom landsbygdsprogrammet under perioden 2014—2020 samt tekniskt bistånd finansieras med anslag både under detta kapitel (mom. 30.10.40, 30.10.41, 30.10.43 och 30.10.64) och under kapitel 30.20 (mom. 30.20.43 och 30.20.44). Ett förslag till finansiering av programmet ingår i statsrådets programförslag som behandlades i statsrådet den 24 april 2014. Europeiska kommissionens godkännande av landbygdsprogrammet fås sannolikt i slutet av 2014.

Genomförande av programmet för perioden 2007—2013 fortsätter 2015 och utbetalningar som hänför sig till det görs till sökande före utgången av 2015. Målet är att programmet ska genomföras i högsta möjliga grad och så resultatrikt som möjligt.

Nyckeltal

Sysselsättningsgraden i landbygdsområdena, %1)

  2009 2010 2011 Bedömning av utvecklingen
2012—2015
         
Glesbebyggd landsbygd 47,6 48,7 49,1 oförändrad
Egentlig landsbygd 55,1 56,2 56,8 oförändrad
Landsbygd nära städerna 60,3 60,9 61,5 oförändrad
Fastlandsfinland 56,7 57,4 57,8  

1) Källa: Statistikcentralens indikatortjänst för landsbygden.

Arbetsplatserna i landbygdsområdena enligt bransch, %1)

  2007 2010
  Primär-
produktion
Förädling Tjänster Primär-
produktion
Förädling Tjänster
             
Glesbebyggd landsbygd 16,3 23,2 58,8 15,4 21,4 61,1
Egentlig landsbygd 12,9 30,7 55,1 12,3 28,5 57,6
Landsbygd nära städerna 5,3 33,2 60,0 4,9 29,3 64,1
Fastlandsfinland 3,9 24,7 70,3 3,7 22,2 72,8
Andel arbetsplatser inom branschen i landsbygdsområdena 75,6 31,8 21,8 85,6 31,7 21,8

1) Innefattar inte gruppen näringsgrenen okänd. Källa: Statistikcentralens indikatortjänst för landsbygden.

Strukturutvecklingen inom jordbruket

  2010 2011 2012 2013 Bedömning av utvecklingen
2014—2015
           
Antalet gårdar som fått stöd (st.) 62 003 60 824 58 527 57 220 sjunker
Genomsnittlig åkerareal (ha) 37,7 38,5 39,9 40,9 ökar
Jordbrukarnas medelålder1) 50,6 50,9 50,7 50,6 oförändrad

1) Källa: Tike. Grunderna för beräkning 2013 avviker från tidigare år.

Utifrån den ekonomiska situationen och sysselsättningens utveckling i samhället hotar sysselsättningsgraden och antalet arbetsplatser i landsbygdsområdena att sjunka under de närmaste åren. Med programmets åtgärder strävar man efter att bromsa upp nedgången och rentav hålla sysselsättningsgraden på samma nivå som 2009—2011. Antalet arbetsplatser beräknas fortfarande minska inom primärproduktionen, men i och med att storleken på gårdsbruksenheterna växer blir det antagligen vanligare att avlöna utomstående arbetskraft i framtiden. Under programperioden 2014—2020 beräknas antalet arbetsplatser inom förädlingen öka till följd av programmets åtgärder. Det förväntas att servicesektorn utvecklas under perioden 2014—2020. Nya sätt och metoder att producera tjänster är ett av målen inom landbygdsprogrammet.

Antalet gårdsbruksenheter som fått jordbruksstöd har minskat under 2000-talet med i genomsnitt 2,1 % på ett år (57 220 gårdsbruksenheter 2013). Den genomsnittliga åkerarealen har ökat (28,0 ha år 2000, 40,9 ha år 2013). På motsvarande sätt ökar också storleken på produktionsenheterna inom husdjursskötseln och ny teknik tas i bruk inom produktionen. Minskningen av antalet gårdsbruksenheter och ökningen av åkerarealen beräknas fortsätta på samma nivå som under de senaste åren. Antalet anställda inom jordbruket har minskat. I slutet av år 2013 fanns det 70 448 jordbrukare som var försäkrade enligt LFöPL, vilket är ungefär en tredjedel färre än år 2000.

