Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Utrikesförvaltningen
         10. Krishantering

Statsbudgeten 2015

30. Internationellt utvecklingssamarbetePDF-versio

Förklaring:Utvecklingspolitiken är ett centralt element i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. De viktigaste målen för Finlands utvecklingspolitik är att avskaffa extrem fattigdom och trygga ett människovärdigt liv för alla i enlighet med utvecklingsmålen i FN:s millenniedeklaration. Dessutom främjar Finland stärkandet av de fattigas ställning och minskad ojämlikhet. Förutom att eliminera fattigdomen hjälper man genom utvecklingspolitiken till att finna lösningar också på andra globala utmaningar.

Finlands utvecklingspolitik baserar sig på de mänskliga rättigheterna. Regeringarna i utvecklingsländerna ansvarar för sina handlingar i främsta hand inför sina egna medborgare, vilket förutsätter att de iakttar rättsstatsprincipen, principen för god förvaltningssed samt transparens. Ett mål är att också de allra fattigaste människorna ska känna till sina rättigheter och kunna handla så att de förverkligas. De övriga huvudprinciperna för utvecklingspolitiken är resultat, effektivitet, transparens och konsekvens samt fokusering på de minst utvecklade länderna.

Tyngdpunkter i den finska utvecklingspolitiken är i enlighet med statsrådets principbeslut om Finlands utvecklingspolitiska åtgärdsprogram ett demokratiskt och ansvarsfullt samhälle som främjar de mänskliga rättigheterna, en inkluderande och sysselsättande grön ekonomi, en hållbar hantering av naturresurser och miljöskydd samt mänsklig utveckling. Inom tyngdpunkterna poängteras bl.a. utbildning, utveckling av utvecklingsländernas egna resurser såsom beskattning, miljöfrågor och stöd till en demokratisk utveckling. Genomgående mål är jämställdhet mellan könen och minskad ojämlikhet samt klimatsäkerhet och dessa mål främjas genom integrering, riktade åtgärder och arbete för politiskt inflytande.

Finlands utvecklingspolitik drivs bilateralt, på EU-nivå, multilateralt på en global nivå och tematiskt med anknytning till olika verksamhetsområden samt i samarbete med frivilligorganisationer. Dessa kanaler kompletterar varandra och bildar en helhet som leder till att Finlands utvecklingspolitik får genomslagskraft på landsnivå. Målet för det humanitära biståndet är att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och bibehålla människovärdet under kriser.

Finlands utvecklingssamarbete baserar sig på de utvecklingspolitiska riktlinjerna och utvecklingsländernas egna utvecklingsbehov och utvecklingsplaner. I arbetet beaktas även verksamhet inom annat biståndssamarbete. Utvecklingssamarbetets kvalitet förbättras genom att man utvecklar resultatbaserade verksamhetssätt. Parterna inom utvecklingssamarbetet ansvarar för att deras ömsesidiga åtaganden uppfylls och ansvarar tillsammans för att utvecklingsresultat uppnås.

Tyngdpunkten för Finlands verksamhet ligger på de minst utvecklade länderna i Afrika och Asien och s.k. bräckliga stater. Det bilaterala samarbetet koncentreras till långvariga partnerskap så att man kan undvika uppsplittring i fråga om både finansieringen och arbetet.

Regeringens mål är en anslagsutveckling där en anslagsnivå på 0,7 procent av BNI kan uppnås. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete beräknas ligga på ca 0,48 % av BNI år 2015.

Regeringen eftersträvar en ökning av utvecklingssamarbetsanslagens andel av BNI genom att styra inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter till utvecklingssamarbetet och klimatfinansieringen som en del av Finlands officiella bistånd i takt med att intäkterna från utsläppshandeln inflyter. Finland har förbundit sig att hålla kvar den andel av stödet som riktas till de allra fattigaste länderna (LDC-länderna) på en nivå av minst 0,15 procent av BNI. Målet beaktas vid planeringen av utvecklingssamarbetet och uppnåendet av målen följs upp regelbundet.

