Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet
         10. Allmänbildande utbildning
         20. Yrkesutbildning
         30. Vuxenutbildning
         40. Högskoleundervisning och forskning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde budgeteras 2015 på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Finland påverkas i hög grad av konjunkturerna i världsekonomin. Säkerställandet av kunnandet, välfärden och konkurrenskraften kräver satsningar på småbarnspedagogik, utbildning, forskning, kreativitet, kultur och innovationsverksamhet. Ungdomsarbetslösheten är en särskild utmaning för utbildnings- och ungdomspolitiken. Ministeriet har utarbetat en verksamhetsstrategi som sträcker sig till 2020 och som för sin del bidrar till att bemöta utmaningarna i verksamhetsmiljön.

Antalet barn i dagvård har ökat fr.o.m. 2004. År 2011 omfattades ca 63 % av 1—6-åringarna av dagvård. Till följd av ändringarna i vårdsystemet kommer föräldrarna sannolikt att förvärvsarbeta mera, varför också efterfrågan på dagvård kan öka.

Den åldersklass som börjar gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning minskar. I fråga om den åldersklass som börjar studera på högskolenivå kommer det inte att ske några väsentliga förändringar. Andelen barn och unga med invandrarbakgrund ökar på alla utbildningsnivåer. Efterfrågan på vuxenutbildning ökar.

Det kreativa arbetet och den kreativa verksamheten och produktionen samt den digitala användningen av kulturinnehåll får ökad betydelse till följd av utvecklingen av informationssamhället. Den kreativa ekonomins sysselsättande effekt ökar. I och med att samhället blir allt mer mångskiftande och differentierat blir det en utmaning att stärka medborgarverksamheten så att den främjar den sociala gemenskapen, välfärden och hälsan. Medborgarverksamhetens roll i produktionen av kultur- och idrottstjänster förväntas växa.

Den regionala differentieringen innebär en utmaning när det gäller att tillhandahålla jämlika tjänster i hela landet. Dessutom accentueras betydelsen av att stärka inlärningen och välbefinnandet bland barn och unga då åldersklasserna blir mindre och den samhällsekonomiska försörjningskvoten blir sämre.

Tryggandet av basservicen förutsätter att reformen av kommunstrukturen och av kommunernas servicestruktur fortsätter.

Förvaltningsområdets samhälleliga verkningar
Utbildnings- och vetenskapspolitiken

Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå, fungerande dagvårdstjänster och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning såväl inom småbarnspedagogik som inom högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att finländarna 2020 är världens kunnigaste folk. Serviceförmågan förbättras i fråga om utbildning på andra stadiet. Finländarnas utbildningsnivå ska utvecklas så att 88 % av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har avlagt examen efter grundstadiet och 30 % högskoleexamen målåret 2020. På motsvarande sätt ska 94 % av 30-åringarna ha avlagt examen efter grundstadiet och 42 % högskoleexamen.

Redan inom en nära framtid kommer det att bli brist på kunnig arbetskraft åtminstone inom vissa branscher. Särskilt stora kommer problemen med tillgången på arbetskraft att vara inom social- och hälsovårdsområdet, men också t.ex. inom vissa områden inom teknik och trafik. Genom åtgärder riktade till utbildningssystemet ska arbetskarriärerna förlängas i början och utbildningsutbudet riktas så att det motsvarar det branschvisa arbetskraftsbehovet. Målet är att de ungas studievägar ska bli kortare än tidigare och att de unga utbildas inom branscher där förutsättningarna för att få arbete är goda. Det branschvisa och regionala utbudet av utbildning riktas i enlighet med befolkningsutvecklingen och behovet av arbetskraft.

Man säkerställer verkställandet av ungdomsgarantin och genomför kompetensprogrammet för unga vuxna. De ungas läroavtalsutbildning samt kombinerandet av de ungas läroavtalsutbildning och utbildning vid läroanstalter främjas.

Målet är att

  • — 95 % av 4-åringarna ska delta i verksamhet inom småbarnspedagogiken senast år 2020
  • — 100 % av 6-åringarna ska ha deltagit i förskoleundervisning
  • — alla som går ut grundstadiet inleder studier efter grundstadiet
  • — hälften av de nya studenterna fortsätter sina studier samma år
  • — den genomsnittliga åldern för dem som utexamineras från högskolor sjunker
  • — genomströmningen i utbildningen förbättras på alla utbildningsstadier.

Tillgången på arbetskraft påverkas förutom genom utbildning för unga också genom utveckling av vuxenutbildningstjänster. Genom vuxenutbildning stöder man arbetsmotivationen och trivseln på arbetsplatsen. Målet är att 60 % av de vuxna årligen ska delta i utbildning och att deltagarunderlaget för vuxenutbildningen breddas.

Personer som avslutar den grundläggande utbildningen och genast inleder utbildning (%)

 
2011
20122013
uppskattning
2014
uppskattning
2015
uppskattning
      
Studerande i yrkesutbildning 44,344,644,745,545,5
— utbildning som leder till grundexamen1)41,241,541,842,542,5
— förberedande utbildningar2)3,13,12,93,03,0
Studerande i gymnasieutbildning1)49,650,052,052,052,0
Studerande i påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen3)2,52,42,52,52,5
— i grundskolor2,01,92,02,02,0
— i folkhögskolor0,50,50,50,50,5
Utbildningar som leder till examen sammanlagt90,891,593,894,594,5
Påbyggnadsundervisning och föreberedande utbildningar sammanlagt5,65,55,45,55,5
Sammanlagt96,497,099,2100,0100,0

1) Källa: Statistikcentralen.

