Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Allmänbildande utbildning
         20. Yrkesutbildning
         30. Vuxenutbildning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2015

20. YrkesutbildningPDF-versio

Förklaring:Syftet med yrkesutbildningen är att stärka välmåendet och konkurrenskraften i arbetslivet och samhället i den allt mera internationella omvärlden genom att höja befolkningens yrkeskompetens och stödja livslångt lärande och en arbetslivsorienterad innovationsverksamhet. En utgångspunkt baserad på arbetslivet och efterfrågan samt reaktionskänslighet är centrala faktorer som stärker yrkesutbildningens verkningsfullhet, kvalitet och träffsäkerhet. För att införa en utbildningsgaranti som en del av ungdomsgarantin, för att kompetensprogrammet för unga vuxna ska lyckas och för att säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft krävs det att de ungas möjligheter att bli antagna till en utbildning tryggas, att flexibla utbildningsvägar skapas och att ett tillräckligt utbud på grundläggande yrkesutbildning tillhandahålls också för den vuxna befolkningen.

Med anslaget för genomförande av ungdomsgarantin säkerställs att utbudet av grundläggande yrkesutbildning är tillräckligt i hela landet. Ungdomsgarantin genomförs dessutom genom att studerandeurvalsprocesserna vidareutvecklas samt genom att en ny enhetlig helhet för utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning tas i bruk. Utbildningens överensstämmelsen med arbetslivet blir bättre genom att man utvecklar nya modeller för avläggande av grundexamen där man på ett mera omfattande och mångsidigt sätt än i dag utnyttjar arbetsinriktade studiemetoder, studier på arbetsplatsen och olika sätt att ordna utbildning.

Det strukturella utvecklandet av nätet av yrkesutbildningsanordnare fortsätter i enlighet med det strukturpolitiska programmet i syfte att öka utbildningens genomslagskraft och kostnadseffektivitet samt säkerställa att utbildningstjänster som motsvarar individernas och arbetslivets behov finns tillgängliga i olika delar av landet och i båda språkgrupperna. Målet är att anordnarna av yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning ska ha starka verksamhetsförutsättningar över sektorgränserna och inom sitt eget verksamhetsområde kunna svara mot arbetslivets och individernas kompetensbehov på ett kundorienterat och effektivt sätt med utnyttjande av hela utbudet av yrkesutbildning och båda sätten att ordna utbildning.

Examenssystemet för yrkesutbildningen reformeras så att man får en kompetensbaserad examensstruktur och examina som är klarare och bättre motsvarar det förändrade behoven i arbetslivet och stöder livslångt lärande. I syfte att göra studievägarna mera flexibla och mångsidiga utökas möjligheterna att avlägga delar av examina över examensgränserna och främjas möjligheten att avlägga examensdelar, dock så att det primära målet för sådana som saknar yrkesexamen är att avlägga hela examen. Omfattningen av yrkesinriktade grundexamina och det kunnande som delar av dem ger fastställs med kompetenspoäng enligt det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET).

Finansierings- och regleringssystemet för den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen revideras i enlighet med det strukturpolitiska programmet så att det bildar en enhetlig helhet och stöder uppnåendet av de mål som ställs på överensstämmelsen med arbetslivet, främjandet av livslångt lärande, genomförandet av ungdomsgarantin samt utbildningssystemets kvalitet, effektivitet och resultat. Finansieringen till utbildningsanordnarna baserar sig i fortsättningen i första hand på prestationer och resultat, dvs. inte på studietiden.

Verksamhetens resultat

Möjligheterna för dem som avslutat grundstadiet och saknar examen eller utbildningsplats på andra stadiet att bli antagna till grundläggande yrkesutbildning förbättras genom de nya grunderna för antagning av studerande till yrkesutbildningen samt genom revideringen av ansöknings- och antagningsprocesserna. Ansöknings- och antagningsprocesserna effektiviseras ytterligare genom att det elektroniska informationssystemet för ansökningar och utbildning inom yrkes- och gymnasieutbildningen utvidgas så att systemet även gäller sådan utbildning som inte omfattas av gemensam ansökan och som är riktad till unga samt vuxenutbildning.