Vid den 15:e partskonferensen för ramkonventionen om klimatförändringar (UNFCCC) i Köpenhamn 2009 förband sig Finland, som en del av EU:s finansieringslöfte på kort sikt, till en andel på 110 miljoner euro under åren 2010—2012. Dessutom är industriländernas villkorliga mål, enligt ett beslut i Cancún (2010), att få till stånd ett årligt penningflöde på 100 miljarder USD till klimatåtgärder i utvecklingsländerna före år 2020. Denna summa består av industri- och utvecklingsländernas privata och offentliga finansiering samt innovativa finansieringskällor. Det har ännu inte avtalats om volymen eller om fördelningen av bördan för den offentliga klimatfinansieringen på lång sikt och man vet därför inte hur stor Finlands finansiella bidrag blir, men enligt de beräkningar som gjordes 2009 skulle Finlands årliga budgetfinansierade betalningsandel vara 70—200 miljoner euro. På kort sikt ska Finlands nivå på klimatfinansieringen hållas på en genomsnittlig nivå i förhållande till totalfinansieringen av klimatfinansieringsperioden på kort sikt. I budgetpropositionen för 2015 beräknas Finlands andel av klimatfinansieringen under momentet för egentligt utvecklingssamarbete utgöra ca 87,7 miljoner euro.

Resultat, effektivitet och konsekvens

Uppnåendet av målen för Finlands utvecklingspolitik syns i form av förändringar och utveckling i samarbetsländerna och i resten av världen, såsom den har beskrivits i statsrådets redogörelse för utvecklingspolitikens genomslagskraft och samstämmighet som överlämnades till riksdagen 2014. Avskaffandet av fattigdom och främjandet av hållbar utveckling är mångfasetterade utmaningar. Det finns inga entydiga mått för genomslagskraften på de olika dimensionerna. Finlands utvecklingssamarbete är en del av det internationella samfundets och partnerlandets gemensamma satsning som bidrar till att främja utvecklingen. Genom att iaktta internationella principer som syftar till effektivitet, t.ex. Parisdeklarationen, åtgärdsprogrammet Accra och slutdokumentet från Busan, försöker Finland nå bättre utvecklingsresultat.

I direktionsarbetet med de multilaterala aktörerna och i annan påverkansverksamhet främjar Finland effektivare verksamhet och förnyelse inom FN-systemet och FN-organisationerna samt Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. När de gäller de multilaterala aktörerna har man utarbetat påverkansstrategier som effektiviserar Finlands påverkansverksamhet.

I hemlandet utvecklar utrikesministeriet sina egna och de övriga utvecklingssamarbetsparternas verksamhetssätt genom riktlinjer, anvisningar och utbildning. I arbetet med att utveckla verksamhetssätten koncentrerar man sig på att stärka resultaten av projekt- och programsamarbetet på landsnivå. Den uppsplittring i fråga om finansieringen och verksamheten som belastar såväl Finland som partnerländerna hanteras genom att man minskar antalet projekt, utvecklar arbetsfördelningen mellan biståndsgivarna och fokuserar biståndet till långvariga samarbetsländer och samarbetspartner. Man strävar efter större transparens och förutsägbarhet i utvecklingsfinansieringen. Finlands ambassader i partnerländerna har en central roll när resultaten på landsnivå förbättras. De resultatbaserade landsprogram som beskickningarna och utrikesministeriet har utarbetat tillsammans styr samarbetet med de långvariga partnerländerna, och programmen följs upp och uppdateras årligen.

Funktionen för evaluering av utvecklingssamarbetet verkställer evalueringar av omfattande helheter. Vid evalueringarna följs OECD:s biståndskommitté DAC:s principer. Regionavdelningarna ansvarar för övervakningen av det bilaterala samarbetet och för evalueringarna.

Den utvecklingspolitiska kommittén, som är ett rådgivande organ som statsrådet tillsatt, bedömer kvaliteten, effektiviteten och konsekvensen i utvecklingssamarbetet samt följer anslagsutvecklingen.

OECD:s biståndskommitté DAC är det organ som bär det centrala ansvaret för uppföljning och rapportering av utvecklingssamarbetet på internationell nivå. Finland får rekommendationer som gäller de kollegiala utvärderingar som biståndskommittén gör med fyra års mellanrum. Finlands färskaste utvärdering är från 2012. På basis av den gjordes 2014 en mellangranskning av hur rekommendationerna har genomförts. FN följer hur millenniemålen framskrider i varje enskilt utvecklingsland.

