Statsbudgeten 2015
40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
Maximibeloppet enligt 4 § i lagen om vissa räntestödslån av kreditanstalters medel (1015/1977) av räntegottgörelsen för skyddsupplagringslån är 5 %. Nya skyddsupplagringslån får 2015 godkännas till ett belopp av högst 8 400 000 euro.
Upplagringsunderstöd enligt 7 § i lagen om skyddsupplag (970/1982) får 2015 beviljas till ett belopp av högst 34 000 euro.
Förklaring:För Finlands ekonomiska framgång är det viktigt att se till att företagen har en fungerande och konkurrenskraftig författningsmiljö. För att den inre marknaden ska fungera krävs det en högklassig lagstiftning om den inre marknaden och en effektiv nationell verkställighet av den. För att internationaliseringen ska få stöd är det viktigt att de informations- och problemlösningstjänster som stöder medborgarnas, företagens och myndigheternas verksamhet på den inre marknaden utvecklas så att företagen och medborgarna bättre än tidigare kan dra nytta av EU:s inre marknad. Likaså är det viktigt att främja företagens samhällsansvar för att företagens konkurrenskraft ska få stöd.
Konkurrenslagstiftningen ses över så att ställningen för dem som lidit skada på grund av konkurrensförseelse förbättras. I enlighet med reformen av EU:s direktiv sätts sådana bestämmelser i kraft som gör det tydligare och enklare att söka ersättning för en skada som förorsakats av konkurrensförseelse. EU:s upphandlingsdirektiv förnyades våren 2014. I samband med reformerna tog man in större flexibilitet, mer information och fler tillsynsmekanismer och miljö- och socialpolitiska mål i regleringen. Ikraftsättandet av EU-direktiven förutsätter en total översyn av den nationella upphandlingslagstiftningen. Reformprocessen har gått vidare till beredning i en arbetsgrupp.
Totalreformen av EU:s bestämmelser om statligt stöd slutförs 2013—2014. Det är viktigt att försäkra sig om att finländska myndigheter och näringsidkare är väl informerade om principerna och skyldigheterna enligt de reviderade bestämmelserna. I synnerhet de skyldigheter som gäller utvärderingen av stödens verkningsfullhet, kraven på transparenta stöd och på öppenhet samt förhandskontrollen av stöden bör genomföras effektivt. Dessutom behövs ett uppföljningssystem. Genom dessa åtgärder kan stöden bättre inriktas på rätt sätt och man förebygger en snedvridning av konkurrensen. En central utgångspunkt i reformen av EU:s bestämmelser om statligt stöd är att stöd framöver allt mer sällan kommer att förhandsanmälas till kommissionen för godkännande. Av denna anledning behöver man utveckla ett nationellt förfarande för förhandsbedömning. Även olika stödformers användbarhet och eventuella andra alternativ för genomförandet behöver utvecklas. Genom förfarandet säkerställs det att de beslut som fattas på nationell nivå överensstämmer med EU:s bestämmelser om statligt stöd samtidigt som rättssäkerheten garanteras.
I enlighet med det konsumentpolitiska programmet framhävs det i konsumentpolitiken att konsumenternas färdigheter att klara av vardagslivet ska förbättras och konsumenternas rättigheter tillses samt den ansvarsfulla konkurrensen tryggas.
På grund av den ökade gränsöverskridande nätmarknadsföringen och näthandeln accentueras betydelsen av ett välfungerande transeuropeiskt system för konsumentskydd. Den tekniska säkerheten och tillförlitligheten hålls på en hög nivå. Det nationella genomförandet av reformen av EU:s produktlagstiftning bereds. Sommaren 2015 bör det nya direktivet om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor, det nya direktivet om pyrotekniska artiklar samt till vissa delar det nya direktivet om tryckbärande anordningar genomföras nationellt.
