Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
         01. (30.01, delvis) Förvaltning och forskning
         10. (30.10, 20, delvis och 40, delvis) Utveckling av landsbygden
         20. (30.20, delvis, 01, delvis och 30) Jordbruk och livsmedelsekonomi
            (30.) Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet
         40. (30.40, delvis, 20, delvis, 50 och 60) Naturresursekonomi
            (50.) Vattenhushållning
         (60.) Skogsbruk
         63. Forststyrelsen
         70. Lantmäteri och datalager
              01. Lantmäteriverkets omkostnader
              (02.) Geodetiska institutets omkostnader
              40. Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2015

70. Lantmäteri och datalagerPDF-versio

Förklaring: Under detta kapitel har utgifterna för verksamheten vid Lantmäteriverket samt utgifterna för understödjande av fastighetsförrättningar budgeterats.

Omvärlden

De allmänna ekonomiska konjunkturerna påverkar särskilt lantmäteriförrättningar och inskrivningsärenden så att efterfrågan på dem följer konjunkturutvecklingen med viss fördröjning. När det i sinom tid sker en förbättring i den ekonomiska situationen beräknas efterfrågan småningom öka, men till följd av strukturförändringen och byggandets inriktning finns det regionala skillnader i hur efterfrågan på produkter och tjänster utvecklas. Den osäkra situationen i Europa gör det svårare att bedöma hur ekonomin kommer att utvecklas. Nivån på budgetfinansieringen för Lantmäteriverket påverkas av statsfinansernas utveckling under de närmaste åren och av genomförandet av effektivitets- och resultatprogrammet. Mängden material som omfattas av avgiftsfriheten ökar sannolikt. När detta informationsmaterial blir tillgängligt ökar behovet av budgetfinansiering för förvaltning, informationstjänst och stöd i anslutning till informationsmaterialet.

Serviceproduktionen styrs allt tydligare av kundernas och samhällets behov. Kunderna kräver snabb, högklassig och förmånlig service. De elektroniska tjänsterna utökas, de blir interaktiva och baserar sig på stark autentisering och på detta sätt tas de första stegen i riktning mot medborgarnas användning av centraliserade tjänster.

Teknikens utveckling syns i uppgifter som gäller lantmäteri och geografisk information som ett kontinuerligt behov av att modernisera tekniken. Informationstekniken och processerna som hänför sig till utnyttjandet av den och samarbetsstrukturerna är kritiska framgångsfaktorer som blir allt mer framträdande. Mobiltekniken används allt oftare i olika applikationer för slutanvändare. Positionering, geografisk information och navigationstjänster används i allt större utsträckning för näringslivets behov, för förbättrad säkerhet, i uträttande av ärenden i vardagen samt i fritidsaktiviteter.

Den internationella utvecklingen inverkar på utvecklingen inom branschen för lantmäteri och geografisk information samt direkt och indirekt via EU-samarbete och EU-lagstiftning. Den ökade internationella användningen av materialen och de tekniska, innehållsmässiga och juridiska kraven i anslutning till det förutsätter ökad medverkan när det gäller standardisering, fastställande av gemensamma mål och annat samarbete.

På grund av strukturutvecklingen inom gårdsbruket finns det ett fortsatt behov och en fortsatt efterfrågan på ägoregleringar. Ägoregleringsverksamheten fokuserar på att utveckla fastighetsstrukturen på åkerområden.

Projekten för ändring av de informationssystem som stöder genomförandet av programperioden för EU:s jordbrukspolitik samt utvecklingsprojekten för livsmedlens säkerhet och kvalitet ökar avsevärt efterfrågan på tjänster hos den it-servicecentral som inleder sin verksamhet vid årsskiftet.

Den övergripande arkitekturen och öppnandet av datalagren förutsätter åtgärder för utveckling av datalager samt beskrivande uppgifter (metadata) och informationsservice i anslutning till datalagren. Samarbetet när det gäller insamling och användning av ändrings- och uppföljningsuppgifter som behövs för produktionen och förvaltningen av datalagren ökar. Allt större vikt fästs vid informationens kvalitet.

