Statsbudgeten 2015
30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik
Förklaring:Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitik understöds kompetensutveckling hos arbetskraften, företagstillväxt och ny företagsverksamhet och bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken påverkar man också de långsiktiga förändringar i verksamhetsmiljön som föranleds av globaliseringen, den åldrande befolkningen och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen medför.
Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken genomförs med hjälp av offentliga arbetskrafts- och företagstjänster och företagsfinansiering. Sysselsättnings- och företagspolitiken fokuserar på att minska arbetslösheten och på att påskynda tillväxten genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet, förnyelse i företag och företagsinvesteringar och genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens. Tjänsterna inriktas främst på att främja de små och medelstora företagens tillväxt, utveckling och internationalisering. Företagsutveckling, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i arbetskarriärerna stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning och tjänster för utveckling av företagsverksamheten enligt företagens behov. Tillkomsten av nya företag främjas med startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i det första skedet av företagets livscykel.
Arbetskrafts- och företagstjänsterna syftar till att stödja tillgången på kunnig arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökande och företagande. Kärnservicen för TE-byrån är en arbetsförmedling som stöder snabb sysselsättning och besättning av lediga arbetsplatser så effektivt som möjligt. För att göra arbetsförmedlingen effektivare ökar TE-byråerna i betydande grad arbetserbjudandena till arbetslösa. Målet är att andelen arbetsplatser som besätts genom arbetserbjudanden ska öka betydligt. Arbetserbjudanden ges till alla arbetslösa som har tillräckliga arbetsmarknadsfärdigheter och bidrar till att öka den regionala och professionella rörligheten. Sådana sanktioner i anslutning till utkomstskyddet för arbetslösa som hänför sig till arbetssökande och aktiva åtgärder tillämpas på ett konsekvent sätt. Klienter som har bristande arbetsmarknadsfärdigheter eller som på grund av strukturomvandlingar är tvungna att överväga att ge sig in i en ny bransch erbjuds handledning i syfte att öka deras kunskaper och förbättra deras möjligheter att få jobb. Modellen med flerkanalsservice utvecklas och möjligheterna till elektronisk kommunikation utvidgas. Vid användningen av lönesubventioner prioriteras företagens rekrytering av arbetstagare. Vid produktionen av arbetskrafts- och företagstjänster samarbetar man med andra serviceproducenter i de regionala företagstjänsterna och servicecentralerna för arbetskraft.
Ungas och nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden stöds genom en effektivisering av samhällsgarantin för unga. Alla arbetslösa under 25 år och alla arbetslösa under 30 år som nyutexaminerats erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller någon annan sysselsättningsstödjande service senast innan en arbetslöshetsperiod på tre månader har gått ut. Unga som saknar yrkesutbildning styrs primärt till yrkesutbildning, läroavtalsutbildning eller andra former av lärande i arbetet. Unga som avlagt examen styrs till att söka lediga arbetsplatser och vid behov stöds sysselsättningen av dem med hjälp av lönesubvention och Sanssi-kortet som grundar sig därpå. Företagandet bland unga stöds genom att utvidga verksamhetsmodellen med företagarverkstäder för unga till hela landet. I kommunförsöksprojekten utvecklas informationsgången och samarbetet mellan myndigheter och andra aktörer när det gäller att stödja de unga.
Långtidsarbetslösheten minskas genom reformer som träder i kraft vid ingången av 2015 och som gäller sysselsättningsfrämjande multiprofessionell samservice samt finansieringen av arbetsmarknadsstödet. Genom en lag som träder i kraft vid ingången av 2015 permanentas nätverket av servicecentraler för arbetskraft och centralernas verksamhet utsträcks till att omfatta hela landet. Reformerna syftar till att öka och utveckla samarbetet mellan staten och kommunerna när det gäller organiseringen av tjänster för långtidsarbetslösa och finansiering av tjänsterna. Samtidigt riktas lönesubventioner och annan arbetskraftsservice till långtidsarbetslösa och andra personer i svag arbetsmarknadsställning. I det kommunförsök för sysselsättning som avslutas år 2015 samordnar kommunerna organiseringen av tjänsterna för långtidsarbetslösa i försökskommunerna och svarar för att tjänsterna fungerar som helhet. Integreringen av invandrare effektiviseras genom ökad integrationsutbildning.
