Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Trafiknätet
              51. Prisstöd för lotsning
         50. Forskning

Statsbudgeten 2015

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)PDF-versio

Under momentet beviljas 98 899 000 euro.

Anslaget får användas för

1) ersättningar till trafikidkare i enlighet med avtalen om allmän trafik så som det föreskrivs i trafikavtalsförordningen (EG) nr 1370/2007

2) köp av tågtrafiktjänster

3) köp av flygtrafiktjänster

4) köp av fartygstrafiktjänster för Kvarken

5) köp av region- och lokaltrafik och ersättning för fullgörande av prisskyldigheterna

6) stöd för kollektivtrafiken i de stora stadsregionerna

7) stöd för kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna

8) projekt för utvecklande av kollektivtrafiken och andra utgifter som främjar användningen av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrning.

Av anslaget får beviljas understöd till kommuner och andra sammanslutningar i enlighet med statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik (1273/2013).

Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Anslaget är avsett för utgifter som avses i kollektivtrafiklagen (869/2009) samt för vissa utgifter som hänförs till produktion av kollektivtrafiktjänster och främjande och utvecklande av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrning.

Enligt kollektivtrafiklagen ändrades sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen sker etappvis före den 2 december 2019. Det ändrade sättet att ordna kollektivtrafiken innebär att staten ersätter regionala köp i regel direkt till trafikidkaren utan att stödja kommunerna. Kommunerna betalar även i fortsättningen sin andel av kostnaderna. Staten får biljettinkomsterna, som budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Med hänsyn till 2015 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 4 452 000 euro som biljettinkomster, som har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

   
Basservicenivå inom kollektivtrafiken  
Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster 34 600
Köp, prisskyldigheter och utvecklande i anslutning till region- och lokaltrafiken 33 345
Konkurrenskraftig kollektivtrafik  
Stöd till kollektivtrafiken i stora stadsregioner 9 750
Stöd till kollektivtrafiken i medelstora stadsregioner 8 000
Köp av tågtrafikens närtrafiktjänster 9 100
Specialservicenivå inom kollektivtrafiken  
Köp av flygtrafiktjänster 1 000
Kvarkentrafiken 250
Strategisk utveckling av kollektivtrafiken och mobilitetsstyrning  
Utvecklingsprojekt 1 954
Mobilitetsstyrning 900
Sammanlagt 98 899
Basservicenivå inom kollektivtrafiken

Målet för basservicenivån inom kollektivtrafiken är att trygga det dagliga behovet av att ta sig fram och lika möjligheter till mobilitet. Med trafik på basservicenivå avses en servicenivå som tillgodoser medborgarnas och näringslivets nödvändiga mobilitetsbehov i hela landet. Basservicenivån anges på trafiksystemnivå och det är tillräckligt att den realiseras inom en enda trafikform.

Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster

Syftet med stödet till fjärrtågtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional och rikstäckande nivå som bedöms vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor.

Avtalet mellan staten och VR-Group Ab om köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster omfattar åren 2012—2015 och uppgår till sammanlagt 135,6 miljoner euro. Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldigt att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavtalet om ensamrätt till persontågtrafik under perioden 3.12.2009—31.12.2019.

Köp, prisskyldigheter och utvecklande i anslutning till region- och lokaltrafiken

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den kollektivtrafik av typen basservice som på landsbygden bedrivs med bussar och taxibilar samt de prisskyldigheter som gäller region- och arbetsresebiljetter för övergångsperioden. Grunderna för det stöd närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar anges i statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik. Genom köpen av trafik strävar man efter att upprätthålla basservicenivån inom kollektivtrafiken.

Genom stödet till kollektivtrafiken kompenseras även prisskyldigheten i anslutning till region-, stads- och arbetsresebiljetterna i sådan trafik som bedrivs enligt trafikeringsavtal för övergångsperioden. Förutsättningen för finansiering för detta ändamål är att kommunen deltar i kostnaderna för skyldigheten att tillhandahålla den allmännyttiga tjänsten med en andel som är minst lika stor som statens.

Tyngdpunkterna för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på främjande av samordningen och utvecklandet av persontransporterna.

Konkurrenskraftig kollektivtrafik

Målsättningen för stödjande av en konkurrenskraftig kollektivtrafik är att förbättra servicen inom kollektivtrafiken och öka kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt samt antalet resor inom kollektivtrafiken.