Grunddatalagrens roll inom förvaltningen och vid ordnandet av tjänster och organiseringen av kunskap i anslutning till förvaltningen stärks när den tekniska ramen för tjänsterna (servicekanalen) förenhetligas. Genom förvaltning och förbättring av fastighetsregistret skapas förutsättningar för en fungerande marknadsekonomi och en hållbar användning av naturresurser. Terrängdatabasen som i informationsförvaltningslagen (634/2011) jämställs med basregistren spelar en viktig roll som ett enhetligt basmaterial som innehåller rikstäckande geografisk information. Eftersom terrängdata insamlas och förvaltas både inom statsförvaltningen och inom kommunerna, kan produktionen effektiviseras genom ökat och förbättrat samarbete. Laserskannat material börjar utnyttjas i större utsträckning både som separat material och vid uppdatering och insamling i fråga om andra datalager.

Byggandet av den nationella infrastrukturen för geografisk information framskrider och genomförandet av INSPIRE-direktivet utvidgas till att omfatta nya materialhelheter och förutsätter att tillgången till och samanvändningen av material utvecklas.

Verksamhetsförutsättningarna för forskningsstationen Metsähovi förbättras alltjämt genom att man moderniserar forskningsstationens apparatur. I syfte att förbättra positionsbestämningens tillförlitlighet förnyas Finlands permanenta GNSS-nätverk FinnRef stegvis före 2017.

Lantmäteriverkets organisation och uppgifter reformeras från ingången av 2015 genom att de uppgifter i fråga om informationstjänst och geografiska information som hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde koncentreras till Lantmäteriverket, varvid Geodetiska institutets uppgifter och största delen av uppgifterna vid Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (Tike) överförs till Lantmäteriverket. Förslaget skapar bättre förutsättningar för att i större utsträckning övergå till elektroniska tjänster och informationslager, förenhetliga informationstekniken och effektivisera IKT-verksamheten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Den geodetiska forskningen bibehåller sitt starka internationella varumärke.

Samhälleliga effektmål

Inom politikområdet lantmäteri och datalager uppnås utöver de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln dessutom följande mål:

  • — genom fastighetsförrättningar tryggas ett åskådligt och tillförlitligt fastighetssystem
  • — uppgifter som gäller fastigheter och terräng omspänner hela landet, är aktuella, förvaltas effektiv och är av tillräckligt hög kvalitet och informationsservice produceras genom effektiva tjänster i enlighet med standarderna
  • — genom forskning stöds produktion, förvaltning och utnyttjande av geografisk information samt utvecklande av den nationella infrastrukturen för geografisk information med hänsyn till hela samhällets behov
  • — organisationer som samlar in och förvaltar geografisk information har tillgång till stödtjänster som främjar en effektiv samanvändning av den geografiska informationen och utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geografisk information
  • — ägoregleringen är ett fungerande, reglerat och godtagbart redskap för utveckling av fastighetsstrukturen, som används på ett effektivt och ekonomiskt sätt så att en bra effekt av verksamheten uppnås.

Kapitlets rubrik har ändrats.

01. Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 47 480 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av medlemsavgifter som hänför sig till ämbetsverkets verksamhet

2) till Lantmäteriverkets självfinansieringsandel i samfinansierade forskningsprojekt

3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s strukturfonder.

Förklaring: Till Lantmäteriverkets uppgifter hör

  • — lantmäteriförrättningar, fastighetsinskrivningsärenden, förande av fastighetsregistret och lagfarts- och inteckningsregistret samt administrering och utveckling av fastighetsdatasystemet, förvaltning av terrängdatabaser samt flygbildstjänster
  • — att skapa grundläggande geodetiska förutsättningar för lantmäteriet och användningen av geografisk information i hela landet, sörja för samanvändningen av geografisk information och att producera information som grundar sig på forskning i syfte att utveckla infrastrukturerna för fastighetsdata och geografisk information
  • — att sköta uppgifter som gäller registrering och informationsförvaltning, producera informationsförvaltningens sakkunnigtjänster och it-tjänster för ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet i enlighet med vad jord- och skogsbruksministeriet har bestämt och vad som överenskommits i avtal
  • — att tillhandahålla annan service som anknyter till ovannämnda uppgifter.

