Statsbudgeten 2015

Förklaring:Trafikverket har till uppgift att ansvara för underhåll och utvecklande av servicenivån för trafiken på de trafikleder som förvaltas av staten. Genom sin verksamhet främjar verket hela trafiksystemets funktion, trafiksäkerheten och en välbalanserad utveckling och hållbar utveckling inom regionerna.

Trafikverket utvecklar sin verksamhet särskilt med hänsyn till trafiksystemet i sin helhet genom att förbättra samverkan mellan trafikformerna och deras lönsamhetsförutsättningar.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har 43,8 miljoner euro beaktats som nettobudgeterade intäkter av banavgiftens grundavgift. Därutöver intäktsför Trafikverket med stöd av banskattelagen sammanlagt 5,45 miljoner euro i banskatt under moment 11.19.03.

Trafikverket har ingått ett mångårigt serviceavtal med Arctia Icebreaking Ab när det gäller isbrytningstjänster. Avtalet gäller s.k. traditionella isbrytare. Det nuvarande avtalet löper ut den 31 oktober 2015. Trafikverket avser utnyttja båda de femåriga optionerna som hänför sig till avtalet. Kostnaderna för en avtalsperiod på fem år är högst 135 miljoner euro. Bränslekostnaderna ersätts i enlighet med den faktiska förbrukningen genom ett separat avtal. Grundavgiften enligt avtalet är vintern 2015—2016 ca 26 miljoner euro och uppskattningen av bränslekostnaderna 7,5 miljoner euro.

Det befintliga trafiknätet underhålls med åtgärder enligt bastrafikledshållningen. Med anslagen för bastrafikledshållningen finansieras väg- och banhållning samt farledshållning. Enligt landsvägslagen omfattar väghållningen planering, byggande och underhåll av landsvägar samt trafikförvaltning. Med byggande av landsväg avses anläggande av ny väg och förbättring av väg. Enligt banlagen avses med banhållning planering, förvärv, byggande, förvaltning och underhåll av en järnväg och fast egendom som hänför sig till den samt förbättring av en befintlig järnväg. Med byggande av järnväg avses anläggande av ny järnväg och förbättring av befintlig järnväg.

Farledshållning indelas i dagligt underhåll, upprätthållande, förbättring och trafiktjänster. Dessa är vidare uppdelade i de delar som nämns i momentets beslutsdel. Dagligt underhåll är skötsel och användning, medan upprätthållande är reparationer, livscykelhantering och egendomsförvaltning. Förbättring är investeringar för förbättring av trafikleder (mindre byggnadsobjekt), trafikledningssystem och planering som föregår projektplaneringen. Trafiktjänsterna omfattar trafikstyrning och information om trafiken, isbrytning, landsvägsfärjetrafik och sjökartläggning. Finansieringen av bastrafikledshållningen är nästan till 60 % bunden till över ettåriga indexbundna avtal.

Till dagligt underhåll beräknas det gå 382 miljoner euro. Det dagliga underhållet består av skötsel och användning av trafiknätet. Genom skötseln av farleder (318 miljoner euro) tryggas den dagliga framkomligheten i trafiknätet. Driftsutgifterna (64 miljoner euro) utgörs av energi för farlederna med utrustning och stödtjänster för el- och IKT-system. Finansieringsnivån sjunker något (3 %) jämfört med 2014 års nivå.

Till underhåll används 341 miljoner euro. Vid underhåll repareras skador som föranleds av att trafiknätet och dess specialkonstruktioner slits och blir äldre och förnyas konstruktioner med försvagad funktion. Genom underhåll säkras konstruktionernas funktion under deras livscykel. Underhåll är skötsel som uppdelas i perioder och som görs med 5—30 års intervaller allt efter konstruktionernas användning och hållfasthet. Underhåll består av reparationer, livscykelhantering och egendomsförvaltning. Reparationerna (58 miljoner euro) är akuta åtgärder på enskilda objekt. Livscykelhantering (258 miljoner euro) är systematisk reparation och modernisering av en större del av trafikledsnätet eller ett stort enskilt objekt inkl. projektprogrammet för reparation av huvudbanorna på områden med tjälskador och mjuk mark (5 miljoner euro) och underhåll av de system som behövs inom bastrafikledshållningen. Genom åtgärderna förebyggs sådana olägenheter för trafiken som föranleds av försämring av trafiknätets skick och förbättras trafikens säkerhet, framkomlighet och punktlighet. Med anslaget för egendomsförvaltningen (15 miljoner euro) underhålls de produktionsfastigheter som behövs för trafikledshållning och moderniseras basdatasystemen. Finansieringsnivån sjunker med 42 miljoner euro (11 %).

