Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2015

70. Utvecklande av statsförvaltningenPDF-versio

Förklaring:Reformeringen av statens IKT-verksamhet grundar sig på utvecklingsobjekt som har identifierats i den offentliga förvaltningens IKT-strategi. Objekten hänför sig till fem insatsområden:

  • — Serviceinnovationernas ekosystem
  • — Öppen information och samanvändning av information
  • — Förmågan att utnyttja IKT
  • — Klara strukturer för informationsförvaltningen
  • — En funktionssäker och kostnadseffektiv IKT-infrastruktur.

Reformeringen av verksamheten styrs även av lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011), beredskapslagen (1552/2012), lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation (1406/2011), statsrådets förordning om informationssäkerheten inom statsförvaltningen (681/2010) och lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (RP 54/2013 rd), som är under riksdagsbehandling och antas träda i kraft 2014, samt i fråga om utvecklandet av informationssäkerheten statsrådets principbeslut om utvecklandet av informationssäkerheten inom statsförvaltningen (26.11.2009) och om en strategi för cybersäkerheten i Finland (24.1.2013).

Reformerna inom statens IKT-verksamhet finansieras med medel under bl.a. följande fem moment: Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (28.70.01), Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (28.70.02), Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (28.70.03), Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner (28.70.04) och Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (28.90.20).

De centrala och för varje förvaltningsområde och ämbetsverk specifika IKT-projekt som används för att utveckla organisationer, processer, tjänster och informationsteknik stöds med produktivitetsanslaget under moment 28.70.20. Från momentet överförs årligen i budgeten anslag till förvaltningsområdenas och ämbetsverkens förfogande.

Finansministeriet ställer upp följande preliminära effektmål för IKT-utvecklandet inom statsförvaltningen för 2015:

  • — De möjligheter som IKT erbjuder utnyttjas så att de tjänster som ska ordnas av den offentliga förvaltningen i allt högre grad kan produceras som processer som överskrider organisationsgränserna och i samarbete med andra aktörer.
  • — Kostnadseffektiviteten ökas genom att man sammanför statens icke-branschspecifika IKT-tjänster.
  • — Den operativa reaktionsförmågan utvecklas och en 24/7-informationssäkerhetsfunktion tas i bruk.
  • — Effekterna av informationssäkerhetsverksamheten ökas bl.a. genom verkställandet av en förordning om informationssäkerheten och av cybersäkerhetsstrategin samt genom utvärderingar av informationssäkerheten.
  • — En övergripande arkitektur, interoperabilitet och gemensamma tjänster främjas.
  • — Den nationella servicearkitekturen utvecklas i samarbete med andra aktörer.

01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 4 600 000 euro.

Anslaget får användas

1) till genomförandet av statens gemensamma reformer av informationssystemet och av gemensamma IKT-tjänster och IKT-lösningar

2) för utvecklande och genomförande av gemensamma stödtjänster för elektronisk kommunikation och förvaltning inom den offentliga förvaltningen

3) för den styrning och utveckling som krävs med tanke på lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011) och lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (1226/2013)

4) för styrning och utveckling av informations- och cybersäkerheten, beredskapen och informationssäkerhetstjänsterna inom den offentliga förvaltningen

5) till avlönande av visstidsanställd (2 år) extra personal motsvarande högst fem årsverken för den offentliga förvaltningens IKT-strategi och programmet för öppen information, för planering och genomförande av en informationssäkerhetsfunktion för staten som är i funktion dygnet runt samt för styrning av den offentliga förvaltningens informations- och cybersäkerhet och beredskap

6) vid behov till uppföljning av IKT-utgifter som genomförs som köptjänster och av vinningar och projekt med hjälp av sådana utredningar eller sådan annan särskild rapportering som utförs vid ämbetsverken och inrättningarna

7) för internationell verksamhet och samarbetsprojekt i anslutning till styrningen av IKT-verksamheten och informations- och cybersäkerheten.

