Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
         01. Utrikesförvaltningen
         10. Krishantering
         30. Internationellt utvecklingssamarbete
              50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab
              66. Egentligt utvecklingssamarbete
              88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital
         90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2015

30. Internationellt utvecklingssamarbetePDF-versio

Förklaring: Utvecklingspolitiken är ett centralt element i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. De viktigaste målen för Finlands utvecklingspolitik är att avskaffa extrem fattigdom och trygga ett människovärdigt liv för alla i enlighet med utvecklingsmålen i FN:s millenniedeklaration. Dessutom främjar Finland stärkandet av de fattigas ställning och minskad ojämlikhet. Förutom att eliminera fattigdomen hjälper man genom utvecklingspolitiken till att finna lösningar också på andra globala utmaningar.

Finlands utvecklingspolitik baserar sig på de mänskliga rättigheterna. Regeringarna i utvecklingsländerna ansvarar för sina handlingar i främsta hand inför sina egna medborgare, vilket förutsätter att de iakttar rättsstatsprincipen, principen för god förvaltningssed samt transparens. Ett mål är att också de allra fattigaste människorna ska känna till sina rättigheter och kunna handla så att de förverkligas. De övriga huvudprinciperna för utvecklingspolitiken är resultat, effektivitet, transparens och konsekvens samt fokusering på de minst utvecklade länderna.

Tyngdpunkter i den finska utvecklingspolitiken är i enlighet med statsrådets principbeslut om Finlands utvecklingspolitiska åtgärdsprogram ett demokratiskt och ansvarsfullt samhälle som främjar de mänskliga rättigheterna, en inkluderande och sysselsättande grön ekonomi, en hållbar hantering av naturresurser och miljöskydd samt mänsklig utveckling. Inom tyngdpunkterna poängteras bl.a. utbildning, utveckling av utvecklingsländernas egna resurser såsom beskattning, miljöfrågor och stöd till en demokratisk utveckling. Genomgående mål är jämställdhet mellan könen och minskad ojämlikhet samt klimatsäkerhet och dessa mål främjas genom integrering, riktade åtgärder och arbete för politiskt inflytande.

Finlands utvecklingspolitik drivs bilateralt, på EU-nivå, multilateralt på en global nivå och tematiskt med anknytning till olika verksamhetsområden samt i samarbete med frivilligorganisationer. Dessa kanaler kompletterar varandra och bildar en helhet som leder till att Finlands utvecklingspolitik får genomslagskraft på landsnivå. Målet för det humanitära biståndet är att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och bibehålla människovärdet under kriser.

Finlands utvecklingssamarbete baserar sig på de utvecklingspolitiska riktlinjerna och utvecklingsländernas egna utvecklingsbehov och utvecklingsplaner. I arbetet beaktas även verksamhet inom annat biståndssamarbete. Utvecklingssamarbetets kvalitet förbättras genom att man utvecklar resultatbaserade verksamhetssätt. Parterna inom utvecklingssamarbetet ansvarar för att deras ömsesidiga åtaganden uppfylls och ansvarar tillsammans för att utvecklingsresultat uppnås.

Tyngdpunkten för Finlands verksamhet ligger på de minst utvecklade länderna i Afrika och Asien och s.k. bräckliga stater. Det bilaterala samarbetet koncentreras till långvariga partnerskap så att man kan undvika uppsplittring i fråga om både finansieringen och arbetet.

Regeringens mål är en anslagsutveckling där en anslagsnivå på 0,7 procent av BNI kan uppnås. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete beräknas ligga på ca 0,48 % av BNI år 2015.

Regeringen eftersträvar en ökning av utvecklingssamarbetsanslagens andel av BNI genom att styra inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter till utvecklingssamarbetet och klimatfinansieringen som en del av Finlands officiella bistånd i takt med att intäkterna från utsläppshandeln inflyter. Finland har förbundit sig att hålla kvar den andel av stödet som riktas till de allra fattigaste länderna (LDC-länderna) på en nivå av minst 0,15 procent av BNI. Målet beaktas vid planeringen av utvecklingssamarbetet och uppnåendet av målen följs upp regelbundet.

