Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2015

01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)PDF-versio

Under momentet beviljas 4 600 000 euro.

Anslaget får användas

1) till genomförandet av statens gemensamma reformer av informationssystemet och av gemensamma IKT-tjänster och IKT-lösningar

2) för utvecklande och genomförande av gemensamma stödtjänster för elektronisk kommunikation och förvaltning inom den offentliga förvaltningen

3) för den styrning och utveckling som krävs med tanke på lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011) och lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (1226/2013)

4) för styrning och utveckling av informations- och cybersäkerheten, beredskapen och informationssäkerhetstjänsterna inom den offentliga förvaltningen

5) till avlönande av visstidsanställd (2 år) extra personal motsvarande högst fem årsverken för den offentliga förvaltningens IKT-strategi och programmet för öppen information, för planering och genomförande av en informationssäkerhetsfunktion för staten som är i funktion dygnet runt samt för styrning av den offentliga förvaltningens informations- och cybersäkerhet och beredskap

6) vid behov till uppföljning av IKT-utgifter som genomförs som köptjänster och av vinningar och projekt med hjälp av sådana utredningar eller sådan annan särskild rapportering som utförs vid ämbetsverken och inrättningarna

7) för internationell verksamhet och samarbetsprojekt i anslutning till styrningen av IKT-verksamheten och informations- och cybersäkerheten.

Förklaring:Finansministeriet leder och utvecklar statens IKT-verksamhet och informationssäkerhet. De gemensamma tjänsterna produceras av de myndigheter som svarar för IKT- och informationssäkerhetstjänsterna och tillhandahålls av kommersiella aktörer. Finansministeriet styr myndigheterna och servicecentren inom olika förvaltningsområden när det gäller gemensamma och icke-branschspecifika IKT- och informationssäkerhetstjänster. Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen betonar finansministeriets roll och ansvar som den instans som styr IKT-verksamheten inom hela den offentliga förvaltningen.