Inom OECD/DAC:s statistik följer man även klimatfinansieringsprojekt med kvalitativa indikatorer som gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringen. Finland utnyttjar dessa indikatorer i planeringen och uppföljningen av klimatprojekt.

Det multilaterala utvecklingssamarbetet kommer att genomföras resultatinriktat och strategiskt i enlighet med det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet. Man intensifierar påverkningsarbetet genom att koncentrera sig på begränsade helheter. Vid utvärderingen av de multilaterala organisationerna har Finland använt sådant material som producerats av bl.a. OECD DAC, MOPAN-nätverket (Multilateral Organizations Performance Assessment Network) och uppföljningsmekanismen i anslutning till genomförandet av Parisdeklarationen liksom även resultaten av organisationernas interna utvärderingar. Finland har aktivt deltagit i de utvärderingsprocesser som gällt multilaterala organisationer.

Anslag för offentligt bistånd och utbetalningar (mn euro) samt utbetalningarnas procentuella andel av BNI

  2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
                 
Anslag sammanlagt 746,1 830,4 915,6 965,6 1 073,8 1 173,1 1 118,3 1 015,3
Utbetalningar 716,9 808,2 926,5 1 006,4 1 013,3 1 026,7 1 081,1  
andel i % av BNI1) 0,38 0,42 0,51 0,53 0,51 0,51 0,54  

1) BNI-andelarna har uppdaterats i enlighet med de reviderade nationalräkenskaperna

Fördelning av anslag för statens utvecklingssamarbete år 2015 enligt förvaltningsområde (1 000 euro)

   
Under moment 24.30.66 inom utrikesministeriets förvaltningsområde 788 222
Under övriga moment inom utrikesministeriets förvaltningsområde 109 926
Inom inrikesministeriets förvaltningsområde 15 427
Inom finansministeriets förvaltningsområde 95 562
Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 1 447
Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde 210
Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 1 068
Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 1 420
Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 1 514
Inom miljöministeriets förvaltningsområde 481
Sammanlagt 1 015 277

50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab

Under momentet beviljas inget anslag.

Fullmakt

Statsrådet kan med stöd av 3 § 4 mom. samt 3 a och 3 b § i lagen om aktiebolaget Fonden för industriellt samarbete Ab (291/1979) på de villkor som statsrådet bestämmer ge bolaget förbindelser om att staten ska ersätta bolaget för förluster som eventuellt har uppstått vid dess kreditgivnings- och borgensverksamhet samt för förluster av och värdeminskningar i aktie- och andelsinvesteringar och om att staten ska täcka en eventuell kursförlust som orsakas av andra lån än lån i euro som bolaget har upptagit. Förbindelser får ges så att motvärdet av det sammanlagda kapitalbeloppet av de betalda krediter och aktie- och andelsinvesteringar och borgen som omfattas av förbindelserna får vara högst 168 187 926 euro och det sammanlagda kapitalbeloppet av de lån i andra valutor än euro som bolaget upptagit högst 100 000 000 euro.


2015 budget
2014 budget
2013 bokslut

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 801 422 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av användningsändamål som specificerats i dispositionsplanen

2) till betalning av statens konsumtionsutgifter i anslutning till utvecklingssamarbetsförvaltningen, dock inte löneutgifter

3) till humanitärt bistånd, och anslaget för detta kan användas för bistånd till andra länder än utvecklingsländerna endast om en exceptionellt omfattande humanitär kris kräver det och det grundar sig på landets begäran om hjälp och endast om statsrådet fattar ett sådant beslut

4) till ersättning av förluster som orsakas av Finnfunds specialriskfinansiering

5) till betalning av utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Norges utrikesministerium, Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete (DFID) och det österrikiska utvecklingssamarbetsverket (ADA).

Av anslagen under momentet debiteras även de kostnader som föranleds ämbetsverk och inrättningar för utförandet av utvecklingssamarbetsuppgifter enligt lagen om statliga ämbetsverks och inrättningars deltagande i utvecklingssamarbete (382/1989).

Under momentet får statsunderstöd beviljas.

Mervärdesskatteutgifter med anknytning till konsumtions- och investeringsutgifter som betalas med medel under momentet får betalas från moment 24.01.29 för mervärdesskatteutgifter inom ministeriets förvaltningsområde.