Närtrafiken i Helsingforsregionen

Staten köper trafiken på banavsnitten Helsingfors—Karis, Helsingfors—Riihimäki och Helsingfors—Lahtis. Genom att staten köper trafiken inom den del av Helsingfors närtrafik som sträcker sig utanför området för samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) möjliggörs en högre servicenivå än vad de direkta biljettintäkterna möjliggör. Genom köpen möjliggörs en järnvägsnärtrafik som kan anses tillräcklig ur trafikpolitiskt perspektiv i den utsträckning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget räcker. Inom den närtrafik som staten köpt företas årligen ca 12 miljoner resor.

Kollektivtrafiken i stora stadsregioner

Staten stöder kollektivtrafiken i Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna med ett anslag på 9,75 miljoner euro under förutsättning att finansieringen höjer kollektivtrafikens servicenivå inom regionerna och därmed ökar användningen av kollektivtrafiken och dess marknadsandel samt förbättrar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutning till den myndighet som ansvarar för att ordna kollektivtrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen. En förutsättning för statsunderstödet är att den statliga finansieringen binds till utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik så att man kan garantera finansieringens effekter i enlighet med målen i programmen. Att inrikta sådana anpassningsåtgärder som det avtalades om vid regeringens ramförhandlingar mot kollektivtrafikstödet för stora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik.

Som grund för fördelningen av understödet mellan regionerna används befolkningsmängden i dessa regioner. När understödet beviljas fästs uppmärksamhet dessutom vid hur väl de åtgärder som stöds främjar ökningen av färdsättsandelen för hållbar rörlighet i regionen. Staten understöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Kollektivtrafiken i medelstora stadsregioner

Staten understöder kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna med ett anslag på sammanlagt 8 miljoner euro, förutsatt att stadsregionerna har upprättat ett intentionsavtal om genomförande av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken och att stadsregionerna deltar med minst 50 % av de godtagbara kostnaderna. Att inrikta sådana anpassningsåtgärder som det avtalades om vid regeringens ramförhandlingar mot kollektivtrafikstödet för medelstora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalen med stadsregionerna.

Specialservicenivå inom kollektivtrafiken

Med trafik på specialservicenivå avses sådana kollektivtrafiktjänster som behövs för att stödja näringslivet i landskapen eller regionerna och deras utvecklingsmål avseende attraktivitet. Mobilitetsbehoven på specialservicenivå baserar sig på att näringslivets förutsättningar upprätthålls eller utvecklas i regionerna. Vid ordnandet av sådana tjänster kan lokala, privata aktörer och företag delta parallellt med den offentliga sektorn.

Flygtrafiken

Flygtrafik kan köpas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten köper flygtrafik på reguljära rutter tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala instanser deltar i finansieringen av denna trafik. I köptrafiken reste ca 19 000 passagerare 2013. Avtalet om köp av flygtrafik löpte ut vid utgången av 2013. Ett tillfälligt köptrafikavtal på rutten Nyslott—Helsingfors gäller fram till den 30 september 2014. Ett nytt avtal bereds för 1.10.2014—31.12.2015. Statens betalningsandel under avtalsperioden är högst 50 % av kostnaderna för köptrafiken. Omfattningen av ordnandet av trafiken beror på storleken av de regionala och lokala instansernas finansieringsandel.

Kvarkentrafiken

Målet med köpet av färjetrafik i Kvarken är att trygga passagerarfärjetrafiken i Kvarken. Ett nytt treårigt avtal trädde i kraft vid ingången av 2014. Statens betalningsandel är högst 50 % av kostnaderna för trafikköpen. Det beräknas att antalet passagerare kommer att uppgå till cirka 170 000 år 2015.

Strategisk utveckling av kollektivtrafiken och mobilitetsstyrning
Utvecklingsprojekt

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. Genom finansieringen säkras dessutom genomförandet av de riksomfattande projekt (inkl. riksomfattande biljett- och betalningssystem) som stöder ordnandet av kollektivtrafiken. För utvecklingsprojekten anvisas 1,954 miljoner euro.

Mobilitetsstyrning

Av anslaget anvisas 0,9 miljoner euro till mobilitetsstyrning. Genom styrning av mobiliteten medverkar man inte bara till att öka andelen kollektivtrafik, utan även andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)

  2015 Sammanlagt fr.o.m. 2015
     
Köp av tågens fjärrtrafik (inkl. tågens nattågstrafik till Kemijärvi) 34 600 34 600
Köp av tågtrafikens närtrafik 9 100 9 100
Utgifter sammanlagt 43 700 43 700

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Biljettintäkter för kollektivtrafik 2 226
Sparbeslut -5 000
Nivåförändring -870
Sammanlagt -3 644

2015 budget 98 899 000
2014 I tilläggsb. 300 000
2014 budget 102 543 000
2013 bokslut 100 243 000