Antal personer i medeltal (årsv.) som omfattas av arbetskraftstjänster under ett år (inkluderar inte åtgärder som finansieras med medel ur ESF-programmet)
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Lönesubventionerat arbete | |||
— Statsförvaltningen | 825 | 1 000 | 900 |
— Kommuner och samkommuner | 6 061 | 6 320 | 6 780 |
— Privata sektorn | 14 858 | 15 300 | 15 350 |
Startpeng | 3 857 | 4 360 | 3 570 |
Arbetskraftsutbildning | 23 919 | 17 770 | 19 200 |
Träningar | 2 329 | 2 970 | 3 440 |
Sammanlagt | 51 849 | 47 720 | 49 240 |
Arbetsprövning | 11 220 | 13 500 | 13 500 |
Sammanlagt | 63 069 | 61 220 | 62 740 |
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp samhälleliga effektmål som är härledda från riktlinjerna för koncernstrategins mål och resultatområdets övriga strategier. De samhälleliga effektmålen för resultatområdet sysselsättning och företagsamhet för 2015 är följande:
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
— Andelen verksamhetsställen som haft rekryteringsproblem, högst % | 28 | 29 | 26 |
— Arbetslöshetsgraden bland personer under 25 år, högst % | 19,9 | 15,6 | 15 |
— Arbetslöshetsgraden bland utlänningar, högst % | 28,4 | 17,9 | 20 |
— Antalet svårsysselsatta, högst personer | 159 325 | 146 000 | 150 000 |
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån., högst % | 40 | 29 | 29 |
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland personer under 25 år, högst % | 25,6 | 10 | 10 |
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland personer under 25 år, högst % | 37 | 13 | 13 |
— Antalet nya företag | 7 948 | 8 780 | 9 000 |
01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 153 838 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till betalning av utgifter för försöks- och utvecklingsprojekt inom den offentliga arbetskraftsservicen med undantag för projekt som gäller arbetskraftsutbildning, vilka finansieras med medel under moment 32.30.51
2) för utveckling av arbetsförvaltningen i närområdena.
Arbets- och näringsministeriet beslutar hur stor andel av det anslag som är avsett för arbets- och näringsbyråernas omkostnader som ska användas för sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen.
Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättning samt om ändring av vissa lagar som har samband med den. Med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen avses en samarbetsmodell där arbets- och näringsbyråerna, kommunerna och Folkpensionsanstalten tillsammans bedömer den arbetslösas servicebehov, ordnar tjänster för arbetslösa som behöver samservice så att dessa bildar helheter som är ändamålsenliga med tanke på sysselsättningen, och tillsammans ansvarar för att sysselsättningsprocessen går vidare och för uppföljningen av den. Avsikten är inte att det ska inrättas en ny, självständig organisation för samservicen, utan det är meningen att varje myndighet som omfattas av verksamhetsmodellen ska arbeta inom ramen för sina egna befogenheter.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för arbets- och näringsbyråerna för 2015:
Verksamhetens resultat
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Serviceförmåga och kvalitet | |||
— andelen positiva serviceerfarenheter bland arbetsgivarkunder, minst, % | 60 | 69 | 69 |
— andelen positiva serviceerfarenheter bland arbetssökande kunder, minst, % | 60 | 65 | 65 |
— andelen arbetsplatser som besatts genom arbetserbjudanden eller annars av en sökande från en byrå (inkl. ansökningsställena), minst, % | 11,4 | 22 | 30 |
— nyttjandegrad för webbtjänster för arbetssökande, minst, % | 39 | - | 60 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 2 919 | 3 053 | 2 817 |
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,0 | - | > 3,2 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2013 utfall |
2014 ordinarie budget |
2015 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 164 046 | 157 361 | 154 238 |
Bruttoinkomster | 3 820 | 400 | 400 |
Nettoutgifter | 160 226 | 156 961 | 153 838 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 13 688 | ||
— överförts till följande år | 14 437 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Den offentliga förvaltningens gemensamma kundservice (överföring till moment 28.40.03) | -21 |
Produktivitetsavdrag (det gamla produktivitetsprogrammet) | -4 134 |
Verställande av strukturpolitiska åtgärder (överföring till moment 32.30.51) | 5 000 |
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna | -212 |
Indexhöjning av hyresutgifterna | 221 |
Koncentrering av statens skadeståndsverksamhet (överföring till moment 28.50.50) | -8 |
Löneglidningsinbesparing | -266 |
Lönejusteringar | 873 |
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna | -758 |
Sparbeslut | -2 000 |
Ytterligare besparing i omkostnaderna | -1 818 |
Sammanlagt | -3 123 |
2015 budget | 153 838 000 |
2014 I tilläggsb. | 2 500 000 |
2014 budget | 156 961 000 |
2013 bokslut | 160 975 000 |
44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 5 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av transportstöd i enlighet med statsrådets förordning om regionalt transportstöd som utfärdats med stöd av statsunderstödslagen (688/2001).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Genom statsrådets förordning om transportstöd har tilllämpningen av systemet med transportstöd förlängts till utgången av 2017.
