Statsbudgeten 2015

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Från och med 2013 har man genom rundradioskatten som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Avsikten är att i samband med beskattningen av förvärvsinkomster samla in ca 490 miljoner euro i rundradioskatt. Uppskattningar om den rundradioskatt som ska samlas in från samfunden presenteras under inkomstmoment 11.01.02 (samfundsskatt).

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2012, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2015 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2013 och 2014 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2014—2015. I prognosen beaktas också de ändringar som 2015 gjorts i beskattningsgrunderna.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. Löneinkomsterna beräknas 2015 öka med ca 1,7 %. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten till följd av detta ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och till lagar om ändring av vissa skattelagar. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering genomförs 2015 justeringar motsvarande inflationen i beskattningen av förvärvsinkomster för de tre lägsta inkomstklasserna i den progressiva inkomstskatteskalan i syfte att underlätta den inhemska efterfrågan, köpkraften, sysselsättningen och konjunkturläget, och beslutet att slopa inflations- och inkomstnivåjusteringar, som bereddes i planen för de offentliga finanserna, skjuts upp till 2016. I enlighet med propositionen lindras beskattningen av låg- och medelinkomsttagare genom att maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 010 euro till 1 025 euro, avdragets inflödesprocent höjs från 7,4 % till 8,6 % och avdragets minskningsprocent höjs från 1,15 % till 1,2 %. Maximibeloppet av grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs med 40 euro. Gränsen för den högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskalan sänks från 100 000 euro till 90 000 euro och inkomstklassen fortsätter att vara i kraft till utgången av 2018. I enlighet med gällande lagstiftning begränsas rätten att dra av räntorna på bolån med fem procentenheter så att 70 % av räntorna på bolån får dras av 2015. I propositionen föreslås det att ränteavdraget för bolån ska begränsas ytterligare så att endast 65 % av räntan på ett bolån är avdragsgillt 2015, 60 % 2016, 55 % 2017 och 50 % 2018. Avdraget på kostnaderna för arbetsresor föreslås bli ändrat så att avdragets självriskandel höjs med 150 euro. Beskattningen av kapitalinkomster ska enligt förslaget stramas åt så att den övre skattesatsen för kapitalinkomster höjs med en procentenhet till 33 % och skiktgränsen sänks med 10 000 euro till 30 000 euro. För att stödja barnfamiljer med små inkomster föreslår regeringen ändringar i skatteavdragssystemet vid beskattningen av förvärvsinkomster. Vid beskattningen införs ett avdrag för barnfamiljer som dras av från skatt. Avdraget graderas enligt antalet barn och det beviljas barnets vårdnadshavare. Avdragets belopp är 50 euro för ett barn. Avdrag beviljas för högst fyra barn och är då 200 euro. För ensamförsörjare är avdragsbeloppet dubbelt. Om en skattskyldigs förvärvs- och kapitalinkomster överstiger 36 000 euro netto, minskar avdraget med 1 % för den del som överstiger gränsen. Avdrag för barnfamiljer beviljas inte, om årsinkomsterna för en ensamförsörjare med ett barn överstiger ca 42 000 euro. Avdraget gäller för viss tid fram till utgången av 2017.

För att stödja pensionärers köpkraft höjs dessutom pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Avdragets koefficient höjs med 0,02 procentenheter till 1,39 % och minskningsprocenten sänks med en procentenhet till 54 %.

De effekter som ändringarna har för statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan. Grundavdraget och pensionsinkomstavdraget görs vid kommunalbeskattningen och påverkar inte statens skatteintäkter.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår. Det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. Merparten av skatterna för ett skatteår inflyter dock under kalenderåret i fråga, i form av förskottsinnehållning och förskott. Under det år som följer på skatteåret inflyter förskottskompletteringarna och en del av kvarskatterna. Inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas tillbaka när beskattningen slutförts. De medel som inflyter under momentet påverkas också av de rättelser av skattetagarnas utdelning som tillämpas vid redovisningen av skatterna under kalenderåret och det föregående skatteåret. Under skatteåret tillämpas vid redovisningen en beräknad utdelning baserad på skatteinkomstprognoserna. Utdelningen rättas vid behov när prognoserna ändras under skatteåret.

Statens utdelning består av statens skatteandel av skatten inom redovisningshelheten skatt på förvärvs- och kapitalinkomster (statens progressiva förvärvsinkomstskatt, kapitalinkomstskatten, rundradioskatten för personer, kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringsavgifterna). Det slutliga skattebeloppet för skatteåret klarnar först när beskattningen har slutförts i oktober det år som följer på skatteåret. En slutlig rättelse av det skattebelopp som redovisas till skattetagarna (s.k. debiteringsredovisning) görs när beskattningen är klar.

Osäkerheten i skatteinkomstprognosen hänför sig till stor del till osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2015 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna från 2012. Rättelser som gäller utdelningen också under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Till beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomster hänför sig 50 olika skatteutgifter. För 38 av dessa skatteutgifter kan den sänkande effekt uppskattas som skatteutgiften har på skatteintäkterna. Effekterna har visserligen bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna. I tabellen nedan anges den sänkande effekt som skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstsbeskattningen har på statens intäkter av inkomstskatten. Många av skatteutgifterna i tabellen minskar dessutom intäkterna av kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Under 2015 kommer det att göras ändringar i grunderna för skatteutgifterna som bedöms öka skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen med ca 129 miljoner euro sammanlagt. Intäkterna av statens inkomstskatter uppskattas öka med ca 19 miljoner euro i och med att skatteutgifterna minskar. De ändringar i skattutgifterna som inverkar på inflödet av statens skatter består av höjningen av arbetsinkomstavdraget, åtstramningen av rätten till ränteavdrag och resekostnadsavdraget samt de ändringar i skatteavdragssystemet som görs för att stödja barnfamiljer med små inkomster.