Strukturstöden främjar struktur- och produktionsutvecklingen samt förbättrar jordbrukets konkurrenskraft. Syftet med startstöden är att förbättra lantbruksföretagarnas åldersstruktur och trygga kontinuiteten i produktionen. Strukturstödet styrs till familjejordbruk och till sammanslutningar som driver familjejordbruk. De disponibla medlen riktas till verksamhet som är av central betydelse med tanke på näringens kontinuitet och förbättrandet av lönsamheten inom produktionen. Stöd beviljas i huvudsak för produktionsbyggnadsinvesteringar på gårdarna samt för fastighetsförvärv och inventarieanskaffningar i anslutning till startstödet för unga jordbrukare. Dessutom stöds t.ex. täckdikning samt investeringar för att främja arbetsmiljön, djurens välbefinnande och miljöns tillstånd.

Avsikten är att strukturstöden för programperioden 2014—2020 tas i bruk genast vid ingången av 2015. Samtidigt kommer de EU-delfinansierade investerings- och startbidrag som tidigare finansierats ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera), att överföras till att finansieras med anslag i statsbudgeten (mom. 30.10.40). De investeringsbidrag som i sin helhet finansieras nationellt beviljas och betalas fortfarande ur Makera. Jordbruksinvesteringar och etablering av jordbruk finansieras också i form av räntestöd (mom. 30.10.41).

Genom systemet med avträdelsestöd (mom. 30.10.42) främjas ökningen av enhetsstorleken samt generationsväxlingar inom jordbruket och renhushållningen. Syftet är också att sänka lantbruksföretagarnas medelålder. Det system med avträdelsestöd som tillämpats 2014 fortsätter 2015—2018. Man bedömer att ungefär 15 200 personer lyfter förtidspension i slutet av 2015.

Syftet med ersättningar för djurens välbefinnande är att djurens välbefinnande ska förbättras och att en mer artspecifik skötsel av produktionsdjur främjas samt att jordbrukarna ska bli mera medvetna om de faktorer som påverkar djurens välbefinnande. Under 2014—2020 utvidgas åtgärden till att omfatta förutom svin- och nötgårdar också fjäderfä- och fårgårdar. Målet är att andelen gårdar som förbundit sig till systemet ska öka. Under perioden 2007—2014 hade 40 % av nötgårdarna och 48 % av svingårdarna ingått en förbindelse om djurens välbefinnande.

Rådgivningsorganisationerna stöder företagsamhet på landsbygden genom att affärs- och marknadskompetensen ökas och genom att produktiviteten och generationsväxlingar och andra ägarskiften främjas. Rådgivningsorganisationerna deltar också med medel under moment 30.20.43 i genomförandet av det nya rådgivningssystemet inom landbygdsprogrammet för 2014—2020. Med statsunderstödet garanteras ett rådgivningsutbud som är täckande både regionalt och innehållsmässigt.

4H-verksamheten främjar de praktiska färdigheterna och den egna aktiviteten bland unga bl.a. via kurser, praktik, sysselsättning, arbetslivsfärdigheter och företagsamhet. Organisationen förverkligar för sin del målen för samhällsgarantin för unga i och med att den sysselsätter ett stort antal unga på marknadsvillkor. Dessutom stärker 4H-verksamheten växelverkan mellan landsbygden och städerna.

Med nationella medel från totospel främjas hästhushållningen, i synnerhet den inhemska hästuppfödningen.

Utvecklingen enligt stödform i fråga om det strukturstöd till jordbruket som beviljas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond och budgeten åren 2013—2015 (mn euro)

  2013
bokslut
2014
uppskattning
2015
uppskattning
       
GÅRDSBRUKETS UTVECKLINGSFOND      
Disponibla medel sammanlagt 196,76 156,65 97,00
— egna inkomster (bl.a. amorteringar och räntor) 40,63 36,40 34,10
— återtagande av lån och bidrag 0,13 1,00 0,50
— inkomster från EU + diverse inkomster 27,28 28,90 15,60
— belopp som överförs från föregående år 128,16 90,15 46,70
— övriga inkomster 0,56 0,20 0,10
— överföring från budgeten - - -
       
LÅN, sammanlagt      
Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (statliga lån) 2,09 2,50 2,50
Räntestödslån sammanlagt (mom. 30.10.41)1) 209,182) 250,00 250,00
       
BIDRAG (ur Gårdsbrukets utvecklingsfond) 95,10 95,50 25,50
       
RÄNTESTÖD FÖR RÄNTESTÖDSLÅN (mom. 30.10.41) 11,25 31,40 32,80

1) I budgetpropositionerna för 2013 och 2014 hade momentet numret 30.20.49.