I samband med budgetpropositionen har regeringen till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om Lantmäteriverket (RP 34/2014 rd).

Lantmäteriverket deltar i verksamheten vid Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET), som är ett samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden. Verket utvecklar forskningsstationen Metsähovi och forskningsstationen i Virolahti. Med apparaturen i forskningsstationerna förvaltas riksomfattande positionsbestämningssystem och referenssystem. För utvecklande av forskningsstationen Metsähovi och dess apparatur samt av ett permanent nätverk för satellitbaserad positionsbestämning (GNSS) har det reserverats sammanlagt 4,5 miljoner euro för åren 2012—2014 och reformarbetet fortsätter 2015—2017. Kostnadsförslaget för reparationerna är sammanlagt 7,5 miljoner euro.

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2015 ställer jord- och skogsbruksministeriet upp följande preliminära resultatmål för Lantmäteriverket:

Verksamhetens resultat
Funktionell effektivitet

I tabellen nedan anges kostnaderna, intäkterna och årsverkena för Lantmäteriverkets hela verksamhet (även andra än moment 30.70.01).

Kostnader, intäkter och årsverken för Lantmäteriverkets huvudfunktioner

 2015 uppskattning
 Kostnader
1 000 €
Intäkter
1 000 €
Årsv.
    
Lantmäteriuppgifter   
Avgiftsbelagd verksamhet70 65870 750876
Budgetfinansierad verksamhet47 7761 050912
Forsknings- och utvecklingsuppgifter som gäller geografisk information   
Avgiftsbelagd och samfinansierad verksamhet2 6701 80030
Budgetfinansierad verksamhet2 951-46
Förvaltningsområdets informationstekniska tjänster   
Avgiftsbelagd verksamhet och samarbete7 8807 56090
Budgetfinansierad verksamhet2 772-34
Sammanlagt1)134 70781 1601 988

1) Årsverkskvoten under moment 30.70.01 för år 2015 är 1 988 årsverken.

Nyckeltal för ämbetsverket

 2013
utfall
2014
prognos
2015
mål
    
Effektivitet   
— Uppdateringsindexet för terrängdatabasen, %999898
— Täckningsindexet för den grundläggande förbättringen av fastighetsregistret (version VTS2013) (1.1.2003 = 0), %88,39396
— antal sökningar i gränssnittstjänsten (mn)210220230
Verksamhetens resultat   
Funktionell effektivitet   
— lönsamhetsindex103,3102,0102,0
— produktivitetsindex102,4102,0102,0
— styckningsförrättningar, st./årsv.56,35861
— uppdatering av terrängdatabasen, euro/km²136162162
Produktion och kvalitetsledning   
Mängden prestationer   
— förrättningsproduktion, förrättningar, st.19 15919 20019 000
— ägoreglering (nyskifte), st.7117
— inskrivningsärenden, st.213 402280 000245 000
— produktion av terrängdata sammanlagt, km²51 23654 00054 000
— refererade vetenskapliga publikationer1006060
— övriga vetenskapliga publikationer314040
— övriga publikationer481010
— begäran om åtgärder inom IT-, förvaltnings- och utvecklingstjänsterna, st.7 8157 0007 000
— driftsättande av it-tjänster (applikationer, databaser och data)450400500
Kvalitetsledning   
— tiden för styckningar, mån.7,16,06,0
— fullständigheten i fråga om terrängdata, %969595
— andel genomförda driftsättningar (applikationer, ändringar i databasen) av planerade leveransversioner, %  99
— kundbelåtenhet totalt, %86,67575

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
    
Bruttoutgifter127 059122 830128 640
Bruttoinkomster1)74 51172 36781 160
Nettoutgifter52 54850 46347 480
Poster som överförs   
— överförts från föregående år38 511  
— överförts till följande år36 859  

1) Innehåller år 2015 på basis av serviceavtal som gäller informationsförvaltningstjänster inkomster på sammanlagt 6 630 000 euro (av jord- och skogsbruksministeriet 1 100 000 euro, av Landsbygdsverket 3 600 000 euro, av Livsmedelssäkerhetsverket 1 480 000 euro, av Naturresursinstitutet 400 000 euro samt av andra ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet 50 000 euro).

