Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
         08. Punktskatter
         10. Övriga skatter
       15. Lån
     Anslag

Statsbudgeten 2015

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATURPDF-versio

Förklaring:Statens skatteinkomster uppskattas växa med ca 2 % år 2015, dvs. med ca 0,8 miljarder euro jämfört med vad som budgeterats för 2014 (budgeten inklusive tilläggsbudgeten). Det ökade skatteutfallet grundar sig på ökade skattebaser och nya ändringar i beskattningsgrunderna. Tillväxtprognoserna för de viktigaste skattebasposterna anges i förklaringarna till inkomstmomenten.

Regeringens skattepolitik och de viktigaste ändringarna i beskattningsgrunderna

Statsminister Stubbs regering driver en skattepolitik som grundar sig på den skattepolitiska riktlinje som statsminister Katainens regering drog upp. Målet för regeringens skattepolitik är att trygga en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna, stödja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, sörja för den sociala rättvisan och att styra in produktionen och konsumtionen i en riktning som är mera hållbar med tanke på miljön. Det svaga utgångsläget när det gäller de offentliga finanserna – den långsamma ekonomiska tillväxten, den ökande arbetslösheten, de ekonomiska problemen inom euroområdet och befolkningens stigande medelålder – medför stora utmaningar för den ekonomiska politiken. I enlighet med planen för de offentliga finanserna genomför regeringen skattepolitiska åtgärder som stärker balansen i de offentliga finanserna för 2015 och som flyttar tyngdpunkten i beskattningen från sådan beskattning av arbete och företagande som är skadligare för den ekonomiska tillväxten till sådan beskattning som utgår från miljö och hälsa. Regeringen stöder en rättvis beskattning genom att lindra beskattningen av låginkomsttagare, sänka den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskalan och öka progressiviteten i beskattningen av kapitalinkomster. Dessutom gallras skattestöd bort för att stärka skattebaserna, och det tidsbundna skatteincitamentet för forskning och utveckling samt rätten till höjda avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin tillämpas inte längre 2015 i enlighet med vad som beslutats tidigare. Nettoeffekten av de beskattningsåtgärder som ska genomföras 2015 beräknas öka statens skatteinkomster med ca 301 miljoner euro på årsnivå.

De skattepolitiska anpassningsåtgärder som 2015 träder i kraft består huvudsakligen av skattehöjningar inom punktbeskattningen. Höjningen av skatten på tobak och sötsaker samt energiskatter beräknas öka statens skatteinkomster med sammanlagt 372 miljoner euro. Fordonsskatten höjs med 180 miljoner euro.

Statens skatteinkomster ökar även genom åtgärder vars syfte är att främja en rättvis beskattning och utvidga skattebasen. För att främja en rättvis beskattning höjs den högre skattesatsen inom beskattningen av kapitalinkomster från 32 % till 33 % och skiktgränsen för progressiviteten inom kapitalinkomstbeskattningen sänks från 40 000 euro till 30 000 euro. Dessutom sänks den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen i inkomstskatteskalan från 100 000 euro till 90 000 euro och giltighetstiden för inkomstklassen förlängs fram till utgången av 2018. Skattesatserna i skatteskalorna för arvs- och gåvoskatter höjs 2015 med en procentenhet.

Skattebasen utvidgas genom begränsning av rätten att dra av räntekostnaderna för bolån vid förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen med ytterligare 5 procentenheter förutom de tidigare beslutade 5 procentenheterna och genom att inskränka avdraget på arbetsresor genom en höjning av självriskandelen. Dessutom ökar det tidigare fattade beslutet att slopa ränteavdraget för studielån förvärvs- och kapitalinkomstskatterna. Skattebasen utvidgas också genom att skattestöd riktade till företag stryks och begränsas. Beslutet att slopa skattefriheten för filmproducenternas produktionsstöd ökar intäkterna från samfundsskatten och att slopa rätten för gruvdriften att omfattas av den lägre elskattesatsen ökar intäkterna av energiskatterna. Genom att bilskattestödet för taxibilar och skattestödet för flyttbilar slopas ökas skatteintäkterna av bilskatten. I enlighet med vad som tidigare har beslutats slopas skattestödet för naturgas.

