Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2013

5.2. Anslagen enligt förvaltningsområdePDF-versio

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

Under statsrådets kanslis huvudtitel föreslås anslag på sammanlagt 82,9 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 0,6 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Av anslaget är 34 miljoner euro partistöd, varav 18 miljoner euro är avsett för stöd för partiernas politiska verksamhet och 16 miljoner euro för stöd för partiernas informationsverksamhet och kommunikation.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag på sammanlagt 1 298 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 22 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Av anslagen under utrikesministeriets huvudtitel utgör andelen för utrikesförvaltningen 17 %, andelen för krishantering 6 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 70 % och andelen för övriga utgifter 7 %.

För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag på 196,2 miljoner euro. Utlandsnätverkets effekter och resultat förbättras genom att man riktar in verksamheten mera precist än tidigare och främjar Finlands internationella funktioner i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Resurser ska koncentreras i synnerhet till de länder och områden vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland håller på att öka. Informationssäkerheten utvecklas utifrån internationella skyldigheter inom Salve-projektet.

Krishantering

Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel av utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna är 62,8 miljoner euro, i enlighet med ramen för förvaltningsområdet. För civil krishantering föreslås ett anslag på 17,4 miljoner euro. I anslaget ingår en andel på 0,4 miljoner euro för fredsförmedling.

Den personal som är anställd för uppgifter inom militär och civil krishantering beräknas 2013 motsvara ca 530 årsverken.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 1,1 miljarder euro. Nivån på anslaget för utvecklingssamarbete bedöms ligga vid 0,55 % av BNI år 2013. Under utrikesministeriets moment 24.30.66 Egentligt utvecklingssamarbete föreslås anslag på sammanlagt 892,6 miljoner euro och fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 1 248,9 miljoner euro så, att utgifterna för dem infaller efter 2013. Beloppet av anslagen för egentligt utvecklingssamarbete, exklusive finansieringen av samarbetsprojekt, är på 2012 års nivå.

I enlighet med vad som linjerades i det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet slopas räntestödskrediterna. Avsikten är att de ska ersättas med andra samarbetsformer med privata sektorn.

För höjande av aktiekapitalet i Fonden för industriellt samarbete Ab (Finnfund) föreslås ett anslag på sammanlagt 10 miljoner euro.

Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

För övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås sammanlagt 96,5 miljoner euro. I och med att närområdessamarbetet i dess nuvarande form tar slut år 2012 föreslås det att 3,2 miljoner euro under utrikesministeriets huvudtitel styrs till samarbetet med Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis. I verksamheten prioriteras i första hand politiken för den nordliga dimensionen samt det multilaterala samarbetet i de nordliga regionala råden, och man stöder verkställandet av handlingsprogrammet för Ryssland.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 869 miljoner euro, vilket är 9 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2012. Om man bortser från valutgifterna, som varierar stort från år till år, är ökningen av anslaget 36 miljoner euro jämfört med 2012. De största anslagsökningarna är 21 miljoner euro för lönejusteringar, 6 miljoner euro för anskaffning av ett informationssystem som främjar produktiviteten, 4 miljoner euro för mervärdesskatteutgifter och 4 miljoner euro för ersättningar för brottsskador. Inom förvaltningsområdet riktas det besparingar som följer av regeringsprogrammet till ett belopp av 14 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 5 miljoner euro jämfört med 2012. Av denna ökning hänför sig 3 miljoner euro till besparingar som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen och 2 miljoner euro till målet att öka den gemensamma upphandlingen inom staten.

Av anslagen inom förvaltningsområdet är 36 miljoner euro avsedda för ministeriet och de ämbetsverk som verkar i samband med det, 360 miljoner euro för domstolarna, den offentliga rättshjälpsverksamheten och intressebevakningstjänster inom förmyndarverksamheten, 232 miljoner euro för verkställighet av straff, 106 miljoner euro för utsökningsväsendet, 46 miljoner euro för åklagarväsendet, 55 miljoner euro för mervärdesskatteutgifter, 2 miljoner euro för valutgifter och 32 miljoner euro för övriga utgifter.

Hur rättssäkerheten tillgodoses i praktiken

Rättssäkerheten utvecklas och anpassas till de allt stramare ekonomiska ramarna utifrån riktlinjerna i det rättssäkerhetsprogram som utarbetas år 2012.

En del av rättsprocesserna är alltför långa. Ärenden som har legat kvar i domstolsinstanserna i över ett år följs upp särskilt och man främjar en snabb behandling av ärenden. Förnyandet av åklagarnas och de allmänna domstolarnas ärendehanteringssystem fortsätter i syfte att förbättra åklagarnas och domstolarnas verksamhetsbetingelser, produktivitet och kundbetjäning. För detta föreslås ett anslag på 6,4 miljoner euro. Lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång utsträcks till att omfatta fövaltningsdomstolar, specialdomstolar och besvärsnämnder inom förvaltningen. På så sätt ges den berörda parten rättsskydd genom ett sådant rättsmedel som förutsätts i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, när en rättsprocess i ett förvaltningsärende fördröjs. I syfte att förbättra rättssäkerheten för personer som söker internationellt skydd överförs de individuella rättshjälpstjänster som erbjuds dessa personer i sin helhet till att tillhandahållas inom ramen för rättshjälpen enligt rättshjälpslagen. Det föreslås att 2,3 miljoner euro överförs från inrikesministeriets ansvarsområde för detta ändamål.

Handläggningen av ärenden som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt överförs från och med den 1 september 2013 från Patent- och registerstyrelsens besvärsnämnd och Helsingfors tingsrätt till marknadsdomstolen. För ändamålet föreslås 0,4 miljoner euro år 2013. För medling i vårdnadstvister genom tillämpning av den s.k. Follo-modellen och för förkortande av behandlingstiderna för besvär som gäller asylansökningar föreslås år 2013 ett lika stort anslag som det som beviljades 2012 (vardera projekten sammanlagt 1,9 miljoner euro).

Bekämpning av brottsligheten

Tyngdpunkterna när det gäller att förebygga våld ligger på en minskning av antalet grova våldsbrott och sådant våld som unga utsätts för samt på att identifiera våld som riktar sig mot utsatta grupper.