Kostnadsmotsvarighet för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

 2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
    
Offentligrättsliga prestationer   
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten   
— intäkter av försäljningen av prestationer69 49968 61068 700
— övriga intäkter394-200
Intäkter sammanlagt69 89368 61068 900
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten   
— särkostnader48 70546 01746 105
— andel av samkostnaderna24 30522 75122 795
Kostnader sammanlagt73 01068 76868 900
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)-3 117-157-
Kostnadsmotsvarighet, %96100100
    
Övriga prestationer   
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten   
— intäkter av försäljningen av prestationer2 9522 7292 800
— övriga intäkter205050
Intäkter sammanlagt2 9722 7792 850
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten   
— särkostnader1 3201 3661 508
— andel av samkostnaderna1 5761 2781 220
Kostnader sammanlagt2 8962 6442 728
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)76135122
Kostnadsmotsvarighet, %103105104

I antalet årsverken under momentet har en minskning med 55 årsverken till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder beaktats. I antalet årsverken har inte som avdrag beaktats en eventuell överföring av IKT-personal till statens gemensamma servicecenter i samband med TORI-projektet. Om en överföring sker inverkar den inte på anslagen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Inbesparing av engångsnatur-5 000
Regeringens beslut om utgiftsbesparing-3 000
Temporär användning av produktivitetsinbesparingar400
Ökning av inbesparingen enligt regeringsprogrammet-1 350
Överföring från moment 30.01.(02) (124 årsv.)2 723
Överföring från moment 30.70.(02) (76 årsv.)3 862
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-78
Indexhöjning av hyresutgifterna59
Löneglidningsinbesparing-145
Lönejusteringar411
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna-282
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.)-2 525
Ytterligare besparing i omkostnaderna -620
Nivåförändring2 562
Sammanlagt-2 983

2015 budget47 480 000
2014 budget50 463 000
2013 bokslut50 897 000

(02.) Geodetiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Förklaring: Geodetiska institutet läggs ner den 1 januari 2015 och dess forsknings- och utvecklingsuppgifter överförs till Lantmäteriverket. När engångsutgiften på 1 500 000 euro för reparation av forskningsstationen Metsähovi dras av från nettoanslaget på 5 499 000 euro för budgeten 2014, kvarstår 3 999 000 euro för överföring till andra moment. Geodetiska institutet har verkställt de minskningar av antalet årsverken, sammanlagt 2 årsverken, som överenskommits i produktivitetsprogrammet för 2005—2015 vid utgången av 2014. Från Geodetiska institutet överförs således sammanlagt 76 årsverken.

Avsikten är att det anslag som blivit oanvänt 2014 ska användas för motsvarande uppgifter vid Lantmäteriverket.

Det föreslås att momentet slopas i budgeten.

Överföring av anslag och årsverken

 1 000 euroÅrsv.
   
Överförs till Lantmäteriverket (överföring till moment 30.70.01)-3 862-76
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54)-82 
Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50)-9 
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22)-46 
Sammanlagt-3 999-76

2014 budget5 499 000
2013 bokslut5 614 000

40. Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 5 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter enligt lagen om nyskiften samt utgifter för finansieringen av lån och räntestöd enligt 102 § i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977) och utgifter för inlösningar enligt 19 § i lagen om vissa regleringar av vattenägor (31/1980)

2) till betalning av utgifter enligt 21 och 22 § i lagen om ägoregleringar på grund av vattendragsprojekt (451/1988)

3) till betalning av sådana förrättningsutgifter som avses i 207 § 2 mom. i fastighetsbildningslagen (554/1995) när det gäller nyskiften och regleringar av vattenägor.

Anslaget får användas till utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 12 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Förklaring: Anslaget används för att stödja ägoregleringar av åkrar samt ägoregleringar av skogar av pilotkaraktär. Man bedömer att användningen av anslaget fördelar sig så att den andel som återkrävs hos sakägare är ca 2,3 miljoner euro och statens slutgiltiga utgift blir ca 2,7 miljoner euro.


2015 budget5 000 000
2014 budget5 000 000
2013 bokslut5 000 000