Heltäckande och tillförlitlig ekonomisk information från företagen ger olika intressentgrupper tillräcklig kunskap om företagens ekonomiska situation. Tillförlitlig och uppdaterad information om i synnerhet börsnoterade bolag är ett nödvändigt villkor för en effektivt fungerande kapitalmarknad. De administrativa kostnaderna lindras i fråga om små och medelstora företag, och en total översyn av bokföringslagen inleds. Systemet med revisorer ses över med beaktande av ny EU-lagstiftning.
Lokalmyndigheternas uppgifter i fråga om handels- och föreningsregistret centraliseras så att kvaliteten på tjänsterna kan garanteras och så att man också till denna del kan säkerställa produktivitetsnytta med hjälp av e-tjänster.
Ett välfungerande och konkurrenskraftigt system för immateriella rättigheter säkerställer att företagens innovationer och övriga immateriella egendom skyddas och används och att rättigheterna genomförs på ett effektivt sätt. Handlingsprogrammet för immateriellt värdeskapande som uppgjorts i enlighet med statsrådets principbeslut sträcker sig till 2017. Det är centralt att fortsättningsvis stärka utnyttjandet och verkställandet av rättigheterna genom att säkra tillgången till tjänster som knyter an till beviljandet och utnyttjandet av industriella rättigheter hos Patent- och registerstyrelsen i Finland parallellt med utvecklingen av de europeiska patent- och varumärkessystemen. I målet ingår också att utveckla ett domstolssystem som är internationellt konkurrenskraftigt. Andelen e-tjänster inom företagens och sammanslutningarnas registerförvaltning utökas. I fråga om öppnandet av de offentliga datalagren och den offentliga informationen går man vidare enligt de mål regeringen uppställt och inom ramen för befintliga resurser.
Arbets- och näringsministeriet verkställer programmet för bekämpning av grå ekonomi i enlighet med regeringsprogrammet bl.a. genom att revidera beställaransvarslagen. Den reglering som gäller företagen minskas från den period som inleddes 2013 i enlighet med de uppställda målen.
Målet vid utvärderingen av konsekvenserna för företagen av ny lagstiftning är en fungerande lagstiftningsmiljö som stöder företagens konkurrenskraft.
En välfungerande arbetsmarknad, en modern arbetslagstiftning och en god arbetslivskvalitet är konkurrensfördelar för företagen. Opartiska konkurrensförutsättningar för företagen främjas bl.a. genom arbetslagstiftningen. Jämlika konkurrensförutsättningar för företagen tryggas genom en totalreform av diskrimineringslagstiftningen och åtgärder genom vilka man försöker ta itu med de lägsta lönerna. I arbetstidslagen bereds ändringar som hänför sig till nollavtal och förutsättningarna för periodarbete och nattarbete.
Till politiksektorns uppgifter hör också beredskap för undantagsförhållanden. Verksamheten följer riktlinjerna i det nya principbeslut om försörjningsberedskap som antogs i december 2013 och vars genomförande fortsätter 2015.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande samhälleliga resultatmål för resultatområdet företagens omvärld, marknadsregleringen och arbetslivet för 2015:
- — Verksamhetsförhållandena på marknaden är för alla aktörer jämbördiga, konkurrensmöjligheterna förbättras och den ekonomiska försörjningsberedskapen är på en hög nivå.
- — Konsumenternas ställning är trygg, och både konsumenter och företagare litar på att marknaden fungerar.
- — Den tekniska säkerheten och tillförlitligheten i samhället och i företagen hålls på en hög nivå.
- — Företagens regleringsbörda slutar öka och man strävar aktivt efter att minska bördan. En ökning av den ekonomiska belastningen inklusive regelbördan som drabbar industrin undviks.
- — Tidsenliga system för industriella rättigheter främjar innovationer och en kommersialisering av varor och tjänster.
01. Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 10 816 000 euro.
Av anslaget får högst 360 000 euro användas till betalningar som föranleds av ett upphandlingskontrakt för tidningen Kuluttaja.