I fråga om verkställigheten av straff förskjuts tyngdpunkten ytterligare i någon mån från anstaltspåföljder till samhällspåföljder och i fråga om verkställigheten av fängelsestraff från slutna anstalter till öppna anstalter och mer omfattande användning av övervakad frihet på prov. Brottspåföljdsmyndighetens anstaltsbestånd och personal anpassas i enlighet med den uppgjorda anpassningsplanen. År 2013 läggs en anstalt ner. Resultatet och funktionsförmågan när det gäller verkställigheten av straff förbättras genom att man utvecklar verksamhetsprocesserna och inriktningen av personalens arbetsinsats. Programmet för sanering av fängelserna fortsätter i syfte att frångå celler utan toalett. En anslagsökning på 1,2 miljoner euro föreslås därför i Brottspåföljdsmyndighetens utgifter för lokaler. Planeringen av Brottspåföljdsmyndighetens projekt för styrning av verksamheten och ett klientdatasystem fortsätter bl.a. i syfte att förbättra produktiviteten.

För domstolarna, utsökningsväsendet och åklagarväsendet föreslås för bekämpning av den grå ekonomin ett anslag på sammanlagt 5,2 miljoner euro, vilket är 0,6 miljoner euro mer än år 2012.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 1 315 miljoner euro, vilket är 67 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2012. Anslagsökningen beror särskilt på Gränsbevakningsväsendets investeringar i fartyg och luftfartyg, på en ökning av polisens omkostnader och på utgifter som hänför sig till reformen av Nödcentralsverkets informationssystem.

Civil krishantering

För utgifterna för den civila krishanteringen föreslås 1,4 miljoner euro. Den nationella handlingskraften inom den civila krishanteringen stärks i enlighet med regeringsprogrammet och riktlinjerna i den nationella strategin för civil krishantering, och samarbetet mellan de nationella myndigheterna och samanvändningen av resurser utvidgas i överensstämmelse med grunderna för den övergripande krishanteringen.

Polisväsendet

För utgifterna för polisväsendet föreslås 727 miljoner euro, vilket är 21 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2012. År 2013 fortsätter projektet för omstrukturering av polisens förvaltning (Pora III), som har som mål att öka effektiviteten i polisens verksamhet i ett läge där polisen har allt färre resurser på så sätt att polisen på bästa möjliga sätt kan säkerställa att den inre säkerheten hålls på en god nivå. Reformen gäller den lokala polisen, polisens riksomfattande enheter och Polisstyrelsen och syftar till att säkerställa att antalet polismän som arbetar i operativa uppgifter, i synnerhet med fält- och brottsbekämpningsuppgifter, är tillräckligt. Som ett led i omstruktureringen av förvaltningen genomförs en reform av servicenätverket.

Tillgången på polisens larmtjänster försvagas inte och den tekniska trafikövervakningen ökas. Ett tyngdpunktsområde i polisens verksamhet är bekämpning av ekonomiska brott och grå ekonomi. Inom bekämpningen av ekonomiska brott eftersträvas brottsutredning i realtid. Bekämpningen av grovt våld och gränsöverskridande brottslighet effektiviseras med tyngdvikt på allvarliga våldsbrott, familjevåld och våld i närrelationer samt åtgärder för att minska våldsamt beteende hos de unga. Verksamhetsbetingelserna för organiserad brottslighet försvagas och polisen ingriper aktivt i brott med rasistiska inslag och människohandel. Polisens tillståndsförvaltning fokuserar på sina kärnuppgifter och man ökar andelen elektroniska tjänster inom den.

Gränsbevakningsväsendet

För utgifterna för Gränsbevakningsväsendet föreslås 303 miljoner euro, vilket är 39 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2012. Gränsbevakningsväsendet fortsätter att förnya fyra tvåmotoriga helikoptrar, för vilket det föreslås 22 miljoner euro. För anskaffningen av nya helikoptrar söker man också finansiering hos Europeiska unionens fond för yttre gränser. Gränsbevakningsväsendet inleder modifieringen och G-underhållet av tre mellantunga sjöräddningshelikoptrar, för vilket det föreslås 2 miljoner euro. Själva arbetet genomförs från och med 2015. För anskaffningen av ett nytt utsjöbevakningsfartyg föreslås 52 miljoner euro. Anskaffningen finansieras också delvis från oljeskyddsfonden.

En central utmaning för gränsbevakningsväsendet är att sörja för smidigheten och säkerheten i den ständigt ökande persontrafiken vid östgränsen vid de största internationella gränsövergångsställena. Detta förutsätter en utveckling av gränsövergångsställenas infrastruktur, trafiklederna och personalresurserna. Dessutom är det nödvändigt att skaffa sådan kontrollutrustning som behövs för en effektiv övervakning av den yttre gränsen. Samtidigt förbereder man sig för den visumfrihet som planeras mellan EU och Ryssland. I omkostnaderna för Gränsbevakningsväsendet föreslås ett tillägg på 2,4 miljoner euro på grund av den ökade gränstrafiken.

Nödcentralsverket

Nödcentralsverksamheten effektiviseras och produktiviteten i verksamheten ökas genom att man utvecklar Nödcentralsverkets strukturer. Nödcentralsverksamheten och datasystemen revideras före 2015 så att nödcentralerna kan bilda nätverk i syfte att stödja varandra vid arbetstoppar och vid störningar.

Invandring

För kostnaderna för migrationsförvaltningen, mottagandet av asylsökande och samhällsorienteringen för återflyttare föreslås 74,2 miljoner euro. För att påskynda behandlingen av asylansökningar föreslås det att man fortsätter tilläggsfinansieringen på 2,7 miljoner euro till Migrationsverket. När behandlingen av asylansökningar blir snabbare kommer utgifterna för mottagandet att vara ca 6 miljoner euro mindre år 2013 än året innan. Detta förutsätter emellertid att antalet asylsökande ligger vid högst 3 000. Den individuella rättshjälpen för asylsökande överförs till att tillhandahållas inom ramen för rättshjälpen enligt rättshjälpslagen. På grund av detta föreslås det att 2,3 miljoner euro överförs från inrikesministeriets huvudtitel till justitieministeriets huvudtitel.