De krav som arbetslivet ställer på yrkesutbildningen ökar samtidigt som de resurser som står till förfogande för utbildningen minskar och de individuella skillnaderna mellan de nya studerandena blir allt större. Detta ökar behovet av flexibla studievägar som utgår från studerandenas och arbetslivets behov samt mångsidiga inlärningsmiljöer, undervisningsmetoder och stödåtgärder för ett målinriktat lärande.

Ett mål är att andelen studerande som avbryter en grundläggande yrkesutbildning ska sjunka till 7,5 % år 2015. Andelen var 8,7 % år 2012.1). Avsikten är att höja genomströmningsgraden till 65 % år 2015. År 2012 var den ungefär 62 %.2).

I syfte att säkerställa att yrkesutbildningen håller hög kvalitet och är verkningsfull ska utbildningsanordnarna utveckla sina lednings- och verksamhetssystem. Målet är att alla som anordnar yrkesutbildning ska ha ett fungerande system som stöder kvalitetsledningen och en kontinuerlig kvalitetshöjning. Kvalitetssystemen bedöms med hjälp av en kriteriebaserad självutvärdering.

Verksamhetens omfattning

Utbudet av grundläggande yrkesutbildning som syftar till att en hel examen avläggs dimensioneras så att hela den åldersklass som genomgått den grundläggande utbildningen kan beredas möjlighet till gymnasiestudier eller yrkesinriktade studier. Dessutom ska det reserveras tillräckligt med studieplatser inom den grundläggande yrkesutbildningen för dem som övergår till yrkesutbildning från gymnasiet, unga som på grund av tidigare avbruten utbildning eller andra skäl inte fått någon yrkesexamen, dem som behöver förberedande utbildning samt vuxna som varit i arbetslivet eller annars utanför utbildningssystemet och inte har någon yrkesexamen. De som redan har avlagt en yrkesexamen hänvisas i huvudsak till vuxenutbildning. Med de anslag som anvisats för genomförandet av ungdomsgarantin utökas den grundläggande yrkesutbildningen i de regioner där det finns färre platser i proportion till de unga åldersklasserna med tyngdpunkten på metropolområdet. Samtidigt garanteras det att utbudet finns kvar också inom andra regioner på den nivå som befolkningsutvecklingen och arbetskraftsbehovet kräver.

Antalet nya studerande och examina och antalet studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen samt antalet utbildningsanordnare kommer uppskattningsvis att utvecklas enligt följande:

Nya studerande i utbildning som leder till eller förbereder för yrkesinriktad grundexamen (utbildning vid läroanstalter)1)

  2010
utfall
2011
utfall
2012
utfall
2013
uppskattning
2014
uppskattning
2015
uppskattning
             
Utbildning som leder till eller förbereder för grundexamen sammanlagt 60 002 61 022 61 429 63 000 63 500 62 000
— utbildning som leder till grundexamen (utbildning för unga) 49 817 49 858 49 381 50 000 49 500 48 000
— utbildning som förbereder för grundexamen som avläggs i form av en fristående examen (vuxenutbildning) 10 185 11 164 12 048 13 000 14 000 14 000

1) Källa: Statistikcentralen. Endast statsandelsfinansierad utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. Målen för den grundläggande utbildningen i läroavtalsform presenteras i kapitel 29.30.