2) Källa: statistik för statsandelssystemet (också siffran för 2013 anger utfallet). Inkluderar även förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande utbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).

3) De siffror som gäller sådan påbyggnadsutbildning som ordnas i anslutning till grundskolorna är uppskattningar som grundar sig på Statistikcentralens statistik över elevantal. De siffror som gäller påbyggnadsundervisning som ordnas i folkhögskolor är uppskattningar som grundar sig på elevantalet enligt statsandelsstatistiken.

Medelåldern för dem som avlagt högskoleexamen (median)1)

 20102011
2012
2013
uppskattning
2014
uppskattning
2015
uppskattning
       
Yrkeshögskoleexamen25,225,225,225,224,924,9
Högre högskoleexamen27,927,627,727,627,427,4

1) Källa: Statistikcentralen. Gäller i fråga om yrkeshögskolor ungas utbildning.

Andelen (%) studerande som avlagt examen inom målsatt tid av dem som inlett studier1)

 20092010
2011
20122013
uppskattning
2014
uppskattning
2015
uppskattning
        
Gymnasieutbildning (3 år)79,479,280,381,082,083,084,0
Yrkesinriktad grundexamen (3 år)59,760,661,062,063,064,065,0
Yrkeshögskoleexamen (5 år) 64,060,561,063,063,063,0
Lägre och högre yrkeshögskoleexamen (7 år) 49,446,948,449,052,052,0

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Inkluderar inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen eller läroavtalsutbildning. Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga. I fråga om 2011 är den siffra som anger utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen en uppskattning.

Studerande och examina1)

 2010201120122013
uppskattning
2014
uppskattning
2015
uppskattning
       
Dagvård      
— barn 204 750206 350208 300 209 700211 000214 400
Förskoleundervisning      
— antal elever58 77058 91059 70060 00061 00062 500
Grundläggande utbildning      
— nya elever57 88059 10059 20060 50060 50060 500
— elever som fått avgångsbetyg64 96063 44061 20061 00060 00061 000
— antal elever530 680526 930522 000522 000519 000531 000
Gymnasieutbildning      
— nya studerande37 87036 79038 00038 00038 00038 000
— avlagda studentexamina2)32 70032 81033 00033 00033 00033 000
— antal studerande 107 400106 320110 000110 000110 000108 000
Grundläggande yrkesutbildning (vid läroanstalter)      
— nya studerande60 00061 00061 43063 00063 50062 000
— avlagda examina36 75040 16041 81042 90044 10045 000
— antal studerande3)149 200150 560150 300150 470150 700149 200
Grundläggande yrkesutbildning (läroavtalsutbildning)4)      
— nya studerande6 8358 4387 6518 5008 9008 900
— avlagda examina5 9225 9854 0846 2006 4006 400
— antal studerande3)23 09923 37819 77621 00024 00024 000
Yrkesinriktad tilläggsutbildning5)      
— nya studerande32 63431 80131 14126 00027 00027 000
— avlagda examina16 00616 15317 46815 40015 60015 600
— antal studerande i utbildning vid läroanstalter33 58635 19035 40237 00038 50039 500
— antal studerande i läroavtalsutbildning36 47033 35635 67027 00028 50028 500
Grundexamina vid yrkeshögskolor      
— studerande som inlett sina studier6)31 49231 03831 00429 90030 60030 600
— avlagda examina20 58121 31222 12122 80022 80022 800
— antal studerande 131 595131 838131 369129 634128 600128 600
Högre yrkeshögskoleexamina      
— studerande som inlett sina studier2 7222 7392 8262 9002 9002 900
— avlagda examina1 2531 5211 7081 9482 0002 018
— antal studerande 6 5807 3217 8348 5668 6008 600
Grundexamina vid universitet7)      
— nya studerande19 98820 11919 85320 23320 90020 900
— avlagda lägre högskoleexamina12 30013 27513 01413 01714 20014 200
— avlagda högre högskoleexamina14 38412 51513 82914 44415 02315 023
— antal studerande144 321144 441143 505141 756142 400143 100
Doktorsexamina vid universitet1 5181 6531 6491 7241 6351 635

1) Utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. De siffror som gäller nya barn i dagvården och studerande inom grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning, studerande som fått avgångsbetyg från grundläggande utbildning, studerande som avlagt examen inom yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning och utländska studerande är i fråga om 2013 uppskattningar. Antalet studerande inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning (exkl. läroavtalsutbildning) är antalet studerande enligt statsandelssystemet.

2) IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.

3) Omfattar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen.

4) Omfattar sådan utbildning i läroavtalsform som ordnas som läroplansbaserad utbildning och som utbildning som förbereder för fristående examen och som leder till en yrkesinriktad grundexamen.

5) I fråga om nya studerande och avlagda examina ingår sådan utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen.

6) Med studerande som inlett sina studier för YH-examen avses fr.o.m. 2010 studerande som under statistikåret i fråga för första gången har skrivit in sig som närvarande i en utbildning som leder till YH-examen vid en yrkeshögskola.

7) Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina.