För förbättringar används 80 miljoner euro och genom dem upprätthålls trafikledernas servicenivå på den nivå som den ökade trafiken eller ändringarna i markanvändningen förutsätter. Genom investeringarna för förbättring av trafiklederna (47 miljoner euro) finansieras mindre byggnadsobjekt med tillhörande projektplanering. Dessa omfattar bl.a. projektprogrammet för råvirkesterminalerna (7 miljoner euro), projektprogrammet för höjning av måtten och vikten för tunga fordon (10 miljoner euro) samt intentionsavtalen för markanvändning, boende och trafik (15 miljoner euro). Trafikledningssystemen (16 miljoner euro) är att i mindre skala förnya de system som trafikcentralerna använder, inkl. det förnyande av styrsystemen för trafiken som inleddes 2013 (8 miljoner euro). Planeringen (12 miljoner euro) är förprojektering och allmänprojektering, som föregår projektplaneringen, och planeringen av trafiksystem och behovsutredningar. Finansieringsnivån sjunker med 39 miljoner euro (35 %).

För trafiktjänster används 181 miljoner euro. Trafiktjänsterna består av trafikstyrning och trafikinformation (79 miljoner euro), isbrytning (49 miljoner euro), landsvägsfärjetrafik (48 miljoner euro) och sjökartläggning (4,5 miljoner euro). Genom åtgärderna främjas säkerheten, framkomligheten och miljömedvetenheten i trafiken och för transporterna och mobiliteten. Utgifterna för trafikstyrning och trafikinformation utgörs främst av bantrafikcentralens, vägtrafikcentralernas och VTS-centralernas köpta tjänster. Utgifterna för isbrytning är dimensionerade enligt 480 driftsdagar för isbrytarna och kostnadsmotsvarigheten för uppgifter i enlighet med lagen om farledsavgift uppskattas vara 47,8 % år 2015. Syftet med farledsavgiften är att täcka de kostnader som föranleds av byggande, skötsel och underhåll av farleder för handelssjöfarten samt de kostnader som föranleds av fartygstrafikservicen och isbrytarassistansen. Utgifterna för landsvägsfärjetrafiken utgörs av trafik med frigående färjor och vajerfärjor. Sjökartläggning omfattar utgifter för sjömätning och tillverkning av sjökort. Finansieringsnivån bibehålls på 2014 års nivå.

De preliminära resultatmålen gäller serviceförmåga och kvalitet, rese- och transportkedjornas funktion, trafikledernas skick, trafiksäkerhet, miljöns tillstånd samt produktivitet och total lönsamhet. Serviceförmågan och kvaliteten mäts genom undersökningar av kundtillfredsställelsen som ordnas minst vartannat år och som medborgare, näringslivet, intressenter och tjänsteleverantörer deltar i, och målet är att tillfredsställelsen ska vara minst nöjaktig även om tillfredsställelsen kan sjunka då vägnätet försämras. För att trygga funktionen för rese- och transportkedjorna koncentrerar man uppmärksamheten på att förbättra punktligheten inom tågtrafiken och på att säkra tillräckliga isbrytartjänster.

De åtgärder som tryggar trafikledernas skick dimensioneras så att det centrala vägnätets skick i huvudsak bibehålls. Det övriga belagda vägnätets och grusvägarnas skick försämras avsevärt, vilket leder till allt fler hastighets- och viktbegränsningar. Antalet landsvägs- och järnvägsbroar som är i dåligt skick och de trafikbegränsningar som föranleds av banhållningen ökar, särskilt på det trafiksvaga bannätet. Vägtrafikens säkerhet förbättras genom skötselåtgärder och reglering i tätorterna och säkerheten i järnvägstrafiken förbättras genom plankorsningsarrangemang. Handelssjöfartens säkerhet förbättras genom att fler farleder kartläggs och sjötrafikens styrningstjänster moderniseras. Miljöns tillstånd förbättras genom grundvattenskydd och bullerbekämpning. Även grundvattenområdena skyddas genom att vägsalt som används för halkbekämpning ersätts med kaliumformiat inom dessa områden. Produktiviteten och den totala lönsamheten i trafikledshållningen förbättras.

Förklaring:Inom Västmetroprojektet ska Helsingfors metro byggas ut från Gräsviken till Mattby. Understödet betalas ut utifrån kostnaderna från året innan. Fram till utgången av 2013 har byggkostnaderna uppgått till sammanlagt 412 miljoner euro. Byggkostnaderna uppskattas år 2014 uppgå till ca 301 miljoner euro, varav statsunderstödets andel utgör 30 % motsvarande 90,2 miljoner euro. Den del av anslaget för 2015 som fattas finansieras genom anslag som beviljats tidigare år och som förblivit oanvända.