År 2011 anhängiggjordes sammanlagt ca 50 000 ärenden vid Migrationsverket. Antalet ansökningar om uppehållstillstånd för studerande och arbetstagare samt ansökningar om medborgarskap som kom till behandling ökade. I fråga om asylansökningar skedde en tydlig minskning. År 2011 kom sammanlagt 3 088 asylsökande till Finland. Antalet minderåriga som kom utan vårdnadshavare var 153, vilket var 53,5 % mindre än året innan. Antalet asylsökande bedöms ligga på motsvarande nivå år 2013, även om det är omöjligt att förutse förändringar i antalet sökande. Antalet ansökningar som gäller familjeåterförening i fråga om personer som får internationellt skydd förutspås minska.

Tack vare invandringen kan man förebygga en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Den arbetsrelaterade invandringen kommer att öka och inom många sektorer har invandringen en stor betydelse när det gäller tillgången på arbetskraft.

Anslagen för integrering av invandrare budgeteras under arbets- och näringsministeriets huvudtitel.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 2 781 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 69 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Minskningen beror i huvudsak på de utgiftsbesparingar som avser försvarsmaktens omkostnader och den anskaffning av försvarsmateriel som man kom överens om i regeringsprogrammet. Försvarsmaktens nya beställningsfullmakter enligt budgetpropositionen 2013 och de tidigare beviljade beställningsfullmakterna föranleder utgifter på sammanlagt 702 miljoner euro år 2013 och på sammanlagt 1 172 miljoner euro åren efter budgetåret.

Militärt försvar

Till försvarsmaktens uppgifter hör det militära försvaret av Finland, stödjande av andra myndigheter samt deltagande i internationell militär krishantering. Den viktigaste uppgiften av dessa är det militära försvaret av Finland, vilket utgör grunden för de övriga uppgifterna.

År 2013 fortsätter reformen av försvarsmaktens verksamhet och struktur. Utgångspunkterna för reformen är att säkerställa kontinuitet i försvarsmaktens nuvarande uppgifter, att säkerställa en välfungerande allmän värnplikt och att utveckla försvarsprincipen utgående från det territoriella försvaret. Syftet med reformen är att sörja för Finlands försvarsförmåga och skapa bestående kostnadsbesparingar.

Anslagsnivån enligt budgetpropositionen 2013 förutsätter betydande anpassningsåtgärder. Försvarsförvaltningen fortsätter att vidta åtgärder för att uppnå utgiftsbesparingar, kontrollera det interna utgiftstrycket och finansiera kostnaderna för genomförandet av reformen. Reservistutbildningen, terrängdygnen för beväringarnas krigsövningar samt flyg- och fartygsverksamheten fortsätter i nedskuren form. Man prutar dock inte på kvaliteten på utbildningen av värnpliktiga. Under reformens planeringsfas begränsas åtgärderna när det gäller den materiella prestandan till underhåll och återhållsam modernisering på så sätt att gällande åtaganden beaktas. Fastighetsinvesteringarna riktas enbart till underhåll och återhållsam modernisering, förutom vad gäller fastighetsinvesteringar som görs av hälsoskäl. Behovet av verksamhet vid undantagsförhållanden utgör den primära grunden för utvecklandet av infrastrukturen.

För försvarsmaktens omkostnader föreslås 1 770 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 71 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Ökningen föranleds av avtalsenliga lönejusteringar, justeringar på grund av index och kostnadsnivå samt av en anslagsöverföring från momentet Anskaffning av försvarsmateriel. Anslagsöverföringen är huvudsakligen avsedd att användas för utgifter som föranleds av genomförandet av reformen.

För anskaffningen av försvarsmateriel föreslås 592 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 134 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Minskningen föranleds av utgiftsbesparingar enligt regeringsprogrammet, av senareläggningar av utbetalningar av försvarsmaktens beställningsfullmakter samt av en anslagsöverföring till momentet Försvarsmaktens omkostnader.

Militär krishantering

För utrustnings- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 61 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 2 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Anslagsminskningen beror på att man i samband med verkställandet av redogörelsen Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009, som en justering av en tidigare allokering av tilläggsanslag för militär krishantering, har återfört ett anslag på 5 miljoner euro under momentet Anskaffning av försvarsmateriel. Krishantering behandlas mera ingående under punkten krishantering i den allmänna motiveringen till utrikesministeriets förvaltningsområde.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 16 745 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 529 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Ökningen beror närmast på de tilltagande utgifterna för statsandelarna, energiskattestödet och pensionerna. Av förvaltningsområdets anslag utgör andelen för understöd till kommunerna 52 %. Andra viktiga poster är de pensioner och ersättningar som staten betalar ut (26 % av utgifterna) och avgifterna till EU (12 % av utgifterna).

Beskattningen och tullväsendet

Skatteförvaltningen har berett en omfattande reform som inbegriper de olika skatteslagen och programvarorna för behandling av dem. Man bedömer att detta system för verksamhetsstyrning, som grundar sig på en reform där man utnyttjar inbyggd programvara, bäst tryggar en störningsfri verksamhet på lång sikt inom beskattningen. Skatteförvaltningen genomför uppbörden av den rundradioskatt som träder i kraft vid ingången av 2013. För centret för utredning av grå ekonomi vid skatteförvaltningen bygger man upp ett program med ett gränssnitt för förfrågningar om dataöverföringar.

Under ramperioden fortsätter tullverket att utveckla de EU-övergripande informationssystemen i anslutning till elektronisk förtullning. Samtidigt förnyar tullverket sin organisation i samband med att man övergår till en riksomfattande organisation i en nivå. Tullverket börjar tillsammans med Gränsbevakningsväsendet, Trafikverket och Senatfastigheter genomföra projektplanen för att utveckla gränsövergångsstället vid Imatra. En förutsättning för att projektet ska kunna genomföras är att man utöver den nationella medfinansieringen får finansiering genom EU:s ENPI-program.