Vid den 15:e partskonferensen för ramkonventionen om klimatförändringar (UNFCCC) i Köpenhamn 2009 förband sig Finland, som en del av EU:s finansieringslöfte på kort sikt, till en andel på 110 miljoner euro under åren 2010—2012. Dessutom är industriländernas villkorliga mål, enligt ett beslut i Cancún (2010), att få till stånd ett årligt penningflöde på 100 miljarder USD till klimatåtgärder i utvecklingsländerna före år 2020. Denna summa består av industri- och utvecklingsländernas privata och offentliga finansiering samt innovativa finansieringskällor. Det har ännu inte avtalats om volymen eller om fördelningen av bördan för den offentliga klimatfinansieringen på lång sikt och man vet därför inte hur stor Finlands finansiella bidrag blir, men enligt de beräkningar som gjordes 2009 skulle Finlands årliga budgetfinansierade betalningsandel vara 70—200 miljoner euro. På kort sikt ska Finlands nivå på klimatfinansieringen hållas på en genomsnittlig nivå i förhållande till totalfinansieringen av klimatfinansieringsperioden på kort sikt. I budgetpropositionen för 2015 beräknas Finlands andel av klimatfinansieringen under momentet för egentligt utvecklingssamarbete utgöra ca 87,7 miljoner euro.

Resultat, effektivitet och konsekvens

Uppnåendet av målen för Finlands utvecklingspolitik syns i form av förändringar och utveckling i samarbetsländerna och i resten av världen, såsom den har beskrivits i statsrådets redogörelse för utvecklingspolitikens genomslagskraft och samstämmighet som överlämnades till riksdagen 2014. Avskaffandet av fattigdom och främjandet av hållbar utveckling är mångfasetterade utmaningar. Det finns inga entydiga mått för genomslagskraften på de olika dimensionerna. Finlands utvecklingssamarbete är en del av det internationella samfundets och partnerlandets gemensamma satsning som bidrar till att främja utvecklingen. Genom att iaktta internationella principer som syftar till effektivitet, t.ex. Parisdeklarationen, åtgärdsprogrammet Accra och slutdokumentet från Busan, försöker Finland nå bättre utvecklingsresultat.

I direktionsarbetet med de multilaterala aktörerna och i annan påverkansverksamhet främjar Finland effektivare verksamhet och förnyelse inom FN-systemet och FN-organisationerna samt Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. När de gäller de multilaterala aktörerna har man utarbetat påverkansstrategier som effektiviserar Finlands påverkansverksamhet.

I hemlandet utvecklar utrikesministeriet sina egna och de övriga utvecklingssamarbetsparternas verksamhetssätt genom riktlinjer, anvisningar och utbildning. I arbetet med att utveckla verksamhetssätten koncentrerar man sig på att stärka resultaten av projekt- och programsamarbetet på landsnivå. Den uppsplittring i fråga om finansieringen och verksamheten som belastar såväl Finland som partnerländerna hanteras genom att man minskar antalet projekt, utvecklar arbetsfördelningen mellan biståndsgivarna och fokuserar biståndet till långvariga samarbetsländer och samarbetspartner. Man strävar efter större transparens och förutsägbarhet i utvecklingsfinansieringen. Finlands ambassader i partnerländerna har en central roll när resultaten på landsnivå förbättras. De resultatbaserade landsprogram som beskickningarna och utrikesministeriet har utarbetat tillsammans styr samarbetet med de långvariga partnerländerna, och programmen följs upp och uppdateras årligen.

Funktionen för evaluering av utvecklingssamarbetet verkställer evalueringar av omfattande helheter. Vid evalueringarna följs OECD:s biståndskommitté DAC:s principer. Regionavdelningarna ansvarar för övervakningen av det bilaterala samarbetet och för evalueringarna.

Den utvecklingspolitiska kommittén, som är ett rådgivande organ som statsrådet tillsatt, bedömer kvaliteten, effektiviteten och konsekvensen i utvecklingssamarbetet samt följer anslagsutvecklingen.

OECD:s biståndskommitté DAC är det organ som bär det centrala ansvaret för uppföljning och rapportering av utvecklingssamarbetet på internationell nivå. Finland får rekommendationer som gäller de kollegiala utvärderingar som biståndskommittén gör med fyra års mellanrum. Finlands färskaste utvärdering är från 2012. På basis av den gjordes 2014 en mellangranskning av hur rekommendationerna har genomförts. FN följer hur millenniemålen framskrider i varje enskilt utvecklingsland.