Förklaring:Konkurrens- och konsumentverket främjar marknadens funktionsduglighet. Målet är att trygga en sund och fungerande konkurrens och att öka effektiviteten inom ekonomin såväl i privat som offentlig verksamhet och att företagen handlar ansvarsfullt och att konsumenterna kan lita på att marknaden fungerar och att störningssituationer snabbt kan redas ut. Verket sköter även de övervakningsuppgifter som hör till konsumentombudsmannen. Dessutom arbetar verket allmänt för en fungerande konkurrens och konsumenternas ställning och handhar internationella uppgifter som tilldelats verket.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Konkurrens- och konsumentverket för 2015:
Vid inriktandet av verkets verksamhet beaktas regeringens strukturpolitiska program, programmet för främjande av sund konkurrens och det konsumentpolitiska programmet. Övervakningen av konkurrensbegränsningarna och de konkurrensfrämjande åtgärderna inriktas särskilt på fenomen som belastar den ekonomiska tillväxten och anpassningsförmågan. I verksamheten prioriteras bekämpningen av karteller och man ingriper i de begränsningar som är mest skadliga ur konsumentsynvinkel. Konsumenträttslig tillsyn, information och påverkan inriktas på branscher där det förekommer mest brister i fråga om marknadens funktion.Informationen om brister i marknadens funktion grundar sig på den konsumentrespons som fås från EU:s konsumenttavla för konsumentmarknaderna och databanken för konsumentförvaltningen.
Utfallet av de samhälleliga effektmålen följs med hjälp av en indikator som mäter marknadens funktionsduglighet (Market Performance Indicator MPI) och med hjälp av ett index som beskriver konsumenternas omvärld (Consumer Confidence Indicator CCI).
Verksamhetens resultat
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
Kostnadsmotsvarighet | |||
— Registret över paketreserörelser, de avgiftsbelagda prestationernas kostnadsmotsvarighet, % | 66 | 100 | 100 |
Produktion och kvalitetsledning | |||
Konkurrens- och konsumenttillsynen är effektiv och förebygger problem | |||
— Stärkt trovärdig politik mot "hard core"-karteller (intressentgruppernas bedömning 1—5) | 3,7 | > 4,0 | > 4,0 |
— Antalet föreslagna påföljdsavgifter i viktiga konkurrenstillsynsfrågor av kategori I och II (st.) | 0 | > 1 | > 1 |
— En övervakning av företagsförvärv som effektivt förhindrar konkurrensproblem i företagskoncentrationer (intressentgruppsbedömning 1—5) | 3,4 | > 3,7 | > 3,7 |
— Antalet fall där företag genom konsumentombudsmannens åtgärder har ändrat sin verksamhet i enlighet med konsumentskyddslagstiftningen | - | 130 | 130 |
— Säkerheternas tillräcklighet vid en paketreserörelses konkurs, % | 100 | 100 | 100 |
Konsumenterna har tillgång till webbtjänster som till sitt innehåll är aktuella och lättanvända och fungerar smidigt enligt självbetjäningsprincipen | |||
---|---|---|---|
— Antal besök på webbtjänsterna/månad | 168 000 | 120 000 | 130 000 |
Behandlingstiderna hålls på en skälig nivå | |||
— Inrikes konkurrensbegränsningsfall som varit över 3 år under behandling (antal) | 6 | 0 | 0 |
— Behandlingstiden för paketreserörelsers registreringsansökningar (dagar) | 2,4 | 7 | 7 |
Uppskattad fördelning av årsverken sektorsvis
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Främjande av marknadernas funktion | 18,5 | 30 | 29,5 |
Konkurrenstillsyn | 51,2 | 59 | 59 |
Konsumenträttslig tillsyn och ekonomiska gottgörelser | 32,2 | 27 | 28 |
Konsumentinformation | 12,3 | 7 | 7 |
Styrning av regional- och lokalförvaltningen | 3,5 | 6 | 6 |
Förvaltningstjänster | 25,9 | 22 | 21,5 |
Sammanlagt | 143,6 | 151 | 151 |
---|
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 143,6 | 151 | 151 |
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,2 | - | > 3,5 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2013 utfall |
2014 ordinarie budget |
2015 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 12 511 | 12 412 | 11 486 |
Bruttoinkomster | 1 125 | 1 050 | 670 |
Nettoutgifter | 11 386 | 11 362 | 10 816 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 2 294 | ||
— överförts till följande år | 1 845 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Produktivitetsavdrag (det gamla produktivitetsprogrammet) | -45 |