Dispositionsplan (euro)

     
1. Multilateralt utvecklingssamarbete 268 568 000
2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner1) 234 435 000
3. Europeiska utvecklingsfonden 25 158 000
4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land 57 300 000
5. Humanitärt bistånd 74 800 000
6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information 7 961 000
7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision 2 700 000
8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet 114 000 000
9. Räntestödsinstrumentet 16 500 000
Sammanlagt 801 422 000

1) I anslaget ingår ingår 400 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Norges utrikesministerium, 12 300 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete (DFID) samt 500 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och utvecklingssamarbetsverket i Österrike (ADA).

Fullmakt

År 2015 får man ingå nya utvecklingssamarbetsavtal och avge förbindelser, vilka efter år 2015 föranleder utgifter till ett sammanlagt värde av högst 487 686 000 euro.

Fördelningen av fullmakter att bevilja medel och ingå avtal (euro)

     
1. Multilateralt utvecklingssamarbete 29 146 000
2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner 257 700 000
3. Europeiska utvecklingsfonden -
4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land 39 090 000
5. Humanitärt bistånd 45 000 000
6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information 1 350 000
7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision -
8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet 100 400 000
9. Räntestödsinstrumentet 15 000 000
Sammanlagt 487 686 000

Förklaring:

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)

  2015 2016 2017 2018 2019— Sammanlagt
fr.o.m.
2015
             
Utvecklingssamarbetsfullmakt            
Förbindelser som ingåtts före år 2015 599 596 487 557 399 197 201 694 836 258 2 524 302
Förbindelser år 2015 - 156 100 151 951 134 060 45 575 487 686
Utgifter sammanlagt 599 596 643 657 551 148 335 754 881 833 3 011 988
1. Multilateralt utvecklingssamarbete

För ändamålet föreslås anslag på 268 568 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 29 146 000 euro efter år 2015.

Stödet fördelas på organisationer, program och fonder som lyder under FN och internationella och regionala institut för utvecklingsfinansiering i form av allmänna understöd, medlemsavgifter och finansiella bidrag, partnerskapsprojekt och tematiskt stöd. Stödet inriktas i enlighet med prioriteringarna i det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet och därmed stärker Finland sin insats i multilaterala organisationer och institut för utvecklingsfinansiering genom att verka i dem på ett resultatinriktat och strategiskt sätt.

Plan för fördelningen av multilateralt utvecklingssamarbete (1 000 euro, uppskattning)

   
FN-organisationer 116 370
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) 15 600
FN:s barnfond (UNICEF) 20 000
FN:s befolkningsfond (UNFPA) 33 550
FN:s jämställdhetsorganisation (UN Women) 14 000
Övriga 33 220
Världsbanksgruppen 94 958
Internationella utvecklingsfonden (IDA) 84 316
Skuldlättnadsprogram (HIPC, MDRI) 7 792
Världsbanksgruppens partnerskapsprogram 2 850
Regionala institut för utvecklingsfinansiering 42 159
Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) 36 309
Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) och Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) 5 250
Interamerikanska utvecklingsbankens (IDB) kapitalhöjning 600
Andra multilaterala organisationer 13 783
Den globala miljöfaciliteten (GEF) 4 325
Övriga 9 458
Ofördelat 1 298
Sammanlagt 268 568

Plan för fördelningen av fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om multilateralt utvecklingssamarbete (1 000 euro, uppskattning)

   
Ofördelat 29 146
Sammanlagt 29 146
2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner

För ändamålet föreslås anslag på 234 435 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 257 700 000 euro efter år 2015.

Plan för fördelningen av utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner (1 000 euro, uppskattning)

   
Afrika och Mellanöstern 152 800
Långvariga samarbetsländer 86 760
Etiopien 14 000
Kenya 10 000
Tanzania 26 000
Moçambique 22 140
Zambia 14 620
Bräckliga stater 21 160
Södra Sudan 3 000
Somalia 10 000
Palestinska områden 8 160
Regionalt och annat samarbete i Afrika 24 440
Mellanöstern och Nordafrika 5 900
Övrigt regionalt samarbete i Afrika (Syrien och närområden) 5 000
Östafrika och Västafrika 7 200
Södra Afrika 4 640
Övrigt regionalt samarbete i Afrika 1 700
Lokalt samarbete 7 240
Mellanöstern och Nordafrika 940
Östafrika och Västafrika 2 400
Södra Afrika 3 900
DFID:s andel av samarbetsprojektet 12 300
ADA:s andel av samarbetsprojektet 500
Norges utrikesministeriums andel av samarbetsprojektet 400
   
