Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter
         10. Trafiknätet
         20. Myndighetstjänster för trafiken
         30. Stöd till trafiken och köp av tjänster
              42. Statsunderstöd för utbildning
              43. Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport
              46. Miljöstöd för fartygsinvesteringar
              (50.) Statsunderstöd ur lästavgifterna
              51. Prisstöd för lotsning
              63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster
              64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården
              66. Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster
         40. Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation
         50. Forskning
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2015

30. Stöd till trafiken och köp av tjänsterPDF-versio

Förklaring: Målet för sjöfartspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen. Behovet av en egen handelsflotta är accentuerat för att Finland är avsides beläget och för att utrikeshandeln är beroende av sjötransporterna över Östersjön. Enbart aspekterna på försörjningsberedskapen kräver ett tillräckligt stort inhemskt tonnage. Den finska handelsflottan har gått bakåt i utvecklingen på 2000-talet, men under de senaste två åren har klart fler fartyg än tidigare skrivits in i handelsfartygsförteckningen. Handelsflottans genomsnittsålder är dock fortfarande högre än EU-medeltalet.

I fjärrtrafiken kan kollektivtrafikens basservicenivå tryggas genom köp av trafik eller genom beviljande av ensamrätt som kompensation för skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster när det inte uppstår tillräckliga förbindelser på marknadsvillkor. Basservicenivån granskas på trafiksystemnivå, dvs. det är nog att destinationen nås med en enda trafikform.

Kollektivtrafiksystemet utvecklas kraftigt i riktning mot servicenivåtänkande. Den servicenivå som tillhandahålls bygger på kundernas behov, samhälleliga mål och tillgängliga resurser. I de fyra största stadsregionerna är målet kollektivtrafik som kan konkurrera med privatbilismen särskilt i fråga om arbetsresor. I de medelstora stadsregionerna eftersträvas ett attraktivt utbud av kollektivtrafik. I små stadsregioner och i glesbygder som är belägna nära stadsregioner eftersträvas basservicenivå för kollektivtrafiken.

Enligt kollektivtrafiklagen ändrades sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen sker etappvis före den 2 december 2019. Ändringen inverkar även på de biljettyper som får statsunderstöd.

Utvecklandet av passagerarinformation, informationssystem och gemensamma betalningssystem för kollektivtrafiken främjas. På lång sikt kommer den statliga finansieringen enbart att användas till att köpa trafik av eller understödja trafik hos sådana aktörer som förbinder sig till arbetet med att utveckla gemensamma betalnings- och informationssystem för kollektivtrafiken.

Den service som tillhandahålls av färjor inom skärgårdstrafiken och förbindelsefartyg tryggas på nuvarande nivå.

Stöd till trafiken och köp av tjänster (mn euro)

 2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
    
Sjötrafik (43, 46, 50, 51)   
Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (43)85,084,786,4
Miljöstöd för fartygsinvesteringar (46)38,020,0-
Statsunderstöd ur lästavgifterna (50)1,00,8-
Prisstöd för lotsning (51)4,24,24,2
Köp av kollektivtrafik och statsunderstöd (42, 63, 64, 66)   
Statsunderstöd för utbildning (42)0,80,80,8
Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (63)100,2102,598,9
Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (64)12,710,712,2
Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (66)-5,35,3
Sammanlagt241,9229,1207,9

42. Statsunderstöd för utbildning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 841 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd för kostnader för ordnande av yrkesutbildning inom järnvägstrafiken.

Förklaring: Anslaget är avsett för en läroanstalt, eller dess aktiebolag, som erbjuder övergripande yrkesutbildning inom järnvägsbranschen för olika uppgifter och som är oberoende av aktörerna inom järnvägsbranschen.


2015 budget841 000
2014 budget841 000
2013 bokslut841 000

43. Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 86 420 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av stöd enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007) till fartyg som är upptagna i handelsfartygsförteckningen.

Förklaring: Det stöd som betalas till fartygen motsvarar beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett ovan avsett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de socialskyddsavgifter som arbetsgivaren har betalat för inkomsten samt de sjömanspensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremier liksom den andel av premierna för grupplivförsäkring för fritiden och tilläggsförsäkringen i fritidsförsäkringen som arbetsgivaren betalar. För begränsat skattskyldigas del motsvarar stödet endast den verkställda källskattens belopp och det belopp av socialskyddsavgiften som arbetsgivaren betalat.

År 2015 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2014—30.6.2015. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares socialskyddsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2014—31.10.2015 i fråga om arbetsgivarprestationer som lämnats och betalats till skatteförvaltningen.