Tjänster för statssamfundet

Statskontoret fortsätter att styra och genomföra centrala projekt på koncernnivå, bl.a. när det gäller informationssystemet Kieku inom ekonomi- och personalförvaltningen. Överföringen av statskontorets registrering av anställningsförhållanden, uppbärandet och redovisningen av pensionsavgifter till Statens pensionsfond samt överföringen av uppgifter i anslutning till pensionsavgifterna som bl.a. gäller kontroll, överföringen av aktuariefunktionen och statistikverksamheten i anslutning till pensionsskyddet samt överföringen av förmåner som motsvarar grupplivförsäkringar till Keva bereds så att överföringarna genomförs från och med den 1 januari 2013. Samtidigt flyttas den personal vid Statskontoret som sköter de uppgifter som ska överföras över till Keva. Man fortsätter den anpassning av Statskontorets omkostnader till en lägre nivå som överföringen till Keva förutsätter. En allmän rådgivningstjänst inrättas i Kouvola den 1 januari 2013 och införlivas administrativt sett med den medborgarservice som redan finns inom Statskontoret.

Statens IT-servicecentral deltar i genomförandet av OffIKT-strategin och i sammanförandet av icke-branschspecifika IKT-tjänster.

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning förbättrar kundorienteringen i de tjänster som produceras, genom kundsegmentering och smidiga tjänsteprocesser. Nätverket av verksamhetsställen för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning effektiviseras genom att man minskar antalet verksamhetsställen.

Utvecklandet av den offentliga förvaltningens IKT-funktion behandlas mer ingående i avsnitt 6.2

Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

Till Statistikcentralens viktigaste projekt hör utvecklandet av miljöbokföringen och nationalräkenskaperna, revidering av företagsregistret och vissa datasystem som gäller företagsstatistik samt utvecklande av kommunstatistiken.

Standardutlämnanden av uppgifter från Befolkningsregistercentralen till den offentliga sektorn blir avgiftsfria från ingången av 2013. Detta höjer nivån på ämbetsverkets omkostnadsanslagsmoment med ca 3 miljoner euro varje år.

Statens regional- och lokalförvaltning

Regionförvaltningsverkens tillstånds- och övervakningsuppgifter ökar i synnerhet inom social- och hälsovårdssektorn samt när det gäller miljötillstånd. I omkostnadsanslaget föreslås därför ett tillägg på 1,7 miljoner euro.

Stöd till kommunerna

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 8 679 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 209 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. De viktigaste faktorerna som höjer anslaget är en indexhöjning på 231 miljoner euro, ett tillägg på 67 miljoner euro som hänför sig till en ändring av beräkningsfaktorerna samt ett tillägg på 37 miljoner euro som hänför sig till verkställandet av den lag som ska gälla tjänster för äldre samt till åtgärder för att effektivisera tjänsterna inom stödet för närståendevård. Dessutom minskar statsandelen för basservicen bl.a. till följd av anpassningsåtgärder till ett belopp av 125 miljoner euro.

För ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar föreslås 67 miljoner euro. Jämfört med budgetpropositionen 2012 är ökningen ca 23 miljoner euro. År 2012 genomfördes inga kommunsammanslagningar medan det år 2013 genomförs sammanlagt tio. På grund av dem ökar kompensationen för förlorade statsandelar med 13 miljoner euro och sammanslagningsunderstöden med 10 miljoner euro jämfört med 2012.

Den kommunala ekonomin och det statliga stödet till kommunerna behandlas mera ingående i den allmänna motiveringens avsnitt 7, Granskning av basservicebudgeten.

Stöd till landskapet Åland

De inkomstöverföringar som ska betalas till landskapet Åland beräknas uppgå till sammanlagt 250 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 37 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Till grund för avräkningsbeloppet till Åland ligger statens ordinarie inkomster, som beräknas öka på grund av den förbättrade ekonomiska utvecklingen och de skattelösningar som ingår i regeringsprogrammet.

Statens pensionsutgifter

För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 4 414 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 144 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Ökningen beror främst på indexjusteringar.

Stöd för sysselsättningen och näringslivet

Höjningen av den energiintensiva industrins återbäring, som inverkar på energiskattestödet, tidigarelades i samband med rambeslutet i november 2011 till ingången av 2012. Detta medför ytterligare kostnader från och med 2013.

EU och internationella organisationer

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås 1 930 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 80 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Finlands finansiella bidrag i fråga om de avgifter som grundar sig på mervärdesskattebasen och bruttonationalprodukten är större på grund av EU-budgeten och den ekonomiska utvecklingen.

För Finlands andel i Europeiska investeringsbankens grundkapital föreslås 64 miljoner euro.

Utvecklande av statsförvaltningen

Med medel under statskoncernens gemensamma moment för främjande av produktiviteten stöds finansieringen av viktiga projekt som gäller informationssystem och andra utvecklingsprojekt inom olika de förvaltningsområdena under budgetåret med 43 miljoner euro. Se även avsnitt 6.2.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 6 640 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012.

Anslagsnivån sänks av bl.a. de besparingar som det överenskommits om i regeringsprogrammet och som gäller finansieringen av universiteten och yrkeshögskolorna, statsandelen för läroinrättningarnas anläggningskostnader, yrkesinriktad tilläggsutbildning och läroavtalsutbildning, Finlands Akademis bevillningsfullmakt och finansieringen av teatrar, orkestrar och museer samt de besparingar som gäller omkostnader, IKT-utgifter och anskaffningsutgifter inom alla förvaltningsområden. Anslagsökningarna riktas i enlighet med regeringsprogrammet till att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, till satsningar på forskningsinfrastrukturen och till genomförandet av samhällsgarantin för unga.

Största delen av anslagen under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel utgörs av anslag för den statliga finansieringen av universiteten och för stödjande av vetenskapen samt av statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisningen, den allmänbildande utbildningen, yrkesutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen och det fria bildningsarbetet och studiestödet och för kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna. Sammanlagt 50,3 % av de utgifter för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete som ingår i anslagen under undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde finansieras med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Småbarnsfostran och barndagvårdstjänster

Beredningen av den lagstiftning som gäller småbarnsfostran och barndagvårdstjänster samt förvaltningen och styrningen av dem överförs till undervisnings- och kulturministeriet från social- och hälsovårdsministeriet. Överföringen medför inga ändringar i tjänsterna eller finansieringen av dem.

Statsandelar för undervisning och kultur

Den statliga finansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunerna och andra utbildningsanordnare samt av kulturverksamheten fastställs huvudsakligen enligt systemet med kalkylerade statsandelar utifrån priserna per enhet och prestation. För statsandelar och statsunderstöd för driftskostnaderna för utbildnings- och kulturverksamheten föreslås 2,7 miljarder euro. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde fryses statsandelsindexet för 2013 av besparingsskäl. Denna frysning gäller inte statsandelarna för teatrar, orkestrar och museer, vars indexhöjning för 2013 finansieras med tippningsvinstmedel. En del av yrkeshögskolornas besparingar genomförs så att utbildningsutbudet från och med 2013 minskas med 2 030 nybörjarplatser i enlighet med prognoserna.