Understödet för byggande av Västmetron har åren 2011—2014 medfört utgifter för staten till ett belopp av 127,7 miljoner euro. Understöd till ett värde av sammanlagt 110,7 miljoner euro enligt 2014 års kostnadsnivå kommer uppskattningsvis att betalas även åren 2015—2016.

Förklaring:Avsikten är att det år 2015 av anslaget ska användas 1 miljon euro för investerings- och underhållsutgifter för Seinäjoki (Rengonharju) och S:t Michels flygplatser.

Förklaring:Avsikten är att anslaget ska användas för att understödja underhåll och förbättring av enskilda vägar. Anslaget får användas för att trygga lika möjligheter till mobilitet samt till understöd för vägar som den fasta bosättningen och näringslivet behöver.

Statsbidraget inriktas i första hand på stöd till användning och underhåll av färjor samt i viss mån till vägförbättringar. Det finns ca 55 000 km vägar som är berättigade till statsbidrag, och det har bildats ca 16 000 väglag för att sköta dessa vägar.

Antalet färjelägen som erhåller bidrag är omkring 20 och det stöd som används för dessa uppgår till ca 2 miljoner euro.

Understöd beviljas bara för förbättring av de broar och stora vägtrummor som med tanke på framkomligheten på vägen är mest brådskande eller för reparation av skador på vägen. Bidraget kan maximalt uppgå till 75 % av de faktiska godkända kostnaderna. För sedvanliga vägförbättringsobjekt utgör bidragets andel för närvarande ca 50 % och i vissa av de mest betydande broobjekten högst 75 %. Kommunernas stöd för objekt av detta slag har varierat mellan 0 och 20 %. År 2015 kan bidrag endast beviljas enskilda vägförbättringsobjekt.

Förklaring:Isbrytaren färdigställs för verksamhetsperioden 2015—2016. I budgeten för 2013 har en fullmakt på 125 miljoner euro beviljats för anskaffning av en isbrytare. Fullmakten justerades till 128 miljoner euro i den femte tilläggsbudgeten för 2013. Vid dimensioneringen av fullmakten har ett belopp på ca 123 miljoner euro beaktats som anskaffningskostnad för en standardisbrytare och ett belopp på ca 5 miljoner euro beaktats som kostnad för oljebekämpningsutrustning. Utgifterna för underhåll, bemanning och drift av Murtaja finansieras under moment 31.10.20 från och med 2016. Utgifter som föranleds av oljebekämpningsberedskapen finansieras från moment 35.10.20. Behovet av tilläggsfinansiering under momentet är 500 000 euro från och med att fartyget tas i drift.

Användningen av fullmakten föranleder staten utgifter till ett belopp av 55,0 miljoner euro 2015.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 20 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projektet framskrider.

Förklaring:Avsikten är att 28 440 000 euro ska användas för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om vägområden, 6 540 000 euro för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om banområden och 17 000 euro för anskaffningar och ersättningar i fråga om jord- och vattenområden.

Förklaring:Under momentet budgeteras alla anslag för farledsprojekt som genomförs med direkt finansiering från statsbudgeten. Projektens externa finansieringsandelar beaktas under moment 12.31.10 i de fall där Trafikverket betalar i första hand och därefter fakturerar den externa parten. På motsvarande sätt minskar behovet av anslag under detta moment. Med externa finansieringsandelar avses att andra aktörer deltar i kostnaderna för farledsprojekt som hör till statens ansvar.

Fullmakterna att ingå avtal för sådana pågående projekt som inte inbegriper projektplanering och som beviljas anslag i denna budget uppgår till sammanlagt 1 850,3 miljoner euro, varav den externa finansieringsandelen är 68,0 miljoner euro. Fram till utgången av 2014 beräknas den kumulativa användningen av projektens anslag vara sammanlagt 1 228,2 miljoner euro. År 2015 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 324,8 miljoner euro i anslag. De nya projekten beräknas föranleda staten utgifter på sammanlagt 13,7 miljoner euro år 2015. Planeringen av trafikledsprojekten medför dessutom utgifter till ett belopp av sammanlagt 10,0 miljoner euro.

Av anslaget på 338,5 miljoner euro under momentet utgör 326,8 miljoner euro statlig medfinansiering. År 2015 är de externa finansieringsandelarna ca 11,7 miljoner euro, vilket har beaktats under moment 12.31.10.

