Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         20. Yrkesutbildning
         30. Vuxenutbildning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2015

10. Allmänbildande utbildningPDF-versio

Förklaring:

Samhälleliga verkningar

Målet för småbarnspedagogiken och den allmänbildande utbildningen (dagvård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning, gymnasieutbildning, grundläggande konstundervisning och morgon- och eftermiddagsverksamhet) är att trygga de grundläggande kulturella rättigheterna för alla barn, elever och studerande samt främja deras välbefinnande, utveckling och inlärning. Utgångspunkten för utvecklingen av småbarnspedagogiken och den allmänbildande utbildningen är att skapa jämlika möjligheter samt att garantera en högklassig fostran och utbildning för alla, oberoende av boningsort, språk och ekonomisk ställning. Målet är att säkerställa handlingsförmågan, tillgängligheten och verkningsfullheten inom dagvården samt skol- och läroanstaltsnätverket.

Småbarnspedagogiken består av helheten vård, undervisning och fostran. Utgångspunkten för småbarnspedagogiken är en helhetssyn på barnets tillväxt, utveckling och inlärning som baserar sig på bred, tvärvetenskaplig kunskap och forskning samt kännedom om pedagogiska metoder. Genom småbarnspedagogiken skapas en stark grund för en balanserad tillväxt och utveckling i fråga om barnets personlighet samt färdigheter, förmågor och värdegrund för barnets livslånga lärande och för barnets välmående och hälsa. Målet är att stärka kontinuiteten i småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Genom tjänsterna inom småbarnspedagogiken stöds sammanjämkningen av arbete och familjeliv.

Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen utvecklas som en gemensam undervisning som tryggar jämlika förutsättningar för hela åldersklassen. Utgångspunkten för den grundläggande utbildningen är en högklassig och trygg närskola samt en enhetlig grundskola. Målet är att utveckla skolan till en gemenskap som främjar barns och ungas inlärning och välbefinnande. Detta sker genom att man säkerställer en professionell undervisning av god kvalitet, handledning och stödåtgärder, elev- och studerandevård samt en trygg inlärningsmiljö.

Nätet av anordnare av gymnasieutbildning och nätet av läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen utvecklas med hänsyn till utbildningsbehovet och utbildningsutbudet.

Stärkandet av barns och ungas välbefinnande börjar inom småbarnspedagogiken och fortsätter inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, utbildningen på andra stadiet samt annan allmänbildande utbildning. Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen förverkligas på ett högklassigt och resultatrikt sätt så att eleverna och studerandena erhåller de kunskaper som behövs för fortsatta studier och så att färre avbryter studierna. Jämlikhet i utbildningen främjas. De samhälleliga verkningarna beskrivs med hjälp av resultaten från nationella och internationella utvärderingar och undersökningar.

Verksamhetens resultat

Den subjektiva rätten till dagvård begränsas till halvdagsvård när en förälder är hemma på grund av moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledighet eller med hjälp av stöd för hemvård på ett sätt som beaktar sociala skäl. Beredningen av en lag som gäller småbarnspedagogiken och av bestämmelserna om klientavgifter inom dagvården fortsätter.

Förskoleundervisningen för 6-åringar blir obligatorisk för hela årskullen. Grundskolans förutsättningar att vara en läropliktsskola för alla barn förbättras genom att man i finansieringen av skolorna beaktar deras verksamhetsmiljö. En jämlik tillgång på grundläggande utbildning av jämn kvalitet säkerställs också för framtiden.

Resurser riktas till åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen. Gruppstorlekarna minskas. Man stöder utbudet av morgon- och eftermiddagsverksamhet för elever i årskurserna 1—2 i den grundläggande utbildningen samt för elever i behov av särskilt stöd. Skolornas klubbverksamhet stöds. Utvecklingsprojektet Framtidens grundskola - En nystart inleds. Syftet med projektet är att utgående från bästa möjliga sakkunskap kartlägga grundskolans nuläge, därtill anknutna fenomen, orsakerna till de försvagade inlärningsresultaten och sådana behov att utveckla den grundläggande utbildningen som stöder en samhällsstruktur baserad på bildning. Barns och ungas läs- och skrivkunskap säkerställs genom att det riksomfattande programmet Läslust fortsätter. Kunnandet i naturvetenskap och matematik och intresset att lära sig förbättras med hjälp av ett riksomfattande utvecklingsprogram. Bättre språkkunskaper stöds genom en utvidgad språkbadsverksamhet. Åtgärder till stöd för elevens lärande och välmående stöds i fråga om elever som behöver effektiviserat stöd eller specialstöd som en del av den allmänna undervisningen och åtgärderna för att förhindra avhopp från skolan.