Studerande som avlagt yrkesinriktad grundexamen (utbildning vid läroanstalter)1)

  2010
utfall
2011
utfall
2012
utfall
2013
uppskattning
2014
uppskattning
2015
uppskattning
             
Grundexamina sammanlagt 36 745 40 155 41 813 42 900 44 100 45 000
— examina som avlagts inom grundutbildningen (utbildning för unga) 32 976 34 581 35 773 36 200 36 800 37 000
— examina som avlagts i form av fristående examina (vuxenutbildning) 3 769 5 574 6 040 6 700 7 300 8 000

1) Källa: Statistikcentralen. Endast statsandelsfinansierad utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. Målen för den grundläggande utbildningen i läroavtalsform presenteras i kapitel 29.30.

Antal årsstuderande inom grundläggande yrkesutbildning (utbildning vid läroanstalter)1)

  2010
utfall
2011
utfall
2012
utfall
2013
utfall
2014
uppskattning
2015
uppskattning
             
Grundläggande utbildning sammanlagt 149 202 150 557 150 295 150 470 150 700 149 200
— varav specialundervisning 20 916 21 264 21 904 22 660 22 500 22 200
1. Ungas grundutbildning sammanlagt 131 940 132 595 131 281 129 830 129 000 127 500
1.1 Utbildning som leder till examen 125 451 126 055 124 881 123 553 123 000 121 300
1.2. Föreberedande och handledande utbildningar sammanlagt2) 6 489 6 540 6 400 6 277 6 000 6 200
— varav orienterande och förberedande utbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (yrkesstart) 1 466 1 555 1 534 1 404 1 300 1 400
— varav förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder 2 903 2 906 2 839 2 780 2 700 2 700
— varav utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare 1 570 1 586 1 598 1 714 1 700 1 800
— varav undervisning i huslig ekonomi 550 494 429 379 300 300
2. Grundutbildning för vuxna (utbildning som förbereder för grundexamen som avläggs i form av en fristående examen) 17 262 17 962 19 014 20 640 21 700 21 700

1) Källa: statsandelssystemet. Antalet årsstuderande är ett aritmetiskt medelvärde av vårens och höstens statistikföringsdagar. Målen för den grundläggande utbildningen i läroavtalsform presenteras i kapitel 29.30.

2) Fr.o.m. den utbildning som inleds den 1 augusti 2015 slås de utbildningar som förbereder för grundläggande yrkesutbildning ihop till en enda enhetlig helhet. Av de fyra nuvarande separata förberedande utbildningarna och av förhandsperioden inom läroavtalsutbildningen bildas en enda utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning, dock så att en del av den nuvarande undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte för personer med funktionsnedsättning blir en separat utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv.

Det antal studerande som ligger till grund för finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen (utbildning vid läroanstalter)1)

  2010
utfall
2011
utfall
2012
utfall
2013
utfall
2014
uppskattning
2015
uppskattning
             
Grundläggande utbildning sammanlagt 147 038 148 235 148 971 149 640 150 050 148 600
1. Kommunal yrkesutbildning 117 367 118 446 119 134 119 289 119 660 117 350
— varav kommuner som anordnare 24 495 23 851 23 843 30 362 30 750 30 050
— varav samkommuner som anordnare 92 872 94 595 95 291 88 927 88 910 87 300
2. Privat yrkesutbildning 29 536 29 648 29 693 30 199 30 240 30 100
3. Yrkesutbildning anordnad av staten 135 141 144 152 150 150

1) Källa: statsandelssystemet. Det antal studerande som ligger till grund för finansieringen inom den grundläggande utbildningen vid läroanstalter baserar sig på ett vägt aritmetiskt medelvärde av vårens och höstens statistikföringsdagar (antalet studerande på våren multipliceras med 7 och antalet studerande på hösten med 5). Den andel studerande som överskrider maximiantalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning ingår inte i det antal studerande som ligger till grund för finansieringen.