Konst- och kulturpolitiken

Konsten och kulturen främjar befolkningens välbefinnande och livskvalitet samt stärker det kulturella kapitalet. Genom att stärka kulturgrunden, verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete, medborgarnas möjligheter till kulturellt deltagande samt kulturekonomin främjas bildningen, kreativiteten, kunnandet och innovativiteten, regionernas livskraft samt utvecklingen av sysselsättningen och samhällsekonomin.

Centrala kulturpolitiska områden är konst- och konstnärs-, kulturarvs-, biblioteks-, kulturexport- och upphovsrättspolitiken liksom även den audiovisuella politiken och den kommunala kulturverksamheten.

I Finland har deltagandet i kulturella aktiviteter ökat och skillnaderna i deltagande mellan befolkningsgrupperna har jämnats ut. Det finns emellertid grupper där deltagandet är mycket lågt. Kulturtjänsterna koncentreras till de större städerna, varvid tillgången till tjänsterna varierar i olika delar av landet. I europeisk jämförelse besöks bibliotek och teatrar särskilt aktivt, men läsaktiviteten håller på att minska. Intresset för kulturarvet är mindre än i Europa i genomsnitt. Andelen som ser inhemska filmer är större i Finland än i många andra länder, även om det sammantagna antalet biobesök är något lägre än i EU i genomsnitt. Medvetenheten om konstens och kulturens positiva effekter på befolkningens välbefinnande samt utnyttjandet av kulturbaserade metoder inom olika områden av samhällelig verksamhet har ökat.

Antalet personer som arbetar i yrken inom konst och kultur har ökat ytterligare under de senaste åren. Andelen sysselsatta inom kulturbranschen (ca 4 %) är större än BNP-andelen (ca 3 %). Arbetslösheten bland personer som avlagt en examen inom kulturbranschen är dock högre än arbetslösheten bland den utbildade arbetskraften i genomsnitt.

En större variation vad gäller kulturella och konstnärliga uttrycks- och deltagandeformer och konsumtionsbehovet inom kultur samt digitaliseringen präglar utvecklingen inom konst och kultur. Digitaliseringen inverkar på ett genomgripande sätt på produktionen, distributionen, bevarandet och konsumtionen av konst och kultur. Kulturekonomin ses som en del av den kreativa ekonomin.

Inom konst- och kulturbranschen riktas besparingar till ämbetsverk och inrättningar och annan budgetfinansierad verksamhet, statsandelar och funktioner som finansieras med tippningsvinstmedel.

Målen för de samhälleliga verkningarna inom kulturpolitiken är:

1. Kulturgrunden förblir livskraftig

Man strävar efter att stärka kulturgrunden genom att främja infrastrukturen för och tillgången till kultur och information, bevarandet av kulturarvet och kulturmiljöerna, konst-, kulturarvs- och mediefostran liksom även den nationella, regionala och lokala konst- och kulturförvaltningens funktioner och kulturens internationalisering, med beaktande av omvärldens utmaningar globalt och med tanke på den tekniska och hållbara utvecklingen samt de besparingar som gäller branschen.

2. Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete tryggas

Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete tryggas genom att stödformerna för konst och kultur utvecklas, konstnärernas utkomstmöjligheter görs mångsidigare och ett fungerande upphovsrättssystem utvecklas. Dessutom stärks förutsättningarna för företagsamhet inom kulturella och kreativa branscher.

3. Möjligheterna att ta del av kultur tryggas för alla befolkningsgrupper och förbättras för mindre delaktiga befolkningsgrupper

Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolknings- och medborgargrupper tryggas genom att man sörjer för den nationella, regionala och lokala tillgången och tillgängligheten till konst- och kulturtjänster och kulturarvet, vidtar åtgärder för att få mindre delaktiga grupper att delta samt främjar utvecklingen av kulturell mångfald (inkl. kulturtjänster).

4. Kulturekonomin och den kreativa ekonomin stärks

Förutsättningarna för att utveckla kulturekonomin och den kreativa ekonomin och deras effekt på sysselsättningen förbättras genom att den finansiella basen och kunskapsunderlaget för kulturen utvecklas och breddas, upphovsrätten utnyttjas bättre och regeringsprogrammets spetsprojekt som gäller kreativa branscher genomförs.