Minimigruppstorleken inom undervisning i andra ämnen än evangelisk-luthersk religion och ortodox religion samt livsåskådningskunskap höjs från tre elever till tio elever.

Den strukturella reformen av nätet av anordnare av gymnasieutbildning samt revideringen av finansieringssystemet genomförs så att finansieringen i första hand baserar sig på prestationer (t.ex. examina, delexamina, kompetenspoäng) och resultat, dvs. inte på studietiden. Finansieringen ska inte längre beviljas enligt det faktiska kostnadsunderlaget, och den totala statliga finansieringen av utbildningen på andra stadiet ska grunda sig på statsbudgeten. Slopandet av statsandelsfinansieringen av ämnesstudier inom gymnasieutbildningen för dem som avlagt studentexamen bereds. Likaså görs förberedelser för en begränsning av den statsandelsfinansiering som beviljas utbildningsanordnare för studerande i gymnasier till högst tre år.

Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen samt läroplansgrunderna för gymnasieutbildningen revideras så att de kan tas i bruk den 1 augusti 2016.

Barns och ungas emotionella och psykosociala färdigheter blir bättre och åtgärderna för att minska mobbning i skolan fortsätter. Utvecklandet av åtgärdsprogrammet Kaikki Mukaan (KaMu), som gäller främjande av psykosocialt välbefinnande och livskompetens och minskande av mobbning och effekterna av den, fortsätter i läroanstalter på andra stadiet 2015.

Studentexamen utvecklas så att den stöder målen i fråga om allmänbildningen och i större utsträckning kan utnyttjas i högskolornas antagning. Det andra provet i modersmålet utvecklas till ett prov som mäter förmågan att behandla information och utvärdera kompetens. Studentexamensnämnden utreder olika sätt att mäta allmänbildningen. Successivt ibruktagande av informations- och kommunikationsteknik vid avläggandet av examen bereds.

Arbetet med att utveckla och göra inlärningsmiljöerna mångsidigare stöds, pedagogiken kring interaktiva inlärningsmiljöer utvecklas och undervisningspersonalens kunnande främjas. En centraliserad upphandling av läromedel inom den allmänbildande utbildningen och stegvis övergång till digitalt material främjas. En nationell utbildningsmolntjänst utvecklas. Syftet med molntjänsten är att skapa ett system genom vilket skolorna och lärarna lätt kan få tillgång till undervisningsmaterial. Man utvecklar sätt att stödja lärarnas egen produktion och spridning av läromedel till andra och underlättar företagens möjligheter att komma in på läromedelsmarknaden.

Tillgången till en mångsidig grundläggande konstundervisning av hög kvalitet främjas i hela landet.

Resultaten av OECD:s PISA-undersökning i Finland 2003—2012 och målen för 2015

  2003
utfall
2006
utfall
2009
utfall
2012
utfall
20151)
mål
           
Läskunnighet 543 547 536 524 538—550
Matematik 544 548 541 541 538—550
Naturvetenskaper 548 563 554 554 550—560

1) Åren då undersökningen gjordes. Uppgifterna offentliggjordes 2004, 2007, 2010 och 2013.

Antal barn och elever inom dagvården och den allmänbildande utbildningen, undervisningstimmar och ledda timmar åren 2012—2015