Åtgärderna för att främja en rättvis beskattning och utvidga skattebasen beräknas öka statens skatteinkomster med 230 miljoner euro. Höjningen av avfallsskatten beräknas öka statens skatteinkomster med 5 miljoner euro.

Skatteinkomsterna minskas för sin del av höjningen av arbetsinkomstavdraget för hushåll med små och medelstora inkomster, som ökar incitamenten för att anställa. Till följd av detta beräknas statens skatteinkomster minska med 13 miljoner euro. Den skattehöjning på 8 miljoner euro på torv som tidigare beslutats för 2015 genomförs dessutom inte.

Statsminister Stubbs regering beslutade i sitt regeringsprogram i juni 2014 om skatteåtgärder som träder i kraft 2015. För att stödja barnfamiljer med små och medelstora inkomster inför regeringen ett avdrag för barnfamiljer. Företagen återges rätt att delvis dra av representationskostnader i beskattningen av inkomst av näringsverksamhet. Dessa åtgärder beräknas minska statens skatteinkomster med sammanlagt ca 65 miljoner euro. För att stödja pensionärers köpkraft höjs dessutom pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen.

Statsminister Stubbs regering gjorde i sitt program också några ändringar i skattebeslut som statsminister Katainens regering hade fattat. För att underlätta den inhemska efterfrågan, köpkraften, sysselsättningen och konjunkturläget genomförs 2015 justeringar motsvarande inflationen i beskattningen av förvärvsinkomster för de tre lägsta inkomstklassernas del och beslutet att avstå från de inflations- och inkomstnivåjusteringar som bereddes i planen för de offentliga finanserna, skjuts upp till 2016. Utöver detta återtas den kraftverksskatt som trädde i kraft vid ingången av 2014.

Enligt ett nytt beslut ersätts bankskatten med en stabilitetsavgift för kreditinstitut vid ingången av 2015. Stabilitetsavgiften regleras med avvikelse från bankskatten som en avdragsgill utgiftspost vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet, och därför beräknas införandet av denna avgift minska intäkterna av samfundsskatten med ca 10 miljoner euro på årsnivå 2015. Uppskattningen är preliminär och kommer att preciseras när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga.

De förändringar i kommunernas inkomster som ändringarna i skattegrunden medför ska kompenseras till fullt belopp. De ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster som minskar kommunernas skatteinkomster kompenseras via statsandelssystemet. De ändringar i beskattningen som minskar kommunernas och församlingarnas samfundsskatteinkomster kompenseras genom att höja dessa skattetagares andel av samfundsskatteintäkterna och minska statens andel i motsvarande grad. I enlighet med vad som beslutats tidigare betalas kommunernas utdelning av samfundsskatten förhöjd med 5 procentenheter och församlingarnas utdelning av samfundsskatten förhöjd med 0,4 procentenheter åren 2012—2015. Enligt ett nytt beslut ska kommunerna dessutom kompenseras för överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet med 75 miljoner euro genom en höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten och en motsvarande sänkning av statens utdelning av samfundsskatten.

Effekterna på statens skatteintäkter 2015 på årsnivå till följd av ändringar i beskattningsgrunderna (mn euro)

