Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
       11. Skatter och inkomster av skattenatur
         01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet
              01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
              02. Samfundsskatt
              03. Källskatt på ränteinkomster
              04. Skatt på arv och gåva
              (05.) Bankskatt
              (06.) Kraftverksskatt
         04. Skatter och avgifter på grund av omsättning
         08. Punktskatter
         10. Övriga skatter
         19. Övriga inkomster av skattenatur
       12. Inkomster av blandad natur
       13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst
       15. Lån
     Anslag

Statsbudgeten 2015

02. SamfundsskattPDF-versio

Under momentet beräknas inflyta 2 532 000 000 euro.

Förklaring: Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatten är kommunerna och församlingarna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2015 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2013 till 2015. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2013 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under exceptionellt kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

Den uppskattade utvecklingen för rörelseöverskottet, företagens resultatutveckling och den slutliga samfundsskatten

 20122013
prognos
2014
prognos
2015
prognos
     
Förändring av rörelseöverskottet, %-1,0-0,1-0,34,0
Företagens resultatutveckling, %3,30,2-0,34,0
Skatteårets slutliga skatt, mn euro4 6634 6703 9834 155
— statens andel av intäkterna från samfundsskatten, %69,3668,1661,6360,89

Regeringen överlämnar till riksdagen en proposition om statsbudgeten där det föreslås att filmproducenters produktionsstöd ska bli skattepliktig inkomst vid beskattningen av näringsinkomst och att företags representationskostnader ska vara delvis avdragsgill utgift vid beskattningen av näringsinkomst. Ändringen av filmproducenters produktionsstöd uppskattas öka intäkterna av samfundsskatten med 4 miljoner euro på årsnivå. Ökningen av intäkterna av samfundsskatten beräknas 2015 vara mindre än detta belopp, 1 miljon euro, till följd av tidsmässiga faktorer som påverkar inflödet av samfundsskatt. Den ändring som gäller företags representationskostnader bedöms för sin del minska statens skatteinkomster med 38 miljoner euro på årsnivå och med 8 miljoner euro 2015. Den bankskatt som är i kraft 2013—2015 och har tagits ut hos inlåningsbankerna föreslås bli återkallad för 2015 års del och ersatt genom en stabilitetsavgift vid ingången av 2015. Stabilitetsavgiften har ingen direkt inverkan på statens skatteinkomster. Indirekt inverkar avgiften dock på statens skatteinkomster därigenom att stabilitetsavgiften, med avvikelse från bankskatten, kommer att bli avdragsgill vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet. Därför minskar införandet av stabilitetsavgiften intäkterna av samfundsskatt. Storleken av den effekt som minskar statens skatteinkomster beräknas preliminärt på årsnivå vara ca 10 miljoner euro 2015. Uppskattningen ses över, när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga.

Övriga skattetagare kompenseras för de förändringar i skatteintäkterna som de ovannämnda åtgärderna föranleder genom att utdelningen av samfundsskatten ändras. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen. I propositionen föreslås det ändringar i utdelningen av samfundsskatten till följd av de ovannämnda ändringarna av beskattningsgrunderna.

Förutom de ovannämnda ändringarna i beskattningsgrunderna tillämpas skatteincitamentet för forskning och utveckling och den tidsbundna rätten till höjda avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin inte längre 2015 i enlighet med vad som beslutats i samband med budgetpropositionen för 2014. Till följd av att dessa tidsbundna skatteincitamentsprogram upphör förväntas skatteinkomsterna kalkylmässigt öka med sammanlagt 188 miljoner euro på årsnivå. Den effekt på statens och andra skattetagares skatteinkomster och finansiella ställning 2015 som orsakas av att programmen upphör beaktades när incitamentens giltighetstid ändrades.

Kommunernas utdelning av intäkterna från samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter och församlingarnas utdelning med 0,8 procentenheter för skatteåren 2009—2011. Statens utdelning sänktes i motsvarande grad. Skatteåren 2012—2015 tillämpas temporärt en utdelning som har höjts med 5 procentenheter för kommunerna och med 0,4 procentenheter för församlingarna. Statens utdelning sänks i motsvarande grad. Dessutom kompenseras kommunerna för överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet med 75 miljoner euro genom en höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten och en motsvarande sänkning av statens utdelning av samfundsskatten.

Från och med 2013 har man genom rundradioskatten som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in ca 20 miljoner euro på årsnivå i samband med samfundsbeskattningen.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. De ändringar i beskattningsgrunderna som träder i kraft vid ingången av 2015 beräknas avspegla sig i skatteintäkterna för skatteåret 2015 på så sätt att 20 % inflyter som förskott 2015 och ca 80 % hänförs till skatteutfallet 2016. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2015 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2014 och 2013.

Prognos för inflödet av samfundsskatt år 2015

  
Inflödet av samfundsskatt för olika skatteår, mn euro 
— skatteåret 2016326
— skatteåret 20153 441
— skatteåret 2014315
— tidigare skatteår32
Sammanlagt4 114
— varav statens utdelning2 532

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 580 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 360 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp.


2015 budget2 532 000 000
2014 budget2 477 000 000
2013 bokslut3 227 197 688