  2012
utfall
2013
uppskattning
2014
uppskattning
2015
mål
         
Dagvård1) 209 530 212 700 213 700 214 400
Förskoleundervisning2) 59 700 61 000 61 000 62 500
Grundläggande utbildning 525 410 526 840 530 000 531 000
Tilläggsundervisning 2 000 1 840 2 300 2 060
Gravast utvecklingshämmade elever 1 450 1 470 1 450 1 470
Övriga elever med nedsatt funktionsförmåga 10 430 10 260 10 200 10 430
Förberedande undervisning för invandrare 2 650 2 800 2 820 2 830
Elever inom flexibel grundläggande utbildning (högst) 1 750 1 840 2 000 2 000
Tillägg för internatskola 570 530 600 540
Stödjande av modersmålet och finska/svenska som andra språk samt av övrig undervisning i fråga om elever med främmande modersmål (högst) 18 080 20 690 24 000 24 000
Gymnasieutbildning för unga 100 410 99 460 102 000 102 000
Gymnasieutbildning för vuxna 25 300 25 650 26 000 26 000
— varav över 18 år 5 590 5 650 6 000 7 100
— studerande enligt antalet obligatoriska och fördjupade/valbara gymnasiekurser som avlagts av ämnesstuderande vid vuxengymnasier/vuxenlinjer 1 070 1 150 1 200 1 200
Grundläggande konstundervisning        
— timmar vid musikläroanstalter 1 653 000 1 653 000 1 653 000 1 653 000
— timmar inom den övriga grundläggande konstundervisningen 140 800 140 800 140 800 140 800
Morgon- och eftermiddagsverksamhet        
— barn som deltar i verksamheten 51 280 56 000 56 000 56 000
— ledda timmar 3 320 000 3 390 000 3 390 000 3 390 000

1) Kommunal dagvård, inklusive barn i hel- eller halvdagsvård på daghem och i familjedagvård sammanlagt.

2) De siffror som gäller förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är statsandelsuppgifter från utfallsåret på hösten (kommuner, samkommuner, privata utbildningsanordnare).

Ca 78 800 examinander deltar i studentexamen 2015 och de beräknas avlägga sammanlagt ca 202 000 prov.

01. Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 48 740 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av löneutgifter och vissa andra utgifter för lärare och förvaltningspersonal vid Europaskolorna

2) till internationalisering av statliga läroanstalter för allmänbildande utbildning, kompletterande utbildning för invandrare, service- och utvecklingscentralverksamheten vid statens specialskolor för allmänbildande utbildning samt understöd för att utveckla och göra inlärningsmiljöerna mångsidigare

3) till betalning av utgifter som föranleds av verksamheten vid den europeiska skolan i Helsingfors.

Förklaring:Suomalais-venäläinen koulu och Helsingin ranskalais-suomalainen koulu är skolor som ordnar förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Skolorna utvecklar undervisningen i språk och kultur med hjälp av kulturkontakter och nätverksbyggande. De statliga specialskolorna för allmänbildande utbildning utvecklas. Europeiska skolan i Helsingfors har till uppgift att erbjuda undervisning enligt läroplanerna för Europaskolorna.

Antal elever

  2012
utfall
2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
         
Helsingin ranskalais-suomalainen koulu 821 814 860 860
Suomalais-venäläinen koulu 682 683 709 705
Statliga specialskolor för allmänbildande utbildning 440 454 396 387
Europaskolorna (finländska elever) 667 642 650 640
Grundläggande utbildning vid skolhem 154 141 141 141
Europeiska skolan i Helsingfors 239 267 285 290
Sammanlagt 3 003 3 001 3 041 3 023

Nyckeltal för handledningsverksamheten

  2012
utfall
2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
         
Handledningsverksamhet på fältet        
— handledningsbesök 1 249 1 108 1 599 1 534
— elever 866 918 834 958
Tillfällig undervisning och rehabilitering        
— Stödperioddagar 4 469 3 258 5 038 5 386
— Stödperiodernas elever 474 445 497 502

Årsverken

  2012
utfall
2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
         
Helsingin ranskalais-suomalainen koulu 76,3 76,5 77 78
Suomalais-venäläinen koulu 84,4 81,1 81 81
Statliga specialskolor för allmänbildande utbildning 631,4 623 624 613,7
EU:s Europaskolor 34,0 30 30 30
Europeiska skolan i Helsingfors 55,0 59,8 60,6 60,6
Sammanlagt 881,1 870,4 872,6 863,3

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Språkskolor 4 610 000
Statliga specialskolor för allmänbildande utbildning 37 825 000
Grundläggande utbildning vid skolhem 1 679 000
EU:s Europaskolor 1 791 000
Europeiska skolan i Helsingfors 2 835 000
Sammanlagt 48 740 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 67 439 69 424 68 740
Bruttoinkomster 20 406 18 500 20 000
Nettoutgifter 47 033 50 924 48 740
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 10 657    
— överförts till följande år 13 067    