Det beräknas att skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt ca 15 miljarder euro 2015 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 2,9 miljarder euro), varav effekten på statsskatterna är ca 7,6 miljarder euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatten är kommunerna och församlingarna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2015 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2013 till 2015. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2013 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under exceptionellt kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

Regeringen överlämnar till riksdagen en proposition om statsbudgeten där det föreslås att filmproducenters produktionsstöd ska bli skattepliktig inkomst vid beskattningen av näringsinkomst och att företags representationskostnader ska vara delvis avdragsgill utgift vid beskattningen av näringsinkomst. Ändringen av filmproducenters produktionsstöd uppskattas öka intäkterna av samfundsskatten med 4 miljoner euro på årsnivå. Ökningen av intäkterna av samfundsskatten beräknas 2015 vara mindre än detta belopp, 1 miljon euro, till följd av tidsmässiga faktorer som påverkar inflödet av samfundsskatt. Den ändring som gäller företags representationskostnader bedöms för sin del minska statens skatteinkomster med 38 miljoner euro på årsnivå och med 8 miljoner euro 2015. Den bankskatt som är i kraft 2013—2015 och har tagits ut hos inlåningsbankerna föreslås bli återkallad för 2015 års del och ersatt genom en stabilitetsavgift vid ingången av 2015. Stabilitetsavgiften har ingen direkt inverkan på statens skatteinkomster. Indirekt inverkar avgiften dock på statens skatteinkomster därigenom att stabilitetsavgiften, med avvikelse från bankskatten, kommer att bli avdragsgill vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet. Därför minskar införandet av stabilitetsavgiften intäkterna av samfundsskatt. Storleken av den effekt som minskar statens skatteinkomster beräknas preliminärt på årsnivå vara ca 10 miljoner euro 2015. Uppskattningen ses över, när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga.

Övriga skattetagare kompenseras för de förändringar i skatteintäkterna som de ovannämnda åtgärderna föranleder genom att utdelningen av samfundsskatten ändras. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen. I propositionen föreslås det ändringar i utdelningen av samfundsskatten till följd av de ovannämnda ändringarna av beskattningsgrunderna.

Förutom de ovannämnda ändringarna i beskattningsgrunderna tillämpas skatteincitamentet för forskning och utveckling och den tidsbundna rätten till höjda avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin inte längre 2015 i enlighet med vad som beslutats i samband med budgetpropositionen för 2014. Till följd av att dessa tidsbundna skatteincitamentsprogram upphör förväntas skatteinkomsterna kalkylmässigt öka med sammanlagt 188 miljoner euro på årsnivå. Den effekt på statens och andra skattetagares skatteinkomster och finansiella ställning 2015 som orsakas av att programmen upphör beaktades när incitamentens giltighetstid ändrades.

Kommunernas utdelning av intäkterna från samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter och församlingarnas utdelning med 0,8 procentenheter för skatteåren 2009—2011. Statens utdelning sänktes i motsvarande grad. Skatteåren 2012—2015 tillämpas temporärt en utdelning som har höjts med 5 procentenheter för kommunerna och med 0,4 procentenheter för församlingarna. Statens utdelning sänks i motsvarande grad. Dessutom kompenseras kommunerna för överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet med 75 miljoner euro genom en höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten och en motsvarande sänkning av statens utdelning av samfundsskatten.

Från och med 2013 har man genom rundradioskatten som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in ca 20 miljoner euro på årsnivå i samband med samfundsbeskattningen.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. De ändringar i beskattningsgrunderna som träder i kraft vid ingången av 2015 beräknas avspegla sig i skatteintäkterna för skatteåret 2015 på så sätt att 20 % inflyter som förskott 2015 och ca 80 % hänförs till skatteutfallet 2016. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2015 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2014 och 2013.

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 580 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 360 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2013 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 79 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,5 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen:

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra 130—140 miljoner euro av de skatter som inflyter under momentet.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a § i lagen om skatt på arv och gåva. I propositionen föreslås det en höjning av skattesatserna för alla skatteskalor för arv och gåva med en procentenhet vid ingången av 2015. Höjningen gäller enligt förslaget också den tidsbundna skatteklassen för arv och gåva på mer än 1 000 000 euro som gäller för 2013—2015. I propositionen föreslås det också att denna skatteklass blir permanent från och med ingången av 2016. Höjningen av skattesatserna beräknas öka statens skatteinkomster med 10 miljoner euro 2015. Under de följande åren uppskattas höjningen av skattesatserna öka skatteinkomsterna med 40 miljoner euro, när arvs- och gåvoskatten i sin helhet flyter in enligt de nya skatteskalorna. Genom att gränsen för skattesatsen i den högsta kategorin föreslås bli permanent beräknas det öka skatteinkomsterna på årsnivå med ca 10 miljoner euro från och med 2016. Från och med 2016 är tilläggsutfallet således 50 miljoner euro.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka den viktigaste, beloppet av skatteutgiften för den skattefria andelen av försäkringsersättningen till närstående, beräknas vara ca 102 miljoner euro. Viktiga skatteutgifter är också makeavdrag (87 miljoner euro) och skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag (84 miljoner euro).

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om upphävande av lagen om tillfällig bankskatt.

Det föreslås att momentet och inkomstposten under det slopas i budgeten.

Förklaring:Det föreslås att momentet och inkomstposten under det slopas i budgeten.