Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet
         10. Allmänbildande utbildning
         20. Yrkesutbildning
         30. Vuxenutbildning
         40. Högskoleundervisning och forskning
              01. Finlands Akademis omkostnader
              02. Arkivverkets omkostnader
              03. Omkostnader för Institutet för de inhemska språken
              04. Depåbibliotekets omkostnader
              20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område
              22. Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt
              (30.) Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader
              50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet
              51. Finlands Akademis forskningsanslag
              52. Särskild statlig finansiering för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet
              53. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av vetenskapen
              54. Strategisk forskningsfinansiering
              55. (29.40.30) Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet
              66. Finansiella bidrag till internationella organisationer
              86. Statlig finansiering för yrkeshögskolornas kapital
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2015

55. (29.40.30) Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)PDF-versio

Under momentet beviljas 861 787 000 euro.

Anslaget får användas till finansiering till yrkeshögskolorna i enlighet med yrkeshögskolelagen

1) 816 421 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder

2) 45 366 000 euro i ersättning till yrkeshögskolorna för de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet.

Förklaring: I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om temporär ändring av den nya yrkeshögskolelagen så att endast halva indexhöjningen enligt 43 § 2 mom. beaktas 2015. Enligt yrkeshögskolelagen blir yrkeshögskolorna juridiska personer i aktiebolagsform. I lagen föreskrivs också om yrkeshögskolornas finansiering, som tidigare har varit en del av statsandelssystemet. I samband med yrkeshögskolereformen slopas kommunens självfinansieringsandel av yrkeshögskolornas driftskostnader och staten får hela ansvaret för finansieringen av yrkeshögskolorna. Yrkeshögskolelagen träder i kraft den 1 januari 2015.

Genom yrkeshögskolereformen har man påskyndat den strukturella reformen av yrkeshögskolorna samt förbättringen av verksamhetens kvalitet och genomslagskraft. I det första steget av reformen, i samband med förnyandet av tillstånden, betonades dels utbildningsbehovet, dels synpunkter som gäller verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och effektivitet. Vid beviljandet tillstånd såg man till yrkeshögskolornas ekonomiska verksamhetsförutsättningar på lång sikt. Yrkeshögskolornas verksamhetsförutsättningar har blivit bättre genom strukturella reformer och omprövningar av utbildningsansvaret. Också de sparkrav som ställs på yrkeshögskolorna har förutsatt omstruktureringar och effektivare verksamhet i yrkeshögskolorna. Detta har bl.a. inneburit att utbildningsutbudet har minskats, priserna per enhet sänkts och olika anpassningsåtgärder vidtagits. Omstruktureringarna har också inneburit att nya samarbetsstrukturer skapats och att undervisningsutbudet rationaliserats i förhållande till resurserna och utbildningsbehoven.

Till de viktigaste strukturlösningarna i anslutning till yrkeshögskolereformen hör nya Lapplands yrkeshögskola som bildades genom en fusion mellan yrkeshögskolorna i Kemi-Torneå och Rovaniemi och som inledde sin verksamhet vid ingången av 2014 samt den fusion mellan yrkeshögskolorna i Kymmenedalen och S:t Michel som kommer att ske vid ingången av 2017. Yrkeshögskolornas nätverk av verksamhetsställen har blivit mera kompakt i och med att den examensinriktade yrkeshögskoleutbildningen på basis av ansökningarna om tillstånd ordnas på ca 50 orter från ingången av 2014. År 2010 var antalet orter 62. Dessutom har sammanförandet av yrkeshögskolefunktionerna till större campus och samanvändningen av lokalerna med universiteten framskridit.

Den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna bestäms med stöd av 43 § i yrkeshögskolelagen, den statsrådsförordning som utfärdas om yrkeshögskolor och den förordning av undervisnings- och kulturministeriet som utfärdas om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering. Yrkeshögskolorna beviljas basfinansiering på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning samt på basis av övriga utbildningspolitiska och forsknings- och utvecklingspolitiska mål. I grunderna för fastställande av den statliga finansieringen beaktas målen för utbildningspolitiken samt forsknings- och utvecklingspolitiken. Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på avlagda yrkeshögskoleexamina (46 %) och avlagda yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier (2 %), avlagda studiepoäng (24 %), studiepoäng som avlagts inom den öppna yrkeshögskoleutbildningen eller i form av andra fristående studier och inom den förberedande utbildningen för invandrare (4 %), studeranderespons (3 %), internationell studeranderörlighet (3 %) och antalet sysselsatta utexaminerade från yrkeshögskolan (3 %).

Den finansieringsandel som bestäms på basis av det tillämpade forsknings- och utvecklingsarbetet grundar sig på publikationer (2 %), avlagda högre yrkeshögskoleexamina (4 %), personalens internationella rörlighet (1 %) och extern finansiering av forsknings- och utvecklingsarbetet (8 %).

Yrkeshögskolornas basfinansiering höjs med undantag av poster av engångsnatur så att den motsvarar den årliga höjningen av kostnadsnivån enligt högskoleindexet.

Ersättningen enligt punkt 2 baserar sig på uppgifterna från det senast fastställda bokslutet.

Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål vid yrkeshögskolorna

 2009
utfall
2011
utfall
2013
utfall
20151)
uppskattning
     
Yrkeshögskoleexamina20 04421 31222 80021 907
Högre yrkeshögskoleexamina9411 5911 9482 018
Yrkespedagogisk lärarutbildning, utexaminerade1 4761 6691 8771 600
Utländska examensstuderande7 7468 7279 3787 745
Utbytesstuderande (till och från Finland, över 3 mån.)8 1208 5258 9268 830
Personer som avlagt yrkeshögskoleexamen inom fem år från det att studierna inleddes, % av dem som börjat studera59,860,0..67,3
Studerande som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret, % av studerande för yh-examen37,138,0246,244,9
Examina/undervisningspersonal och FoU-personal..2,973,473,7
Lärares och sakkunnigas internationella rörlighet/lärare och FoU-personal0,880,981,001,09
Avlagda studiepoäng inom FoU-projekt/närvarande utbytesstuderande3,786,077,726,4

1) I fråga om kvantitativa mål är uppskattningen för år 2015 det genomsnittliga målet för åren 2013—2016.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

  
Kalkylerad basfinansiering av yrkeshögskolorna 816 421 000
— varav belopp av engångsnatur5 402 000
Den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds45 366 000
Sammanlagt861 787 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Indexhöjning (1,3 %)5 402
Precisering av moms-kompensationen12 100
Tillägg av engångsnatur5 402
Överföring av finansieringen av yrkeshögskolorna till staten (överföring från moment 28.90.30, 29.10.30, 29.20.30, 29.30.32)454 606
Sparbeslut-20 000
Sammanlagt457 510

2015 budget861 787 000
2014 budget404 277 000
2013 bokslut421 106 117