Kommunernas finansieringsandel av kostnaderna för den statliga allmänbildande gymnasieutbildningen, 1 366 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av anslaget under moment 29.10.30.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Antagningstjänster (överföring till moment 29.01.02) -96
Besparing i den gymnasieutbildning som staten ordnar (överföring till moment 29.10.30) -127
Inredning av nybyggnaden vid Onerva Mäen koulu 1 250
Inredning av Onerva Mäen koulu (bortfall av engångsutgift) -2 500
Justering av tilläggshyran för Onerva Mäen koulu -1 250
Minskning av utgifterna för tilläggshyra i anslutning till renoveringen av Suomalais-venäläinen koulu -600
Produktivitetsfrämjande åtgärder -180
Projektet Jyväskylän näkövammaisten koulu och Haukkarannan koulu 2 000
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -70
Indexhöjning av hyresutgifterna 124
Löneglidningsinbesparing -88
Lönejusteringar 278
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -249
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -100
Ytterligare besparing i omkostnaderna -576
Sammanlagt -2 184

2015 budget 48 740 000
2014 budget 50 924 000
2013 bokslut 49 443 000

02. Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 870 000 euro.

Förklaring:

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 8 337 8 741 9 168
Bruttoinkomster 6 907 6 792 7 298
Nettoutgifter 1 430 1 949 1 870
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 603    
— överförts till följande år 1 078    

De nettobudgeterade inkomsterna inflyter av de avgifter som tas ut för studentexamensnämndens prestationer enligt undervisnings- och kulturministeriets förordning (908/2010).

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Produktivitetsfrämjande åtgärder -45
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -3
Indexhöjning av hyresutgifterna 1
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -10
Ytterligare besparing i omkostnaderna -22
Sammanlagt -79

2015 budget 1 870 000
2014 budget 1 949 000
2013 bokslut 1 905 000

20. Utvecklande av den allmänbildande utbildningen och barndagvården (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 10 697 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av understöd och utgifter som föranleds av planering och inledande av verksamheten samt omkostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom den allmänbildande utbildningen och barndagvården

2) till andra EU- och OECD-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

3) till avlönande av personal motsvarande högst 1 årsverke.

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av engångsutgift -20
Sparbeslut -2 000
Sammanlagt -2 020

2015 budget 10 697 000
2014 budget 12 717 000
2013 bokslut 12 818 000

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 741 056 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

2) till driftskostnader för ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen som ordnas för andra än läropliktiga enligt 13 § 3 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, högst 3 800 000 euro

3) till understöd för privata utbildningsanordnares driftskostnader, högst 2 400 000 euro

4) till driftskostnader för flexibel grundläggande utbildning, högst 6 000 000 euro

5) på de grunder som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer till betalning av understöd enligt 44 § i den ovannämnda lagen till utbildningsanordnare som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme, högst 1 300 000 euro

6) till statsunderstöd enligt prövning för andra utbildningsanordnare inom grundläggande konstundervisning än de som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme, högst 136 000 euro

7) till innovativa inlärningsmiljöer, digitala utbildningsmolntjänster, främjande av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen samt till utvecklandet av utnyttjandet av sådan teknik vid avläggandet av studentexamen och anskaffning av informations- och kommunikationsteknik till Studentexamensnämnden samt till internationell verksamhet i skolorna och läroanstalterna, högst 8 296 000 euro

8) till utvecklande av kvaliteten på den allmänbildande utbildningen, högst 17 325 000 euro

9) till understöd för anställning av skolgångsbiträden i anknytning till specialundervisning, högst 10 000 000 euro

10) till åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen, högst 12 000 000 euro

11) till minskande av undervisningsgruppernas storlek inom den grundläggande utbildningen, högst 30 000 000 euro

12) till understöd för stödjande av klubbverksamhet för skolelever, högst 3 745 000 euro

13) till betalning av utgifter enligt överenskommelsen mellan Finland och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område, högst 160 000 euro

14) till understöd för utvidgande av språkbadsverksamheten, högst 3 000 000 euro

15) på de grunder som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer till betalning av understöd enligt 45 § i den ovannämnda lagen för stödjande av undervisning i modersmålet och finska/svenska som andra språk samt av övrig undervisning som utgör ett komplement till undervisningen i fråga om elever med främmande modersmål, högst 11 975 000 euro

16) på de grunder som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer till betalning av understöd enligt 45 § i den ovannämnda lagen för anordnande av modersmålsundervisning för samer och romer

17) till sametingets förfogande för betalning av statsunderstöd till de kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 4 § i sametingslagen (974/1995) för tryggande av barndagvårdstjänster för samiska barn, högst 120 000 euro

18) till betalning av statsunderstöd för undervisning på samiska och i samiska enligt 45 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och 4 och 5 § i statsrådets beslut om grunderna för statsunderstöd som beviljas för undervisning på samiska och i samiska i den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen (191/1999)

19) till anordnande av dagvård i Finland för barn till personalen vid EU:s kemikaliemyndighet på samma villkor som i den egna hemkommunen.

