Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         20. Tjänster för statssamfundet
         30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen
         40. Statens regional- och lokalförvaltning
         50. Pensioner och ersättningar
         60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen
         70. Utvecklande av statsförvaltningen
              01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT)
              02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning
              03. Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen
              04. Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner
              20. Främjande av produktiviteten
         80. Överföringar till landskapet Åland
         90. Stöd till kommunerna
         91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
         92. EU och internationella organisationer
         99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2015

03. Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år)PDF-versio

Under momentet beviljas 32 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds

1) av utvecklandet och styrningen av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT), såsom av den nationella servicearkitekturen, inklusive en servicekanal, en elektronisk identitet, datasäkerhet och servicegränssnitt

2) av avlönande av personal motsvarande högst 15 årsverken för nationella lösningar i informationsbranschen (IKT)

3) av åtgärder som stöder ibruktagandet av nationella lösningar i informationsbranschen inom olika förvaltningsområden

4) av internationellt samarbete i anslutning till utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen

5) av statsunderstöd beroende på prövning inom utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT) och åtgärder som stöder ibruktagandet

6) av priser inom utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT).

Av anslaget får högst 100 000 euro användas till betalning av priser enligt punkt 6.

Förklaring: Finansministeriet styr utvecklandet av de datatekniska tjänster som överskrider gränserna för den nationella informationsbranschens ansvarsområden, och driver den nationella informationspolitiken. Genom att stärka styrstrukturerna kan man säkerställa ett effektivt utvecklande och omfattande ibruktagande av de nationella lösningarna.

Den nationella servicearkitekturen är en betydande helhet som gör det möjligt att förstärka datasystemens och informationens interoperabilitet och, genom datatekniska lösningar, effektivisera verksamheten och som omfattar hela den offentliga förvaltningen och i tillämpliga delar företagssektorn och tredje sektorn.

De lösningar inom informationsbranschen som utvecklas med anslag under momentet är nya, nationella och viktiga infrastrukturtjänster som utgör en förutsättning för en avancerad digitalisering av samhället.

Mål för resultatet av verksamhetenÅtgärder
  
Genom att stärka styrningen av informationsbranschen och genomföra sådana datatekniska åtgärder som är i enlighet med den nationella servicearkitekturen och som överskrider ansvarsområdena strävar man efter att stärka den nationella interoperabiliteten mellan datasystemen, särskilt inom den offentliga förvaltningen.Under ledning av finansministeriet effektiviseras styrningen av och styrningsstrukturerna för den nationella informationsbranschen. Den offentliga förvaltningen styrs att använda sådana lösningar som är i enlighet med den nationella servicearkitekturen.
Genom servicearkitekturen förbättras kvaliteten på de elektroniska tjänster som utvecklas inom förvaltningen och på de operativa datasystemen inom förvaltningen, samtidigt som den administrativa bördan kan minskas. Den nationella servicearkitekturen och sådana nationella lösningar som är i enlighet med den genomförs.
Servicekanalen möjliggör informationsförmedling mellan organisationer på enhetligt överenskomna sätt (enhetliga informationsbeskrivningar, gränssnitt och standarder). Man övergår från överlappande informationsregistrering och enskilda integrationstjänster till en centraliserad modell som möjliggör ett kostnadseffektivare och snabbare utvecklande av datasystem. Genomförandet av den nationella servicekanalen fortsätter under ledning av finansministeriet. Användningen av servicekanalen utvidgas stegvis till hela den offentliga förvaltningen genom centraliserat styrda åtgärder.
För att den nationella servicearkitekturen ska fungera och elektroniska tjänster ska kunna utvecklas och produceras krävs det en tillförlitlig och lättanvänd elektronisk identifiering inklusive en rollidentifieringsmöjlighet för organisationer. I samarbete med de viktigaste intressentgrupperna skapas en nationell modell för elektronisk identifiering som möjliggör identifiering av personer och organisationer.
Lösningar som avses i den nationella servicearkitekturen förutsätter att datasäkerheten tryggas, och de ställer höga krav på datasäkerheten.Datasäkerhetslösningar som är nödvändiga med tanke på servicearkitekturens verksamhet skapas, liksom också behövliga styrmodeller och styrstrukturer.
Servicearkitekturen förbättrar affärsklimatet för företag (särskilt för små och medelstora företag).I och med genomförandet och ibruktagandet av de centrala delarna av servicearkitekturen erbjuds företagen (särskilt små och medelstora företag) bättre förutsättningar för inledande av ny elektronisk affärsverksamhet och för innovationer i anslutning till den.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring19 000
Sammanlagt19 000

2015 budget32 000 000
2014 budget13 000 000