Statsbudgeten 2015

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Från och med 2013 har man genom rundradioskatten som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Avsikten är att i samband med beskattningen av förvärvsinkomster samla in ca 490 miljoner euro i rundradioskatt. Uppskattningar om den rundradioskatt som ska samlas in från samfunden presenteras under inkomstmoment 11.01.02 (samfundsskatt).

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2012, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2015 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2013 och 2014 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2014—2015. I prognosen beaktas också de ändringar som 2015 gjorts i beskattningsgrunderna.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. Löneinkomsterna beräknas 2015 öka med ca 1,7 %. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten till följd av detta ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och till lagar om ändring av vissa skattelagar. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering genomförs 2015 justeringar motsvarande inflationen i beskattningen av förvärvsinkomster för de tre lägsta inkomstklasserna i den progressiva inkomstskatteskalan i syfte att underlätta den inhemska efterfrågan, köpkraften, sysselsättningen och konjunkturläget, och beslutet att slopa inflations- och inkomstnivåjusteringar, som bereddes i planen för de offentliga finanserna, skjuts upp till 2016. I enlighet med propositionen lindras beskattningen av låg- och medelinkomsttagare genom att maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 010 euro till 1 025 euro, avdragets inflödesprocent höjs från 7,4 % till 8,6 % och avdragets minskningsprocent höjs från 1,15 % till 1,2 %. Maximibeloppet av grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs med 40 euro. Gränsen för den högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskalan sänks från 100 000 euro till 90 000 euro och inkomstklassen fortsätter att vara i kraft till utgången av 2018. I enlighet med gällande lagstiftning begränsas rätten att dra av räntorna på bolån med fem procentenheter så att 70 % av räntorna på bolån får dras av 2015. I propositionen föreslås det att ränteavdraget för bolån ska begränsas ytterligare så att endast 65 % av räntan på ett bolån är avdragsgillt 2015, 60 % 2016, 55 % 2017 och 50 % 2018. Avdraget på kostnaderna för arbetsresor föreslås bli ändrat så att avdragets självriskandel höjs med 150 euro. Beskattningen av kapitalinkomster ska enligt förslaget stramas åt så att den övre skattesatsen för kapitalinkomster höjs med en procentenhet till 33 % och skiktgränsen sänks med 10 000 euro till 30 000 euro. För att stödja barnfamiljer med små inkomster föreslår regeringen ändringar i skatteavdragssystemet vid beskattningen av förvärvsinkomster. Vid beskattningen införs ett avdrag för barnfamiljer som dras av från skatt. Avdraget graderas enligt antalet barn och det beviljas barnets vårdnadshavare. Avdragets belopp är 50 euro för ett barn. Avdrag beviljas för högst fyra barn och är då 200 euro. För ensamförsörjare är avdragsbeloppet dubbelt. Om en skattskyldigs förvärvs- och kapitalinkomster överstiger 36 000 euro netto, minskar avdraget med 1 % för den del som överstiger gränsen. Avdrag för barnfamiljer beviljas inte, om årsinkomsterna för en ensamförsörjare med ett barn överstiger ca 42 000 euro. Avdraget gäller för viss tid fram till utgången av 2017.

För att stödja pensionärers köpkraft höjs dessutom pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Avdragets koefficient höjs med 0,02 procentenheter till 1,39 % och minskningsprocenten sänks med en procentenhet till 54 %.

De effekter som ändringarna har för statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan. Grundavdraget och pensionsinkomstavdraget görs vid kommunalbeskattningen och påverkar inte statens skatteintäkter.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår. Det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. Merparten av skatterna för ett skatteår inflyter dock under kalenderåret i fråga, i form av förskottsinnehållning och förskott. Under det år som följer på skatteåret inflyter förskottskompletteringarna och en del av kvarskatterna. Inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas tillbaka när beskattningen slutförts. De medel som inflyter under momentet påverkas också av de rättelser av skattetagarnas utdelning som tillämpas vid redovisningen av skatterna under kalenderåret och det föregående skatteåret. Under skatteåret tillämpas vid redovisningen en beräknad utdelning baserad på skatteinkomstprognoserna. Utdelningen rättas vid behov när prognoserna ändras under skatteåret.

Statens utdelning består av statens skatteandel av skatten inom redovisningshelheten skatt på förvärvs- och kapitalinkomster (statens progressiva förvärvsinkomstskatt, kapitalinkomstskatten, rundradioskatten för personer, kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringsavgifterna). Det slutliga skattebeloppet för skatteåret klarnar först när beskattningen har slutförts i oktober det år som följer på skatteåret. En slutlig rättelse av det skattebelopp som redovisas till skattetagarna (s.k. debiteringsredovisning) görs när beskattningen är klar.

Osäkerheten i skatteinkomstprognosen hänför sig till stor del till osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2015 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna från 2012. Rättelser som gäller utdelningen också under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Till beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomster hänför sig 50 olika skatteutgifter. För 38 av dessa skatteutgifter kan den sänkande effekt uppskattas som skatteutgiften har på skatteintäkterna. Effekterna har visserligen bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna. I tabellen nedan anges den sänkande effekt som skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstsbeskattningen har på statens intäkter av inkomstskatten. Många av skatteutgifterna i tabellen minskar dessutom intäkterna av kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Under 2015 kommer det att göras ändringar i grunderna för skatteutgifterna som bedöms öka skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen med ca 129 miljoner euro sammanlagt. Intäkterna av statens inkomstskatter uppskattas öka med ca 19 miljoner euro i och med att skatteutgifterna minskar. De ändringar i skattutgifterna som inverkar på inflödet av statens skatter består av höjningen av arbetsinkomstavdraget, åtstramningen av rätten till ränteavdrag och resekostnadsavdraget samt de ändringar i skatteavdragssystemet som görs för att stödja barnfamiljer med små inkomster.

Det beräknas att skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt ca 15 miljarder euro 2015 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 2,9 miljarder euro), varav effekten på statsskatterna är ca 7,6 miljarder euro.