Nyckeltal för kulturpolitiken

 2012
utfall
2013
utfall
2015
uppskattning
    
1. Stärkande av kulturgrunden   
Teatrar med rätt till statsandel   
— kalkylerade årsverken2 4692 4692 469
— antal föreställningar13 46713 04713 000
Orkestrar med rätt till statsandel   
— kalkylerade årsverken1 0331 0331 037
— antal konserter1 9072 1382 100
Finlands Nationalopera   
— antal anställda med månadslön532526523
— antal föreställningar429444327
Suomen Kansallisteatteri   
— antal anställda326326325
— antal föreställningar698641700
Nationalgalleriet   
— antal anställda228230230
— antal samlings- och specialutställningar191818
Museer med rätt till statsandel, kalkylerade årsverken 1 1831 1831 183
2. Personer som utför kreativt arbete   
Antal mottagare/sökande av årsstipendier303/2 131288/2 298300/2 100
Andelen personer som bor i huvudstadsregionen av dem som får stipendium från statens konstkommissioner, %575350
Antal konstnärspensioner sammanlagt (31.12)1 0441 0561 049
— Antal nya mottagare av konstnärspensioner i förhållande till antalet sökande, %11,9612,3212,32
— Antal personer som arbetar i yrken inom kultur (arbetskraftsundersökningen)81 72583 46385 000
3. Kulturen och medborgarna   
Besökare på teatrar med rätt till statsandel, 1 000 personer2 3932 2272 300
Suomen Kansallisteatteris publikkontakter, 1 000 personer185176175
Åhörare vid orkestrar med rätt till statsandel, 1 000 personer777772775
Finlands Nationaloperas publikkontakter, 1 000 personer278267290
Totalt antal besökare i Nationalgalleriet, 1 000 personer607472450
Besökare i museer med rätt till statsandel och i andra museer som sköts som huvudsyssla, 1 000 personer5 2545 4825 300
Premiärer på inhemska filmer323528
Antal biobesökare vid inhemska filmer, 1 000 personer2 3621 8351 900
Antal huvudbibliotek och biblioteksfilialer, st.787778778
Den totala utlåningen vid allmänna bibliotek, 1 000 st.94 90892 77993 000
Fysiska biblioteksbesök, 1 000 st.52 83851 29352 000
Biblioteksbesök på nätet, 1 000 st.58 16153 13054 000
Deltagare i evenemang som ordnas av biblioteken, 1 000 personer650756760
4. Kulturen och ekonomin   
Internationell finansiering och försäljningsinkomster inom den audiovisuella branschen (1 000 euro)27-38
Musikbranschens ekonomiska värde (1 000 euro)837-862
Verksamhetsställen för företag inom kulturbranschen21 577..22 000
Idrottspolitiken

Motion och idrott ger upplevelser och glädje, ökar samhörigheten och främjar hälsa och välbefinnande. En motionsinriktad livsstil utgör en del av bildningsbasen. Elitidrott ger upplevelser och ökar också intresset för att börja utöva idrott som hobby. Målet med idrottspolitiken är att främja idrotten och därigenom öka delaktigheten samt öka befolkningens välbefinnande med hjälp av idrott. Motion och idrott har också ekonomiska effekter samt effekter som ökar arbets- och funktionsförmågan.

Undervisnings- och kulturministeriet styr och utvecklar idrottspolitiken som har som mål att främja motion och idrott. För ordnandet av idrottsverksamheten svarar i huvudsak idrottsorganisationerna och motions- och idrottsföreningarna. Kommunerna tillhandahåller idrottsanläggningar och idrotts- och motionstjänster på lika villkor för medborgarna. Inom ramen för EU:s program Erasmus+ för utbildning, ungdom och idrott ökar det europeiska samarbetet inom idrotten.

Målen för de samhälleliga verkningarna inom idrottspolitiken är:

1. Tillgängligheten till idrotten ska vara likvärdig

Idrott hör till de grundläggande kulturella rättigheterna. Förutsättningarna för att tillhandahålla idrottstjänster påverkas av den stramare offentliga ekonomin, kommunsammanslagningarna och flyttningsrörelserna samt av förändringarna i idrottsförvaltningen och idrottskulturen. Målet är att trygga tillgängligheten till idrotts- och motionstjänster och idrottsanläggningar i hela landet och säkerställa att främjandet av idrott och motion beaktas i kommunernas strategier. Målet är att förbättra kvaliteten på och livskraften hos medborgarverksamheten inom motion och idrott och deltagandet i medborgarverksamheten på ett lokalt plan i synnerhet när det gäller sådana befolkningsgrupper som hindras att delta av sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer.

2. Medborgarverksamhet inom motion och idrott ökar befolkningens deltagande och stärker delaktigheten

Finländare deltar rätt aktivt i motions- och idrottsföreningars verksamhet. Det finns dock skillnader mellan olika befolkningsgrupper när det gäller deltagande i föreningsverksamhet, engagemang och motionsaktivitet. Behovet att förnya idrottsorganisationernas verksamhetskultur och verksamhetssätt ökar när engagemanget i idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet minskar och det i stället uppkommer fria verksamhetsgrupper och andra nya sätt att delta. Dessutom är det allt viktigare att de etiska principerna för idrott och elitidrott iakttas i organisationernas verksamhet. Elitidrotten är en del av den finländska kulturen. Grunden för den skapas inom idrotts- och motionsföreningsverksamhet. Elitidrott är en del av den finländska kulturen och dess värde som upplevelseskapare och källa till positiva förebilder ökar. Dessutom stärker elitidrottsverksamheten, i synnerhet ordnandet av storevenemang, motionens och idrottens betydelse för samhällsekonomin. Ett mål är att förbättra de finländska idrottarnas framgångar inom elitidrotten och integreringen av handikappidrott på elitnivå samt att stärka effekterna av elitidrottsevenemang som ordnas i Finland. Genom en aktiv internationell verksamhet främjas en starkare etisk grund inom idrotten och elitidrotten.

3. Den motionsinriktade livsstilen blir allt vanligare

Idrott och motion har positiva effekter för hälsan och välbefinnandet. Ett aktivt utövande av idrott och motion har också samhälleliga och nationalekonomiska effekter när det gäller att främja längre arbetskarriärer och välbefinnande i arbetet. Målet är att öka den fysiska aktiviteten, motionsintresset och motionsintensiteten bland hela befolkningen. Målgruppen utgörs i synnerhet av barn och unga, eftersom deras motionsaktivitet skapar grunden för en motionsinriktad livsstil för resten av livet. Viktiga målgrupper är också andra som inte rör på sig tillräckligt och sådana som löper risk att bli utestängda från motion och idrott.