År 2013 betalades det ca 85 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det 2015 i handelsfartygsförteckningen finns 116 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 98 lastfartyg och 18 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt närmare 1 578 937 ton. År 2013 var stödet till de lastfartyg som erhöll stöd i genomsnitt 375 823 euro per fartyg och andelen av bruttolönerna ca 37,6 %. År 2013 var stödet till de passagerarfartyg som erhöll stöd i genomsnitt 2 417 276 euro per fartyg och andelen av de bruttolöner som betalades för sjöarbete ca 33,5 %.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ändringen av anslagsnivån enligt flotta1 720
Sammanlagt1 720

2015 budget86 420 000
2014 budget84 700 000
2013 bokslut84 962 723

46. Miljöstöd för fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas inget anslag.

Fullmakt

År 2015 får förbindelser enligt de fullmakter som beviljats tidigare år ingås för att bevilja miljöstöd för rederiers fartygsinvesteringar till den del som fullmakten inte har använts.

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring-20 000
Sammanlagt-20 000

2015 budget
2014 II tilläggsb.
2014 budget20 000 000
2013 bokslut38 000 000

(50.) Statsunderstöd ur lästavgifterna (förslagsanslag)

Förklaring: Det föreslås att momentet slopas i budgeten. Lästavgift ska inte längre tas ut och lagen om lästavgift (189/1936) upphävs som budgetlag.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Överföring till moment 26.20.01-241
Överföring till moment 29.01.51-48
Överföring till moment 29.80.50-12
Överföring till moment 32.40.51-499
Sammanlagt-800

2014 I tilläggsb.151 000
2014 budget800 000
2013 bokslut970 000

51. Prisstöd för lotsning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 4 200 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av prisstöd för lotsning i Saimenområdet i enlighet med lotsningslagen (940/2003).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Enligt lotsningslagen tas det på Saima kanal och Saimens vattenområde ut en lotsningsavgift som grundar sig på ett nedsatt pris per enhet. Det nedsatta priset per enhet är maximalt två tredjedelar av det ordinarie priset per enhet. Av den anledningen är det meningen att prisstöd enligt momentet ska betalas för företagsekonomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimenområdet till det företag som producerar lotsningstjänster.

Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenområdet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen ersätts så att ersättningen är högst lika stor som underskottet för Saimenområdet (inkl. kanalen).


2015 budget4 200 000
2014 budget4 200 000
2013 bokslut4 200 000

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 98 899 000 euro.

Anslaget får användas för

1) ersättningar till trafikidkare i enlighet med avtalen om allmän trafik så som det föreskrivs i trafikavtalsförordningen (EG) nr 1370/2007

2) köp av tågtrafiktjänster

3) köp av flygtrafiktjänster

4) köp av fartygstrafiktjänster för Kvarken

5) köp av region- och lokaltrafik och ersättning för fullgörande av prisskyldigheterna

6) stöd för kollektivtrafiken i de stora stadsregionerna

7) stöd för kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna

8) projekt för utvecklande av kollektivtrafiken och andra utgifter som främjar användningen av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrning.

Av anslaget får beviljas understöd till kommuner och andra sammanslutningar i enlighet med statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik (1273/2013).

Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Anslaget är avsett för utgifter som avses i kollektivtrafiklagen (869/2009) samt för vissa utgifter som hänförs till produktion av kollektivtrafiktjänster och främjande och utvecklande av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrning.

Enligt kollektivtrafiklagen ändrades sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen sker etappvis före den 2 december 2019. Det ändrade sättet att ordna kollektivtrafiken innebär att staten ersätter regionala köp i regel direkt till trafikidkaren utan att stödja kommunerna. Kommunerna betalar även i fortsättningen sin andel av kostnaderna. Staten får biljettinkomsterna, som budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Med hänsyn till 2015 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 4 452 000 euro som biljettinkomster, som har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

  
Basservicenivå inom kollektivtrafiken  
Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster34 600
Köp, prisskyldigheter och utvecklande i anslutning till region- och lokaltrafiken33 345
Konkurrenskraftig kollektivtrafik 
Stöd till kollektivtrafiken i stora stadsregioner9 750
Stöd till kollektivtrafiken i medelstora stadsregioner8 000
Köp av tågtrafikens närtrafiktjänster 9 100
Specialservicenivå inom kollektivtrafiken  
Köp av flygtrafiktjänster1 000
Kvarkentrafiken250
Strategisk utveckling av kollektivtrafiken och mobilitetsstyrning 
Utvecklingsprojekt1 954
Mobilitetsstyrning900
Sammanlagt98 899
Basservicenivå inom kollektivtrafiken

Målet för basservicenivån inom kollektivtrafiken är att trygga det dagliga behovet av att ta sig fram och lika möjligheter till mobilitet. Med trafik på basservicenivå avses en servicenivå som tillgodoser medborgarnas och näringslivets nödvändiga mobilitetsbehov i hela landet. Basservicenivån anges på trafiksystemnivå och det är tillräckligt att den realiseras inom en enda trafikform.

Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster

Syftet med stödet till fjärrtågtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional och rikstäckande nivå som bedöms vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor.

Avtalet mellan staten och VR-Group Ab om köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster omfattar åren 2012—2015 och uppgår till sammanlagt 135,6 miljoner euro. Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldigt att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavtalet om ensamrätt till persontågtrafik under perioden 3.12.2009—31.12.2019.

Köp, prisskyldigheter och utvecklande i anslutning till region- och lokaltrafiken

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den kollektivtrafik av typen basservice som på landsbygden bedrivs med bussar och taxibilar samt de prisskyldigheter som gäller region- och arbetsresebiljetter för övergångsperioden. Grunderna för det stöd närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar anges i statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik. Genom köpen av trafik strävar man efter att upprätthålla basservicenivån inom kollektivtrafiken.

Genom stödet till kollektivtrafiken kompenseras även prisskyldigheten i anslutning till region-, stads- och arbetsresebiljetterna i sådan trafik som bedrivs enligt trafikeringsavtal för övergångsperioden. Förutsättningen för finansiering för detta ändamål är att kommunen deltar i kostnaderna för skyldigheten att tillhandahålla den allmännyttiga tjänsten med en andel som är minst lika stor som statens.

Tyngdpunkterna för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på främjande av samordningen och utvecklandet av persontransporterna.

Konkurrenskraftig kollektivtrafik

Målsättningen för stödjande av en konkurrenskraftig kollektivtrafik är att förbättra servicen inom kollektivtrafiken och öka kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt samt antalet resor inom kollektivtrafiken.

Närtrafiken i Helsingforsregionen

Staten köper trafiken på banavsnitten Helsingfors—Karis, Helsingfors—Riihimäki och Helsingfors—Lahtis. Genom att staten köper trafiken inom den del av Helsingfors närtrafik som sträcker sig utanför området för samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) möjliggörs en högre servicenivå än vad de direkta biljettintäkterna möjliggör. Genom köpen möjliggörs en järnvägsnärtrafik som kan anses tillräcklig ur trafikpolitiskt perspektiv i den utsträckning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget räcker. Inom den närtrafik som staten köpt företas årligen ca 12 miljoner resor.

Kollektivtrafiken i stora stadsregioner

Staten stöder kollektivtrafiken i Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna med ett anslag på 9,75 miljoner euro under förutsättning att finansieringen höjer kollektivtrafikens servicenivå inom regionerna och därmed ökar användningen av kollektivtrafiken och dess marknadsandel samt förbättrar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutning till den myndighet som ansvarar för att ordna kollektivtrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen. En förutsättning för statsunderstödet är att den statliga finansieringen binds till utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik så att man kan garantera finansieringens effekter i enlighet med målen i programmen. Att inrikta sådana anpassningsåtgärder som det avtalades om vid regeringens ramförhandlingar mot kollektivtrafikstödet för stora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik.

Som grund för fördelningen av understödet mellan regionerna används befolkningsmängden i dessa regioner. När understödet beviljas fästs uppmärksamhet dessutom vid hur väl de åtgärder som stöds främjar ökningen av färdsättsandelen för hållbar rörlighet i regionen. Staten understöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Kollektivtrafiken i medelstora stadsregioner

Staten understöder kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna med ett anslag på sammanlagt 8 miljoner euro, förutsatt att stadsregionerna har upprättat ett intentionsavtal om genomförande av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken och att stadsregionerna deltar med minst 50 % av de godtagbara kostnaderna. Att inrikta sådana anpassningsåtgärder som det avtalades om vid regeringens ramförhandlingar mot kollektivtrafikstödet för medelstora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalen med stadsregionerna.

Specialservicenivå inom kollektivtrafiken

Med trafik på specialservicenivå avses sådana kollektivtrafiktjänster som behövs för att stödja näringslivet i landskapen eller regionerna och deras utvecklingsmål avseende attraktivitet. Mobilitetsbehoven på specialservicenivå baserar sig på att näringslivets förutsättningar upprätthålls eller utvecklas i regionerna. Vid ordnandet av sådana tjänster kan lokala, privata aktörer och företag delta parallellt med den offentliga sektorn.