2) Bundet belopp för 2013.

Det föreslås att det inte görs någon överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond ur budgeten för 2015. De föreslagna bidragen, bevillningsfullmakten för räntestödslån och Gårdsbrukets utvecklingsfonds disponibla medel för 2015 beräknas räcka för strukturstödet till jordbruket.

40. Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 22 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för startbidrag till unga jordbrukare och investeringsbidrag till jordbruket enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020

2) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

De startbidrag till unga jordbrukare och investeringsbidrag till jordbruket som hänför sig till programperioden 2014—2020 får under 2015 beviljas så att de föranleder utgifter på sammanlagt högst 66 000 000 euro som betalas av anslagen för år 2016 och senare år.

Förklaring:Startstöden till unga jordbrukare och investeringsstöden till jordbruket enligt EU:s programperiod 2014—2020 tas i bruk 2015. Stöd betalas förutom som delfinansierade bidrag som beviljas under momentet dessutom som nationella bidrag och statsborgen samt räntestöd som beviljas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (moment 30.10.41). Genom bidragen förbättras jordbrukets produktivitet och konkurrenskraft, minskar den ekonomiska risken i samband med etablering av jordbruk samt tryggas en fortsatt jordbruksproduktion.

Bidragsbesluten uppgår till sammanlagt 88 000 000 euro. Av detta belopp beräknas startbidragen uppgå till 16 000 000 euro och investeringsbidragen till 72 000 000 euro. Utbetalningen av bidragen sker under fyra år. År 2015 behövs det uppskattningsvis sammanlagt 22 000 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 9 240 000 euro (42 %) och den nationella medfinansieringen 12 760 000 euro.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (mn euro)

  2015 2016 2017 2018 2019— Sammanlagt
fr.o.m.
2015
             
Förbindelser år 2015 22,0 35,2 22,0 8,8 - 88,0

De ekonomiska ramarna och den beräknade användningen av anslaget under moment 30.10.40 (mn euro)

  De ekonomiska ramarna programperioden 2014—2020 Anslag 2014—2015
Åtgärd EU Staten Offentlig finansiering
sammanlagt
budgeterat
2014
budgetprop.
2015
           
Start- och investeringsbidrag 170,9 236,1 407,0 - 22,0

Under programperioden 2007—2013 har startstöden till unga jordbrukare och investeringsstöden till jordbruket finansierats ur Gårdsbrukets utvecklingsfond


2015 budget 22 000 000

41. (30.20.49) Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 32 800 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av räntegottgörelser till kreditinstitut för räntestödslån enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011), lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000), landsbygdsnäringslagen (1295/1990) och lagen om gårdsbruksenheter (188/1977).

Fullmakt

År 2015 får räntestöd godkännas i fråga om ett lånekapital på högst 250 000 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2014 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2015.

Förklaring:För räntestödslån som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket är räntestödet i fråga om lån som beviljats 2013 och därefter högst 3 procentenheter av lånets räntesats och i fråga om lån som beviljats tidigare högst 4 procentenheter. För lån som 1996—2012 beviljats med stöd av den tidigare finansieringslagstiftningen är räntestödet högst 4 eller 5 procentenheter beroende på tidpunkten för beviljande av lånet. För lån som före 1996 beviljats enligt landsbygdsnäringslagen betalas till kreditinstitutet i räntestöd 50 % av den totala ränta som kreditinstitutet tar ut. Beloppet av räntegottgörelse för lån enligt lagen om gårdsbruksenheter varierar beroende på tidpunkten för beviljande av lånet och låneslaget. De beviljade räntestödslånen uppgick till sammanlagt ca 1,50 miljarder euro vid utgången av år 2013. Vid dimensioneringen av anslaget har det antagits att det genomsnittliga räntestödet 2015 är 2,6 procentenheter.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (mn euro)