  effekter
årsnivå
   
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster1)  
— inflationsjustering i de tre lägsta inkomstklasserna vid beskattningen av förvärvsinkomster -97
— höjning av den högre skattesatsen vid beskattningen av förvärvsinkomster med 33 % och sänkning av skiktgränsen till 30 000 euro 37
— minskning av avdraget för arbetsresa 16
— begränsning av ränteavdraget på bolån med 10 procentenheter2) 32
— avskaffande av ränteavdraget på studielån3) 8
— sänkning av den nedre gränsen för den tillfälliga högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskalan till 90 000 euro 10
— ökning av arbetsinkomstavdraget -13
— införande av avdrag för barnfamiljer -27
Samfundsskatt  
— bestämmelser om delvis avdragsgillhet för representationskostnader i beskattningen -38
— höjning av kommunernas och församlingarnas samfundsskatteandel 2012—2015 -276
— kompensering av överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet genom höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten -75
— avskaffande av skattefrihet för filmproducenters produktionsstöd 4
— det tidsbundna skatteincitamentet för forskning och utveckling upphör vid utgången av 20144) (155)
— det tidsbundna skatteincitamentet för produktiva investeringar upphör vid utgången av 20144) (33)
— stabilitetsavgiften för kreditinstitut blir avdragsgill vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet5) -10
Bankskatt  
— bankskatten slopas vid ingången av 20155) -138
Kraftverksskatt  
— återkallande av beslutet om införande av kraftverksskatt6) -
Skatt på arv och gåva  
— höjning av skattesatserna för alla skatteskalor för arv och gåva med 1 procentenhet 40
Punktskatter  
— höjning av skatten på tobak 50
— höjning av skatten på elström 140
— höjning av CO2-skatten på fossila uppvärmnings-, kraftverks- och arbetsmaskinsbränslen7) 90
— höjning av skatten på trafikbränslen 42
— gruvindustrins rätt att omfattas av den lägre elskattesatsen upphävs 20
— höjningen av skatten på torv genomförs inte8) -
— avskaffande av skattestödet för naturgas9) 32
— höjning av skatten på sötsaker 50
Fordonsskatt  
— höjning av fordonsskatten10) 180
Bilskatt  
— avskaffande av bilskattestödet för taxibilar 19
– avskaffande av skattestödet för flyttbilar 12
Avfallsskatt  
— höjning av avfallsskatten11) 5
Sammanlagt 301
— varav åtgärder som ökar skatteintäkterna 975
— varav åtgärder som minskar skatteintäkterna -674

1) Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster justeras årligen, så att beskattningen av arbete inte skärps på grund av inflationen och en ökning av inkomstnivån. Slopandet av justeringarna 2015 i 2014 års plan för de offentliga finanserna beräknades på årsnivå öka statens skatteinkomster med 110 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering slopas justerandet av beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster först 2016, och 2015 görs en justering i de tre lägsta inkomstklasserna. Justeringen 2015 beräknas enligt en preciserad uppskattning på årsnivå minska statens skatteinkomster med ca 97 miljoner euro.

2) Beslut om begränsning av ränteavdraget på bolån med 5 procentenheter 2015 fattades 2013. I planen för de offentliga finanserna från 2014 beslutades om en ytterligare begränsning av ränteavdraget med 5 procentenheter 2015.

3) Beslut om avskaffande av ränteavdraget på studielån fattades 2013.

4) Effekterna på skatteintäkterna av att skatteincitamentet för forskning och utveckling och de höjda avskrivningarna på produktiva investeringar upphör vid utgången av 2014 rapporteras inom parentes, eftersom de ökar skatteinkomsterna i förhållande till det basscenario som överförs från 2014 till 2015, dvs. till den situation där ändringar i beskattningsgrunderna inte skulle göras efter 2014. Effekterna på skatteintäkterna i tabellen representerar således upphörandet av den effekt på statens skatteintäkter som de tidsbundna skatteincitamenten skulle ha haft om de fortfarande hade varit i kraft 2015. En sådan kalkylerad skatteintäktseffekt för 2015 är i detta sammanhang viktig därför att såväl införandet av ett tidsbundet skatteincitament som slopandet av det är en ändring i beskattningsgrunderna som inverkar på statens skatteinkomster och finansiella ställning. Effekten av införandet och slopandet av dessa incitament på statens skatteinkomster och finansiella ställning har beaktats i prognoser redan när dessa incitament infördes och när deras giltighetstid ändrades.

