Statsbudgeten 2015

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har 43,8 miljoner euro beaktats som nettobudgeterade intäkter av banavgiftens grundavgift. Därutöver intäktsför Trafikverket med stöd av banskattelagen sammanlagt 5,45 miljoner euro i banskatt under moment 11.19.03.

Trafikverket har ingått ett mångårigt serviceavtal med Arctia Icebreaking Ab när det gäller isbrytningstjänster. Avtalet gäller s.k. traditionella isbrytare. Det nuvarande avtalet löper ut den 31 oktober 2015. Trafikverket avser utnyttja båda de femåriga optionerna som hänför sig till avtalet. Kostnaderna för en avtalsperiod på fem år är högst 135 miljoner euro. Bränslekostnaderna ersätts i enlighet med den faktiska förbrukningen genom ett separat avtal. Grundavgiften enligt avtalet är vintern 2015—2016 ca 26 miljoner euro och uppskattningen av bränslekostnaderna 7,5 miljoner euro.

Det befintliga trafiknätet underhålls med åtgärder enligt bastrafikledshållningen. Med anslagen för bastrafikledshållningen finansieras väg- och banhållning samt farledshållning. Enligt landsvägslagen omfattar väghållningen planering, byggande och underhåll av landsvägar samt trafikförvaltning. Med byggande av landsväg avses anläggande av ny väg och förbättring av väg. Enligt banlagen avses med banhållning planering, förvärv, byggande, förvaltning och underhåll av en järnväg och fast egendom som hänför sig till den samt förbättring av en befintlig järnväg. Med byggande av järnväg avses anläggande av ny järnväg och förbättring av befintlig järnväg.

Farledshållning indelas i dagligt underhåll, upprätthållande, förbättring och trafiktjänster. Dessa är vidare uppdelade i de delar som nämns i momentets beslutsdel. Dagligt underhåll är skötsel och användning, medan upprätthållande är reparationer, livscykelhantering och egendomsförvaltning. Förbättring är investeringar för förbättring av trafikleder (mindre byggnadsobjekt), trafikledningssystem och planering som föregår projektplaneringen. Trafiktjänsterna omfattar trafikstyrning och information om trafiken, isbrytning, landsvägsfärjetrafik och sjökartläggning. Finansieringen av bastrafikledshållningen är nästan till 60 % bunden till över ettåriga indexbundna avtal.

Till dagligt underhåll beräknas det gå 382 miljoner euro. Det dagliga underhållet består av skötsel och användning av trafiknätet. Genom skötseln av farleder (318 miljoner euro) tryggas den dagliga framkomligheten i trafiknätet. Driftsutgifterna (64 miljoner euro) utgörs av energi för farlederna med utrustning och stödtjänster för el- och IKT-system. Finansieringsnivån sjunker något (3 %) jämfört med 2014 års nivå.

Till underhåll används 341 miljoner euro. Vid underhåll repareras skador som föranleds av att trafiknätet och dess specialkonstruktioner slits och blir äldre och förnyas konstruktioner med försvagad funktion. Genom underhåll säkras konstruktionernas funktion under deras livscykel. Underhåll är skötsel som uppdelas i perioder och som görs med 5—30 års intervaller allt efter konstruktionernas användning och hållfasthet. Underhåll består av reparationer, livscykelhantering och egendomsförvaltning. Reparationerna (58 miljoner euro) är akuta åtgärder på enskilda objekt. Livscykelhantering (258 miljoner euro) är systematisk reparation och modernisering av en större del av trafikledsnätet eller ett stort enskilt objekt inkl. projektprogrammet för reparation av huvudbanorna på områden med tjälskador och mjuk mark (5 miljoner euro) och underhåll av de system som behövs inom bastrafikledshållningen. Genom åtgärderna förebyggs sådana olägenheter för trafiken som föranleds av försämring av trafiknätets skick och förbättras trafikens säkerhet, framkomlighet och punktlighet. Med anslaget för egendomsförvaltningen (15 miljoner euro) underhålls de produktionsfastigheter som behövs för trafikledshållning och moderniseras basdatasystemen. Finansieringsnivån sjunker med 42 miljoner euro (11 %).