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna | -15 |
Indexhöjning av hyresutgifterna | 15 |
Löneglidningsinbesparing | -20 |
Lönejusteringar | 66 |
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna | -55 |
Sparbeslut | -400 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | 36 |
Ytterligare besparing i omkostnaderna | -128 |
Sammanlagt | -546 |
2015 budget | 10 816 000 |
2014 budget | 11 362 000 |
2013 bokslut | 10 936 727 |
03. Patent- och registerstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 2 016 000 euro.
Anslaget får också användas till medlemsavgifter till internationella organisationer och för projekt som hänför sig till internationell verksamhet
På grund av ansöknings-, anmälnings- och handläggningsförfarandena budgeteras inkomsterna under momentet i regel enligt kontantprincipen. Ersättningar som betalas till NTM-centralerna och magistraterna för uppdrag utförda som lokalmyndighet för Patent- och registerstyrelsen budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring: Patent- och registerstyrelsen har enligt lagen om Patent- och registerstyrelsen till uppgift att främja den tekniska och ekonomiska utvecklingen och sammanslutningsverksamheten i Finland och internationellt. Patent- och registerstyrelsen handlägger ansökningar som gäller industriella rättigheter och anmälningar som gäller sammanslutningar, för register över dem och tillhandahåller informationstjänster i anslutning till dessa uppgifter.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av handelsregisterlagen, föreningslagen och företags- och organisationsdatalagen. Genom lagändringen överförs magistraternas och NTM-centralernas lokalmyndighetsuppgifter till den del som gäller handels- och föreningsregistret till Patent- och registerstyrelsen från den 1 september 2015. Samtidigt överförs också de uppgifter vid magistraterna som gäller bostadsaktiebolag till Patent- och registerstyrelsen. Personalkonsekvenserna av överföringen är 12,5 årsverken per år.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för PRS för 2015:
Verksamhetens resultat
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
||
Funktionell effektivitet | ||||
Produktiviteten av arbetet | Produktivitetsförändring, % | +1,3 | +2,0 | +2,0 |
Resurshushållning | Förändring av styckkostnader, % | +2,4 | +2,0 | +2,0 |
Produktion och kvalitetsledning | ||||
Kundtillfredsställelse | Kundbedömning (1—5) | 4,0 | 4,0 | 4,0 |
E-tjänster | Patentansökningar, % | 92,5 | 90 | 90 |
Varumärkesansökningar, % | 55,3 | 60 | 75 | |
Anmälningar till handelsregistret, % | 57,9 | 65 | 75 | |
Anmälningar till föreningsregistret, % | 59,9 | 60 | 65 | |
Handläggningstid i genomsnitt | Nationella patentansökningar (år) | 2,6 | 2,4 | 2,4 |
Nationella varumärkesansökningar (mån) | 3,6 | 5 | 4 | |
Anmälningar till handelsregistret (dagar) | 10,8 | 8 | 7 | |
Föreningars etableringsanmälningar (dagar) | 52 | 60 | 40 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 416,4 | 412 | 412 |
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,7 | 3,5 | 3,5 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
2013 utfall |
2014 ordinarie budget |
2015 budgetprop. |
|
Offentligrättsliga prestationer som prissätts till självkostnadsvärde | |||
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— intäkter av försäljningen av prestationer | 48 769 | 47 357 | 47 357 |
— övriga intäkter | 147 | 88 | 88 |
Intäkter sammanlagt | 48 916 | 47 445 | 47 445 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 37 472 | 43 863 | 43 863 |
— andel av samkostnaderna | 12 839 | 8 628 | 8 628 |
Kostnader sammanlagt | 50 311 | 52 491 | 52 491 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | -1 395 | -5 046 | -5 046 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 97 | 90 | 90 |
---|
När tidpunkten för ikraftträdandet av det enhetliga patentskyddet står klar har verket beredskap att införa en separat avgift i samband med patentundersökningar.
