Statsbudgeten 2015

Förklaring:Statens skatteinkomster uppskattas växa med ca 2 % år 2015, dvs. med ca 0,8 miljarder euro jämfört med vad som budgeterats för 2014 (budgeten inklusive tilläggsbudgeten). Det ökade skatteutfallet grundar sig på ökade skattebaser och nya ändringar i beskattningsgrunderna. Tillväxtprognoserna för de viktigaste skattebasposterna anges i förklaringarna till inkomstmomenten.

Statsminister Stubbs regering driver en skattepolitik som grundar sig på den skattepolitiska riktlinje som statsminister Katainens regering drog upp. Målet för regeringens skattepolitik är att trygga en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna, stödja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, sörja för den sociala rättvisan och att styra in produktionen och konsumtionen i en riktning som är mera hållbar med tanke på miljön. Det svaga utgångsläget när det gäller de offentliga finanserna – den långsamma ekonomiska tillväxten, den ökande arbetslösheten, de ekonomiska problemen inom euroområdet och befolkningens stigande medelålder – medför stora utmaningar för den ekonomiska politiken. I enlighet med planen för de offentliga finanserna genomför regeringen skattepolitiska åtgärder som stärker balansen i de offentliga finanserna för 2015 och som flyttar tyngdpunkten i beskattningen från sådan beskattning av arbete och företagande som är skadligare för den ekonomiska tillväxten till sådan beskattning som utgår från miljö och hälsa. Regeringen stöder en rättvis beskattning genom att lindra beskattningen av låginkomsttagare, sänka den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskalan och öka progressiviteten i beskattningen av kapitalinkomster. Dessutom gallras skattestöd bort för att stärka skattebaserna, och det tidsbundna skatteincitamentet för forskning och utveckling samt rätten till höjda avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin tillämpas inte längre 2015 i enlighet med vad som beslutats tidigare. Nettoeffekten av de beskattningsåtgärder som ska genomföras 2015 beräknas öka statens skatteinkomster med ca 301 miljoner euro på årsnivå.

De skattepolitiska anpassningsåtgärder som 2015 träder i kraft består huvudsakligen av skattehöjningar inom punktbeskattningen. Höjningen av skatten på tobak och sötsaker samt energiskatter beräknas öka statens skatteinkomster med sammanlagt 372 miljoner euro. Fordonsskatten höjs med 180 miljoner euro.

Statens skatteinkomster ökar även genom åtgärder vars syfte är att främja en rättvis beskattning och utvidga skattebasen. För att främja en rättvis beskattning höjs den högre skattesatsen inom beskattningen av kapitalinkomster från 32 % till 33 % och skiktgränsen för progressiviteten inom kapitalinkomstbeskattningen sänks från 40 000 euro till 30 000 euro. Dessutom sänks den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen i inkomstskatteskalan från 100 000 euro till 90 000 euro och giltighetstiden för inkomstklassen förlängs fram till utgången av 2018. Skattesatserna i skatteskalorna för arvs- och gåvoskatter höjs 2015 med en procentenhet.

Skattebasen utvidgas genom begränsning av rätten att dra av räntekostnaderna för bolån vid förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen med ytterligare 5 procentenheter förutom de tidigare beslutade 5 procentenheterna och genom att inskränka avdraget på arbetsresor genom en höjning av självriskandelen. Dessutom ökar det tidigare fattade beslutet att slopa ränteavdraget för studielån förvärvs- och kapitalinkomstskatterna. Skattebasen utvidgas också genom att skattestöd riktade till företag stryks och begränsas. Beslutet att slopa skattefriheten för filmproducenternas produktionsstöd ökar intäkterna från samfundsskatten och att slopa rätten för gruvdriften att omfattas av den lägre elskattesatsen ökar intäkterna av energiskatterna. Genom att bilskattestödet för taxibilar och skattestödet för flyttbilar slopas ökas skatteintäkterna av bilskatten. I enlighet med vad som tidigare har beslutats slopas skattestödet för naturgas.

Åtgärderna för att främja en rättvis beskattning och utvidga skattebasen beräknas öka statens skatteinkomster med 230 miljoner euro. Höjningen av avfallsskatten beräknas öka statens skatteinkomster med 5 miljoner euro.