Förklaring:Finansministeriet leder och utvecklar statens IKT-verksamhet och informationssäkerhet. De gemensamma tjänsterna produceras av de myndigheter som svarar för IKT- och informationssäkerhetstjänsterna och tillhandahålls av kommersiella aktörer. Finansministeriet styr myndigheterna och servicecentren inom olika förvaltningsområden när det gäller gemensamma och icke-branschspecifika IKT- och informationssäkerhetstjänster. Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen betonar finansministeriets roll och ansvar som den instans som styr IKT-verksamheten inom hela den offentliga förvaltningen.

Mål för resultatet av verksamheten Åtgärder
   
Inom insatsområdet för serviceinnovationernas ekosystem är målet ett snabbare utvecklande av förvaltningens tjänster, ett bredare utnyttjande av innovationer och en ökad användning av elektroniska tjänster. Målet är att avsevärt minska riskerna med stora IKT-projekt, försnabba projekt för system- och serviceutveckling, minska det långvariga beroendet av leverantörer samt främja ibruktagandet av innovativa lösningar inom kommunsektorn och statsförvaltningen. Utvecklingen påskyndas av innovationer (genomförandet av OffICTLab, dvs. en plattform för serviceutveckling och innovationer) och den elektroniska serviceverksamheten utvecklas. Elektroniska stödtjänster för service och förvaltning (bl.a. Suomi.fi-portalen och den allmänna rådgivningstjänsten, identifierings- och betalningstjänsten Vetuma, medborgarkontot, Lomake.fi) vidareutvecklas. En gemensam nätkommunikationslösning för statsrådet tas i bruk.
Inom insatsområdet för öppen information och samanvändning av information är målet att den information som den offentliga förvaltningen tar fram ska utnyttjas effektivt. Målet är att de viktigaste av den offentliga förvaltningens datalager är öppet tillgängliga på nätet, om inte något annat följer av bestämmelserna om skydd för privatlivet och skydd för personuppgifter, sekretess eller andra begränsningar av behandling av uppgifter. Dessutom inleds skapandet av den nationella servicearkitekturen och genomförandet av standardiserade gränssnitt för informationstjänsterna. Ett servicedatalager som förenar alla metadata om de offentliga tjänsterna skapas också.
Inom insatsområdet för förmågan att utnyttja IKT är målet att informations- och kommunikationstekniken ska bli en vardaglig del av kommunernas och ämbetsverkens verksamhet och ledning. För ett maximalt utnyttjande av den senaste tekniken och kunskapen i utvecklandet av verksamheten krävs kompetens att samtidigt förstå dels verksamhetens behov och utvecklingsriktningen, dels de möjligheter informationstekniken erbjuder. Alla organisationer inom den offentliga förvaltningen ska ha denna kompetens. Ledningens och de anställdas kompetens utvecklas bl.a. när det gäller den övergripande arkitekturen och informationssäkerhetskulturen. Utvecklandet av den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen fortsätter.
Inom insatsområdet för klara strukturer för informationsförvaltningen är målet att göra hela den offentliga förvaltningens informationsförvaltning klarare när det gäller strukturen, styrningen och de olika aktörernas roller. Utgångspunkter för utvecklandet är den samordning av IKT-tjänster inom statsförvaltningen som avses i regeringsprogrammet, utvecklandet av den nuvarande nätverksbaserade verksamhetsmodellen och stärkandet av styrningen på det sätt som krävs i informationsförvaltningslagen. Arbetet med att inrätta en informationsförvaltningsmyndighet fortsätter.