Med medel under momentet betalas 555 000 euro som föranleds av kostnader för tillsynen över stiftelser och tillsynen över ombuden för industriellt rättsskydd. Motsvarande tillsynsavgifter intäktsförs under moment 11.19.09.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2013 utfall |
2014 ordinarie budget |
2015 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 50 607 | 49 615 | 49 498 |
Bruttoinkomster | 48 990 | 47 482 | 47 482 |
Nettoutgifter | 1 617 | 2 133 | 2 016 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 2 768 | ||
— överförts till följande år | 2 585 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Produktivitetsavdrag (det gamla produktivitetsprogrammet) | -45 |
Utgifter för tillsynen över ombud för industriellt rättsskydd | 55 |
Återföring av en överföring av engångsnatur | 231 |
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna | -3 |
Indexhöjning av hyresutgifterna | 3 |
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna | -10 |
Ytterligare besparing i omkostnaderna | -23 |
Öppnande av offentliga datalager (regeringsprog.) | -325 |
Sammanlagt | -117 |
2015 budget | 2 016 000 |
2014 budget | 2 133 000 |
2013 bokslut | 1 434 000 |
(04.) Konsumentforskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet slopas i budgeten.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Regeringens beslut om utgiftsbesparing | -100 |
Löneglidningsinbesparing | -6 |
Lönejusteringar | 14 |
Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50) | -1 776 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -7 |
Nivåförändring | 11 |
Sammanlagt | -1 864 |
2014 budget | 1 864 000 |
2013 bokslut | 2 206 000 |
05. Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 18 607 000 euro.
Vid nettobudgeteringen beaktas avgifter för kemikalieregistrets produktregister och för ackrediteringstjänster, arvoden som Europeiska kemikalieverket betalat på basis av kommissionens förordning (EG) nr 340/2008 samt den finansiering som fås av övriga parter för gemensamma projekt.
Förklaring:Ackrediteringstjänsten FINAS som finns i anslutning till Mätteknikcentralen MIKES övergår till Säkerhets- och kemikalieverket från och med den 1 januari 2015. I samband med överföringen av uppgifterna överförs sammanlagt 25 årsverken till verket.
Säkerhets- och kemikalieverket övervakar och främjar den tekniska säkerheten och överensstämmelsen med kraven hos produkter, tjänster och produktionssystem samt övervakar och främjar konsumentsäkerhet samt kemikaliers säkerhet och kvalitet.Verket är också nationell gruvmyndighet. Dessutom producerar verket ackrediteringstjänster som anger kompetens och tillförlitlighet, och främjar ackreditering. Målet är att förebygga skador på personer, egendom och miljön, förebygga olägenheter för hälsan och miljön och säkerställa den fria rörligheten för varor och tjänster som överensstämmer med föreskrivna krav. Verksamheten inriktas på industrin, handeln, primärproduktionen, verksamhetsutövarna, serviceproducenterna, den offentliga förvaltningen och enskilda medborgare.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet samt i fråga om produkttillsynen över kemikalier de övriga styrande ministerierna (jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet) preliminärt upp följande resultatmål för Säkerhets- och kemikalieverket för 2015:
- — Företagen och medborgarna agerar ansvarsfullt och tryggt och på eget initiativ.
- — Den tekniska säkerheten och överensstämmelsen med kraven i fråga om produkter, anläggningar och inrättningar förblir åtminstone på samma nivå som tidigare och antalet skador på människa, miljö och egendom minskar.