4. Den kunskapsbaserade ledningen stärks i idrottspolitiken och idrottsförvaltningen

Inom styrningen av idrottsområdet och i det idrottspolitiska beslutsfattandet accentueras styrningen och samordningen på strategisk nivå samt uppföljningen och bedömningen av effekterna av åtgärderna. Utmaningarna inom idrottskulturen förutsätter mera omfattande sakkunskap och kunnande inom idrottsområdet. Målet är att principen om kunskapsbaserad ledning ska följas inom idrottskulturen och att utvecklandet av åtgärderna och åtgärdsreformer ska grunda sig på tillräckligt högklassig och relevant informationsproduktion.

Nyckeltal för idrottspolitiken

 2012
utfall
2013
utfall
2015
uppskattning
    
Personer som motionerar på fritiden minst 4 ggr/v minst en halv timme per gång1)   
8—9-klassister sammanlagt596163
— pojkar616365
— flickor586062
1—2-klassister i gymnasiet sammanlagt565962
— pojkar586062
— flickor545760
1—2-klassister i yrkesutbildningen sammanlagt424446
— pojkar444546
— flickor414345
    
Personer i åldern 15—64 år som motionerar på fritiden minst 4 ggr/v, %2)   
— män303334
— kvinnor333435
    
Genomsnitt i löptestet för män som inleder tjänstgöring (m)3)2 4472 4402 395
    
Motion och idrott i motions- och idrottsföreningar4)   
7—14-åringar556363
15—18-åringar353737
19—151212
    
Elittävlingsmedaljer i olympiska grenar   
— Olympiska spelen, st.3--
— Världsmästerskap, st.4715
— Europamästerskap, st.316

1) Enkäten Hälsa i skolan. Undersökningen gjordes inte 2012. Siffran grundar sig på kombinerat material från 2010 och 2011.

2) Undersökningen om den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa, AVTK

3) Santtila et. al. Medicine & Science in Sports & Exercise 2006, omarbetad, PEHENKOS, VM-kuntotestitilastot

4) Grundar sig på medeltalen i rapporten Liikunnan kansalaistoiminnan tietopohja (Lehtonen & Hakonen) från 2013. Siffrorna för 2013 baserar sig på Nuorten vapaa-aikatutkimus 2013 (Myllyniemi & Berg) och Eurobarometern 2013.

Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

Målen för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, att främja ett aktivt medborgarskap hos de unga, att stärka de ungas sociala identitet samt att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Dessa mål gäller alla som är under 29 år och bor i Finland. Utgångspunkten för målen är gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. Ett centralt programdokument är det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram som godkänns av statsrådet vart fjärde år och som förverkligar de gemensamma målen inom ungdomsområdet i EU.

Det skärpta ekonomiska läget ökar ojämlikheten mellan ungdomar och förutsätter nya lösningar inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. De ungas möjligheter att vara med och påverka i samhället har utvecklats under de senaste åren. De regionala skillnaderna är fortfarande stora, liksom även skillnaderna mellan ungdomsgrupperna. De ungas deltagande sker numera allt oftare utanför den traditionella organisationsverksamheten, särskilt i sociala nätverk.

Målen för de samhälleliga verkningarna inom ungdomspolitiken är:

1. Aktivare medborgarskap för unga

En målinriktad verksamhet bland unga i samhället främjas. Man skapar förutsättningar för de unga att delta och påverka samt förutsättningar för deras fritidsaktiviteter.

2. De ungas sociala identitet stärks

Man stärker de ungas förmåga att hantera vardagen och förebygger utslagning. Målet är att få varje ung person med i samhälls- och arbetslivet.

3. De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras

Man strävar i samarbete med andra aktörer efter att de ungas levnadsvillkor ska uppnå samma nivå som hos andra befolkningsgrupper.

Nyckeltal för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

 2012
utfall
2013
utfall
2015
uppskattning
    
Aktivt medborgarskap för unga   
— Initiativkanal för ungdomar, andel av kommunerna44 %37 %65 %
— Ungdomsfullmäktige eller motsvarande organ, andel av kommunerna70 %73 %75 %
Stärkande av de ungas sociala identitet   
— Informations- och rådgivningstjänster för unga, andel av kommunerna77 %69 1)%83 %
— Ungdomsverkstäder, andel av kommunerna82 %86 %86 %
— Unga (under 29 år) i verkstäderna14 40014 28814 200
— Arbetslösa under 29 år (ANM:s sysselsättningsöversikt)32 83644 22945 000
— Unga som nåtts genom uppsökande ungdomsarbete/andel som behöver mera långvarigt stöd inom det uppsökande ungdomsarbetet20 408/14 61427 117/16 62730 000/17 000
— Uppsökande ungdomsarbete, andel av kommunerna87 %93 %100 %
Förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor   
— Nätverk för vägledning av och tjänster för unga, andel av kommunerna81 %93 %100 %
Barn i grundskoleålder som inte har någon nära vän (enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd)9 %8 %7 %
Barn i grundskoleålder som anser att deras hälsotillstånd är mycket eller ganska gott (enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd)84 %84 %85 %

1) effekter av kommunsammanslagningar

Kyrkliga ärenden

Undervisnings- och kulturministeriets mål är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.