Kontinuiteten i verksamheten, riskhanteringen och kvaliteten inom förvaltningen förbättras genom att datasäkerheten och beredskapen utvecklas och integreras som en fast del av verksamheten, ledarskapet och utvecklingen inom förvaltningen. Datasäkerhetsanvisningen VAHTI och dess användbarhet förbättras. Myndigheterna och deras funktioner uppfyller kraven enligt förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen samt riktlinjerna för datasäkerheten enligt VAHTI-anvisningarna i anslutning till verkställigheten av förordningen. Myndigheternas beredskap för störningar och undantagsförhållanden stärks. Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen samt statsförvaltningens informations- och cybersäkerhet effektiviseras. Man deltar i verkställigheten av cybersäkerhetsstrategin. Det säkerställs att VAHTI-anvisningarna är uppdaterade och heltäckande. Vidare inleds utvecklandet av följande fas inom strukturering och verksamhetsmodeller. De gemensamma informationssäkerhetstjänsterna samt genomförandet och auditeringen av datasäkerhetsnivåerna styrs av ämbetsverken och inrättningarna. Beredskapen inom statsförvaltningens IKT-verksamhet effektiviseras med hjälp av enhetliga riktlinjer och samarbete.
En funktionssäker och kostnadseffektiv IKT-infrastruktur är en förutsättning för statsförvaltningens och kommunsektorns verksamhet. IKT-infrastrukturen ska utgöra en kompatibel, kostnadseffektiv och flexibel bas för tjänsterna inom den offentliga förvaltningen. De ska bättre än för närvarande möjliggöra ändringar i den offentliga förvaltningens verksamhetssätt och organisation. För närvarande är förvaltningen och anskaffningen av den offentliga förvaltningens IKT-infrastruktur splittrade. För att målen ska nås ska produktionen av infrastrukturtjänster koncentreras till större enheter så att tjänsterna kan produceras på ett effektivt och högklassigt sätt som motsvarar behoven och förväntningarna. Statens operativa lägesbild av cyber- och informationssäkerheten och statens reaktionsförmåga förbättras under styrning av OffICT-funktionen (SecICT-projektet) genom ibruktagande av förvaltningstjänster för informationssäkerheten (en dygnet-runt-informationssäkerhetsfunktion för staten och det operativa centret GovSOC), genom utvecklande av datasäkerheten för de centraliserade IKT-tjänsterna (GovCERT, GovHAVARO) och av observations- och reaktionsförmågan inom de gemensamma näten samt genom skapande av en med tanke på riskhanteringen nödvändig lägesbilds- och rapporteringsmiljö för informationssäkerheten (GovHUOVI-tjänsten). En centraliserad miljö ökar aktualiteten och överskådligheten när det gäller informations- och cybersäkerhetsläget samt förbättrar styrningsverksamhetens förmåga att reagera på förändringsbehov vad gäller utveckling. En aktuell lägesbild förbättrar statsledningens beslutsförmåga i fall av cyberstörningar. De gemensamma IKT-infrastrukturtjänsterna ska utvecklas och datorhallsstrategin verkställas.
Interoperabilitet eftersträvas genom att man förenhetligar information och system inom statsförvaltningens verksamhet, utformar en gemensam, övergripande arkitektur inom statsförvaltningen och minskar överlappande insamling och förvaltning av information. Målet är att utveckla interoperabiliteten även i större utsträckning inom hela den offentliga förvaltningen. Den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen och statsförvaltningen upprätthålls och utvecklas. Sådana gemensamma lösningar som överensstämmer med arkitekturen börjar genomföras. Man styr och stöder arkitekturarbetet, införandet av en metod för den övergripande arkitekturen och planeringen av arkitekturen inom den offentliga förvaltningens organisationer. Interoperabilitetstjänsterna ska utvecklas med avseende på funktionalitet, innehåll och användning. Gemensamma lösningar utvecklas för användningen och utnyttjandet av de gemensamma grunddatalagren inom den offentliga förvaltningen. I syfte att förbättra interoperabiliteten bereds förordningar med stöd av informationsförvaltningslagen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (överföring till moment 28.20.06) -1 070
Inbesparing av engångsnatur -5 000
Sparbeslut -1 000
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -143
Nivåförändring 200
Sammanlagt -7 013

2015 budget 4 600 000
2014 I tilläggsb. -450 000
2014 budget 11 613 000
2013 bokslut 14 300 000

02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 10 560 000 euro.