Verksamhetens resultat
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
Totalproduktivitet | |||
– Värdet på totalproduktivitetsindexet | 99 | 100 | 100 |
Kostnadsmotsvarighet | |||
— Kostnadsmotsvarighet vid avgiftsbelagd verksamhet | 92 | 100 | 100 |
Produktion och kvalitetsledning | |||
Tillsynen är riskbaserad och synlig | |||
— Tillsynsbesök och tillsynsfall | 6 179 | 4 920 | 5 120 |
— Tillstånd, anmälningar och registreringar inom tillsynen över anläggningar | 19 996 | 16 284 | 16 134 |
— Tillstånd, anmälningar och registreringar inom produkttillsynen | 5 043 | 4 317 | 3 912 |
— Tillstånd, anmälningar och registreringar inom produkttillsynen över kemikalier | 25 527 | 12 785 | 14 474 |
— Organ som Finas ackrediterat | 213 | 215 | 218 |
Serviceförmåga och kvalitet | |||
---|---|---|---|
— Andelen ärenden som handlagts inom utsatt tid, % | 95 | 89 | 89 |
— Kundtillfredsställelse (på skalan 1–5), FINAS | 4,4 | > 4 | > 4 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 223 | 225 | 250 |
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,5 | 3,5 | 3,5 |
Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.20.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2013 utfall |
2014 ordinarie budget |
2015 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 20 657 | 19 657 | 22 440 |
Bruttoinkomster | 1 550 | 1 100 | 3 833 |
Nettoutgifter | 19 107 | 18 557 | 18 607 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 1 603 | ||
— överförts till följande år | 726 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ackrediteringstjänsten FINAS (överföring från moment 32.20.(05)) | 420 |
Produktivitetsavdrag (det gamla produktivitetsprogrammet) | -55 |
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna | -26 |
Indexhöjning av hyresutgifterna | 20 |
Löneglidningsinbesparing | -33 |
Lönejusteringar | 88 |
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna | -93 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -51 |
Ytterligare besparing i omkostnaderna | -220 |
Sammanlagt | 50 |
2015 budget | 18 607 000 |
2014 budget | 18 557 000 |
2013 bokslut | 18 230 000 |
31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 4 731 000 euro.
Anslaget får användas
1) betalning av ersättningar enligt lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (713/2000) till dem som tillhandahåller ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster
2) rekrytering av projektpersonal motsvarande högst ett årsverke till Konkurrens- och konsumentverket
3) utveckling, utbildning av ekonomiska rådgivare och skuldrådgivare och till produktion av material samt till ett rapporteringssystem.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:I samband med budgetpropositionen har regeringen till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner (RP 83/2014 rd). Enligt propositionen ska privata närings- och yrkesutövare kunna söka sig till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning på samma sätt som andra personer med skuldsvårigheter.
Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen syftar till att underlätta gäldenärernas ställning när det gäller kreditarrangemang, stödja större livskompetens hos gäldenärerna och förebygga utslagning.
Den ersättning som betalas för ordnandet av tjänsterna bestäms enligt de grunder som arbets- och näringsministeriet fastställt så att ersättningen motsvarar de ändamålsenliga utgifter som föranleds av produktionen av tjänsterna. Ersättningen betalas till en kommun eller en annan serviceproducent som ingått avtal med regionförvaltningsverket. Om kommunen inte ordnar rådgivning ska regionförvaltningsverket ordna med rådgivning på något annat sätt, t.ex. som en köpt tjänst. Utbetalningen av ersättningen till kommunerna sköts av Konkurrens- och konsumentverket och till övriga serviceproducenter av regionförvaltningsverket.
Bedömning av fördelningen av statsandelarna
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Den ekonomiska rådgivningens och skuldrådgivningens resurser | |||
– Ekonomiska rådgivare och skuldrådgivare (årsv.) | 132 | 132 | 137 |
— Assistenter (årsv.) | 26 | 26 | 26 |
Statens ersättning för kostnaderna för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, % | 63 | 60 | 55 |
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för verksamheten för 2015:
- — Den genomsnittliga kötiden för nya kunder är högst 60 dagar (utfall 2013: 77 % av enheterna uppnådde målet för väntetiden).
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av en post av engångsnatur | -500 |
Utvidgning av verksamheten till att omfatta privata närings- och yrkesutövare | 220 |
Sammanlagt | -280 |
2015 budget | 4 731 000 |
2014 budget | 5 011 000 |
2013 bokslut | 5 211 000 |
50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag)
Under momentet beviljas 673 000 euro.