  2015 2016 2017 2018 2019— Sammanlagt
fr.o.m.
2015
             
Räntestödslån som beviljats före år 2015 31,3 49,1 36,9 31,4 162,9 311,6
Räntestödslån som beviljas år 2015 1,5 5,1 6,4 5,9 48,7 67,6
Utgifter sammanlagt 32,8 54,2 43,3 37,3 211,6 379,2

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Regeringens beslut om utgiftsbesparing -4 000
Nivåförändring 5 400
Sammanlagt 1 400

2015 budget 32 800 000
2014 budget 31 400 000
2013 bokslut 11 251 114

42. (30.20.45) Avträdelsestöd och avträdelsepension (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 76 630 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättningar enligt lagen om avträdelsepension (16/1974)

2) till betalning av avträdelsestöd och skötselkostnader enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) och lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006)

3) till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 31 (kontroll av överensstämmelse) och artikel 33 (särskilda bestämmelser för EJFLU) i rådets förordning (EG) nr 1290/2005, artikel 30 (rätt till bidrag) och artikel 39 (finansiella korrigeringar) i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 samt artikel 24 (reduktion, suspension och upphävande av stöd) i rådets förordning (EEG) nr 2082/1993, vilka i sin helhet finansieras nationellt inom ramen för 1995—1999 års system med avträdelsestöd och program för skogliga åtgärder inom jordbruket.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk, så att det system med avträdelsestöd som är i kraft 2014 kan fortsätta till utgången av 2018.

Genom avträdelsestödet främjas en förstoring av enhetsstorleken samt generationsväxlingar inom jordbruket och renhushållningen. Syftet är också att sänka lantbruksföretagarnas medelålder.

År 2015 betalas utgifter för de fem helt och hållet nationellt finansierade systemen med avträdelsestöd för lantbruksföretagare (perioderna 2000—2002, 2003—2006, 2007—2010, 2011—2014 och 2015—2018) och för systemet med avträdelsepension och avträdelseersättning från tidigare år, inklusive kostnaderna för förvaltningen av avtalen. Systemet med avträdelsestöd beräknas år 2015 omfatta ungefär 230 avträdare.

Med anslaget under momentet kan även betalas åtaganden enligt gemenskapslagstiftningen som föranleds av 1995—1999 års systemet med avträdelsestöd och program för skogliga åtgärder inom jordbruket och som helt och hållet finansieras nationellt. Dessa beräknas uppgå till endast små belopp. Utgifterna för dessa stödsystem har betalats som en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Utfall av avträdelsestöden och avträdelsepensionerna år 2015

  Antal som omfattas av systemet under dess giltighetstid Pensioner som utbetalas i slutet av år 2015, uppskattning Genomsnittlig ersättning år 2015, uppskattning
Stödform Gårdar Avträdare st. euro/månad
         
Avträdelsepension     11 281 240
Avträdelsestöd 1995—1999 6 167 9 132 - -
Avträdelsestöd 2000—2002 1 844 2 947 44 914
Avträdelsestöd 2003—2006 3 389 5 794 371 952
Avträdelsestöd 2007—2010 2 484 4 323 1 247 842
Avträdelsestöd 2011—2014 1 733 2 438 2 019 1 039
Avträdelsestöd 2015—20181) 152 228 224 1 090
Sammanlagt 15 769 24 862 15 186  

1) Uppskattning av situationen i slutet av 2015

Åren 2014 och 2015 beräknas användningen av anslaget fördela sig på följande sätt (miljoner euro)

  2014
uppskattning
2015
uppskattning
     
Avträdelsepensioner 37,49 34,95
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 1995—19991) 0,23 -
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2000—2002 1,37 0,74
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2003—2006 11,23 6,32
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2007—2010 17,96 14,55
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2011—2014 18,33 25,29
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2015—2018 - 1,47
Förvaltningskostnader2) 2,11 1,80
Sammanlagt 88,72 85,123)

1) Inbegriper EU:s andel på 0,08 miljoner euro år 2014.

2) Grunderna för förvaltningskostnaderna gäller åren 2011—2014. Nivån på förvaltningskostnaderna beror i fortsättningen på det nya programmet.

