Statsbudgeten 2015

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har 44,3 miljoner euro beaktats som nettobudgeterade intäkter av banavgiftens grundavgift. Därutöver intäktsför Trafikverket med stöd av banskattelagen sammanlagt 18 miljoner euro i banskatt under moment 11.19.03.

Det befintliga trafiknätet underhålls med åtgärder enligt bastrafikledshållningen. Med anslagen för bastrafikledshållningen finansieras väg- och banhållning samt farledshållning. Enligt landsvägslagen omfattar väghållningen planering, byggande och underhåll av landsvägar samt trafikförvaltning. Med byggande av landsväg avses anläggande av ny väg och förbättring av väg. Enligt banlagen avses med banhållning planering, förvärv, byggande, förvaltning och underhåll av en järnväg och fast egendom som hänför sig till den samt förbättring av en befintlig järnväg. Med byggande av järnväg avses anläggande av ny järnväg och förbättring av befintlig järnväg.

Farledshållning indelas i dagligt underhåll, upprätthållande, förbättring och trafiktjänster. Dessa är vidare uppdelade i de delar som nämns i momentets beslutsdel. Dagligt underhåll är skötsel och användning, upprätthållande är reparationer, livscykelhantering och egendomsförvaltning. Förbättring är investeringar för förbättring av trafikleder (mindre byggnadsobjekt), trafikledningssystem och planering som föregår projektplaneringen. Trafiktjänsterna omfattar trafikstyrning och information om trafiken, isbrytning, landsvägsfärjetrafik och sjökartläggning. Det finns ingen särskild lag för infrastrukturen för farleder. I vattenlagen behandlas byggande och underhåll av farleder. Finansieringen av bastrafikledshållningen är nästan till tre fjärdedelar bunden till långvariga indexbundna avtal.

Till dagligt underhåll beräknas gå 394 miljoner euro. Det dagliga underhållet består av skötsel och användning av trafiknätet. Genom skötseln av farleder (334 miljoner euro) tryggas den dagliga framkomligheten i trafiknätet. Utgifterna för skötsel ökar med 11 miljoner euro jämfört med år 2013 bl.a. till följd av den höjda kostnadsnivån. Driftsutgifterna (60 miljoner euro) utgörs av energi för farlederna med utrustning och stödtjänster för el- och IKT-system.

Till underhåll används 372 miljoner euro. Vid underhåll repareras skador som föranleds av att trafiknätet och dess specialkonstruktioner slits och blir äldre och förnyas konstruktioner med försvagad funktion. Genom underhåll säkras konstruktionernas funktion under deras livscykel. Underhåll är skötsel som uppdelas i perioder och som görs med 5—30 års intervaller allt efter konstruktionernas hållfasthet. Underhåll består av reparationer, livscykelhantering och egendomsförvaltning. Reparationerna (79 miljoner euro) är akuta åtgärder på enskilda objekt. Livscykelhantering (276 miljoner euro) är systematisk reparation och modernisering av en större del av trafikledsnätet eller ett stort enskilt objekt inkl. projektprogrammet för reparation av huvudbanorna på områden med tjälskador och mjuk mark (5 miljoner euro). Genom åtgärderna förbättras tågtrafikens säkerhet, framkomlighet och punktlighet. Genom åtgärderna förebyggs sådana olägenheter för trafiken som föranleds av försämring av trafiknätets skick. Med anslaget för egendomsförvaltningen (17 miljoner euro) underhålls de produktionsfastigheter som behövs för trafikledshållning.

För förbättringar används 113 miljoner euro och genom det upprätthålls trafikledens servicenivå på den nivå som den ökade trafiken eller ändringarna i markanvändningen förutsätter. Genom investeringarna för förbättring av trafiklederna (75 miljoner euro) finansieras mindre byggnadsobjekt som inbegriper projektplaneringen inklusive projektprogrammet för råvirkesterminalerna (5 miljoner euro) och projektprogrammet för höjning av måtten och vikten för tunga fordon (15 miljoner euro). Trafikledningssystemen (23 miljoner euro) är att i mindre skala förnya de system som trafikcentralerna använder inkluderande det projektprogram för förnyande av styrsystemen för väg-, sjö- och järnvägstrafiken som inleddes 2013. Planeringen (15 miljoner euro) är förprojektering och allmänprojektering, som föregår projektplaneringen, och planeringen av trafiksystem och behovsutredningar.

För trafiktjänster används 182 miljoner euro. Trafiktjänsterna består av trafikstyrning och trafikinformation (75 miljoner euro), isbrytning (50 miljoner euro), landsvägsfärjetrafik (50 miljoner euro) och sjökartläggning (7 miljoner euro). Genom åtgärderna främjas säkerheten, framkomligheten och miljömedvetenheten i trafiken och för transporterna och mobiliteten. Utgifterna för trafikstyrning och trafikinformation utgörs främst av bantrafikcentralens, vägtrafikcentralernas och VTS-centralernas köpta tjänster. Öppnandet av offentliga datalager har beaktats som ett anslagstillägg på 0,62 miljoner euro för utgifter som föranleds av öppnandet av material om trafiknätet för produkten trafikstyrning och trafikinformation. Utgifterna för isbrytning är dimensionerade enligt 650 driftsdagar för isbrytarna och kostnadsmotsvarigheten för uppgifter i enlighet med lagen om farledsavgift uppskattas vara 94,5 % år 2014. Syftet med farledsavgiften är att täcka de kostnader som föranleds av byggande, skötsel och underhåll av farleder för handelssjöfarten samt de kostnader som föranleds av fartygstrafikservicen och isbrytarassistansen. Utgifterna för landsvägsfärjetrafiken utgörs av trafik med frigående färjor och vajerfärjor. Sjökartläggning omfattar utgifter för sjömätning och tillverkning av sjökort.

Trafiknätets funktionalitet mäts genom undersökningar av kundtillfredsställelsen som medborgare, näringslivet och intressenter och tjänsteleverantörer deltar i. Tillfredsställelsen förblev på en god nivå. För att trygga funktionen för rese- och transportkedjorna koncentrerar man uppmärksamheten på att förbättra punktligheten inom tågtrafiken och på att säkra tillräckliga isbrytartjänster.

De åtgärder som tryggar trafikledernas skick dimensioneras så att antalet farleder för handelssjöfarten som är i dåligt skick minskar och antalet landsvägs- och järnvägsbroar som är i dåligt skick förblir på samma nivå, men däremot ökar de trafikbegränsningar som föranleds av banhållningen litet och det belagda vägnätets skick försämras.

Vägtrafikens säkerhet förbättras genom skötselåtgärder och reglering i tätorterna och säkerheten i järnvägstrafiken förbättras genom plankorsningsarrangemang. Handelssjöfartens säkerhet förbättras genom att fler farleder kartläggs och sjötrafikens styrningstjänster moderniseras.

Miljöns tillstånd förbättras genom grundvattenskydd och bullerbekämpning. Även grundvattenområdena skyddas genom att vägsalt som används för halkbekämpning ersätts med kaliumformiat inom dessa områden.