Till nya anläggningsprojekt för läroanstalter kan 2013 beviljas understöd till ett belopp av 12 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin och det statliga stödet till kommunerna behandlas närmare i avsnitt 7, Granskning av basservicebudgeten.

Finansiering av universiteten och av vetenskap

Från och med 2013 förverkligas Konstuniversitetet genom en sammanslagning av Sibelius-Akademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan. Konstuniversitetets verksamhetsförutsättningar tryggas inom de befintliga finansiella ramarna.

Universitetsindexet för 2013 fryses av besparingsskäl.

Finlands Akademis bevillningsfullmakt hålls på 2012 års nivå i enlighet med regeringsprogrammet, vilket innebär att de forskningsanslag (inkl. tippningsvinstmedel) som står till Akademins förfogande skärs ned med ca 10 miljoner euro.

Studiestöd

Måltidsstödet till högskolestuderande föreslås bli höjt med 0,1 euro, vilket ökar anslagsbehovet med 1,5 miljoner euro.

Det föreslås att vissa av grunderna för beviljande av stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning ska förtydligas från och med den 1 augusti 2013. I fråga om stödet för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning bereder man sig på att kostnaderna kommer att öka på grund av att biljettpriserna stiger.

Samhällsgarantin för unga

Samhällsgarantin för unga genomförs i samarbete med arbets- och näringsministeriet. Undervisnings- och kulturministeriet har 2013 anvisats finansiering motsvarande 28 miljoner euro för detta ändamål. Dessutom föreslås det under undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 27 miljoner euro för åtgärder i syfte att minska antalet 20—29-åringar som blivit utan utbildning.

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik

Institutet för Ryssland och Östeuropa omvandlas till stiftelse från och med 2013. Ändringen av förvaltningsmodellen för Statens konstmuseum till ett offentligrättsligt samfund inleds så att ombildningen kan genomföras vid ingången av 2014.

I ungdomsarbetet och ungdomspolitiken framhålls dels de ungas aktiva medborgarskap och stärkandet av dem socialt särskilt genom att man utvecklar verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet, dels förbättrandet av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. För verkstadsverksamheten för unga och uppsökande ungdomsarbete anvisas 21,0 miljoner euro år 2013, av vilket belopp 1,5 miljoner euro utgörs av en nivåförhöjning och 2 miljoner euro av en överföring från arbets- och näringsministeriet för uppsökande ungdomsarbete som en del av samhällsgarantin för unga.

Användningen av tippningsvinstmedel

I enlighet med lotterilagen används avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Tippningsvinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom dessa sektorer. Enligt lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar nämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.

Av Veikkaus Ab:s vinstmedel beräknas inflyta 531,9 miljoner euro. Av vinstmedlen används i enlighet med den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel minst 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Av vetenskapens utgifter (exkl. finansieringen av universiteten) finansieras 26 % med intäkter från tippnings- och penninglotterivinstmedel. Av det totala beloppet av den statliga finansieringen av konst, kultur-, musei- och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete (inkl. statsandelarna till kulturen) beviljas 65 % av tippningsvinstmedel.

För projektet för ombyggnad av Helsingfors Olympiastadion anvisas drygt 6 miljoner euro av tippningsvinstmedel.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2 705 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 3 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. I budgetpropositionen för 2013 har man jämfört med de ramar som godkändes våren 2011 som besparingar beaktat 98,8 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 10,7 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Den ökade besparingen riktas främst till det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen.

Utveckling av landsbygden

Målet är att utveckla landsbygden som en konkurrenskraftig boendemiljö och förläggningsort för företag. Dessutom är det en utmaning att stabilisera befolkningsutvecklingen i glesbygden och den egentliga landsbygden, förbättra sysselsättningen och göra näringsverksamheten mångsidigare. Anslagen ökar med 6,5 miljoner euro, vilket huvudsakligen beror på att utbetalningarna inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland ökar mot slutet av programperioden.

Jordbruk

Målet är att det produceras sådana råvaror av hög kvalitet som den inhemska livsmedelskedjan behöver och produkter som motsvarar konsumenternas förväntningar, jordbrukets lönsamhet tryggas, livsmedelskedjans konkurrenskraft främjas och att produktionen fortsätter i hela Finland. Målet är också att andelen ekologisk och närproducerad mat ökar samt att näringsbelastningen från jordbruksproduktionen och jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskar. Man försöker nå dessa mål med hjälp av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, nationell stödpolitik, forskning och rådgivning. Anslagen minskar med ca 19 miljoner euro, där det har beaktats att det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen minskar med 33 miljoner euro samt som tillägg att räntestödet för landsbygdsnäringarna ökar med ca 21 miljoner euro. Av den totala besparingen riktas 56 miljoner euro till jordbruket, av vilken summa 25 miljoner euro gäller det nationella stödet till jordbruket och trädgårdsodlingen, 10 miljoner euro miljöstödet och 18 miljoner euro avträdelsesystemet. Av anslagen under huvudtiteln utgör jordbrukets andel 76 %.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Målet är att skydda människors, djurs och växters hälsa samt miljön, minska riskerna för konsumenterna samt upprätthålla och förbättra den höga nivån på djurens välbefinnande. Av den totala besparingen hänför sig 1 miljon euro till livsmedlens säkerhet och kvalitet. Anslagsnivån höjs med 0,2 miljoner euro.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Målet är att fisk- och viltbestånden ska utnyttjas på ett hållbart och mångsidigt sätt. Anslagsnivån stiger med 1,5 miljoner euro, vilket främst beror på utveckling av vilthushållningen. Inkomsterna av jaktvårdsavgifter stiger med 0,9 miljoner euro i och med att jaktvårdsavgiften höjs från 30 euro till 33 euro.