3) Av utgifterna 2015 beräknas 8,49 miljoner euro bli finansierat genom ett anslag som överförs från föregående år, vilket medför att 76,63 miljoner euro budgeteras år 2015.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Regeringens beslut om utgiftsbesparing -3 000
Nivåförändring -4 760
Sammanlagt -7 760

2015 budget 76 630 000
2014 budget 84 390 000
2013 bokslut 97 084 000

43. (30.20.43, delvis) Ersättningar för djurens välbefinnande (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 64 933 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för ersättningar för djurens välbefinnande enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020

2) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under EU:s tidigare programperioder och som ingås under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt enligt tidigare programperioders motsvarande rättsakter.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag som gäller programbaserade stöd till jordbrukare. Anslagsbehovet uppskattas till sammanlagt 64 933 000 euro.

Syftet med ersättningar för djurens välbefinnande är att djurens välbefinnande ska förbättras. Avsikten är att främja en mer artspecifik skötsel av produktionsdjuren och att öka jordbrukarnas medvetenhet om de faktorer som inverkar på djurens välbefinnande. En förbindelse om djurens välbefinnande kan ingås i fråga om nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfä. I förbindelser om djurens välbefinnande förbinder sig jordbrukaren att iaktta villkoren för åtgärderna i fråga om de djurarter som jordbrukaren valt.

Ersättningarna för djurens välbefinnande ingår i programmet för utveckling av Fastlandsfinland 2014—2020. Genom ersättningarna för djurens välbefinnande främjas i första hand prioritetsområde 3 (främjande av organiseringen av en livsmedelskedja, inklusive förädling och saluföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket).

Med anledning av att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP2020) har fördröjts förlängdes år 2014 de förbindelser enligt perioden 2007—2013 som var i kraft i slutet av 2013 med ett år. År 2013 hade ca 6 200 husdjursproducenter förbundit sig till systemet för främjande av djurens välbefinnande (40 % av nötkreatursgårdarna och 48 % av svingårdarna).

Från och med år 2015 upphör alla gällande förbindelser och stödsystemet anpassas till reglerna för programperioden 2014—2020. Förbindelsen gäller 1 år, men den kan förlängas varje år.

EU:s medfinansiering under programperioden 2014—2020 är 42 %.

Den beräknade fördelningen av anslagen för ersättningarna för djurens välbefinnande 2015 (euro)

   
Sammanlagt, varav 64 933 000
— EU:s andel 27 272 000
— statens andel 37 661 000

De utbetalningar som föranleds av förbindelser som ingåtts under moment 30.20.43 enligt programmet under EU:s programperiod 2007—2013 kan göras helt med nationella medel, om stödtagaren har laglig rätt till stödet.

De ekonomiska ramarna och den beräknade användningen av anslaget under moment 30.10.43 (mn euro)

  De ekonomiska ramarna programperioden 2014—2020 Anslag
Åtgärd EU Staten Offentlig finansiering
sammanlagt
budgeterat
2014
budgetprop.
2015
           
Ersättningar för djurens välbefinnande 192,360 265,640 458,000 52,300 64,933

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 12 633
Sammanlagt 12 633

2015 budget 64 933 000
2014 budget 52 300 000
2013 bokslut 56 286 000

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 6 168 000 euro.

Anslaget får enligt statsrådets förordning om statsunderstöd till rådgivningsorganisationer för landsbygden (244/2002) användas som allmänt understöd till betalning av statsbidrag som beviljas för rådgivning och forskning, i främsta hand till registrerade föreningar och övriga sammanslutningar som bedriver riksomfattande rådgivning. Vid särskild ansökan får anslaget även beviljas i form av specialunderstöd.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med statsbidraget garanteras ett rådgivningsutbud som håller hög kvalitet och som är täckande både regionalt och innehållsmässigt. Detta skapar för sin del förutsättningar för bedrivande av jordbruksproduktion i hela Finland. De statsbidragstagande rådgivningsorganisationernas effektivitet mäts bl.a. i antalet kunder. Organisationernas tjänster når årligen ca 40 % av gårdsbruksenheterna.

Preliminära mål för användningen av statsbidraget när det gäller främjande av näringarna på landsbygden:

1. Jordbruksproduktionens lönsamhet och konkurrenskraft

  • — Förutsättningarna för ett lönsamt jordbruk förbättras genom att resurserna för rådgivning inriktas på kompetensen inom företagsekonomi och företagande samt på minskning av enhetskostnaderna. Särskild vikt läggs vid ledningen av företag, verksamhetens kontinuitet (ägarbyten och investeringar). Ett särskilt prioriteringsområde för rådgivningen är att öka marknadskompetensen i jordbruksföretagen så att lönsamheten i jordbruket kan förbättras också på marknadsvillkor.