Asien 62 115
Långvariga samarbetsländer 23 635
Nepal 18 885
Vietnam 4 750
Bräckliga stater 26 000
Afghanistan 20 000
Myanmar 6 000
Regionalt och annat samarbete 11 080
Regionalt och tematiskt samarbete i Mekongområdet 8 870
Annat regionalt och tematiskt samarbete 2 210
Lokalt samarbete 1 400
   
Latinamerika 7 320
Regionalt och annat samarbete 6 840
Regionalt samarbete i Anderna 3 600
Regionalt samarbete i Centralamerika 1 820
Annat regionalt och tematiskt samarbete 1 420
Lokalt samarbete 480
   
Västra Balkan 1 500
Västra Balkan 1 200
Lokalt samarbete 300
   
Östeuropa och Centralasien 10 700
Östeuropa och Centralasien 10 025
Lokalt samarbete 675
   
Ofördelat -
Sammanlagt 234 435

Plan för fördelningen av fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner (1 000 euro, uppskattning)

   
Ofördelat 257 700
Sammanlagt 257 700

Utgångspunkten för utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner är samarbetsparternas utvecklingsplaner och strategier för minskning av fattigdomen. Finlands stöd inriktas i överensstämmelse med prioriteringarna i det utvecklingspolitiska programmet och med målet att avskaffa fattigdom och trygga ett människovärdigt liv för alla i enlighet med utvecklingsmålen i FN:s millenniedeklaration genom att olika former av bilateralt samarbete används på ett mångsidigt och varandra kompletterande sätt. Bräckliga staters särskilda behov beaktas genom att man stödjer staterna på deras väg mot fred och utveckling. Stödet riktas också till regionalt samarbete. De anslag som anvisats under denna punkt i dispositionsplanen används vid beskickningarna för projekt som gäller lokalt samarbete.

3. Europeiska utvecklingsfonden

För ändamålet föreslås anslag på 25 158 000 euro.

Stödet riktas till utvecklingssamarbete och annat samarbete mellan EU och AVS-länderna (länderna i Afrika, Västindien och Stilla Havet) i enlighet med europeisk utvecklingspolitisk konsensus och riktlinjerna i Cotonou-partnerskapsavtalet, samt till samarbete med de utomeuropeiska länder och territorier som avses i fjärde delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det utvecklingssamarbete och övriga samarbete med AVS-länderna som grundar sig på Cotonou-avtalet finansieras med medel ur Europeiska utvecklingsfonden (European Development Fund, EUF).

4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land

För ändamålet föreslås anslag på 57 300 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 39 090 000 euro efter år 2015. Stödet fördelas på tematiska program inom organisationer, program och fonder som lyder under FN och i institut för utvecklingsfinansiering. Ofördelat anslag under denna punkt i dispositionsplanen kommer att riktas till projekt som gäller demokratistöd. Stöd inriktas också på humanitär minverksamhet.

Från anslaget under denna punkt i dispositionsplanen kan också stöd på sammanlagt högst 5 700 000 euro beviljas för ett utbytesprogram för högskolor som administreras av Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete (CIMO) (North South South) och för ett stödprogram som ska stärka kapaciteten för läroanstalter med högre utbildning.

5. Humanitärt bistånd

För ändamålet föreslås anslag på 74 800 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 45 000 000 euro efter år 2015.

Stöd riktas enligt behov till offer för naturkatastrofer, humanitära kriser och väpnade konflikter, med iakttagande av principerna för opartiskhet, rättvisa och humanitet. Målet för det humanitära biståndet är att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och hjälpa de mest utsatta. Det humanitära biståndet kanaliseras via FN-organisationer, Internationella federationen Röda korset och röda halvmånen samt inhemska humanitära biståndsorganisationer som certifierats av Europeiska kommissionen.

Av anslagen för humanitärt bistånd finansieras även de generella bidragen till de viktigaste internationella humanitära biståndsorganisationerna, såsom FN:s flyktingorganisation (UNHCR), FN:s biståndsorgan för palestinska flyktingar (UNWRA), FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA), FN:s centrala nödhjälpsfond (CERF) och FN:s internationella strategi för katastrofriskreducering (UNISDR). Av anslaget för humanitärt bistånd finansieras även Internationella rödakorskommittén (ICRC).