Anslaget får användas för utveckling, anskaffning och genomförande av processer och datasystem för sådan ekonomi-, personal- och lokalförvaltning som betjänar statsförvaltningen.

Fullmakt

Om en del av fullmakten för upphandling av systemlicenser och köp av tjänster i den andra fasen av det ekonomi- och personalförvaltningssystem för staten som ska upphandlas centraliserat inte har använts 2014, får avtal om den oanvända delen ingås 2015.

Förklaring:Avsikten är att anslaget ska användas för genomförande av den första och andra fasen av datasystemprojektet Kieku för statsförvaltningens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning och för stödjande av systemets idrifttagning och användningen under begynnelseskedet vid ämbetsverk och inrättningar samt för åstadkommande av nödvändig integration och dataöverföring till ämbetsverkens och inrättningarnas övriga datasystem. För att säkerställa att införandet sker enligt den tidtabell som gjorts upp för ämbetsverken och inrättningarna och för att åstadkomma besparingar är avsikten att integrationen av ämbetsverkens och inrättningarnas centrala datasystem och dataöverföringar finansieras på ett centraliserat sätt inom ekonomi- och personalförvaltningens Kieku-system. Fullmakten, till ett totalt belopp av 30 821 000 euro, bedöms medföra utgifter på ca 13 miljoner euro till utgången av 2014.

Avsikten är att anslaget även i någon mån ska användas för utgifter som föranleds av utvecklandet av det datasystem som stöder beredningen av budgeten och rambesluten om statsfinanserna. De årliga utgifterna för förvaltningen av systemet betalas från moment 28.01.01. Anslaget är dessutom avsett att användas för utveckling och revidering av statens övriga gemensamma system för ekonomi- och personalförvaltningen.

Projekt och beräknad användning av anslaget (euro)

   
Ekonomi- och personalförvaltningens Kieku-datasystem och statsrådets budgeterings- och ramsystem 9 960 000
Genomförande av gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltningen 600 000
Sammanlagt 10 560 000

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)

  2015 2016 2017 2018 Sammanlagt
fr.o.m.
2015
           
Förbindelser som ingåtts före år 2015 5 851 4 308 - - 10 159
Förbindelser år 2015 341 5 - - 346
Utgifter sammanlagt 6 192 4 313 - - 10 505

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -352
Nivåförändring 2 260
Sammanlagt 1 908

2015 budget 10 560 000
2014 budget 8 652 000
2013 bokslut 27 200 000

03. Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 32 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds

1) av utvecklandet och styrningen av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT), såsom av den nationella servicearkitekturen, inklusive en servicekanal, en elektronisk identitet, datasäkerhet och servicegränssnitt

2) av avlönande av personal motsvarande högst 15 årsverken för nationella lösningar i informationsbranschen (IKT)

3) av åtgärder som stöder ibruktagandet av nationella lösningar i informationsbranschen inom olika förvaltningsområden

4) av internationellt samarbete i anslutning till utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen

5) av statsunderstöd beroende på prövning inom utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT) och åtgärder som stöder ibruktagandet

6) av priser inom utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT).

Av anslaget får högst 100 000 euro användas till betalning av priser enligt punkt 6.

Förklaring:Finansministeriet styr utvecklandet av de datatekniska tjänster som överskrider gränserna för den nationella informationsbranschens ansvarsområden, och driver den nationella informationspolitiken. Genom att stärka styrstrukturerna kan man säkerställa ett effektivt utvecklande och omfattande ibruktagande av de nationella lösningarna.

Den nationella servicearkitekturen är en betydande helhet som gör det möjligt att förstärka datasystemens och informationens interoperabilitet och, genom datatekniska lösningar, effektivisera verksamheten och som omfattar hela den offentliga förvaltningen och i tillämpliga delar företagssektorn och tredje sektorn.

