Statsbudgeten 2014

Ekonomiska utsikter

Motorer för tillväxten inom världsekonomin är framför allt Förenta staterna och Storbritannien, då dessa ekonomier lämnar finanskrisen bakom sig. Även Europas ekonomi återhämtar sig långsamt efter en utdragen konjunkturnedgång. Däremot är tillväxten i många tillväxtekonomier betydligt långsammare än vad som hittills varit fallet. Dessutom överskuggas industriländernas tillväxtutsikter av geopolitiska spänningar i bl.a. Ryssland, Irak och Libyen.

EU:s sanktioner eller Rysslands motsanktioner har inga betydande direkta makroekonomiska konsekvenser för Finland. Däremot kan de indirekta verkningarna bli betydande, om krisen blir långvarig. Finlands ekonomi befann sig i en konjunkturnedgång vid årsskiftet, men började öka något under våren. En gradvis återhämtning inom exporten stöder den ekonomiska återhämtningen. Å andra sidan minskar de privata investeringarna betydligt, och konsumtionsefterfrågan förväntas inte heller öka. Till följd av nedgången i början av året beräknas totalproduktionen i Finland i genomsnitt inte öka under 2014.

Situationen på arbetsmarknaden försämras fortsättningsvis. Arbetslöshetsgraden förväntas stiga till 8,6 procent och sysselsättningen minskar med 0,4 % jämfört med året innan. Pristrycket försvagas fortsättningsvis och inflationen stannar på 1,1 %, varav den indirekta beskattningens inverkan är ca ½ procentenhet.

Regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering

En av tyngdpunkterna för statsminister Stubbs regering är att stödja tillväxten, sysselsättningen och köpkraften. Vid regeringsförhandlingarna beslutades om nya åtgärder för att stärka tillväxten och sysselsättningen. Följande åtgärder under 2014 som ansluter till regeringsprogrammet ingår i denna tilläggsbudgetproposition: slopandet av kraftverksskatten, satsningar på vissa trafik- och trafikledsprojekt och ökningen av statens bostadsfonds bevillningsfullmakt för startbidrag.

Inkomstposter

Kalkylen över skatteinkomster sänks med ett nettobelopp på 360 miljoner euro. Intäktskalkylerna för flera indirekta skatter sänks på grund av de försämrade utsikterna för den ekonomiska utvecklingen samt uppgifterna om influtna skatter. Bland annat sänks intäktskalkylen för mervärdesskatten med 247 miljoner euro. På motsvarande sätt sänks intäktskalkylen för energiskatterna med 128 miljoner euro och för bilskatten med 57 miljoner euro.

Å andra sidan höjs uppskattningen av inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst med 120 miljoner euro. Tillägget föranleds av ökningen av de belopp som influtit under början av året i källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt av förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2013, enligt vilka skatterna på kapitalinkomst är större än beräknat.

Till följd av uppgifterna om influtna belopp och de intäktsprognoser som uppdaterats utifrån dem minskas intäktskalkylen för skatt på arv och gåva med 120 miljoner euro och höjs intäktskalkylen för överlåtelseskatt med 80 miljoner euro.

Kraftverksskatten (den s.k. windfall-skatten), som ännu inte har satts i kraft, återtas och uppskattningen av skatteintäkterna stryks.

Uppskattningen av de lån som återbetalas till staten höjs med 127,4 miljoner euro på grund av att Island återbetalat ett lån i förtid.

Trafik- och trafikledsprojekt

För att göra tunga transporter och specialtransporter norrut smidigare föreslås 0,5 miljoner euro för att reparera Isohaara gamla bro på riksväg 4. Det föreslås att havsfarleden till Raumo fördjupas (kostnadsförslag 20 miljoner euro). Det föreslås att lv 148 förbättras vid Kervovägen på grund av att det byggs en logistikcentral i området (totalkostnadsförslag 18,5 miljoner euro, varav statens andel 13 miljoner euro). Det föreslås att det byggs en planskild anslutning i Arolammi på sv 3, som främjar utvecklingen av markanvändningen i Riihimäkiområdet och bidrar till sysselsättningen i området (totalkostnadsförslag 18 miljoner euro, varav statens andel 6 miljoner euro). Dessutom föreslås som nytt projekt en grundlig förbättring av sträckan Viitasaari—Keitele på sv 77 för att göra skogsindustrins virkesförsörjning och produkttransporter, gödsel- och kemikalietransporterna samt mjölk- och djurtransporterna smidigare (kostnadsförslag 13 miljoner euro). Av de pågående projekten utvidgas projektet rv 19 Seinäjoki östra omfartsväg och kostnadsförslaget höjs med 12,5 miljoner euro. Projektet rv 8 Åbo—Björneborg utvidgas så att den fyrfiliga vägen förlängs med ca 2,5 km från Masku till Nousis. Projektets kostnadsförslag höjs dock inte på grund av detta, utan minskar med 10 miljoner euro på grund av nya planeringslösningar och kostnadsbesparingar till följd av en lyckad konkurrensutsättning.