Vattenhushållning

Målet är att trygga en hållbar användning av vattentillgångarna samt att bereda sig på säkerhets-, hälso- och miljörisker och att på så sätt skapa förutsättningar för välfärd och mångsidig ekonomisk verksamhet. Stöd för vatten och avlopp riktas till utbyggnaden av avloppsnät i glesbygdsområdena. År 2013 riktas det i enlighet med regeringsprogrammet en besparing på 8 miljoner euro till vattenhushållningen.

Skogsbruk

Målet är att bättre tillgodogöra sig möjligheterna till avverkning genom att öka användningen av inhemskt gagn- och energivirke, trygga hållbar virkesproduktion i skogarna och skogsbrukets lönsamhet samt att garantera skogsnaturens mångfald. Man försöker nå dessa mål genom att genomföra de åtgärder som anges i Finlands nationella skogsprogram 2015 och som har preciserats så att det motsvarar förändringarna i omvärlden. Stödet för tryggande av virkesproduktionens uthållighet minskar med 0,75 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. För energistödet för klenträd föreslås 18 miljoner euro. Nivån på anslag för skogsbruket stiger med 7 miljoner euro. Av besparingarna gäller 6,25 miljoner euro Kemera-stödet, 5 miljoner euro METSO-programmet och 7 miljoner euro energistödet för klenträd.

Forststyrelsen

Forststyrelsens intäktsföring är 120 miljoner euro, vilket innebär ett tillägg på 20 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet.

Infrastruktur för fastigheter och geografisk information

Målet är att fastighets- och terrängdatasystemen för sin del ska trygga grunden för det enskilda markägandet och det nationella garantisystemet samt tillgången till information om fastigheter och terräng. Anslagsnivån sjunker med 1,4 miljoner euro. Av den totala besparingen gäller 4 miljoner euro politiksektorn, där Lantmäteriverket omfattas av en besparing på 3 miljoner euro och understödjandet av fastighetsförrättningar av en besparing på 1 miljon euro.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2 953 miljoner euro, vilket är 567 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2012. Detta beror huvudsakligen på att det anslag som anvisas för att täcka Rundradion Ab:s kostnader tas in i förvaltningsområdets budget. Det föreslås att av anslaget anvisas 1 693 miljoner euro till trafiknäten, 43 miljoner euro till myndighetstjänster för trafiken, 237 miljoner euro till stöd till trafiken och köp av tjänster för trafiken, 520 miljoner euro till kommunikationstjänster, kommunikationsnät och stöd för kommunikation samt 46 miljoner euro till forskning. Det föreslås att ett belopp på 415 miljoner euro används för förvaltningen och för ansvarsområdets gemensamma utgifter, vilket belopp inkluderar förvaltningsområdets mervärdesskatteutgifter. Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten och övriga inkomster vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar beräknas uppgå till ca 261 miljoner euro. Utan intäkterna av den nya rundradioskatten beräknas de inkomster som flyter in av avgifter av skattenatur uppgå till ca 142 miljoner euro. Intäkterna från den rundradioskatt som tas ut från och med 2013 beräknas uppgå till sammanlagt ca 500 miljoner euro per år. År 2013 beräknas inflödet likväl stanna på en nivå av 440 miljoner euro på grund av den tidsmässiga förläggningen.

Kommunikationspolitik

Kommunikationsverket, som sköter de administrativa uppgifterna i fråga om kommunikationspolitiken, har omkostnader på 31 miljoner euro som finansieras huvudsakligen med inkomsterna av de avgifter verket tar ut. Anslagsfinansieringens andel är 9,9 miljoner euro. Som direkt stöd till ansvarsområdet föreslås ett belopp på 0,5 miljoner euro för understödjande av tidningspressen.

För att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet tar man från ingången av 2013 i bruk en rundradioskatt, varvid motsvarande anslag överförs till statens televisions- och radiofond. År 2013 uppgår anslaget till 500 miljoner euro. Anslagsbeloppet justeras årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Som grund för justeringen används ett index som till en tredjedel består av levnadskostnadsindexet och till två tredjedelar av förtjänstnivåindexet.

För genomförandet av det riksomfattande bredbandsprojektet föreslås 2013 finansiering så att sammanlagt 9,5 miljoner euro anvisas till statliga stöd.

I enlighet med statsrådets principbeslut av den 29 mars 2012 ska år 2013 enligt planerna genomföras en frekvensauktion för frekvensområdet 800 megahertz. Avsikten är att en koncessionsavgift ska tas ut hos de teleföretag som beviljas koncession. Utgångspriset för hela frekvensområdet är 100 miljoner euro. Avsikten är att auktionsintäkterna ska intäktsföras i jämna poster under en femårsperiod efter det att koncessionen beviljats.

Trafikpolitik

I fråga om trafiktjänsterna drivs trafikpolitiken med utnyttjande av de medel som lagstiftningen och styrningen tillhandahåller samt genom att man upphandlar trafiktjänster i syfte att skapa ett tryggt och miljövänligt trafiktjänstsystem. Genom inköp av och stöd för tåg-, sjö-, flyg- och busstrafiktjänster tryggas mobilitetsbehoven på basservicenivå i hela landet och främjas bevarandet av trafiktjänster.

Trafikverkets omkostnader beräknas uppgå till 87 miljoner euro och utgifterna för bastrafikledshållningen till 1 009 miljoner euro, varav anslagsfinansieringens andel är 935 miljoner euro. Inom bastrafikledshållningen prioriteras den spårbundna trafiken i enlighet med regeringsprogrammet genom att man till den enligt riktlinjerna i regeringsprogrammet anvisar 5 miljoner euro utöver den tilläggsfinansiering som beviljades 2012. I syfte att trygga det dagliga behovet att ta sig fram på farlederna används totalt 593 miljoner euro till underhållet av dem.

För anskaffning av en ny isbrytare föreslås en fullmakt att ingå avtal motsvarande 125 miljoner euro, i vilken ingår anskaffningen av oljebekämpningskapacitet. För 2013 anvisas ett anslag på 27 miljoner euro.

För finansieringen av projekt för utveckling av trafikledsnätet föreslås under tre projektmoment anslag till ett belopp av sammanlagt 576 miljoner euro. Dessutom har det planerats att 71 miljoner euro av anslaget för bastrafikledshållningen ska användas till ny- och utbyggnadsinvesteringar i trafikleder och projektplanering av dem. År 2013 inleds i enlighet med den trafikpolitiska redogörelsen två nya utvecklingsprojekt. Förnyande av styrsystemen för väg-, sjö- och järnvägstrafiken inleds inom bastrafikledshållningen. Dessutom inleds den andra fasen av utvecklingen av E18 vid Ring III som genomförs med partiell efterfinansiering.