5) Den bankskatt som är i kraft 2013—2015 och har tagits ut hos inlåningsbankerna föreslås bli återkallad för 2015 års del och ersatt genom en stabilitetsavgift vid ingången av 2015. Stabilitetsavgiften har ingen direkt inverkan på statens skatteinkomster. Indirekt inverkar den dock på statens skatteinkomster därigenom att stabilitetsavgiften, med avvikelse från bankskatten, kommer att bli avdragsgill vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet. Därför minskar införandet av stabilitetsavgiften intäkterna från samfundsskatt. Storleken av den effekt som minskar statens skatteinkomster beräknas preliminärt på årsnivå vara 10 miljoner euro 2015. Uppskattningen kommer att preciseras, när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga.

6) Eftersom kraftverksskatten ännu inte har haft någon effekt på skatteinkomsterna, görs ingen uppskattning av effekten i denna tabell.

7) Skattehöjningen ökar de anslag som till följd av lindringen av energiskatt ska betalas med ca 10 miljoner euro. Samtidigt ska gruvindustrin inte längre omfattas av energiskattelindringen, vilket minskar utgifterna med 6 miljoner euro.

8) Genom beslutet upphävs det beslut som 2011 fattades om skattehöjning 2015 (8 miljoner euro). Eftersom man genom detta beslut upphäver ett tidigare beslut som inte har hunnit inverka på statens skatteinkomster, anges inget värde för inverkan i denna tabell.

9) Beslut om ändringen fattades 2010. Skattestödet för naturgas slopas i två faser. Den första minskningen av skattestödet gjordes 2013 (35 miljoner euro).

10) Höjningen av fordonsskatten (på årsnivå 180 miljoner euro) inflyter till fullt belopp 2016.

11) Enligt regeringens beslut tillfaller intäkterna av höjningen av avfallsskatten staten och riktas inte till kommunerna, i motsats till intäkterna av avfallsskatten i övrigt.

De föreslagna och de tidigare beslutade ändringarna i beskattningsgrunderna ökar statens skatteintäkter med sammanlagt ca 301 miljoner euro på årsnivå. Under det år som ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft blir effekten av ändringarna mindre, bl.a. till följd av fördröjningen i samband med betalningen av skatterna.

Skatteinkomsternas utveckling

Tyngdpunkten inom beskattningen har under senare år flyttats från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion, dvs. till miljö-, hälso- och konsumtionsskatter.

Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2012—2015 (mn euro)

  2012
bokslut
2013
bokslut
2014
budget + tilläggsb. I + tilläggsb. II
2015
budgetprop.
         
Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 11 521 12 062 12 075 12 069
Skatter på grund av omsättning 16 619 17 298 17 510 17 850
Punktskatter 6 448 6 573 6 722 7 163
Övriga skatter och inkomster av skattenatur 2 733 2 807 2 936 2 962
Sammanlagt 37 321 38 740 39 242 40 043

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (den totala skattegraden) både sektorsvis och enligt skatteslag.

Skatteinkomster som offentliga samfund får, sektorsvis och enligt skatteslag, % av BNP

  2011 2012 2013 2014 2015
           
Sektorsvis:  
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 42,1 42,9 44,0 44,4 44,3
Staten 20,1 20,3 20,9 21,0 20,9
Kommuner 9,7 9,7 10,3 10,4 10,3
Socialskyddsfonderna 12,2 12,8 12,9 13,1 13,1
           
Enligt skatteslag:  
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 42,1 42,9 44,0 44,4 44,3
Direkta skatter 16,1 15,9 16,7 16,7 16,5
Skatter på produktion och import 13,8 14,1 14,5 14,7 14,7
Socialförsäkringsavgifter 12,2 12,8 12,9 13,1 13,1
Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts i stödjande syfte inom skattelagstiftningen1). Det finns ca 180 olika typer av skatteutgifter, men för alla typer är det inte möjligt att ange ett värde i euro. Till följd av brist på uppgifter är också många av de skatteutgifter som ingår i tabellen nedan endast uppskattningar. Vid en uppskattning av skatteutgifternas totala belopp bör det beaktas att slopandet av skattestöden inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp, eftersom en del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar storleken av varandra och eftersom stöden också inverkar på priser och beteende. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet. Beloppet av skatteutgifterna uppskattas till ca 24,5 miljarder euro 2015. Av detta belopp hänför sig drygt 16,2 miljarder euro till statens skatteintäkter.