Flygtrafiken

Flygtrafik kan köpas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten köper flygtrafik på reguljära rutter tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala instanser deltar i finansieringen av denna trafik. I köptrafiken reste ca 19 000 passagerare 2013. Avtalet om köp av flygtrafik löpte ut vid utgången av 2013. Ett tillfälligt köptrafikavtal på rutten Nyslott—Helsingfors gäller fram till den 30 september 2014. Ett nytt avtal bereds för 1.10.2014—31.12.2015. Statens betalningsandel under avtalsperioden är högst 50 % av kostnaderna för köptrafiken. Omfattningen av ordnandet av trafiken beror på storleken av de regionala och lokala instansernas finansieringsandel.

Kvarkentrafiken

Målet med köpet av färjetrafik i Kvarken är att trygga passagerarfärjetrafiken i Kvarken. Ett nytt treårigt avtal trädde i kraft vid ingången av 2014. Statens betalningsandel är högst 50 % av kostnaderna för trafikköpen. Det beräknas att antalet passagerare kommer att uppgå till cirka 170 000 år 2015.

Strategisk utveckling av kollektivtrafiken och mobilitetsstyrning
Utvecklingsprojekt

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. Genom finansieringen säkras dessutom genomförandet av de riksomfattande projekt (inkl. riksomfattande biljett- och betalningssystem) som stöder ordnandet av kollektivtrafiken. För utvecklingsprojekten anvisas 1,954 miljoner euro.

Mobilitetsstyrning

Av anslaget anvisas 0,9 miljoner euro till mobilitetsstyrning. Genom styrning av mobiliteten medverkar man inte bara till att öka andelen kollektivtrafik, utan även andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)

 2015Sammanlagt fr.o.m. 2015
   
Köp av tågens fjärrtrafik (inkl. tågens nattågstrafik till Kemijärvi)34 60034 600
Köp av tågtrafikens närtrafik9 1009 100
Utgifter sammanlagt43 70043 700

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Biljettintäkter för kollektivtrafik2 226
Sparbeslut-5 000
Nivåförändring-870
Sammanlagt-3 644

2015 budget98 899 000
2014 I tilläggsb.300 000
2014 budget102 543 000
2013 bokslut100 243 000

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 12 225 000 euro.

Anslaget får användas för

1) köp av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården och konsumtionsutgifter som föranleds av dessa tjänster samt redogörelser och information

2) reparation av de bryggor som används för skärgårdens förbindelsefartygstrafik

3) att understödja underhållet av de isvägar av privat natur som ersätter förbindelsefartygstrafiken

4) betalning av utgifter som föranleds av fullmakter som beviljats under tidigare år och under finansåret.

Av anslaget får det dessutom beviljas understöd för de trafikidkare som sköter förbindelserna i skärgården på de grunder som anges i statsrådets förordning (371/2001).

I fråga om understöden budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

Fullmakten som beviljats för köp av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården genom avtal med lång löptid får användas för att ingå avtal om tjänster inom förbindelsefartygstrafiken år 2015, till den del fullmakten inte har använts.

Förklaring: Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har erforderlig transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Trafikverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet som inte har någon vägförbindelse. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom förbindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 169 400 personer år 2015. Utgifterna per passagerare är ca 70 euro och utgifterna per bofast person 25 000 euro per år.

Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för invånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns tillgång till förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av passagerar- och godstransporter i Sibbo, Ekenäs och Åbolands skärgårdar.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 27,04 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av att fullmakten binds enligt de avtal som ingås.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring1 480
Sammanlagt1 480

2015 budget12 225 000
2014 budget10 745 000
2013 bokslut12 724 000

66. Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 303 000 euro.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Köpet av förbindelsefartygstjänster som helhetsservice för rutterna Kotka—Pyttis och Hitis konkurrensutsattes 2012. Tjänsteleverantörerna ansvarar för upphandling och underhåll av de fartyg som går i trafik på rutterna Kotka—Pyttis och Hitis. Helhetsservicen enligt avtalet gäller åren 2014—2023. Förbindelsefartygstrafiken beräknas föranleda utgifter på ca 5 030 000 euro om året under perioden 2014—2023. På rutterna Kotka—Pyttis och Hitis beräknas passagerarantalet vara ca 35 600 personer år 2015. Utgifterna per passagerare är ca 150 euro och utgifterna per bofast person 46 100 euro per år.


2015 budget5 303 000
2014 budget5 303 000
2013 bokslut