I statsbidrag för enskilda vägar föreslås 8 miljoner euro. För stöd till andra flygfält för reguljärtrafik än de som Finavia Abp ansvarar för föreslås 1 miljon euro.

Trafiksäkerhetsverkets utgifter beräknas uppgå till 134 miljoner euro, varav 92 miljoner euro finansieras med inkomsterna av avgifter och med ett anslag på 43 miljoner euro.

För stödet till trafiken och köp av tjänster för trafiken föreslås sammanlagt 237 miljoner euro, av vilket belopp 124 miljoner euro anvisas för främjande av sjöfarten och den övriga sjötrafiken och 99 miljoner euro för köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster, varav 34 miljoner euro används för köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster. För köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården föreslås ett anslag på 13 miljoner euro.

En fullmakt på 30 miljoner euro föreslås för beslut om miljöstöd för fartygsinvesteringar. Fullmakten är avsedd att användas för att stödja kostnaderna för investering i sådana anläggningar (t.ex. svavelskrubbrar och motsvarande avgasreningsteknik) som installeras i efterhand i fartyg som är i användning och som förbättrar miljöskyddet. Finansieringsbehovet för 2013 beräknas uppgå till 10 miljoner euro.

Affärsverksamhet

Under kommunikationsministeriets ägarstyrning verkar de statliga bolagen Finavia Abp och Finnpilot Pilotage Ab som har som mål att stödja genomförandet av de samhälleliga effektmål som uppställts för trafiksektorn.

Forskning

Meteorologiska institutets utgifter beräknas uppgå till 69 miljoner euro, varav 23 miljoner euro finansieras med inkomster och 46 miljoner euro med anslag. Avgiftsfriheten i fråga om de offentliga datalagren utvidgas ytterligare så att man vid ingången av 2013 avgiftsfritt börjar ge tillgång till Meteorologiska institutets realtida väderleks- och klimatobservationsdata, radar- och blixtdata samt nationell väderprognosdata. Detta medför en totalutgift på ca 2 miljoner euro för statsfinanserna.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 3 828 miljoner euro, vilket är 486 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2012. Ökningen beror huvudsakligen på stärkandet av Finnvera Abp:s riskhanteringsförmåga samt på betalning av lån som tryggar medelsanskaffningen i anslutning till exportfinansiering i form av krediter. Finnvera Abp:s finansieringsandel blir större i nyetablerade företag, tillväxtföretag och internationellt inriktade företag.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag gällande offentlig arbetskrafts- och företagsservice. I den nya lagen fastställs tjänsterna så att det möjliggör en smidig användning av tjänsterna. Dessutom samordnas överlappande tjänster och produkter. Tjänster som inte längre är arbetskraftspolitiskt ändamålsenliga eller vars föga användning tyder på ett ändrat servicebehov hos kunderna frångås. Anslaget för offentlig arbetskraftsservice föreslås uppgå till 546 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 61 miljoner euro jämfört med budgeten för föregående år. Anslagen och de arbetskraftspolitiska åtgärderna behandlas närmare i avsnittet om sysselsättnings- och företagsamhetspolitik.

Förvaltning

För förvaltningen föreslås anslag på 366 miljoner euro, varav 209 miljoner euro utgörs av Närings-, trafik- och miljöcentralernas (NTM-centralerna) omkostnader.

Närings- och innovationspolitik

Anslagen för närings- och innovationspolitiken föreslås uppgå till 1 796 miljoner euro. Ökningen av anslaget beror till största delen på att uppgifterna i anslutning till specialfinansieringen har överförts till politiksektorn i fråga. För Finlands Exportkredit Ab:s lån för refinansieringsverksamhet föreslås anslag på 755 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 355 miljoner euro jämfört med budgeten för föregående år. Anslaget används för betalning av lån som beviljats Finlands Exportkredit Ab för refinansieringsverksamhet och för betalning av kostnader som orsakas av säkring av lån. Dessutom föreslås det 185 miljoner euro till anslaget för finansiering av inhemska fartygsleveranser. För bevillningsfullmakten för Finnvera Abp:s medelsanskaffning föreslås 200 miljoner euro. Det föreslås att Finnvera Abp:s anslag för räntestöd och ersättningar för förluster ska uppgå till 55 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 14,7 miljoner euro jämfört med föregående år. Fullmakten för lån för forsknings- och innovationsverksamhet föreslås uppgå till 127 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 10 miljoner euro. Omkostnaderna för Teknologiska forskningscentralen VTT föreslås vara 91 miljoner euro och omkostnaderna för Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer 39 miljoner euro. Det föreslås att maximibeloppet för sådana av Tekes lån för vilka betalningsbefrielse kan beviljas är 25 miljoner euro.

Målet för närings- och innovationspolitiken är att främja sådan strukturomvandling som är inriktad på högt mervärde, dvs. på att företagen går in för nya växande affärsverksamheter, de anställda övergår till allt mera krävande uppgifter med högre inkomstnivå och att allt effektivare verksamhetssätt tas i bruk i företag och inom den offentliga sektorn. Inom närings- och innovationspolitiken betonas sådana åtgärder som syftar till att stimulera nya källor för tillväxt genom att strukturerna läggs om och produktivitetsökningen påskyndas.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

Anslagen för sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken föreslås uppgå till 793 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 67 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. För arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås 168 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 12,5 miljoner euro. Av ökningen ska 2 miljoner euro användas för att fortsätta intentionsavtalet för huvudstadsregionen och 3,3 miljoner euro för att stärka resurserna för karriärvägledning. Det föreslås att rubriken för momentet Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder ändras till Offentliga arbetskraftstjänster. Anslaget under momentet föreslås uppgå till 546 miljoner euro. Detta innebär en ökning på 61 miljoner euro jämfört med budgeten för föregående år. För stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt föreslås en fullmakt på 10 miljoner euro för att lindra de effekter som föranleds av plötsliga strukturomvandlingar på garnisonsorterna.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken genomförs med hjälp av offentliga arbetskrafts- och företagstjänster och företagsfinansiering. Arbets- och näringsministeriet genomför i samarbete med andra ministerier statsrådets principbeslut för att säkerställa en välfungerande arbetsmarknad och utbudet av arbetskraft, som antogs 2012.