Skatteutgifter 2013—2015 (mn euro)

  2013 2014 2015
       
Allmän förvaltning 15 15 15
Utbildning, vetenskap och kultur 147 149 150
Social trygghet 5 305 5 455 5 640
Hälso- och sjukvård 349 356 361
Boende och miljö 5 256 5 323 5 299
Jord- och skogsbruk 144 130 132
Trafik 1 129 1 142 1 115
Industri och näring 6 360 6 337 6 521
Icke-specificerbara1) 5 139 5 246 5 256
Sammanlagt 23 843 24 154 24 489

1) Skatteutgifterna är i tabellen indelade enligt verksamhetsområde. Indelningen i verksamhetsområden grundar sig på klassificeringen i den ovannämnda skatteutgiftsutredningen. I verksamhetsområdet "icke-specificerbara" inbegrips sådana poster som inte kan inkluderas i de övriga kategorierna. De viktigaste skatteutgifterna som ingår i denna verksamhetsområdeskategori är abetsinkomstavdraget (2 080 miljoner euro 2015) och förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen (1 480 miljoner euro 2015).

Avdelningens inkomstposter 2013—2015

    År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
    1000 € %
 
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 12 062 085 12 125 000 12 069 000 -56 000 0
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 7 847 886 8 676 000 8 877 000 201 000 2
02. Samfundsskatt 3 227 198 2 477 000 2 532 000 55 000 2
03. Källskatt på ränteinkomster 207 005 159 000 120 000 -39 000 -25
04. Skatt på arv och gåva 646 212 630 000 540 000 -90 000 -14
(05.) Bankskatt 133 785 133 000 -133 000 -100
(06.) Kraftverksskatt 50 000 -50 000 -100
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 17 298 270 17 879 500 17 849 500 -30 000 0
01. Mervärdesskatt 16 433 748 17 030 000 16 932 000 -98 000 -1
02. Skatt på vissa försäkringspremier 712 309 706 000 760 000 54 000 8
03. Apoteksavgifter 152 213 143 500 157 500 14 000 10
08. Punktskatter 6 572 680 6 918 000 7 163 000 245 000 4
01. Punktskatt på tobak 847 761 811 000 863 000 52 000 6
04. Punktskatt på alkoholdrycker 1 335 525 1 442 000 1 384 000 -58 000 -4
05. Punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker 203 571 250 000 309 000 59 000 24
07. Energiskatter 4 170 713 4 400 000 4 592 000 192 000 4
08. Punktskatt på vissa dryckesförpackningar 15 111 15 000 15 000 0
10. Övriga skatter 2 655 885 2 715 000 2 853 000 138 000 5
03. Bilskatt 932 472 997 000 993 000 -4 000 0
05. Överlåtelseskatt 586 395 581 000 614 000 33 000 6
06. Lotteriskatt 214 952 235 000 225 000 -10 000 -4
07. Fordonsskatt 866 180 832 000 957 000 125 000 15
08. Avfallsskatt 55 887 70 000 64 000 -6 000 -9
19. Övriga inkomster av skattenatur 150 852 155 048 108 810 -46 238 -30
(02.) Lästavgifter 951 800 -800 -100
03. Banskatt 18 833 18 000 5 450 -12 550 -70
04. Vissa avgifter på kommunikationsområdet 28 379 26 822 28 783 1 961 7
05. Tillsynsavgift för flygtrafiken 11 139 11 100 11 100 0
06. Farledsavgifter 81 926 83 010 42 628 -40 382 -49
07. Tillsynsavgift för besiktningsverksamheten 4 785 7 329 2 544 53
08. Oljeavfallsavgift 3 813 4 000 4 000 0
09. Övriga skatteinkomster 2 970 3 500 3 500 0
10. El- och naturgasnätsavgifter och vindkraftsavgift inom vindkraftsområdet vid Bottenviken 2 840 3 031 3 020 -11 0
11. Förvaltningsavgifter till verket för finansiell stabilitet 3 000 3 000 0
Sammanlagt 38 739 773 39 792 548 40 043 310 250 762 1