För förbättringar används 80 miljoner euro och genom dem upprätthålls trafikledernas servicenivå på den nivå som den ökade trafiken eller ändringarna i markanvändningen förutsätter. Genom investeringarna för förbättring av trafiklederna (47 miljoner euro) finansieras mindre byggnadsobjekt med tillhörande projektplanering. Dessa omfattar bl.a. projektprogrammet för råvirkesterminalerna (7 miljoner euro), projektprogrammet för höjning av måtten och vikten för tunga fordon (10 miljoner euro) samt intentionsavtalen för markanvändning, boende och trafik (15 miljoner euro). Trafikledningssystemen (16 miljoner euro) är att i mindre skala förnya de system som trafikcentralerna använder, inkl. det förnyande av styrsystemen för trafiken som inleddes 2013 (8 miljoner euro). Planeringen (12 miljoner euro) är förprojektering och allmänprojektering, som föregår projektplaneringen, och planeringen av trafiksystem och behovsutredningar. Finansieringsnivån sjunker med 39 miljoner euro (35 %).

För trafiktjänster används 181 miljoner euro. Trafiktjänsterna består av trafikstyrning och trafikinformation (79 miljoner euro), isbrytning (49 miljoner euro), landsvägsfärjetrafik (48 miljoner euro) och sjökartläggning (4,5 miljoner euro). Genom åtgärderna främjas säkerheten, framkomligheten och miljömedvetenheten i trafiken och för transporterna och mobiliteten. Utgifterna för trafikstyrning och trafikinformation utgörs främst av bantrafikcentralens, vägtrafikcentralernas och VTS-centralernas köpta tjänster. Utgifterna för isbrytning är dimensionerade enligt 480 driftsdagar för isbrytarna och kostnadsmotsvarigheten för uppgifter i enlighet med lagen om farledsavgift uppskattas vara 47,8 % år 2015. Syftet med farledsavgiften är att täcka de kostnader som föranleds av byggande, skötsel och underhåll av farleder för handelssjöfarten samt de kostnader som föranleds av fartygstrafikservicen och isbrytarassistansen. Utgifterna för landsvägsfärjetrafiken utgörs av trafik med frigående färjor och vajerfärjor. Sjökartläggning omfattar utgifter för sjömätning och tillverkning av sjökort. Finansieringsnivån bibehålls på 2014 års nivå.

De preliminära resultatmålen gäller serviceförmåga och kvalitet, rese- och transportkedjornas funktion, trafikledernas skick, trafiksäkerhet, miljöns tillstånd samt produktivitet och total lönsamhet. Serviceförmågan och kvaliteten mäts genom undersökningar av kundtillfredsställelsen som ordnas minst vartannat år och som medborgare, näringslivet, intressenter och tjänsteleverantörer deltar i, och målet är att tillfredsställelsen ska vara minst nöjaktig även om tillfredsställelsen kan sjunka då vägnätet försämras. För att trygga funktionen för rese- och transportkedjorna koncentrerar man uppmärksamheten på att förbättra punktligheten inom tågtrafiken och på att säkra tillräckliga isbrytartjänster.

De åtgärder som tryggar trafikledernas skick dimensioneras så att det centrala vägnätets skick i huvudsak bibehålls. Det övriga belagda vägnätets och grusvägarnas skick försämras avsevärt, vilket leder till allt fler hastighets- och viktbegränsningar. Antalet landsvägs- och järnvägsbroar som är i dåligt skick och de trafikbegränsningar som föranleds av banhållningen ökar, särskilt på det trafiksvaga bannätet. Vägtrafikens säkerhet förbättras genom skötselåtgärder och reglering i tätorterna och säkerheten i järnvägstrafiken förbättras genom plankorsningsarrangemang. Handelssjöfartens säkerhet förbättras genom att fler farleder kartläggs och sjötrafikens styrningstjänster moderniseras. Miljöns tillstånd förbättras genom grundvattenskydd och bullerbekämpning. Även grundvattenområdena skyddas genom att vägsalt som används för halkbekämpning ersätts med kaliumformiat inom dessa områden. Produktiviteten och den totala lönsamheten i trafikledshållningen förbättras.