Internationellt samarbete

Genom att utnyttja det rådande internationella intresset och de finländska utbildningsanordnarnas och andra aktörers höga kompetensnivå främjas exporten av finländsk utbildning och finländskt kunnande.

Man påverkar i Europeiska unionen och i internationella organisationer i syfte att främja Finlands mål i ärenden som gäller utbildnings- och forskningspolitik, kulturpolitik, audiovisuell politik samt idrotts- och ungdomspolitik.

Anslag för statsandelar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)

MomentVerksamhetsform2013201420152014/2015
förändring
      
29.10.30Allmänbildande utbildning1)851 818844 023741 056-102 967
29.10.34Byggande av skolor2)58 00046 4000-46 400
29.20.30Yrkesutbildning1)723 774722 067492 096-229 971
29.30.30Fritt bildningsarbete164 818164 818156 345-8 473
29.30.31Yrkesinriktad tilläggsutbildning142 175138 075133 006-5 069
29.30.32Läroavtalsutbildning1)116 494124 843110 042-14 801
29.30.33Kompetensprogrammet för unga vuxna27 00052 00057 4405 440
29.30.51Särskilda yrkesläroanstalter19 27915 87916 055176
29.80.30Bibliotek4 5134 7134 75037
29.80.31 och 52Teatrar och orkestrar81 16380 85181 271420
29.80.32 och 52Museer36 81136 81136 8110
29.80.33Kommunernas kulturverksamhet1061061060
29.80.34Byggande av bibliotek3)5 0004 5004 5000
29.90.50 och 52Idrottsutbildningscenter18 67318 67319 165492
29.90.50Kommunernas idrottsväsende19 14719 20019 2000
29.91.50Kommunernas ungdomsarbete8 0998 0998 086-13
Sammanlagt 2 276 8702 281 0581 879 929-401 129
      
Uppskattning av fördelningen av statsandelar och statsunderstöd    
Kommunerna och samkommunerna 917 579936 782607 217-129 565
— Kommuner -384 465-449 437-370 40279 034
— Samkommuner1 302 0441 186 219977 619-208 599
Privata 1 359 2911 544 2761 272 712-271 564

1) Vid dimensioneringen av momenten 29.10.30, 29.20.30 och 29.30.32 för 2015 har beaktats den effekt på statsandelen som ökningen av kommunernas finansieringsandel har till följd av reformen av finansieringen av yrkeshögskolorna, sammanlagt -291 miljoner euro.

2) Understöden för läroanstalternas anläggningsprojekt har överförts till moment 28.90.30 fr.o.m. 2015. Nya projekt finansieras inte.

3) Understöd för anläggningsprojekt som hänför sig till allmänna bibliotek har överförts till moment 28.90.30 fr.o.m. 2015.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), så att kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning utgör 58,11 % ökat med 290 948 000 euro på grund av bortfallet av kommunens finansieringsandel vid finansieringen av yrkeshögskolorna.

Tippnings- och penninglotterivinstmedel

I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier och tippnings- och vadhållningsspel för att främja vetenskap, konst, idrott och fysisk fostran samt ungdomsarbete. Tippningsvinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och den fysiska fostrans samt ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovannämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.

Veikkaus Ab:s egentliga intäkter för 2015 uppskattas till 515,6 miljoner euro. Utöver de beräknade egentliga intäkterna ställs ur Veikkaus Ab:s fond för ofördelade vinstmedel sammanlagt 25,5 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av tippningsvinstmedel som står till förfogande 2015 uppgår till 541,119 miljoner euro, vilket är en ökning på ca 0,3 miljoner euro jämfört med budgeten för 2014. I tillägget har ett extra belopp på 7,0 miljoner euro beaktats som ställts till förmånstagarnas förfogande ur fonden för ofördelade vinstmedel för förbättrande av sysselsättningen, tryggande av tillgången på kulturtjänster, förbättrande av folkhälsan och förebyggande av utslagning bland unga. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel.

Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 102,6 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 237,0 miljoner euro under moment 29.80.52 för stöd till konsten, 148,2 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 53,4 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsarbetet.

Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås 2015 uppgå till 1 030,1 miljoner euro, varav 541,119 miljoner euro, dvs. 52,5 %, beviljas av tippningsvinstmedel.

Tippningsvinstmedel och övriga anslag som beviljats för samma ändamål, mn euro

 2007
bokslut
2008
bokslut
2009
bokslut
2010
bokslut
2011
bokslut
2012
bokslut
2013
bokslut
2014
budget
2015
budgetprop.
          
Statsandel för bibliotekens driftskostnader110,6115,2119,5----  
— tippningsvinstmedel36,524,713,1----  
— budgetmedel74,190,5106,41)---  
          
Vetenskap270,6283,7332,1355,1388,3409,9398,8308,6314,7
— tippningsvinstmedel76,677,186,995,8100,3101,2102,2103,2102,6
— budgetmedel2)194,0206,6245,2259,3288,0308,7296,6205,4212,1
          
Konst281,6311,2363,9400,6425,1432,6451,8455,2452,0
— tippningsvinstmedel152,3164,5191,3209,3220,3222,4224,6237,1237,0
— budgetmedel129,3146,7172,6191,3204,8210,2227,2218,1215,0
          
Idrott101,4106,7127,6137,6142,5153,6151,7147,6188,8
— tippningsvinstmedel100,1104,0124,3135,8141,9150,9151,6147,4148,2
— budgetmedel1,32,73,31,80,62,70,10,140,6
          
Ungdom42,747,055,669,365,271,873,974,774,8
— tippningsvinstmedel36,037,444,751,351,551,952,453,153,4
— budgetmedel6,79,610,918,013,719,921,521,621,4
          
Tippningsvinstmedel sammanlagt utan bibliotek365,0383,0447,2492,2514,0526,4530,8540,8541,1
Tippningsvinstmedel sammanlagt401,5407,7460,3492,2514,0526,4530,8540,8541,1

1) Statsandelen för bibliotekens driftskostnader finansieras fr.o.m. 2010 med anslag under finansministeriets huvudtitel.

