Siirry sisältöön
Sisällysluettelo
     1. Sammanfattning
   Siffertabell

Talousarvioesitys 2015

Politikprogrammet för sysselsättning

En del av regeringens åtgärder i syfte att höja sysselsättningsgraden och sänka arbetslösheten genomförs inom ramen för det tväradministrativa politikprogrammet för sysselsättning. Tyngdpunkten i programmet ligger på en sänkning av den strukturella arbetslösheten och främjande av utbudet på arbetskraft.

Sysselsättningsprogrammet genomförs i form av fyra delprojekt, som är

1) reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur

2) aktivering av arbetsmarknadsstödet

3) arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning

4) förlängning av tiden i arbetslivet.

I reformen av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur avskiljs tjänsterna och resurserna för personer som är svåra att sysselsätta och koncentreras till servicecenter för arbetskraft. Av dessa är 34 redan verksamma år 2005. Utvecklandet av arbetskraftsbyråerna har inletts inom de stora arbetsmarknadsområdena och utvidgas år 2006 till hela landet.

Genom den revidering av arbetsmarknadsstödet som skall inledas i början av år 2006 verkställs samhällsgarantin för långtidsarbetslösa, stärks arbetsmarknadsstödets beroende av motprestation och ändras ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna då det gäller finansieringen av arbetsmarknadsstödet och utkomststödet. Revideringen syftar till att överföra tyngdpunkten då det gäller arbetsmarknadsstödet från passivitet till aktivitet. Samhällsgarantin för långtidsarbetslösa genomförs på så sätt att alla arbetslösa som passivt lyft arbetsmarknadsstöd i över 500 dagar erbjuds arbete eller aktiva åtgärder. Om någon vägrar att ta emot ett lämpligt arbete som erbjuds eller att delta i en sysselsättningsfrämjande åtgärd, dras rätten till arbetsmarknadsstöd in tills vidare. Aktiveringen av långtidsarbetslösa ökas gradvis från en genomsnittlig nivå på 20 000 personer till en nivå på 30 000 personer fram till ugången av år 2008 (3 000 personer år 2006).

Finansieringsansvaret för långvarigt passivt arbetsmarknadsstöd och utkomststöd omfördelas mellan kommunerna och staten så att staten och kommunerna vardera finansierar lika stora delar av förmånerna (se närmare under kap. 6.1 och 6.3 i samband med genomgången av basservicebudgeten).

Målet för de arbetskraftspolitiska aktiva programmen och utvecklingen av utbildningen är att förebygga långtidsarbetslöshet och främja de ungas placering i utbildning eller på arbetsmarknaden och minska ungdomsarbetslösheten. Alla arbetslösa unga erbjuds utbildnings-, arbetspraktik- eller arbetsverkstadsåtgärder efter tre månaders arbetslöshet. Målet för utbildningsgarantin för unga är att år 2008 skall minst 96 % av dem som avslutar grundskolan under samma år inleda sina studier i gymnasiet, i yrkesutbildning eller i grundskolans påbyggnadsundervisning.

Ett individuellt aktivt program utarbetas för alla långtidsarbetslösa, och långvariga serviceprocesser genomförs. Stödåtgärderna i fråga om de sociala företagen fortsätter. Systemet för sysselsättningsstöd görs enklare och klarare. Ett centralt mål är att förbättra verkningsfullheten och kvaliteten hos det arbete som stöds med sysselsättningsanslag bl.a. genom att foga till och inkludera utbildning i arbetet. Ett annat mål är att göra stödsystemet enklare och grunderna för användningen av stödet tydligare. Med revideringen försöker man dessutom öka den aktiva användningen av arbetsmarknadsstödet och främja handikappades sysselsättning. Personer som mist arbetsförmågan permanent hänvisas till de stödsystem som finns för ifrågavarande personer inom ramen för det projekt som utreder möjligheterna till pension för långtidsarbetslösa (det s.k. ELMA-projektet).

För att öka och utveckla vuxenutbildningen verkställs Noste-programmet, görs förfarandet för gemensam ansökan till den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen för i synnerhet de små och medelstora företagens behov smidigare och förbättras de regionala prognoserna för yrkesutbildningen och dess kontakter med arbetslivet. Kvaliteten på och effektiviteten i vuxenutbildningen förbättras genom utveckling av utbildningen som helhet i form av ett samarbete mellan arbets- och undervisningsförvaltningen.

För att utbudet på arbetskraft skall kunna ökas och sysselsättningsgraden höjas förutsätts att de unga övergår från den grundläggande utbildningen till fortsatta studier och arbetslivet tidigare än nu och att äldre personer stannar kvar i arbetslivet 2—3 år längre än nu. För att de unga skall komma ut i arbetslivet snabbare än nu utvecklas universitetens urval av studerande och verkställs ett åtgärdsprogram med syftet att främja avläggande av examina inom utsatt tid. Dessutom görs systemet för yrkeshögskolornas finansieringssystem mera sporrande, utvecklas finansieringen av yrkesutbildning utgående från utbildningsresultat och stärks vuxenutbildningssystemet.

Det görs attraktivare att fortsätta arbeta genom att arbetslivets kvalitet förbättras med hjälp av olika utvecklingsprogram (VETO, Tykes, Kesto m.fl.) och genom att arbetslagstiftningen utvecklas. Med hjälp av dessa åtgärder förbättras också arbetets produktivitet. Inom arbetslagstiftningen har tyngdpunkten lagts på beredningen av en totalrevidering av lagen om samarbete inom företag. Lagstiftningen kring övervakning av arbetarskyddet revideras.

För politikprogrammet anvisas anslag under följande anslagsmoment i budgetpropositionen för 2006:

29.01.62, 29.60.31, 29.69.31, 29.69.34, 29.99.51, 33.01.62, 33.01.63, 33.17.53, 33.17.54, 33.32.30, 34.01.23, 34.01.63, 34.05.61, 34.05.62, 34.06.21, 34.06.31, 34.06.50, 34.06.51 och 34.06.52.