Stöd till trafiken

Till miljöstöd för fartygsinvesteringar beviljades i budgeten för 2013 en fullmakt på 30 miljoner euro att göra investeringar som förbättrar miljöskyddet i fartyg som redan är i bruk. Det föreslås att stödet utvidgas till att även gälla miljöinvesteringar i nya fartyg. Det föreslås att den del av fullmakten som beviljades i budgeten för 2013 och som ännu inte utnyttjats kan användas till detta ändamål.

Boende

I överensstämmelse med regeringsprogrammet föreslås att det temporära startbidrag som är avsett för ombyggnad av bostadsaktiebolagshus, hyreshus och bostadsrättshus ökas med 40 miljoner euro till 140 miljoner euro. Bidraget får uppgå till högst 10 procent av de godkända ombyggnadskostnaderna.

Livsmedelssektorn

För att trygga förutsättningarna för ett lönsamt jordbruk i den situation som uppstått till följd av Rysslands ekonomiska sanktioner föreslås ett anslag av engångsnatur på 20 miljoner euro för riktat stöd till jordbruket.

Till genomförandet av ett program för export av livsmedel tillsammans med Livsmedelsindustriförbundet och Team Finland-aktörer anvisas ett tilläggsanslag på 1,3 miljoner euro.

Utbildning

Till den allmänbildande utbildningen föreslås ett tilläggsanslag på 15 miljoner euro för att minska undervisningsgruppernas storlek och utveckla kvaliteten på den allmänbildande utbildningen.

Strukturella förändringar

Till följd av strukturomvandlingen inom IKT-sektorn, särskilt på grund av uppsägningarna i Uleåborgsregionen föreslås ett tilläggsanslag på 8,5 miljoner euro och en ytterligare bevillningsfullmakt på 12 miljoner euro till stödet för plötslig strukturomvandling.

Bevillningsfullmakten och tilläggsanslaget används till utvecklingsbidrag till företag, främst små och medelstora sådana, för skapande av ekonomisk tillväxt och nya arbetsplatser i områden som drabbats av förlorade arbetstillfällen till följd av plötsliga strukturförändringar samt till att sätta fart på internationaliseringen av företagsverksamhet och att stödja företagen i deras ansträngningar att hitta nya exportmarknader för att ersätta den minskande exporten till Ryssland. Dessutom är avsikten att anslaget ska användas för anskaffning av arbetskraftsutbildning samt till lönesubventioner och startpeng.

Övriga preciseringar

Till Skatteförvaltningen föreslås ett tilläggsanslag på 2,5 miljoner euro för utgifter för de datasystemändringar och andra förberedelser som barnavdraget förutsätter.

Balans och statsskulden

Med beaktande av minskningen av de ordinarie inkomsterna med 233 miljoner euro och ökningen av anslagen med 95 miljoner euro ökar den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2014 behovet av statens nettoupplåning med 327 miljoner euro. Statens nettoupplåning 2014 föreslås uppgå till 7,4 miljarder euro. På basis av det som budgeterats beräknas statsskulden vid utgången av 2014 uppgå till cirka 97 miljarder euro, vilket är cirka 48 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ramen för valperioden

Det föreslås att de utgifter som ska hänföras till ramen höjs med ca 95 miljoner euro. Nivån för ramutgifterna för 2014 blir därmed 42 825 miljoner euro.

Med beaktande av priskorrigeringarna och de strukturella korrigeringarna i ramen uppgår ramnivån 2014 till 42 851 miljoner euro. Den ofördelade reserven för slutet av året blir därmed 26 miljoner euro.