Antalet ledda timmar som används som beräkningsgrund för statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är högst 3 390 000. Priset är 26,00 euro per ledd timme.

Det timantal som används som beräkningsgrund för statsandelen är i fråga om grundläggande musikundervisning högst 1 653 000 och i annan grundläggande konstundervisning som beviljas statsandel på basis av antalet undervisningstimmar högst 140 800 timmar.

Förklaring:Regeringen överlämnar en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av gymnasielagen (629/1998), lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Dessutom ska vissa finansieringsgrunder för den grundläggande utbildningen, vilka bestäms med stöd av lagen om statsandel för kommunal basservice, ändras. Som en del av utvecklandet av den allmänbildande utbildningen stöds åtgärder som stöder vålmåendet och lärandet hos elever som behöver effektiviserat stöd och specialstöd som en del av den allmänna undervisningen och åtgärderna för att minska avhopp från skolan.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
1) Kalkylerade kostnader (antal studerande * pris per enhet) 637 508 000
— kommunal gymnasieutbildning (91 850 * 6 028,58 € ) 553 725 000
— privat gymnasieutbildning (9 560 * 6 308,37 €, inkl. moms) 60 308 000
— kommunal gymnasieutbildning för elever som var över 18 år då studierna inleddes (5 660 * 3 290,81 €) 18 626 000
— privat gymnasieutbildning för elever som var över 18 år då studierna inleddes (1 400 * 3 463,57 €, inkl. moms) 4 849 000
Kommunernas finansieringsandel -457 852 000
Grundläggande utbildning, gravast utvecklingshämmade 43 631 000
Grundläggande utbildning, övriga elever med nedsatt funktionsförmåga 192 985 000
Förberedande undervisning för invandrare 43 952 000
Tilläggsundervisning 16 251 000
Förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga 13 919 000
Tillägg för internatskola 1 590 000
Skolhemsförhöjning 1 026 000
Statsandel för morgon- och eftermiddagsverksamhet 50 240 000
Statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme 78 166 000
Statsandel för skolor i utlandet 3 220 000
Finansiering till privata utbildningsanordnare för verksamhet som inleds och utvidgas 3 588 000
   
2) Ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen för andra än läropliktiga (högst) 3 800 000
3) Understöd för privata utbildningsanordnares driftskostnader (högst) 2 400 000
4) Tillägg för flexibel grundläggande utbildning (högst) 6 000 000
5) Understöd till utbildningsanordnare som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme (högst) 1 300 000
6) Understöd till andra utbildningsanordnare än de som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme (högst) 136 000
7) Innovativa inlärningsmiljöer, digitala utbildningsmolntjänster, främjande av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen samt till utvecklandet av utnyttjandet av sådan teknik och anskaffning av informations- och kommunikationsteknik till Studentexamensnämnden samt till internationell verksamhet i skolorna och läroanstalterna (högst) 8 296 000
8) Utvecklande av kvaliteten på den allmänbildande utbildningen (högst) 17 325 000
9) Anställning av skolgångsbiträden i anknytning till specialundervisning (högst) 10 000 000
10) Åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen (högst) 12 000 000
11) Minskande av undervisningsgruppernas storlek inom den grundläggande utbildningen (högst) 30 000 000
12) Stödjande av klubbverksamhet (högst) 3 745 000
13) Utgifter för undervisning i utlandet 160 000
14) Utvidgande av språkbadsverksamheten (högst) 3 000 000
15) Stödjande av undervisning i modersmålet och finska/svenska som andra språk samt av övrig undervisning i fråga om elever med främmande modersmål (högst) 11 975 000
16) Understöd enligt 45 § i finansieringslagen för anordnande av modersmålsundervisning för samer och romer 75 000
17) Tryggande av barndagvårdstjänster för samiska barn i kommuner inom samernas hembygdsområde (högst) 120 000
18) Betalning av statsunderstöd för undervisning på samiska och i samiska enligt 45 § 1 mom. i finansieringslagen och 4 och 5 § i statsrådets beslut om grunderna för statsunderstöd som beviljas för undervisning på samiska och i samiska i den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen (191/1999) 2 000 000
19) Stöd för dagvård för barn till personalen vid Europeiska kemikaliemyndigheten 500 000
Sammanlagt 741 056 000