Inom OECD/DAC:s statistik följer man även klimatfinansieringsprojekt med kvalitativa indikatorer som gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringen. Finland utnyttjar dessa indikatorer i planeringen och uppföljningen av klimatprojekt.

Det multilaterala utvecklingssamarbetet kommer att genomföras resultatinriktat och strategiskt i enlighet med det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet. Man intensifierar påverkningsarbetet genom att koncentrera sig på begränsade helheter. Vid utvärderingen av de multilaterala organisationerna har Finland använt sådant material som producerats av bl.a. OECD DAC, MOPAN-nätverket (Multilateral Organizations Performance Assessment Network) och uppföljningsmekanismen i anslutning till genomförandet av Parisdeklarationen liksom även resultaten av organisationernas interna utvärderingar. Finland har aktivt deltagit i de utvärderingsprocesser som gällt multilaterala organisationer.

Anslag för offentligt bistånd och utbetalningar (mn euro) samt utbetalningarnas procentuella andel av BNI

 20072008200920102011201220132014
         
Anslag sammanlagt746,1830,4915,6965,61 073,81 173,11 118,31 015,3
Utbetalningar716,9808,2926,51 006,41 013,31 026,71 081,1 
andel i % av BNI1)0,380,420,510,530,510,510,54 

1) BNI-andelarna har uppdaterats i enlighet med de reviderade nationalräkenskaperna

Fördelning av anslag för statens utvecklingssamarbete år 2015 enligt förvaltningsområde (1 000 euro)

  
Under moment 24.30.66 inom utrikesministeriets förvaltningsområde788 222
Under övriga moment inom utrikesministeriets förvaltningsområde109 926
Inom inrikesministeriets förvaltningsområde15 427
Inom finansministeriets förvaltningsområde95 562
Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde1 447
Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde210
Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde1 068
Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde1 420
Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde1 514
Inom miljöministeriets förvaltningsområde481
Sammanlagt1 015 277

50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab

Under momentet beviljas inget anslag.

Fullmakt

Statsrådet kan med stöd av 3 § 4 mom. samt 3 a och 3 b § i lagen om aktiebolaget Fonden för industriellt samarbete Ab (291/1979) på de villkor som statsrådet bestämmer ge bolaget förbindelser om att staten ska ersätta bolaget för förluster som eventuellt har uppstått vid dess kreditgivnings- och borgensverksamhet samt för förluster av och värdeminskningar i aktie- och andelsinvesteringar och om att staten ska täcka en eventuell kursförlust som orsakas av andra lån än lån i euro som bolaget har upptagit. Förbindelser får ges så att motvärdet av det sammanlagda kapitalbeloppet av de betalda krediter och aktie- och andelsinvesteringar och borgen som omfattas av förbindelserna får vara högst 168 187 926 euro och det sammanlagda kapitalbeloppet av de lån i andra valutor än euro som bolaget upptagit högst 100 000 000 euro.


2015 budget
2014 budget
2013 bokslut

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 801 422 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av användningsändamål som specificerats i dispositionsplanen

2) till betalning av statens konsumtionsutgifter i anslutning till utvecklingssamarbetsförvaltningen, dock inte löneutgifter

3) till humanitärt bistånd, och anslaget för detta kan användas för bistånd till andra länder än utvecklingsländerna endast om en exceptionellt omfattande humanitär kris kräver det och det grundar sig på landets begäran om hjälp och endast om statsrådet fattar ett sådant beslut

4) till ersättning av förluster som orsakas av Finnfunds specialriskfinansiering

5) till betalning av utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Norges utrikesministerium, Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete (DFID) och det österrikiska utvecklingssamarbetsverket (ADA).

Av anslagen under momentet debiteras även de kostnader som föranleds ämbetsverk och inrättningar för utförandet av utvecklingssamarbetsuppgifter enligt lagen om statliga ämbetsverks och inrättningars deltagande i utvecklingssamarbete (382/1989).

Under momentet får statsunderstöd beviljas.

Mervärdesskatteutgifter med anknytning till konsumtions- och investeringsutgifter som betalas med medel under momentet får betalas från moment 24.01.29 för mervärdesskatteutgifter inom ministeriets förvaltningsområde.