Skatteinkomsterna minskas för sin del av höjningen av arbetsinkomstavdraget för hushåll med små och medelstora inkomster, som ökar incitamenten för att anställa. Till följd av detta beräknas statens skatteinkomster minska med 13 miljoner euro. Den skattehöjning på 8 miljoner euro på torv som tidigare beslutats för 2015 genomförs dessutom inte.

Statsminister Stubbs regering beslutade i sitt regeringsprogram i juni 2014 om skatteåtgärder som träder i kraft 2015. För att stödja barnfamiljer med små och medelstora inkomster inför regeringen ett avdrag för barnfamiljer. Företagen återges rätt att delvis dra av representationskostnader i beskattningen av inkomst av näringsverksamhet. Dessa åtgärder beräknas minska statens skatteinkomster med sammanlagt ca 65 miljoner euro. För att stödja pensionärers köpkraft höjs dessutom pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen.

Statsminister Stubbs regering gjorde i sitt program också några ändringar i skattebeslut som statsminister Katainens regering hade fattat. För att underlätta den inhemska efterfrågan, köpkraften, sysselsättningen och konjunkturläget genomförs 2015 justeringar motsvarande inflationen i beskattningen av förvärvsinkomster för de tre lägsta inkomstklassernas del och beslutet att avstå från de inflations- och inkomstnivåjusteringar som bereddes i planen för de offentliga finanserna, skjuts upp till 2016. Utöver detta återtas den kraftverksskatt som trädde i kraft vid ingången av 2014.

Enligt ett nytt beslut ersätts bankskatten med en stabilitetsavgift för kreditinstitut vid ingången av 2015. Stabilitetsavgiften regleras med avvikelse från bankskatten som en avdragsgill utgiftspost vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet, och därför beräknas införandet av denna avgift minska intäkterna av samfundsskatten med ca 10 miljoner euro på årsnivå 2015. Uppskattningen är preliminär och kommer att preciseras när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga.

De förändringar i kommunernas inkomster som ändringarna i skattegrunden medför ska kompenseras till fullt belopp. De ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster som minskar kommunernas skatteinkomster kompenseras via statsandelssystemet. De ändringar i beskattningen som minskar kommunernas och församlingarnas samfundsskatteinkomster kompenseras genom att höja dessa skattetagares andel av samfundsskatteintäkterna och minska statens andel i motsvarande grad. I enlighet med vad som beslutats tidigare betalas kommunernas utdelning av samfundsskatten förhöjd med 5 procentenheter och församlingarnas utdelning av samfundsskatten förhöjd med 0,4 procentenheter åren 2012—2015. Enligt ett nytt beslut ska kommunerna dessutom kompenseras för överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet med 75 miljoner euro genom en höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten och en motsvarande sänkning av statens utdelning av samfundsskatten.

De föreslagna och de tidigare beslutade ändringarna i beskattningsgrunderna ökar statens skatteintäkter med sammanlagt ca 301 miljoner euro på årsnivå. Under det år som ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft blir effekten av ändringarna mindre, bl.a. till följd av fördröjningen i samband med betalningen av skatterna.

Tyngdpunkten inom beskattningen har under senare år flyttats från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion, dvs. till miljö-, hälso- och konsumtionsskatter.

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (den totala skattegraden) både sektorsvis och enligt skatteslag.

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts i stödjande syfte inom skattelagstiftningen¹⁾. Det finns ca 180 olika typer av skatteutgifter, men för alla typer är det inte möjligt att ange ett värde i euro. Till följd av brist på uppgifter är också många av de skatteutgifter som ingår i tabellen nedan endast uppskattningar. Vid en uppskattning av skatteutgifternas totala belopp bör det beaktas att slopandet av skattestöden inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp, eftersom en del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar storleken av varandra och eftersom stöden också inverkar på priser och beteende. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet. Beloppet av skatteutgifterna uppskattas till ca 24,5 miljarder euro 2015. Av detta belopp hänför sig drygt 16,2 miljarder euro till statens skatteintäkter.