Transportstöd betalas till små och medelstora företag med verksamhet i glest bebyggda områden, dvs. NUTS 2-regionerna i östra och norra Finland samt den ekonomiska regionen Saarijärvi-Viitasaari, för långa varutransporter. Målet med transportstödsystemet är att minska de extra kostnader som föranleds företagsverksamheten i avlägsna och glest befolkade områden för transportsträckor som är längre än genomsnittet och på så sätt upprätthålla och öka företagsverksamheten på dessa områden.
Transportstöd betalas till ca 300 små och medelstora företag.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Nivåförändring | -67 |
Sammanlagt | -67 |
2015 budget | 5 000 000 |
2014 budget | 5 067 000 |
2013 bokslut | 5 039 000 |
45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 24 980 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av stöd i enlighet med lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (1336/2006)
2) till betalning av stöd i enlighet med lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (9/2014).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
År 2015 får nya förbindelser om investeringar med sysselsättningsfrämjande effekt ingås till ett belopp av högst 21 678 000 euro.
Om en del av bevillningsfullmakten för 2014 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas ännu år 2015 till ett belopp av högst 15 000 000 euro.
Förklaring:Motiveringen till att den oanvända delen av fullmakten överförs från 2014 till 2015 är i synnerhet de åtgärder som ska vidtas inom områden med plötslig strukturomvandling. Inom dessa områden pågår aktivering och förberedelser för projekt av vilka en del genomförs först under 2015.
Stöden under momentet riktas till projekt som främjar internationalisering, tillväxt, förnyelse och kompetens i små och medelstora företag.
Avsikten är att av fullmakten under momentet används
- — 10 000 000 euro för att främja internationalisering i små och medelstora företag,
- — 3 000 000 euro i områden och branscher med plötslig strukturomvandling och
- — 2 000 000 euro för att främja små och medelstora företags uppfinningar, dvs. utveckling och kommersialisering av innovativa produkter, tjänster och produktionsmetoder.
Understöden enligt momentet bedöms bidra till uppkomsten av 800 nya arbetstillfällen och 90 nya företag.
Genom den fullmakt som riktas till att främja internationalisering i små- och medelstora företag förbättras i betydande grad uppskattningsvis ca 300 små- och medelstora företags beredskap att inleda internationell affärsverksamhet eller utvidga den internationella affärsverksamheten. Av fullmakten beviljas understöd till små och medelstora företag för projekt och åtgärder som förbättrar deras beredskap för internationalisering.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2015 | 20 573 | 12 818 | 4 178 | 400 | 37 969 |
Förbindelser år 2015 | 4 407 | 8 200 | 5 700 | 3 371 | 21 678 |
Utgifter sammanlagt | 24 980 | 21 018 | 9 878 | 3 771 | 59 647 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justeringar av det anslag som står till förfogande för betalning | -3 259 |
Stöd för främjande av internationalisering i små och medelstora företag | 3 500 |
Understöd för utveckling av företagens verksamhetsmiljö (överföring från moment 32.30.64) | 500 |
Uppfinningsverksamhet (överföring från moment 32.20.41) | 750 |
Ändring av utbetalningen av fullmaktsökningen i II tilläggsbudg. 2014 | 1 400 |
Sparbeslut | -7 150 |
Sammanlagt | -4 259 |
2015 budget | 24 980 000 |
2014 II tilläggsb. | 500 000 |
2014 budget | 29 239 000 |
2013 bokslut | 24 176 476 |
50. Lönegaranti (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 43 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter enligt lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000)
2) till betalning av fordringar som återkrävts och ska återbetalas och räntor på dem
3) till betalning av myndigheternas avgifter och rättegångskostnader som anknyter till förfarandet med lönegaranti samt av konkurskostnader, till ett belopp av högst 673 000 euro.
Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.
Förklaring:Genom systemet med lönegaranti kan utbetalningen av de fordringar som de anställda har i anslutning till anställningsförhållandet tryggas vid arbetsgivarens konkurs eller vid annan betalningsoförmåga. Som lönegaranti kan sådana fordringar betalas som följer av ett anställningsförhållande och som arbetsgivaren skulle ha varit skyldig att betala arbetstagaren.
De inkomster på 42 327 000 euro som motsvarar utgifterna för lönegarantierna har antecknats under moment 12.32.31.
De uppskattade räntorna på 1 000 000 euro på återbäringen av lönegarantier har budgeterats under moment 12.32.99.