Dispositionsplan (euro)

   
1.Multilateralt utvecklingssamarbete268 568 000
2.Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner1)234 435 000
3.Europeiska utvecklingsfonden25 158 000
4.Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land57 300 000
5.Humanitärt bistånd74 800 000
6.Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information7 961 000
7.Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision2 700 000
8.Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet114 000 000
9.Räntestödsinstrumentet16 500 000
Sammanlagt801 422 000

1) I anslaget ingår ingår 400 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Norges utrikesministerium, 12 300 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete (DFID) samt 500 000 euro i utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och utvecklingssamarbetsverket i Österrike (ADA).

Fullmakt

År 2015 får man ingå nya utvecklingssamarbetsavtal och avge förbindelser, vilka efter år 2015 föranleder utgifter till ett sammanlagt värde av högst 487 686 000 euro.

Fördelningen av fullmakter att bevilja medel och ingå avtal (euro)

   
1.Multilateralt utvecklingssamarbete29 146 000
2.Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner257 700 000
3.Europeiska utvecklingsfonden-
4.Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land39 090 000
5.Humanitärt bistånd45 000 000
6.Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information1 350 000
7.Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision-
8.Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet100 400 000
9.Räntestödsinstrumentet15 000 000
Sammanlagt487 686 000

Förklaring:

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)

 20152016201720182019—Sammanlagt
fr.o.m.
2015
       
Utvecklingssamarbetsfullmakt      
Förbindelser som ingåtts före år 2015599 596487 557399 197201 694836 2582 524 302
Förbindelser år 2015-156 100151 951134 06045 575487 686
Utgifter sammanlagt599 596643 657551 148335 754881 8333 011 988
1. Multilateralt utvecklingssamarbete

För ändamålet föreslås anslag på 268 568 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 29 146 000 euro efter år 2015.

Stödet fördelas på organisationer, program och fonder som lyder under FN och internationella och regionala institut för utvecklingsfinansiering i form av allmänna understöd, medlemsavgifter och finansiella bidrag, partnerskapsprojekt och tematiskt stöd. Stödet inriktas i enlighet med prioriteringarna i det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet och därmed stärker Finland sin insats i multilaterala organisationer och institut för utvecklingsfinansiering genom att verka i dem på ett resultatinriktat och strategiskt sätt.

Plan för fördelningen av multilateralt utvecklingssamarbete (1 000 euro, uppskattning)

  
FN-organisationer116 370
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)15 600
FN:s barnfond (UNICEF) 20 000
FN:s befolkningsfond (UNFPA)33 550
FN:s jämställdhetsorganisation (UN Women)14 000
Övriga 33 220
Världsbanksgruppen94 958
Internationella utvecklingsfonden (IDA)84 316
Skuldlättnadsprogram (HIPC, MDRI)7 792
Världsbanksgruppens partnerskapsprogram2 850
Regionala institut för utvecklingsfinansiering42 159
Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF)36 309
Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) och Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)5 250
Interamerikanska utvecklingsbankens (IDB) kapitalhöjning600
Andra multilaterala organisationer13 783
Den globala miljöfaciliteten (GEF)4 325
Övriga9 458
Ofördelat1 298
Sammanlagt268 568

Plan för fördelningen av fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om multilateralt utvecklingssamarbete (1 000 euro, uppskattning)

  
Ofördelat29 146
Sammanlagt29 146
2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner

För ändamålet föreslås anslag på 234 435 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 257 700 000 euro efter år 2015.

Plan för fördelningen av utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner (1 000 euro, uppskattning)

  
Afrika och Mellanöstern152 800
Långvariga samarbetsländer86 760
Etiopien 14 000
Kenya10 000
Tanzania26 000
Moçambique22 140
Zambia14 620
Bräckliga stater21 160
Södra Sudan3 000
Somalia10 000
Palestinska områden8 160
Regionalt och annat samarbete i Afrika24 440
Mellanöstern och Nordafrika5 900
Övrigt regionalt samarbete i Afrika (Syrien och närområden)5 000
Östafrika och Västafrika7 200
Södra Afrika4 640
Övrigt regionalt samarbete i Afrika1 700
Lokalt samarbete7 240
Mellanöstern och Nordafrika940
Östafrika och Västafrika2 400
Södra Afrika3 900
DFID:s andel av samarbetsprojektet12 300
ADA:s andel av samarbetsprojektet500
Norges utrikesministeriums andel av samarbetsprojektet400
  