Den kommun som tillhandahåller dagvård för barn till personalen vid EU:s kemikaliemyndighet har rätt att av finska staten driva in skillnaden mellan de totala kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten och familjens betalningsandel.

Uppskattningar som använts vid dimensioneringen av anslaget (exkl. moms)

   
Hemkommunsersättningens grunddel 6 226,21 euro/invånare
Gymnasieutbildning 6 004,44 euro/studerande
Grundläggande konstundervisning  
— enhetspris per undervisningstimme 75,48 euro/undervisningstimme
Morgon- och eftermiddagsverksamhet 26,00 euro/verksamhetstimme

Kommunernas finansieringsandel som beaktats vid dimensioneringen av statsandelen inbegriper 10 945 000 euro som kommunernas andel av gymnasieutbildningen i övningsskolor och statliga allmänbildande läroanstalter.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av ett avdrag av engångsnatur 2 680
Förhindrande av att unga avbryter sin skolgång och utvecklande av den grundläggande utbildningen 7 325
Förändring i kostnadsnivån, gymnasier och grundläggande konstundervisning (1,1 %) 4 004
Förändring i kostnadsnivån, hemkommunsersättning inom den grundläggande utbildningen (+0,6 %) 1 888
Invandring och integration; gymnasieförberedande utbildning 1 100
Kalkylerade faktorers inverkan på finansieringen av gymnasieutbildningen (regeringsprog.) -15 000
Minskande av undervisningsgruppernas storlek inom den grundläggande utbildningen (regeringsprogr.) 17 300
Minskning av priset per enhet inom gymnasieutbildningen (sparbeslut) -7 000
Minskning av statsunderstöd till privata anordnare av grundläggande utbildning (sparbeslut) -1 100
Omfördelning av utgiftsbesparingen inom gymnasieutbildningen (överföring från moment 29.10.01) 127
Understöd för anställning av skolgångsbiträden i anknytning till specialundervisning 10 000
Utvecklande av kvaliteten på den allmänbildande utbildningen, post av engångsnatur 10 000
Utvidgande av språkbadsundervisningen 3 000
Ändring av kommunernas självfinansieringsandel till följd av reformen av finansieringen av yrkeshögskolorna (överföring till moment 29.40.55) -80 773
Ökning av minimigruppstorleken inom undervisning i andra ämnen än evangelisk-luthersk religion och ortodox religion samt livsåskådningskunskap till tio personer, gymnasieutbildningen -18
Övrig förändring 500
Sparbeslut -57 000
Sammanlagt -102 967

2015 budget 741 056 000
2014 II tilläggsb. 15 000 000
2014 budget 844 023 000
2013 bokslut 817 307 162

(34.) Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet slopas i budgeten.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Statsunderstöd för anläggningskostnader för läroanstalter (överföring till moment 28.90.30) -42 100
Sparbeslut -4 300
Sammanlagt -46 400

2014 I tilläggsb. 9 600 000
2014 budget 46 400 000
2013 bokslut 58 000 000

51. Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)

Under momentet beviljas 1 128 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd till organisationer som handhar samarbetet mellan hem och skola, till Kerhokeskus - Koulutyön tuki ry, till stödjande av fri hobbyverksamhet i skolor, till Förbundet för konstskolor för barn och unga i Finland rf, till Sällskapet för Miljöfostran i Finland rf, till Kesälukioseura ry, till Suomi-koulujen tuki ry, till Finlandsskolornas verksamhet och utveckling samt till kotiperuskoulu/hemgrundskola-verksamhet och till stödjande av verksamheten inom vissa utbyteselevsorganisationer och till stödjande av verksamheten för deltagande i vetenskapsolympiader för gymnasieelever.

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av engångsutgift -175
Sammanlagt -175

2015 budget 1 128 000
2014 budget 1 303 000
2013 bokslut 1 403 000