Jämförelsetal för lönegarantin
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Betalningar enligt lönegarantin (1 000 euro) | 39 035 | 37 000 | 43 000 |
Betalningar enligt lönegarantin som återkrävts av arbetsgivarna (1 000 euro) | 6 513 | 6 000 | 6 900 |
Antalet arbetstagare som fått betalning enligt lönegarantin | 9 306 | 8 800 | 9 600 |
Antalet arbetsgivare som fått lönegarantibeslut | 2 572 | 2 400 | 2 600 |
Genomsnittlig tid för handläggning av ansökningar (dagar) | 61 | 60 | 65 |
Andelen ansökningar som handlagts på kortare tid än 2 månader (%) | 65 | 65 | 65 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Nivåförändring | 6 000 |
Sammanlagt | 6 000 |
2015 budget | 43 000 000 |
2014 budget | 37 000 000 |
2013 bokslut | 39 111 257 |
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 563 899 000 euro.
Anslaget får användas
1) till upphandling av sakkunnigbedömningar, prövning, träning och arbetskraftsutbildning och sysselsättningspolitiskt understöd samt till betalning av kostnadsersättningar till dem som söker sig till arbete och tjänster och dem som deltar i tjänster och sakkunnigbedömningar och till betalning av stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012)
2) till betalning av utgifter som föranleds av information, anbudsförfrågan och upphandlingsannonsering inom ramen för arbetskraftsutbildningen, betalning av utgifter för utvecklings-, försöks- och utredningsarbete som stöder planeringen och upphandlingen av arbetskraftsutbildning och för upphandling av utbildnings- och konsulttjänster samt för avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke för uppgifter i anslutning till arbetskraftsutbildningen
3) för anskaffning av utbildning och inkvartering som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
4) i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, till ersättning av andra lönekostnader än semesterpremie för avlöning av personal motsvarande högst 900 årsverken vid statens ämbetsverk och inrättningar, med en månadslön på högst 3 100 euro per person, samt till betalning av motsvarande semesterpremie
5) till betalning av lönesubvention i enlighet med 7 kap. 7 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice till ett belopp av högst 2 000 euro i månaden per person samt till betalning av semesterpremie motsvarande högst 65 procents arbetstid
6) till betalning av startpeng och annan lönesubvention än sådan som avses i 5 punkten samt till betalning av tilläggstöd till kommunerna i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice
7) till kostnader för försäkringsskydd enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice
8) till betalning av utgifter på högst 437 000 euro för yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena så som närmare föreskrivs av arbets- och näringsministeriet
9) till utgifter för avlöning av andra personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft än sådana som anställts vid universitet, och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande
10) till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts vid universitet innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande, med en månadslön på högst 3 100 euro
11) till upphandling av service för utveckling av företagsverksamhet enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice till ett belopp av högst 10 000 000 euro
12) till betalning av arvoden till ett belopp av högst 2 000 000 euro till föreningar och stiftelser i kommunförsökskommunerna som skaffar en arbetsplats efter lönesubventionsperioden till sådana långtidsarbetslösa som varit anställda hos dem och högst 2 000 000 euro för betalning av resultatpremier till de kommuner som deltar i kommunförsöket på det sätt som beslutats av arbets- och näringsministeriet.
Mervärdesskatteutgifter med anknytning till utgifter som betalas med medel under momentet har budgeterats under moment 32.01.29 för mervärdesskatteutgifter inom ministeriets förvaltningsområde.
Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.
Av överföringsutgifterna budgeteras lönesubventionen, startpengen och det sysselsättningspolitiska understödet enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.
År 2015 får upphandlingen av arbetskraftsutbildning föranleda staten utgifter efter år 2015 högst 90 000 000 euro.
Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, där den regionala garantin enligt lagen föreslås bli slopad och unga som saknar yrkesutbildning ges rätt till kostnadsersättning under tiden i arbetsprövning. Avsikten är att kostnaderna för ordnande av arbete inte längre ska ersättas när en person anställs hos staten. En registrerad förening och registrerad stiftelse som sysselsätter en långtidsarbetslös person i uppgifter som inte har samband med näringsverksamhet ska kunna betalas lönesubvention som utgör 100 procent av de lönekostnader som motsvarar högst 65 procents arbetstid. Stöd ska emellertid kunna betalas till högst det belopp som fastställs i statsbudgeten. Dessutom ska föreningen eller stiftelsen kunna betalas ersättning för semesterpremier motsvarande högst 65 procents arbetstid.