Asien62 115
Långvariga samarbetsländer23 635
Nepal18 885
Vietnam4 750
Bräckliga stater26 000
Afghanistan20 000
Myanmar6 000
Regionalt och annat samarbete11 080
Regionalt och tematiskt samarbete i Mekongområdet8 870
Annat regionalt och tematiskt samarbete2 210
Lokalt samarbete1 400
  
Latinamerika7 320
Regionalt och annat samarbete6 840
Regionalt samarbete i Anderna3 600
Regionalt samarbete i Centralamerika1 820
Annat regionalt och tematiskt samarbete1 420
Lokalt samarbete480
  
Västra Balkan1 500
Västra Balkan1 200
Lokalt samarbete300
  
Östeuropa och Centralasien10 700
Östeuropa och Centralasien10 025
Lokalt samarbete675
  
Ofördelat-
Sammanlagt234 435

Plan för fördelningen av fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner (1 000 euro, uppskattning)

  
Ofördelat257 700
Sammanlagt257 700

Utgångspunkten för utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner är samarbetsparternas utvecklingsplaner och strategier för minskning av fattigdomen. Finlands stöd inriktas i överensstämmelse med prioriteringarna i det utvecklingspolitiska programmet och med målet att avskaffa fattigdom och trygga ett människovärdigt liv för alla i enlighet med utvecklingsmålen i FN:s millenniedeklaration genom att olika former av bilateralt samarbete används på ett mångsidigt och varandra kompletterande sätt. Bräckliga staters särskilda behov beaktas genom att man stödjer staterna på deras väg mot fred och utveckling. Stödet riktas också till regionalt samarbete. De anslag som anvisats under denna punkt i dispositionsplanen används vid beskickningarna för projekt som gäller lokalt samarbete.

3. Europeiska utvecklingsfonden

För ändamålet föreslås anslag på 25 158 000 euro.

Stödet riktas till utvecklingssamarbete och annat samarbete mellan EU och AVS-länderna (länderna i Afrika, Västindien och Stilla Havet) i enlighet med europeisk utvecklingspolitisk konsensus och riktlinjerna i Cotonou-partnerskapsavtalet, samt till samarbete med de utomeuropeiska länder och territorier som avses i fjärde delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det utvecklingssamarbete och övriga samarbete med AVS-länderna som grundar sig på Cotonou-avtalet finansieras med medel ur Europeiska utvecklingsfonden (European Development Fund, EUF).

4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land

För ändamålet föreslås anslag på 57 300 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 39 090 000 euro efter år 2015. Stödet fördelas på tematiska program inom organisationer, program och fonder som lyder under FN och i institut för utvecklingsfinansiering. Ofördelat anslag under denna punkt i dispositionsplanen kommer att riktas till projekt som gäller demokratistöd. Stöd inriktas också på humanitär minverksamhet.

Från anslaget under denna punkt i dispositionsplanen kan också stöd på sammanlagt högst 5 700 000 euro beviljas för ett utbytesprogram för högskolor som administreras av Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete (CIMO) (North South South) och för ett stödprogram som ska stärka kapaciteten för läroanstalter med högre utbildning.

5. Humanitärt bistånd

För ändamålet föreslås anslag på 74 800 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 45 000 000 euro efter år 2015.

Stöd riktas enligt behov till offer för naturkatastrofer, humanitära kriser och väpnade konflikter, med iakttagande av principerna för opartiskhet, rättvisa och humanitet. Målet för det humanitära biståndet är att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och hjälpa de mest utsatta. Det humanitära biståndet kanaliseras via FN-organisationer, Internationella federationen Röda korset och röda halvmånen samt inhemska humanitära biståndsorganisationer som certifierats av Europeiska kommissionen.

Av anslagen för humanitärt bistånd finansieras även de generella bidragen till de viktigaste internationella humanitära biståndsorganisationerna, såsom FN:s flyktingorganisation (UNHCR), FN:s biståndsorgan för palestinska flyktingar (UNWRA), FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA), FN:s centrala nödhjälpsfond (CERF) och FN:s internationella strategi för katastrofriskreducering (UNISDR). Av anslaget för humanitärt bistånd finansieras även Internationella rödakorskommittén (ICRC).