2. Miljö

  • — Näringsbelastningen från jordbruksproduktionen och jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskar.

3. Matpolitik

  • — Råvaror av hög kvalitet som den inhemska livsmedelskedjan behöver och produkter som motsvarar konsumenternas förväntningar produceras samt produktionssystemen säkerställs.
  • — Andelen ekologisk och närproducerad mat ökar.

I resultatavtalet kommer man närmare överens om vilka mål för 2015 som är förknippade med anslagsanvändningen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av tillägg av engångsnatur (riksdagen) -900
Sammanlagt -900

2015 budget 6 168 000
2014 budget 7 068 000
2013 bokslut 6 978 000

51. (30.40.43) Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 764 000 euro.

Anslaget får användas för följande bidrag till Renbeteslagsföreningen i enlighet med renskötsellagen (848/1990):

1) statsbidrag för byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna

2) stöd för rådgivnings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja renskötseln.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:De statliga skyldigheterna i anslutning till rengärden vid riksgränserna baserar sig på rengärdesavtal som ingåtts mellan staterna, och innefattar åtgärder för att bygga och underhålla rengärden vid Finlands gräns till Norge respektive Ryssland.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna i enlighet med rengärdesavtalen 840 000
Stödjande av rådgivningsarbetet 871 000
Försöksverksamhet inom renskötseln 53 000
Sammanlagt 1 764 000

2015 budget 1 764 000
2014 budget 1 764 000
2013 bokslut 1 764 000

54. Främjande av hästhushållningen med medel som inflyter som statlig andel vid totospel (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 912 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd som ska erläggas av den andel som avses i 18 § i lotterilagen (1047/2001), till utgifter enligt lagen om användning av avkastningen av totospel för främjande av hästuppfödning och hästsport (1055/2001)

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Det beräknas att statens andel vid totospel uppgår till 1 080 000 euro. Motsvarande inkomst har antecknats under moment 12.30.20. Då 168 000 euro av statens andel används till hästhushållningsforskning vid Naturresursinstitutet i enlighet med anslag som beviljas under moment 30.01.05, kvarstår av statens andel under detta moment 912 000 euro att användas till främjande av hästuppfödning och hästsport.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring -40
Sammanlagt -40

2015 budget 912 000
2014 budget 952 000
2013 bokslut 952 000

55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 3 820 000 euro.

Anslaget får enligt statsrådets förordning om statsunderstöd till rådgivningsorganisationer för landsbygden (244/2002) användas till stödjande av 4H-verksamheten.

Förklaring:4H-verksamheten främjar landsbygdens livskraft och dragningskraft som boendemiljö genom att verksamheten erbjuder mångsidig hobby- och serviceverksamhet, sysselsätter unga och erbjuder dem möjligheter att prova på företagande i hembygden. En särskild utmaning är den ökande arbetslösheten bland unga. 4H-föreningarnas prioriteringar (färdigheter för arbetslivet och sysselsättning samt ungas företag) ger ett svar på dessa.

4H-organisationen är landets största ungdomsorganisation med sammanlagt 270 föreningar som får statsbidrag och vilkas verksamhet omspänner ca 90 % av kommunerna i Finland. Föreningarna har ca 70 000 medlemmar.

4H-föreningarna är arbetsgivare åt tusentals unga och tryggar därigenom för sin del serviceutbudet på landsbygden. De unga grundar också egna företag via 4H-verksamheten. Centrala teman i verksamheten är mat, skog, natur, miljö, husdjur, hantverk och internationalism.

I resultatavtalet kommer man närmare överens om vilka mål för 2015 som är förknippade med anslagsanvändningen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av tillägg av engångsnatur (riksdagen) -400
Sammanlagt -400

Anslaget under momentet har ombildats till ett tvåårigt reservationsanslag.