2) I anslagen ingår inte anslagen under moment 29.40.50 för den statliga finansieringen av universiteten.

Anslag som reserverats för vissa ändamål ur tippningsvinstmedel och ur andra moment i budgeten (euro)

 Tippnings-
vinstmedel
Allmänna
budgetmedel
Sammanlagt
    
Omkostnader för Institutet för de inhemska språken3 547 0001 479 0005 026 000
Finlands Akademis forskningsanslag74 673 000135 096 000209 769 000
Statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar42 920 00038 351 00081 271 000
Statsandelar för museer20 400 00016 411 00036 811 000
Idrottsutbildningscenter18 608 000557 00019 165 000
Utveckling av verkstadsverksamheten för unga och uppsökande ungdomsarbete6 000 00021 000 00027 000 000
Förvaltningsområdets informationsförvaltning

Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 2006—2015 fortsätter. I enlighet med informationsförvaltningsstrategins riktlinjer stärks den gemensamma kunskapsbasen för undervisningen, forskningen och kulturen. Nya tjänster tillhandahålls i elektronisk form. Inom förvaltningsområdet övergår man i verksamheten inom förvaltningen och ämbetsverk emellan till elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Informationsförvaltningens kostnadseffektivitet förbättras alltjämt. Centrala metoder är ökad användning av gemensamma tjänster och andra resurser och samarbete vid anskaffningar.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Produktiviteten förbättras bl.a. genom åtgärder enligt effektivitets- och resultatprogrammet. Enligt regeringsprogrammet kommer storleksklassen av de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser. För de produktivitetsfrämjande åtgärderna redogörs närmare i samband med de berörda kapitlen.

Bedömning av könskonsekvenserna i samband med budgetpropositionen

Över hälften av anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsmottagarnas beslut.

I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis och tillhandahålla utbildning som förbereder för yrkesutbildning bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.

Flickors och pojkars studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickors och pojkars studieval.

Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könsneutral. Främjande av jämställdhet enligt idrottslagen är utgångspunkten i strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. Inom ungdomsarbetet riktas finansieringen vid behov särskilt till projekt som gäller flickor eller pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka inom ungdomsarbetet. Kulturbranschen är kvinnodominerad såväl när det gäller kulturaktörer som när det gäller användare av kulturtjänster och kulturutövare, men männens andel som användare av kulturtjänster har ökat på 2000-talet. Däremot tjänar kvinnor som får sin försörjning från konstens område i genomsnitt sämre än män, och avsikten är att uppmärksamma detta när verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.

Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisnings- och kulturministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet och beaktar dessa då budgeten görs upp.

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)

 2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
    
29.10.34Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen15,0-
29.40Högskoleundervisning och forskning  
 —fullmakt för Finlands Akademis forskningsprojekt280,0318,8
29.40.02Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)  
 — fullmakt för hyresavtal0,25-
29.40.54Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)  
 — fullmakt för forskningsprojekt-55,6
29.80.34Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt för anläggningsprojekt4,504,50
29.80.75Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt för ombyggnad och småprojekt1,301,30