Resultatet av humanitärt bistånd övervakas med hjälp av nyckeltal som de biståndsorganisationer som ger humanitärt bistånd använder för att utvärdera sitt resultat och med hjälp av ministeriets påverkansstrategier.

6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information

För ändamålet föreslås anslag på 7 961 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 1 350 000 euro efter år 2015.

Anslagen fördelas för följande ändamål: utvecklingspolitisk planering och forskning, utbildning och träning för personal inom utvecklingssamarbetet, utvecklingsinformation och utvecklingsfostran, frivillig finansiering av arbete som lyder under OECD:s biståndskommitté samt utvecklande av datasystem inom utvecklingssamarbetet och av den övriga utvecklingssamarbetsförvaltningen. Från anslaget under denna punkt i dispositionsplanen kan ett anslag på högst 2 825 000 euro beviljas för den utvecklingsforskning som administreras av Finlands Akademi.

7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision

För ändamålet föreslås anslag på 2 700 000 euro.

Anslagen fördelas så att utvecklingssamarbetets innehåll och kvalitet och de administrativa verksamhetsprinciperna samt medelsanvändningens effektivitet och ändamålsenlighet stärks.

8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet

För ändamålet föreslås anslag på 114 000 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 100 400 000 euro efter år 2015.

Av stödet kanaliseras ca 70 % via partnerskapsorganisationer och resten via andra frivilligorganisationer. Stödet till information om utvecklingssamarbetet är avsett för frivilligorganisationernas utvecklingsinformation och globalfostran i Finland. Dessutom kan stöd beviljas internationella frivilligorganisationer (INGO) och till nationella andelar av EU-finansierade projekt. Finlands Unicef, Finlands UN Women och Finlands Flyktinghjälp kan beviljas stöd enligt prövning för deras verksamhet i Finland, och till FN-förbundet för dess verksamhet som gäller utvecklingsinformation och globalfostran till ett belopp av sammanlagt högst 1 150 000 euro år 2015.

Frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete kompletterar och stöder det offentliga bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet samt EU:s utvecklingssamarbete. Det särskilda mervärde som dess organisationer ger är att de är verksamma på gräsrotsnivå i utvecklingsländerna. Det bistånd som kanaliseras via organisationerna stärker det civila samhället i utvecklingsländerna. Stöd kan beviljas projekt som uppfyller ställda kvalitetskriterier och som bidrar till att målen för det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet uppnås.

9. Räntestödsinstrumentet

För ändamålet föreslås anslag på 16 500 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel och ingå avtal till ett belopp av sammanlagt 15 000 000 euro efter år 2015.

I Finlands utvecklingspolitiska åtgärdsprogram har statsrådet beslutat att det utvecklas nya samarbetsformer, som ersätter räntestödskreditsinstrumentet, och som främjar de utvecklingspolitiska målen och kompletterar de andra utvecklingspolitiska metoderna. Därför har räntestödsinstrumentet avskaffats och inga nya projekt tas till beredning. Eftersom beredningsprocessen för projekten är lång och partnerskapslandet och/eller exportföretaget svarar för kostnaderna, fortsätter dock beredningen av utvalda projekt i fråga om vilka man hunnit långt i beredningen.

Anslagen fördelas till stöd för utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling i enlighet med OECD:s s.k. konsensusavtal om exportkrediter och räntestödskrediter. Om räntestödskrediter som beviljas utvecklingsländer bestäms i lag (1114/2000).

Anslaget används också för uppföljning och övervakning av användningen av beviljade krediter, för beredning och utvärdering av förslag till projekt samt för stödjande av tekniskt bistånd i anslutning till projekt.

Inkomsterna från samarbetsprojekten har budgeterats under moment 12.24.99.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgifter för samarbetsprojekt740
Sparbeslut-53 000
Nivåförändring-38 162
Sammanlagt-90 422

2015 budget801 422 000
2014 I tilläggsb.48 946 000
2014 budget891 844 000
2013 bokslut940 392 000

88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 10 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statens utgifter för tecknandet av nya aktier i Finnfund (Fonden för industriellt samarbete Ab).


2015 budget10 000 000
2014 budget10 000 000
2013 bokslut18 000 000