2015 budget 3 820 000
2014 budget 4 220 000
2013 bokslut 4 610 000

61. EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 70 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansieringen ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för projekt som verkställer programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och det tekniska biståndet i anslutning därtill under EU:s programperiod 2007—2013

2) tillsammans med anslagen under medfinansieringsmoment 30.10.62 och som medfinansiering för EJFLU-projekt programperioden 2007—2013, till avlönande av personal motsvarande högst 65 årsverken, varav antalet personer som avlönas med tekniskt bistånd är högst 55 årsverken

3) till betalning av andra konsumtionsutgifter som är nödvändiga för finansieringen för programperioden 2007—2013.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

Om en del av de bevillningsfullmakter som gäller programperioden 2007—2013 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen år 2014 fattas år 2015.

Förklaring:Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland genomförs i enlighet med strategin för utveckling av landsbygden i Finland 2007—2013. I strategin anges följande tre insatsområden för utveckling av landsbygden:

1. Bedrivande av jord- och skogsbruk i hela Finland på ett sätt som är ekonomiskt och ekologiskt hållbart samt etiskt godtagbart.

2. Diversifiering av landsbygdsnäringarna och förbättring av sysselsättningen på ett sätt som gynnar och utvecklar företagens konkurrenskraft, ny företagsamhet och bildandet av nätverk mellan företagarna.

3. Stärkande av den verksamhet som baserar sig på lokala initiativ i syfte att främja livskraften och livskvaliteten på landsbygden.

Insatsområdena främjas med medel under detta moment i form av företagsstöd samt i form av lokala, regionala, interregionala och nationella projekt samt även i form av internationella projekt mellan Leader-aktionsgrupperna.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (mn euro)

  2015 2016— Sammanlagt
fr.o.m.
2015
       
Förbindelser som ingåtts före år 2015 70,500 - 70,500

Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget (mn euro)

Program De ekonomiska ramarna i form av fullmakt under programperioden Bevillningsfullmakt
2015
Använt
anslag 2007—2013
Budgeterat
anslag
2014
Anslag
2015
           
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (programperioden 2007—2013)1) sammanlagt 436,320 - 257,328 86,200 70,500
— varav bredbandsprojekt 24,570 - 3,470 10,000 10,000
— varav tekniskt bistånd 22,455 - 13,789 4,300 4,300

1) Innehåller en del av axel 1, axel 3, en del av axel 4 och tekniskt bistånd.

Momentets anslag för tekniskt bistånd används också i fråga om moment 30.20.43 och 30.20.44 och i fråga om Gårdsbrukets utvecklingsfond till betalning av EJFLU:s medfinansiering för tekniskt bistånd under programperioden 2007—2013 i anslutning till genomförandet av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02 och den statliga medfinansieringen under moment 30.10.62. De sista betalningarna till stödtagarna i fråga om programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007—2013 ska göras under 2015.

De poster som föranleds av återkrav antecknas under moment 12.30.99.

Motsvarande anslag och fullmakter i anslutning till programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland programperioden 2014—2020 finns under moment 30.10.64.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring -15 700
Sammanlagt -15 700

2015 budget 70 500 000
2014 budget 86 200 000
2013 bokslut 69 216 978

62. Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 73 400 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statlig medfinansiering för projekt för genomförande av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, som finansieras med medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling (EJFLU) under EU:s programperiod 2007–2013, samt för tekniskt bistånd som hänför sig till genomförandet av programmet

2) tillsammans med EJFLU:s medfinansiering för programperioden 2007—2013 under moment 30.10.61 som statlig medfinansiering till avlönande av personal samt till betalning av andra nödvändiga konsumtionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

Om en del av de bevillningsfullmakter som gäller programperioden 2007—2013 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen år 2014 fattas år 2015.

Förklaring:Målen för användningen av anslaget under momentet anges i förklaringsdelen under moment 30.10.61.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (mn euro)

  2015 2016— Sammanlagt
fr.o.m.
2015
       
Förbindelser som ingåtts före år 2015 73,400 - 73,400

Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget (mn euro)

Program De ekonomiska ramarna
i form av fullmakt
under programperioden
Bevillningsfullmakt
2015
Använt
anslag 2007—2013
Budgeterat
anslag
2014
Anslag
2015
           
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (programperioden 2007—2013)1) sammanlagt 422,125 - 261,143 80,900 73,400
— varav tekniskt bistånd 27,445 - 16,851 5,300 5,300
Programkorrigeringar - - 1,725 - -
Alla sammanlagt 422,125 - 262,868 80,900 73,400

1) Innehåller en del av axel 1, axel 3, en del av axel 4 och tekniskt bistånd.