Resultatet av humanitärt bistånd övervakas med hjälp av nyckeltal som de biståndsorganisationer som ger humanitärt bistånd använder för att utvärdera sitt resultat och med hjälp av ministeriets påverkansstrategier.

6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information

För ändamålet föreslås anslag på 7 961 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 1 350 000 euro efter år 2015.

Anslagen fördelas för följande ändamål: utvecklingspolitisk planering och forskning, utbildning och träning för personal inom utvecklingssamarbetet, utvecklingsinformation och utvecklingsfostran, frivillig finansiering av arbete som lyder under OECD:s biståndskommitté samt utvecklande av datasystem inom utvecklingssamarbetet och av den övriga utvecklingssamarbetsförvaltningen. Från anslaget under denna punkt i dispositionsplanen kan ett anslag på högst 2 825 000 euro beviljas för den utvecklingsforskning som administreras av Finlands Akademi.

7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision

För ändamålet föreslås anslag på 2 700 000 euro.

Anslagen fördelas så att utvecklingssamarbetets innehåll och kvalitet och de administrativa verksamhetsprinciperna samt medelsanvändningens effektivitet och ändamålsenlighet stärks.

8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet

För ändamålet föreslås anslag på 114 000 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 100 400 000 euro efter år 2015.

Av stödet kanaliseras ca 70 % via partnerskapsorganisationer och resten via andra frivilligorganisationer. Stödet till information om utvecklingssamarbetet är avsett för frivilligorganisationernas utvecklingsinformation och globalfostran i Finland. Dessutom kan stöd beviljas internationella frivilligorganisationer (INGO) och till nationella andelar av EU-finansierade projekt. Finlands Unicef, Finlands UN Women och Finlands Flyktinghjälp kan beviljas stöd enligt prövning för deras verksamhet i Finland, och till FN-förbundet för dess verksamhet som gäller utvecklingsinformation och globalfostran till ett belopp av sammanlagt högst 1 150 000 euro år 2015.

Frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete kompletterar och stöder det offentliga bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet samt EU:s utvecklingssamarbete. Det särskilda mervärde som dess organisationer ger är att de är verksamma på gräsrotsnivå i utvecklingsländerna. Det bistånd som kanaliseras via organisationerna stärker det civila samhället i utvecklingsländerna. Stöd kan beviljas projekt som uppfyller ställda kvalitetskriterier och som bidrar till att målen för det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet uppnås.

9. Räntestödsinstrumentet

För ändamålet föreslås anslag på 16 500 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 15 000 000 euro efter år 2015.

I Finlands utvecklingspolitiska åtgärdsprogram har statsrådet beslutat att det utvecklas nya samarbetsformer, som ersätter räntestödskreditsinstrumentet, och som främjar de utvecklingspolitiska målen och kompletterar de andra utvecklingspolitiska metoderna. Därför har räntestödsinstrumentet avskaffats och inga nya projekt tas till beredning. Eftersom beredningsprocessen för projekten är lång och partnerskapslandet och/eller exportföretaget svarar för kostnaderna, fortsätter dock beredningen av utvalda projekt i fråga om vilka man hunnit långt i beredningen.

Anslagen fördelas till stöd för utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling i enlighet med OECD:s s.k. konsensusavtal om exportkrediter och räntestödskrediter. Om räntestödskrediter som beviljas utvecklingsländer bestäms i lag (1114/2000).

Anslaget används också för uppföljning och övervakning av användningen av beviljade krediter, för beredning och utvärdering av förslag till projekt samt för stödjande av tekniskt bistånd i anslutning till projekt.

Inkomsterna från samarbetsprojekten har budgeterats under moment 12.24.99.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Utgifter för samarbetsprojekt 740
Sparbeslut -53 000
Nivåförändring -38 162
Sammanlagt -90 422

2015 budget 801 422 000
2014 I tilläggsb. 48 946 000
2014 budget 891 844 000
2013 bokslut 940 392 000

88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 10 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statens utgifter för tecknandet av nya aktier i Finnfund (Fonden för industriellt samarbete Ab).


2015 budget 10 000 000
2014 budget 10 000 000
2013 bokslut 18 000 000