Anslaget får användas för att stödja verksamheten vid Kuluttajaliitto - Konsumentförbundet ry.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Kuluttajaliitto - Konsumentförbundet ry är konsumenternas intresseorganisation. I den egenskapen ger förbundet konsumenterna råd och delar ut och förmedlar konsumentinformation.
- — Hushållens möjlighet att fungera bättre och effektivare samt konsumenternas egna verksamhetsbetingelser förbättras i och med organisationens medverkan.
2015 budget | 673 000 |
2014 budget | 673 000 |
2013 bokslut | 773 000 |
51. Vissa former av sjömansservice (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 2 579 000 euro.
Anslaget får användas
1) med stöd av sjömansservicelagen (447/2007) till betalning av statsandelen för tjänster avsedda för främjande av sjömäns välfärd
2) med stöd av lagen om ersättning av statsmedel för sjömäns resekostnader (1068/2013), till betalning av ersättning till arbetsgivare för sjömäns resekostnader
Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Sjömansservicebyråns utgifter har även finansierats med medel under moment 31.30.50. Avsikten är att lagen om lästavgift ska upphävas, och understödet på 499 000 euro för sjömansserviceverksamhet är avsett att betalas med medel under detta moment.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Statens andel av sjömansservicebyråns utgifter | 1 079 000 |
Statens andel till arbetsgivarna för vissa resekostnader för sjömän | 1 500 000 |
Sammanlagt | 2 579 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Överföring från moment 31.30.(50) | 499 |
Sammanlagt | 499 |
2015 budget | 2 579 000 |
2014 budget | 2 080 000 |
2013 bokslut | 2 001 939 |
95. Vissa rättegångskostnader och ersättningar (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 20 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av rättegångskostnader föranledda av grupptalan enligt lagen om grupptalan (444/2007)
2) till betalning av de rättegångskostnader som staten åläggs att betala Konkurrens- och konsumentverkets motpart i en rättsprocess som avses i konkurrenslagen (948/2011)
3) till betalning av de rättegångskostnader som staten åläggs att betala Energimyndighetens motpart i en rättsprocess som avses i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden (590/2013), elmarknadslagen (588/2013) och naturgasmarknadslagen (508/2000).
Förklaring:Att driva en process med grupptalan kan kräva betydande resurser som inte kan förutses på förhand. Grupptalan föranleder rättegångskostnader för staten, om konsumentombudsmannen förlorar talan.
Konkurrens- och konsumentverket förutsätts med stöd av konkurrenslagen vidta åtgärder för att bestraffa förbjudna konkurrensbegränsningar genom att göra en framställning till marknadsdomstolen om bestämmande av påföljdsavgift, när de förutsättningar som föreskrivs i lagen föreligger. Konkurrens- och konsumentverket ska också ingripa i företagsköp som förhindrar konkurrens på den finländska marknaden eller på en väsentlig del av den. Konkurrens- och konsumentverket kan fastställa villkor för ett företagsköp eller göra en framställning till marknadsdomstolen om att förbjuda ett företagsköp. Behandlingen av Konkurrens- och konsumentverkets beslut och framställningar vid marknadsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen är förknippad med en risk för att staten blir skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader, om Konkurrens- och konsumentverket förlorar målet.
Energimyndighetens uppgift är att övervaka efterlevnaden av el- och naturgasmarknadslagarna och av EU:s lagstiftning om den inre marknaden för el och naturgas. Det förutsätts att Energimyndigheten med stöd av lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden vidtar åtgärder för att bestraffa verksamhet som står i strid med den lagen och med EU:s lagstiftning om den inre marknaden för el och naturgas genom att göra en framställning till marknadsdomstolen om bestämmande av en påföljdsavgift, när förutsättningar enligt lagen föreligger. Behandlingen av Energimyndighetens beslut och framställningar vid marknadsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen är förknippad med en risk för att staten blir skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader, om Energimyndigheten förlorar målet.
2015 budget | 20 000 |
2014 budget | 20 000 |
2013 bokslut | — |