Antal anordnare av grundläggande yrkesutbildning (utbildning vid läroanstalter)1)

  2010
utfall
2011
utfall
2012
utfall
2013
utfall
2014
utfall
2015
uppskattning
             
Alla anordnare sammanlagt 144 139 137 134 131 129
— kommuner som anordnare 15 12 11 11 11 10
— samkommuner som anordnare 39 39 38 36 35 34
— privata anordnare 89 87 87 86 84 84
— staten som anordnare av utbildning 1 1 1 1 1 1

1) Situationen i början av kalenderåret.

Av tabellen nedan framgår hur yrkesutbildningen indelas i olika delområden. Yrkesutbildning finansieras förutom under detta kapitel även under momenten i kapitel 29.30. I tabellen nämns det kapitel i budgeten under vilket utbildningen finansieras 2015.

Yrkesutbildning

Grundutbildning Tilläggsutbildning
Utbildning
vid läroanstalter
Läroavtalsutbildning Utbildning vid läroanstalter Läroavtalsutbildning
             
Utbildning som leder till grundexamen Förberedande och
handledande utbildning för
grundläggande
utbildning
Utbildning som
förbereder för
grundexamen som
avläggs i form av
en fristående examen
Utbildning
som leder till
grundexamen
Utbildning som
förbereder för
grundexamen som
avläggs i form av
en fristående
examen
Utbildning som
förbereder för
yrkes- och
specialyrkesexamen
Utbildning som
förebereder för
yrkes- och
specialyrkesexamen
finansieringen
i sin helhet
under kapitel 29.20
finansieringen
i sin helhet
under kapitel 29.20
statsandelsfinansieringen under kapitel 29.20 och statsunderstödsfinansieringen under kapitel29.30 finansieringen
i sin helhet
under kapitel 29.30
finansieringen
i sin helhet
under kapitel 29.30
finansieringen
i sin helhet
under kapitel 29.30
finansieringen
i sin helhet
under kapitel 29.30

01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 314 000 euro.

Anslaget får även användas till internationalisering av Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning, till utvecklande av inlärningsmiljöer och skapande av informationsnät samt till användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och studierna, till stödundervisning för invandrare, till yrkesinriktad tilläggsutbildning samt till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare.

Förklaring:Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhetsutbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen, för myndigheter och för medborgare som rör sig till sjöss samt säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor i enheten för överlevnadsutbildning i Lojo och enheten för brandutbildning i Obbnäs. Målet är att Centret för sjösäkerhetsutbildning år 2015 ska utbilda sammanlagt 4 600 personer.

Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att höja samebefolkningens yrkeskunnighet, ordna utbildning som motsvarar näringslivets behov inom sameområdet och främja sysselsättningen i området samt bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska språket. Utbildningscentralen har som specialuppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. År 2015 kommer antalet studerande vid utbildningscentralen att vara ca 150 inom den grundläggande yrkesutbildningen och antalet studerandedagar ca 4 500 inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Inom den terminsbundna utbildningen i det samiska språket och kulturen är antalet studerandedagar ca 7 000 och inom kursverksamheten 5 000.

Årsverken

  2012
utfall
2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
         
Sameområdets utbildningscentral 68,3 70,2 65 65
Centret för sjösäkerhetsutbildning 22,6 23,3 24 26
Sammanlagt 90,9 93,5 89 91

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 10 898 9 994 8 114
Bruttoinkomster 2 036 1 500 1 800
Nettoutgifter 8 862 8 494 6 314
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 4 312    
— överförts till följande år 4 003    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Inbesparing av engångsnatur -2 000
Produktivitetsfrämjande åtgärder -67
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -12
Indexhöjning av hyresutgifterna 30
Löneglidningsinbesparing -5
Lönejusteringar 14
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -42
Ytterligare besparing i omkostnaderna -98
Sammanlagt -2 180

2015 budget 6 314 000
2014 budget 8 494 000
2013 bokslut 8 553 000

(20.) Inlärning på arbetsplatsen (reservationsanslag 2 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slås samman med moment 29.20.21.