De lösningar inom informationsbranschen som utvecklas med anslag under momentet är nya, nationella och viktiga infrastrukturtjänster som utgör en förutsättning för en avancerad digitalisering av samhället.

Mål för resultatet av verksamheten Åtgärder
   
Genom att stärka styrningen av informationsbranschen och genomföra sådana datatekniska åtgärder som är i enlighet med den nationella servicearkitekturen och som överskrider ansvarsområdena strävar man efter att stärka den nationella interoperabiliteten mellan datasystemen, särskilt inom den offentliga förvaltningen. Under ledning av finansministeriet effektiviseras styrningen av och styrningsstrukturerna för den nationella informationsbranschen. Den offentliga förvaltningen styrs att använda sådana lösningar som är i enlighet med den nationella servicearkitekturen.
Genom servicearkitekturen förbättras kvaliteten på de elektroniska tjänster som utvecklas inom förvaltningen och på de operativa datasystemen inom förvaltningen, samtidigt som den administrativa bördan kan minskas. Den nationella servicearkitekturen och sådana nationella lösningar som är i enlighet med den genomförs.
Servicekanalen möjliggör informationsförmedling mellan organisationer på enhetligt överenskomna sätt (enhetliga informationsbeskrivningar, gränssnitt och standarder). Man övergår från överlappande informationsregistrering och enskilda integrationstjänster till en centraliserad modell som möjliggör ett kostnadseffektivare och snabbare utvecklande av datasystem. Genomförandet av den nationella servicekanalen fortsätter under ledning av finansministeriet. Användningen av servicekanalen utvidgas stegvis till hela den offentliga förvaltningen genom centraliserat styrda åtgärder.
För att den nationella servicearkitekturen ska fungera och elektroniska tjänster ska kunna utvecklas och produceras krävs det en tillförlitlig och lättanvänd elektronisk identifiering inklusive en rollidentifieringsmöjlighet för organisationer. I samarbete med de viktigaste intressentgrupperna skapas en nationell modell för elektronisk identifiering som möjliggör identifiering av personer och organisationer.
Lösningar som avses i den nationella servicearkitekturen förutsätter att datasäkerheten tryggas, och de ställer höga krav på datasäkerheten. Datasäkerhetslösningar som är nödvändiga med tanke på servicearkitekturens verksamhet skapas, liksom också behövliga styrmodeller och styrstrukturer.
Servicearkitekturen förbättrar affärsklimatet för företag (särskilt för små och medelstora företag). I och med genomförandet och ibruktagandet av de centrala delarna av servicearkitekturen erbjuds företagen (särskilt små och medelstora företag) bättre förutsättningar för inledande av ny elektronisk affärsverksamhet och för innovationer i anslutning till den.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 19 000
Sammanlagt 19 000

2015 budget 32 000 000
2014 budget 13 000 000

04. Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 8 600 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av kostnader för anskaffning, användning och förvaltning av gemensamma nätverk och informationssystem för den offentliga förvaltningens vitala funktioner samt av finansiering av den förvaltning, det utvecklande och de strukturer som behövs för dem.

Anslaget får även användas till betalning av utgifter som föranleds av anslutningen av statsrådets nät till förvaltningens säkerhetsnät.

Förklaring:Inom ramen för SATU-projektet produceras informations- och kommunikationstekniska system och motsvarande tjänster för statens högsta ledning (republikens presidents kansli och statsrådet), Finlands beskickningar utomlands och aktörerna inom säkerhetsnätet som gör det möjligt att producera, överföra, lagra och hantera information som omfattas av förhöjd och hög skyddsnivå och att utveckla kommunikationen. Avsikten är att möjliggöra ledningen av statsrådet under normala förhållanden, vid störningar under normala förhållanden och under undantagsförhållanden med hjälp av informationssystem som gör det möjligt att upprätthålla en hög skyddsnivå, samt att möjliggöra mobil informationshantering och mobiltelefoni som krypterats för skyddsnivå III för en begränsad användarkrets. Avsikten är också att ersätta VALTU-systemet.