Som justeringar av fullmakterna för projekt enligt tidigare beslut föreslås

Projekten för slutförande av andra etappen för förbättrande av servicenivån på banavsnittet Seinäjoki—Uleåborg och för det andra spåret till banavsnittet Karleby—Ylivieska sammanfördes till ett projekt för Österbottenbanan för att trygga synergieffekten och reducera fördröjningar i trafiken med en fullmakt på 654 miljoner euro i budgeten för 2014. I denna budget justeras den fullmakt på 654 miljoner euro som beviljats projektet med 20 miljoner euro till 674 miljoner euro. Justeringen föranleds av ett större behov av grundlig reparation av järnvägsbroar i dåligt skick än beräknat och av en högre prisnivå för överbyggnadsarbeten än beräknat.

Som motivering till de nya projekten föreslås följande:

I den första fasen av projektet byggs en planskild anslutning mellan rv 3 och rv 18 i Maunula och genomförs vägarrangemang i anknytning till det, bl.a. så att två farliga korsningar med trafikljus kan elimineras från riksvägarna. Dessutom genomförs anslutningsarrangemang i Ratinkylä och förbättras den lätta trafikens förbindelser. Förhållandet nytta/kostnad för projektet är 1,2.

Syftet med projektet är att förbättra smidigheten i trafiken närmast i stadsregionen kring Uleåborg och även att förbättra trafiksäkerheten på hela sträckan. Inom projektet har man gjort en omvärdering, som visade att de mest kostnadseffektiva objekten finns i Uleåborg och Kajana. Projektet omfattar i Uleåborg närmast förbättrandet av riksväg 22 på sträckan Joutsentie–Iinatti. Dessutom görs på flera ställen längs med hela sträckan små trafikarrangemang som förbättrar säkerheten. Kostnadsberäkningen för projektet är 15,0 miljoner euro i fråga om statens utgifter (MAKU-index 150, 2005=100). Dessutom omfattar projektet finansieringsandelar för kommunernas egna arbeten. Förhållandet nytta/kostnad för projektet är ca 2,8.

Syftet med projektet är att effektivisera godstrafiken. Projektet går ut på att det mellan banan till Kouvola och banan till Tammerfors byggs ett ca 1,2 km långt triangelspår i Riihimäki som möjliggör för godstågen att röra sig direkt och flexibelt mellan de livligast trafikerade rangerbangårdarna. Projektet möjliggör också persontrafik utan byten. Kostnadsberäkningen för projektet är 10 miljoner euro (MAKU-index 150, 2005=100). Förhållandet nytta/kostnad för projektet är 2,8.

Syftet med projektet är att förbättra verksamhetsförutsättningarna för järnvägstrafiken genom att utöka förmedlingskapaciteten på banavsnittet. Projektet genomförs i två faser. Under den första fasen ska man förbättra tågtrafikens funktionssäkerhet och minska antalet fördröjningar som beror på störningar och exceptionella situationer. Projektet omfattar utbyggnaden av ytterligare spår på sträckan Kyrölä—Purola, spår- och växelarrangemang samt iståndsättning av plattformer (bl.a. i Riihimäki). Utbudet på regelbunden tågtrafik kan på sträckan Helsingfors—Riihimäki utökas med två tågpar i timmen vid sidan av de nuvarande två. Utbudet på tågtrafik kan utökas avsevärt först efter det att de övriga spår som byggs under den andra fasen har färdigställts. Kostnadsberäkningen för projektet är 150,0 miljoner euro (MAKU-index 150, 2005=100). Förhållandet nytta/kostnad för projektet är 1,2.

Syftet med projektet är att förbättra järnvägstransporternas kostnadseffektivitet och att minska de skadliga utsläppen från transporter. Inom projektet elektrifieras banavsnittet Bennäs—Jakobstad—Alholmen (11 km) och de banarbeten som krävs för elektrifieringen. Kostnadsberäkningen för projektet är 4,0 miljoner euro (MAKU-index 150, 2005=100). Förhållandet nytta/kostnad för projektet är 3,9.

Inom projektet förflyttas djupfarleden till Saimen så att den i Nyslott går via Laitaatsalmi. Laitaatsalmi breddas och rätas ut till att motsvara djupfarledstrafikens behov och på rv 14 byggs fasta broar med en underfartshöjd på 24,5 meter. Förhållandet nytta/kostnad för projektet är 0,5.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 360 miljoner euro.

Förklaring:Under momentet budgeteras de efterfinansierade projekt som också finansieras av utomstående, såsom t.ex. kommuner och företag.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 41,3 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projekten framskrider.

Förklaring:Under momentet budgeteras de anslag som behövs för statens medfinansiering i alla livscykelprojekt. År 2015 finansieras tre livscykelprojekt under momentet.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 686,1 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projekten framskrider.