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

  År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
  1000 €%
 
01.Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet123 066123 763116 920-6 843-6
01.Undervisnings- och kulturministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)27 62427 77626 488-1 288-5
02.Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)22 65622 66820 005-2 663-12
03.Omkostnader för centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO (reservationsanslag 2 år)8 7898 6558 422-233-3
04.Omkostnader för Nationella centret för utbildningsutvärdering (reservationsanslag 2 år)2 5393 5753 8913169
21.Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år)3 7903 7263 526-200-5
22.Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)18 08818 33818 4881501
(23.)Produktivitetsanslag för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år)1 994-1 994-100
29.Mervärdesskatteutgifter inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)33 62830 80330 111-692-2
50.Vissa understöd (fast anslag)685748648-100-13
51.Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)3 1953 2983 143-155-5
66.Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag)2 0722 1822 198161
10.Allmänbildande utbildning975 876957 316803 491-153 825-16
01.Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år)49 44350 92448 740-2 184-4
02.Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)1 9051 9491 870-79-4
20.Utvecklande av den allmänbildande utbildningen och barndagvården (reservationsanslag 2 år)12 81812 71710 697-2 020-16
30.Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)817 307844 023741 056-102 967-12
(34.)Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)58 00046 400-46 400-100
(35.)Understöd till projekt som gäller inomhusluften och fuktskador i allmänbildande läroanstalter och daghem (reservationsanslag 3 år)35 0000
51.Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)1 4031 3031 128-175-13
20.Yrkesutbildning733 975734 926504 675-230 251-31
01.Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)8 5538 4946 314-2 180-26
(20.)Inlärning på arbetsplatsen (reservationsanslag 2 år)0
21.Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år)4 3654 3656 2651 90044
30.Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)721 057722 067492 096-229 971-32
30.Vuxenutbildning502 982529 138508 241-20 897-4
20.Undervisningsväsendets personalutbildning och vissa andra utgifter (reservationsanslag 2 år)25 34723 14721 647-1 500-6
21.Utvecklande av vuxenutbildningen (reservationsanslag 2 år)4 0103 0106 4403 430114
30.Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)164 827164 818156 345-8 473-5
31.Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag)141 853138 075133 006-5 069-4
32.Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)117 856124 843110 042-14 801-12
33.Kompetensprogrammet för unga vuxna och stärkande av den vuxna befolkningens kompetensbas (förslagsanslag)22 41952 00057 4405 44010
51.Statsandelen för driftskostnaderna för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader (förslagsanslag)19 25515 87916 0551761
53.Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)7 4167 3667 266-100-1
40.Högskoleundervisning och forskning2 748 8352 661 5903 204 192542 60220
01.Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)12 42912 33210 423-1 909-15
02.Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)19 55419 10218 683-419-2
03.Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år)2 0421 9991 464-535-27
04.Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år)1 6181 8691 863-60
20.Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)35 63131 96443 16011 19635
22.Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år)5 0008 5008 5000
(30.)Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)0
50.Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)1 862 9221 887 5931 904 26916 6761
51.Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag)238 565143 809139 097-4 712-3
52.Särskild statlig finansiering för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet (fast anslag)30 15929 14430 2991 1554
53.Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av vetenskapen (förslagsanslag)102 186103 213102 601-612-1
54.Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)14 63114 6310
55.Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)421 106404 277861 787457 510113
66.Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag)17 43517 78817 415-373-2
86.Statlig finansiering för yrkeshögskolornas kapital (fast anslag)50 00050 0000
(89.)Statlig finansiering av kapitalplaceringar i universitet (reservationsanslag 2 år)1880
70.Studiestöd842 482899 488916 29116 8032
01.Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år)701705700-5-1
52.Statsgaranti för studielån (förslagsanslag)28 83130 20030 2000
55.Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)727 064781 256799 96218 7062
57.Måltidsstöd till högskolestuderande (förslagsanslag)29 63630 75031 3295792
58.Understöd för ersättning av hyreskostnader (reservationsanslag 2 år)5 5495 8772 100-3 777-64
59.Stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (förslagsanslag)50 70150 70052 0001 3003
80.Konst och kultur451 774455 207451 940-3 267-1
01.Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år)4 9084 5114 382-129-3
(02.)Statens konstmuseums omkostnader (reservationsanslag 2 år)19 4440
03.Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år)2 9372 7232 344-379-14
04.Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)24 51319 54319 416-127-1
05.Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år)6 3775 8125 649-163-3
06.Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år)7 6507 4516 935-516-7
16.Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag)17 91218 57518 8482731
20.Lokalkostnader för Museiverkets kultur- och sevärdhetsobjekt (reservationsanslag 2 år)16 65016 9452952
30.Statsunderstöd för de allmänna bibliotekens verksamhet (fast anslag)4 5124 7134 750371
31.Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)40 80041 04038 351-2 689-7
32.Statsandelar och statsunderstöd för museer (förslagsanslag)17 43117 43116 411-1 020-6
33.Statsunderstöd för utveckling av kulturverksamheten i kommunerna och regionerna (förslagsanslag)1061061060
34.Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år)5 0004 5004 5000
35. Statsunderstöd till anläggningskostnader för ett projekt för 100-årsjubileet för Finlands självständighet (reservationsanslag 3 år)1 0005 0004 000400
40.Ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg (förslagsanslag)1422522520
50.Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)14 4201 1601 072-88-8
51.Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)13 70414 24614 4702242
52.Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)224 634237 069236 962-1070
53.Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag)19 82429 15629 8376812
54.Statsunderstöd för konst- och kulturinstitutioners lokalinvesteringar (fast anslag)7 3367 2108 17796713
55.Stöd till digitaliseringen av kulturarvet (reservationsanslag 3 år)3 1002 2002 2000
59.Vissa understöd till Nationalgalleriet (reservationsanslag 2 år)14 67011 245-3 425-23
70.Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år)2 250500150-350-70
72.Utökande av Nationalgalleriets samling (reservationsanslag 3 år)7397397390
75.Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år)4 0003 8003 149-651-17
95.Utgifter för skydd av kulturmiljö (förslagsanslag)3615050-100-67
(96.)Donation till jubileumsfonden för märkesåret för 150 år av riksdagsverksamhet (reservationsanslag 2 år)10 0000
90.Idrottsverksamhet151 722147 558188 75141 19328
50.Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysisk fostran (förslagsanslag)145 313147 448148 1947461
52.Statsandel till idrottsutbildningscenter och finansiering av kalkylerade kostnader för idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag)109110557447406
(53.)Tippnings- och penninglotterivinstmedel för en totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors (förslagsanslag)6 3000
54.Understöd för totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors (reservationsanslag 3 år)40 00040 0000
91.Ungdomsarbete73 91974 63174 7621310
50.Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag)52 41953 08153 3622811
51.Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)21 00021 00021 0000
52.Samernas kultur- och språkboverksamhet (reservationsanslag 2 år)500550400-150-27
Sammanlagt6 604 6316 583 6176 769 263185 6463
 Det totala antalet anställda3 4723 4303 384