Momentets anslag för tekniskt bistånd används också i fråga om moment 30.20.43 och 30.20.44 och i fråga om Gårdsbrukets utvecklingsfond till betalning av statens medfinansiering för tekniskt bistånd under programperioden 2007—2013 i anslutning till genomförandet av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.

De poster som föranleds av återkrav antecknas under moment 12.30.99.

Motsvarande anslag och fullmakter i anslutning till programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland programperioden 2014—2020 finns under moment 30.10.64.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring -7 500
Sammanlagt -7 500

2015 budget 73 400 000
2014 budget 80 900 000
2013 bokslut 66 514 711

64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 55 120 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för projekt som verkställer programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och det tekniska biståndet i anslutning därtill under programperioden 2014—2020

2) till avlönande av sådan personal motsvarande sammanlagt högst 164 årsverken som behövs för genomförande av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland programperioden 2014—2020 samt till betalning av andra nödvändiga konsumtionsutgifter

3) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under EU:s tidigare programperioder och som ingås under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt enligt tidigare programperioders motsvarande rättsakter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2015 får beslut om beviljande som hänför sig till programperioden 2014—2020 fattas för 176 900 000 euro. Om en del av de bevillningsfullmakter för 2014 som gäller programperioden 2014—2020 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2015.

Förklaring:Med medel under detta moment finansieras under programperioden 2014—2020 sådana åtgärder enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som hänför sig till utveckling av företagsverksamheten, servicen, byarna och samarbetet på landsbygden, till utbildning och informationsförmedling på landsbygden samt till lokal utveckling genom Leader-verksamhet. Genom dessa åtgärder främjas alla de prioritetsområden för utveckling av landbygden som nämns i motiveringen till huvudtiteln.

Finansieringen genomförs i form av företagsstöd samt i form av lokala, regionala, interregionala, riksomfattande och internationella projekt. Det tekniska biståndet stöder genomförandet av hela programmet. De årsverken som behövs för att genomföra programmet motsvarar utöver det tekniska biståndet det maximala antalet anställda årligen inom projekt som hör till statsförvaltningens s.k. egna produktion. Tekniskt bistånd används för avlönande av personal motsvarande 879 årsverken under åren 2014—2023 för genomförande av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020.

Den beräknade fördelningen av anslagen och bevillningsfullmakterna (euro)

  Anslag Fullmakt
     
Sammanlagt, varav 55 120 000 176 900 000
— EU:s andel 24 973 000 76 617 000
— statens andel 30 147 000 100 283 000

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (mn euro)

  2015 2016 2017 2018 2019— Sammanlagt
fr.o.m.
2015
             
Förbindelser som ingåtts före år 2015 37,106 31,811 21,280 12,532 - 102,729
Förbindelser år 2015 18,014 37,939 44,225 44,225 32,497 176,900
Sammanlagt 55,120 69,750 65,505 56,757 32,497 279,629

Användningen av bevillningsfullmakten och anslaget (mn euro)

Program De ekonomiska ramarna
i form av fullmakt
under programperioden
Budgeterad
fullmakt
under programperioden
Bevillningsfullmakt
2015
Använt
anslag 2014—2020
Budgeterat
anslag
2014
Anslag
2015
             
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (programperioden 2014—2020) sammanlagt 917,000 105,900 176,900 - 17,700 55,020
— varav Leader - 30,000 - - 1,500 -
— varav tekniskt bistånd 70,000 10,000 20,000 - 3,200 4,200
Programkorrigeringar - - - - 0,100 0,100
Alla sammanlagt 917,000 105,900 176,900 - 17,800 55,120

Momenten 30.10.40, 30.10.43, 30.20.43 och 30.20.44 utgör även en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020. Fullmakten och anslaget för tekniskt bistånd i anslutning till genomförandet av programmet finns under detta moment.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02. Motsvarande anslag och fullmakter i anslutning till programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland programperioden 2007—2013 finns under momenten 30.10.61 och 30.10.62.

De poster som föranleds av återkrav antecknas under moment 12.30.99.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 37 320
Sammanlagt 37 320

2015 budget 55 120 000
2014 budget 17 800 000