Mål för resultatet av verksamheten Åtgärder
   
Inom insatsområdet för serviceinnovationernas ekosystem är målet ett snabbare utvecklande av förvaltningens tjänster, ett bredare utnyttjande av innovationer och en ökad användning av elektroniska tjänster. Målet är att avsevärt minska riskerna med stora IKT-projekt, försnabba projekt för system- och serviceutveckling, minska det långvariga beroendet av leverantörer samt främja ibruktagandet av innovativa lösningar inom kommunsektorn och statsförvaltningen. Utvecklingen påskyndas av innovationer (genomförandet av OffICTLab, dvs. en plattform för serviceutveckling och innovationer) och den elektroniska serviceverksamheten utvecklas. Elektroniska stödtjänster för service och förvaltning (bl.a. Suomi.fi-portalen och den allmänna rådgivningstjänsten, identifierings- och betalningstjänsten Vetuma, medborgarkontot, Lomake.fi) vidareutvecklas. En gemensam nätkommunikationslösning för statsrådet tas i bruk.
Inom insatsområdet för öppen information och samanvändning av information är målet att den information som den offentliga förvaltningen tar fram ska utnyttjas effektivt. Målet är att de viktigaste av den offentliga förvaltningens datalager är öppet tillgängliga på nätet, om inte något annat följer av bestämmelserna om skydd för privatlivet och skydd för personuppgifter, sekretess eller andra begränsningar av behandling av uppgifter. Dessutom inleds skapandet av den nationella servicearkitekturen och genomförandet av standardiserade gränssnitt för informationstjänsterna. Ett servicedatalager som förenar alla metadata om de offentliga tjänsterna skapas också.
Inom insatsområdet för förmågan att utnyttja IKT är målet att informations- och kommunikationstekniken ska bli en vardaglig del av kommunernas och ämbetsverkens verksamhet och ledning. För ett maximalt utnyttjande av den senaste tekniken och kunskapen i utvecklandet av verksamheten krävs kompetens att samtidigt förstå dels verksamhetens behov och utvecklingsriktningen, dels de möjligheter informationstekniken erbjuder. Alla organisationer inom den offentliga förvaltningen ska ha denna kompetens. Ledningens och de anställdas kompetens utvecklas bl.a. när det gäller den övergripande arkitekturen och informationssäkerhetskulturen. Utvecklandet av den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen fortsätter.
Inom insatsområdet för klara strukturer för informationsförvaltningen är målet att göra hela den offentliga förvaltningens informationsförvaltning klarare när det gäller strukturen, styrningen och de olika aktörernas roller. Utgångspunkter för utvecklandet är den samordning av IKT-tjänster inom statsförvaltningen som avses i regeringsprogrammet, utvecklandet av den nuvarande nätverksbaserade verksamhetsmodellen och stärkandet av styrningen på det sätt som krävs i informationsförvaltningslagen. Arbetet med att inrätta en informationsförvaltningsmyndighet fortsätter.
Kontinuiteten i verksamheten, riskhanteringen och kvaliteten inom förvaltningen förbättras genom att datasäkerheten och beredskapen utvecklas och integreras som en fast del av verksamheten, ledarskapet och utvecklingen inom förvaltningen. Datasäkerhetsanvisningen VAHTI och dess användbarhet förbättras. Myndigheterna och deras funktioner uppfyller kraven enligt förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen samt riktlinjerna för datasäkerheten enligt VAHTI-anvisningarna i anslutning till verkställigheten av förordningen. Myndigheternas beredskap för störningar och undantagsförhållanden stärks. Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen samt statsförvaltningens informations- och cybersäkerhet effektiviseras. Man deltar i verkställigheten av cybersäkerhetsstrategin. Det säkerställs att VAHTI-anvisningarna är uppdaterade och heltäckande. Vidare inleds utvecklandet av följande fas inom strukturering och verksamhetsmodeller. De gemensamma informationssäkerhetstjänsterna samt genomförandet och auditeringen av datasäkerhetsnivåerna styrs av ämbetsverken och inrättningarna. Beredskapen inom statsförvaltningens IKT-verksamhet effektiviseras med hjälp av enhetliga riktlinjer och samarbete.
En funktionssäker och kostnadseffektiv IKT-infrastruktur är en förutsättning för statsförvaltningens och kommunsektorns verksamhet. IKT-infrastrukturen ska utgöra en kompatibel, kostnadseffektiv och flexibel bas för tjänsterna inom den offentliga förvaltningen. De ska bättre än för närvarande möjliggöra ändringar i den offentliga förvaltningens verksamhetssätt och organisation. För närvarande är förvaltningen och anskaffningen av den offentliga förvaltningens IKT-infrastruktur splittrade. För att målen ska nås ska produktionen av infrastrukturtjänster koncentreras till större enheter så att tjänsterna kan produceras på ett effektivt och högklassigt sätt som motsvarar behoven och förväntningarna. Statens operativa lägesbild av cyber- och informationssäkerheten och statens reaktionsförmåga förbättras under styrning av OffICT-funktionen (SecICT-projektet) genom ibruktagande av förvaltningstjänster för informationssäkerheten (en dygnet-runt-informationssäkerhetsfunktion för staten och det operativa centret GovSOC), genom utvecklande av datasäkerheten för de centraliserade IKT-tjänsterna (GovCERT, GovHAVARO) och av observations- och reaktionsförmågan inom de gemensamma näten samt genom skapande av en med tanke på riskhanteringen nödvändig lägesbilds- och rapporteringsmiljö för informationssäkerheten (GovHUOVI-tjänsten). En centraliserad miljö ökar aktualiteten och överskådligheten när det gäller informations- och cybersäkerhetsläget samt förbättrar styrningsverksamhetens förmåga att reagera på förändringsbehov vad gäller utveckling. En aktuell lägesbild förbättrar statsledningens beslutsförmåga i fall av cyberstörningar. De gemensamma IKT-infrastrukturtjänsterna ska utvecklas och datorhallsstrategin verkställas.
Interoperabilitet eftersträvas genom att man förenhetligar information och system inom statsförvaltningens verksamhet, utformar en gemensam, övergripande arkitektur inom statsförvaltningen och minskar överlappande insamling och förvaltning av information. Målet är att utveckla interoperabiliteten även i större utsträckning inom hela den offentliga förvaltningen. Den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen och statsförvaltningen upprätthålls och utvecklas. Sådana gemensamma lösningar som överensstämmer med arkitekturen börjar genomföras. Man styr och stöder arkitekturarbetet, införandet av en metod för den övergripande arkitekturen och planeringen av arkitekturen inom den offentliga förvaltningens organisationer. Interoperabilitetstjänsterna ska utvecklas med avseende på funktionalitet, innehåll och användning. Gemensamma lösningar utvecklas för användningen och utnyttjandet av de gemensamma grunddatalagren inom den offentliga förvaltningen. I syfte att förbättra interoperabiliteten bereds förordningar med stöd av informationsförvaltningslagen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (överföring till moment 28.20.06) -1 070
Inbesparing av engångsnatur -5 000
Sparbeslut -1 000
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -143
Nivåförändring 200
Sammanlagt -7 013

2015 budget 4 600 000
2014 I tilläggsb. -450 000
2014 budget 11 613 000
2013 bokslut 14 300 000