21. (29.20.21 och 20) Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 6 265 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av planering och inledande av verksamheten samt av omkostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom yrkesutbildningen och till betalning av understöd

2) till betalning av utgifter och understöd för inlärning på arbetsplatsen och projekt för utvecklande av utbildningsmodeller som flexibelt kombinerar arbetsinriktad inlärning och olika sätt att anordna utbildning

3) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

4) till avlönande av personal motsvarande högst två årsverken.

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Finansiering av utbildningsmodeller som kombinerar arbetsinriktad inlärning och olika sätt att anordna utbildning (överföring från moment 29.20.30) 4 000
Omfördelning -1 500
Sparbeslut -600
Sammanlagt 1 900

2015 budget 6 265 000
2014 budget 4 365 000
2013 bokslut 4 365 000

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 492 096 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) samt till betalning av andra understöd

2) till understöd enligt 44 § i den ovannämnda lagen, till understöd för den yrkesinriktade utbildningens gemensamma uppgifter och kvalitetspris samt till täckande av kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro, högst 6 072 000 euro

3) till understöd för stärkande av utvecklings- och serviceverksamheten i den yrkesinriktade specialundervisningen samt av kopplingen till arbetslivet, högst 851 000 euro

4) till understöd för att utveckla de virtuella inlärningsmiljöerna och göra dem mångsidigare, högst 1 825 000 euro

5) till understöd för utvecklande av utbildningsmodeller som smidigt kombinerar arbetsinriktade studiemetoder och olika former av anordnande av utbildning för avläggande av grundexamen, högst 4 000 000 euro.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition som innehåller ett förslag till ändring av kommunens självfinansieringsandel enligt 8 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Kalkylerade kostnader (studerande * pris per enhet enligt ägartyp) 1 623 861 000
— kommunal yrkesutbildning (118 350 * 10 225,69 €) 1 205 168 000
— privat yrkesutbildning (30 100 * 13 979,58 €, inkl. moms) 418 693 000
Kommunernas finansieringsandel -1 141 513 000
Kompensering för kostnader för återbetalning av mervärdesskatt 1 000 000
Understöd enligt finansieringslagen, gemensamma uppgifter, kvalitetspris samt läroanstalten för hörselskadade i Örebro (högst) 6 072 000
Utvecklings- och serviceverksamhet i specialundervisning samt koppling till arbetslivet (högst) 851 000
Utveckling och diversifiering av de virtuella inlärningsmiljöerna (högst) 1 825 000
Utbildningsmodeller som kombinerar arbetsinriktad inlärning och olika sätt att anordna utbildning (högst) 4 000 000
Sammanlagt 492 096 000

Det genomsnittliga pris per enhet för grundläggande yrkesutbildning som använts som grund för fastställande av statsandelen är 10 822,22 euro per studerande.

I den uppskattning av kommunernas finansieringsandel som beaktats vid dimensioneringen av statsandelen ingår sammanlagt 2 585 000 euro som kommunernas andel av kostnaderna för utbildningen vid Sameområdets utbildningscentral och Räddningsinstitutet.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Antagningstjänster (överföring till moment 29.01.02) -136
Finansiering av utbildningsmodeller som kombinerar arbetsinriktad inlärning och olika sätt att anordna utbildning (överföring till moment 29.20.21) -4 000
Förändring i kostnadsnivån (+1,1 %) 7 224
Programmet för att effektivisera utexamineringen upphör -4 000
Utgiftsminskning: anpassning av antalet studerande -6 519
Utgiftsminskning: nedskärning i priset per enhet -19 554
Utgiftsminskning: nedskärning i understöden -2 000
Ändring av kommunernas självfinansieringsandel till följd av reformen av finansieringen av yrkeshögskolorna (överföring till moment 29.40.55) -198 972
Övriga ändringar -14
Omfördelning -2 000
Sammanlagt -229 971

2015 budget 492 096 000
2014 budget 722 067 000
2013 bokslut 721 056 763