Anslutningen av statsrådets nät till förvaltningens säkerhetsnät bidrar till att fylla detta syfte.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
SATU-projektet 7 200
Nivåförändring -300
Sammanlagt 6 900

2015 budget 8 600 000
2014 I tilläggsb. 2 650 000
2014 budget 1 700 000

20. Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 12 535 000 euro.

Anslaget får användas

1) till informationsförvaltningsprojekt, forskning och undersökningar som syftar till att främja produktiviteten inom den offentliga förvaltningen samt till att skaffa utbildningstjänster och andra tjänster

2) till utveckling av centrala datasystemprojekt inom förvaltningsområdena.

Anslaget får användas till avlönande av personal i tidsbundna uppgifter motsvarande högst 25 årsverken.

Förklaring:Anslaget är avsett att användas till finansiering av sådana projekt som ökar produktiviteten inom förvaltningen och för vars del finansministeriet och respektive ministerium har ingått ett samarbetsavtal som gäller ökning av produktiviteten och realisering av produktivitetsvinsterna. Genom att de datasystem som används i ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna moderniseras och funktionerna automatiseras kan produktiviteten förbättras, övergången till elektronisk kommunikation främjas och föråldrade system ersättas. Anslaget får även användas till utveckling av centrala datasystemprojekt som ökar produktiviteten och till utveckling av datasystem som är avsedda att användas gemensamt inom statsförvaltningen.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Datasystemprojekt 7 535 000
Övriga produktivitetsprojekt 5 000 000
Sammanlagt 12 535 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Avdrag -10 000
Elektronisk kommunikation inom polisens tillståndsförvaltning (finansieringen 2014) (överföring från moment 26.10.01) 875
Gränssnitt för en företagsinformationstjänst för myndighetsbruk (finansieringen 2014) (överföring från moment 28.10.01) 500
Gränssnitt för en företagsinformationstjänst för myndighetsbruk (finansieringen 2015) (överföring till moment 28.10.01) -500
Inbesparing av engångsnatur -15 000
Inbyggd programvara och programreform för Skatteförvaltningen (finansieringen 2014) (överföring från moment 28.10.01) 26 800
Inbyggd programvara och programreform för Skatteförvaltningen (finansieringen 2015) (överföring till moment 28.10.01) -13 900
Klientdatasystemprojektet (finansieringen 2014) (överföring från moment 25.40.01) 1 670
Klientdatasystemprojektet (finansieringen 2015) (överföring till moment 25.40.01) -530
Landsbygdsverkets e-förvaltning (finansieringen 2014) (överföring från moment 30.20.03) 700
Myndigheternas fältledningssystem (finansieringen 2014) (överföring från moment 26.10.21) 7 000
Myndigheternas fältledningssystem (finansieringen 2015) (överföring till moment 26.10.21) -4 000
Nivåjustering 50
Projektet Envibase för utvecklande av anskaffning, lagring och distribution av miljöinformation (finansieringen 2015) (överföring till moment 35.01.21) -2 610
Projektet för att revidera e-förvaltningen och Terhikki-registret (SAMPO) (finansieringen 2015) (överföring till moment 33.02.05) -825
Projektet för informationshanteringen inom vattenförsörjningen (finansieringen 2014) (överföring från moment 30.40.21) 250
Projektet för informationshanteringen inom vattenförsörjningen (finansieringen 2015) (överföring till moment 30.40.21) -150
Åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas databank (AIPA) (finansieringen 2014) (överföring från moment 25.10.03) 8 500
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -20 000
Nivåförändring 13 700
Sammanlagt -7 470

2015 budget 12 535 000
2014 I tilläggsb. -1 995 000
2014 budget 20 005 000
2013 bokslut 40 705 000