Med medel under momentet ska i fortsättningen även finansieras andelen grunddel av lönesubventionen och startpengen för dem som får arbetsmarknadsstöd, som tidigare har finansierats med medel under moment 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Sakkunnigbedömningar | 4 000 000 |
Arbetsprövning och träning | 27 570 000 |
Upphandling av arbetskraftsutbildning | |
— Yrkesutbildning | 150 400 000 |
— Integrationsutbildning | 52 000 000 |
Utvecklings-, informations- och annonseringsverksamhet för arbetskraftsutbildning | 1 300 000 |
Utbildning som anskaffas vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten | 1 500 000 |
Sammanlagt | 205 200 000 |
---|---|
Startpeng | 31 700 000 |
Lönesubventionerat arbete | |
— Statsförvaltningen | 27 750 000 |
— Kommuner och samkommuner | 69 650 000 |
— Privata sektorn | 153 650 000 |
Sammanlagt | 251 050 000 |
Sysselsättningspolitiskt understöd | 26 000 000 |
Kompensationer | 3 042 000 |
Försäkringsskydd | 900 000 |
Yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena (högst) | 437 000 |
Upphandling av utvecklingstjänster för företagsverksamhet (högst) | 10 000 000 |
Resultatpremier som betalas till kommunförsökskommunerna (högst) | 4 000 000 |
Alla sammanlagt | 563 899 000 |
Anslaget under momentet kan användas inom områden och branscher med plötslig strukturomvandling.
Försörjningen under utbildningstiden för dem som deltar i arbetskraftsutbildning och träning tryggas med medel under moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.
Samhälleliga effektmål
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 mål |
|
— andelen arbetslösa efter 3 månaders yrkesinriktad arbetskraftsutbildning, högst, % | 37 | 31 | 36 |
— andelen arbetslösa efter 3 månaders lönesubventionerat arbete, högst, % | 46,7 | 45 | 45 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Arbetskraftsutbildning | |||||
Förbindelser som ingåtts före år 2015 | 75 207 | 21 006 | 3 501 | - | 99 714 |
Förbindelser år 2015 | - | 66 000 | 21 000 | 3 000 | 90 000 |
Utgifter sammanlagt | 75 207 | 87 006 | 24 501 | 3 000 | 189 714 |
---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Andelen grunddel av lönesubventionen och startpengen för dem som får arbetsmarknadsstöd (överföring från moment 33.20.52) | 125 000 |
Den regionala garantin i fråga om sysselsättningen avskaffas | -800 |
Integrationsutbildning | 7 000 |
Verkställande av strukturpolitiska åtgärder (överföring till moment 32.30.01) | -5 000 |
Överföring till moment 29.30.32 | -7 500 |
Sparbeslut | -50 000 |
Nivåförändring | -8 776 |
Sammanlagt | 59 924 |
2015 budget | 563 899 000 |
2014 II tilläggsb. | 3 000 000 |
2014 I tilläggsb. | -2 500 000 |
2014 budget | 503 975 000 |
2013 bokslut | 579 254 000 |
64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 8 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av understöd i enlighet med statsrådets förordning om investeringsunderstöd i sysselsättningsfrämjande syfte och sysselsättningsarbetsprogram (1075/2012) som utfärdats med stöd av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012)
2) till betalning av understöd enligt 1—2 kap. i statsrådets förordning om användningen av vissa sysselsättningsanslag (1345/2002) som utfärdats med stöd av lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002).
Mervärdesskatteutgifter med anknytning till investeringsutgifter som betalas med medel under momentet och som har samband med statens sysselsättningsarbetsprogram har budgeterats under moment 32.01.29 för mervärdesskatteutgifter inom ministeriets förvaltningsområde.
Med medel under momentet får även investeringsutgifter betalas.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med medel under momentet betalas kostnader som föranleds av förbindelser som ingåtts före 2015. Investeringsunderstödet i sysselsättningsfrämjande syfte och sysselsättningsprogrammet enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) och förordningen om investeringsunderstöd i sysselsättningsfrämjande syfte och sysselsättningsarbetsprogram (1075/2012) har slopats. Investeringsunderstödet i sysselsättningsfrämjande syfte har delvis ersatts med understödet för utvecklande av företagens verksamhetsmiljö enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (9/2014) som finansieras med medel under moment 32.30.45.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2015 | 8 000 | 5 000 | 2 900 | 15 900 |
Utgifter sammanlagt | 8 000 | 5 000 | 2 900 | 15 900 |
---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Understöd för utveckling av företagens verksamhetsmiljö (överföring från moment 32.30.45) | -500 |
Nivåförändring | 1 344 |
Sammanlagt | 844 |
2015 budget | 8 000 000 |
2014 budget | 7 156 000 |
2013 bokslut | 14 303 218 |