Sysselsättnings- och företagspolitiken fokuserar på att påskynda tillväxten genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet och investeringar och genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens. Tjänsterna inriktas främst på att främja de små och medelstora företagens tillväxt, utveckling och internationalisering. Arbetskrafts- och företagstjänsterna reformeras från ingången av 2013. Syftet med reformen är att stödja tillgången på kunnig arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökande och företagande. Arbets- och näringsbyråernas tjänster ordnas i överensstämmelse med de riksomfattande servicelinjerna och utbudet på tjänster ses över.

De ungas och de nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden stöds genom samhällsgarantin för unga tillsammans med undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Alla arbetslösa under 25 år och alla arbetslösa under 30 år som nyutexaminerats erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller en aktiveringsåtgärd senast innan en arbetslöshetsperiod på tre månader har gått ut.

I syfte att minska antalet långtidsarbetslösa genomför man 2012—2015 ett kommunförsök, där kommunens ansvar i servicen till långtidsarbetslösa ökas. Från ingången av 2013 genomförs det ett handlingsprogram för att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Integrationen av invandrare effektiviseras genom en ökning av integrationsutbildningen.

Energipolitik

Det föreslås att anslagen för energipolitiken ska uppgå till 258 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 21 miljoner euro jämfört med budgeten för föregående år. För produktionsstödet för förnybar energi föreslås anslag på 125 miljoner euro, vilket är 27 miljoner euro mera än år 2012. Det föreslås att skogsflisens konkurrenskraft gentemot torv ska behållas oförändrad och med tanke på detta ska det i anslutning till budgetpropositionen överlämnas en proposition med förslag till en lagändring med bl.a. förslag till bestämmelser som gäller förgasarpremier.

Som en del av EU:s gemensamma energi- och klimatpolitiska mål bör Finland minska utsläppen från funktioner som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter med 16 % från 2005 års nivå fram till år 2020 samt öka användningen av förnybar energi från 28,5 % till 38 % räknat från slutanvändningen av energi. Utsläppen av de funktioner som omfattas av handeln med utsläppsrätter bör i EU minska med i genomsnitt 21 % och dessutom ska andelen biobränslen i trafiken utgöra minst 10 % år 2020. Målet för energipolitiken är också att höja självförsörjningsgraden i fråga om energi och att förbättra elmarknadens funktion. Förbättrad energieffektivitet har tagits till ett allmänt mål för Europa 2020.

Övriga politiksektorer

För politiksektorn företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet föreslås ett anslag på 40 miljoner euro. Arbets- och näringsministeriet genomför i samarbete med de andra ministerierna ett av regeringen startat program för främjande av sund konkurrens. Målet är att säkerställa jämlika konkurrensförhållanden för företag av olika storlek och en fungerande marknad som tillgodoser konsumenternas intressen. Den förvaltning som arbetar för en välfungerande marknad reformeras genom att Konkurrensverket och Konsumentverket sammanförs till ett nytt ämbetsverk vid ingången av 2013.

Anslagen för regionutveckling och strukturfondspolitik föreslås uppgå till 480 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 112 miljoner euro jämfört med budgeten för föregående år. Minskningen av anslagen och fullmakterna för politiksektorn beror på att förvaltningsförsöket i Kajanaland upphör vid utgången av 2012 och på den förhandsbudgetering av medlen för programperioden i fråga som under 2009—2011 gjorts i fullmakten för EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram. Motsvarande fullmaktsbelopp har dragits av i budgetramen för 2012 och 2013 så att den totala finansieringen under programperioden förblir oförändrad. Det föreslås att momentet Kajanalands utvecklingspengar ska slopas i budgeten. Anslaget för landskapsutvecklingspengar föreslås uppgå till 10,6 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 5 miljoner euro. Anslaget används för basfinansieringen av kompetenscentrumprogrammet (OSKE). Regionutveckling och strukturfondspolitik behandlas också i avsnitt 5.4.

Det föreslås att anslagen för integrationspolitiksektorn ska uppgå till 96 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 17 miljoner euro jämfört med budgeten för föregående år. Antalet personer som anlänt till landet genom familjeåterförening har minskat. Åtgärder och tjänster som främjar invandrares integration ordnas som en del av den kommunala basservicen och arbets- och näringsförvaltningens tjänster samt som andra integrationsfrämjande åtgärder.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 12 555 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 273 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Ändringen av anslagsbehovet beror på genomförandet av reformer som anges i regeringsprogrammet och verkställandet av beslut om utgiftsbesparingar samt på justeringar av behovskalkylerna för förmåner i anslutning till social trygghet och utkomstskydd.

Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel är något under en femtedel av socialutgifterna. Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och de försäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel av kostnaderna varierar från system till system så att det i första hand är de inkomstrelaterade förmånerna som finansieras med avgifter och premier som tas ut hos arbetsgivarna och de försäkrade. När det gäller utkomstskyddssystemen svarar staten för finansieringen av grundskyddet i sin helhet, med undantag av utkomststödet, grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet. Dessutom svarar staten för att finansieringen av företagarpensionssystemen är tillräcklig. Kommunerna svarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt för utkomstskyddet, och staten deltar i finansieringen av dessa.

Tryggande av låginkomsttagarnas försörjning

För att förbättra låginkomsttagarnas köpkraft görs det redan från den 1 januari 2013 en delvis tidigarelagd indexjustering i grundskyddsförmånerna för 2014. Höjningen ökar statens utgifter år 2013 med uppskattningsvis 45 miljoner euro. Tidigareläggningen av indexjusteringarna gäller vissa grundskyddsförmåner som är bundna till folkpensionsindex och som verkställs av Folkpensionsanstalten (FPA) samt utkomststödet. Höjningen gäller endast år 2013.

För att förbättra familjernas utkomst slopas behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet när det gäller makens inkomster. Åtgärden föranleder staten en kostnadseffekt motsvarande 31,9 miljoner euro år 2013.

Familje-, boende- och försörjningskostnader

För familje- och boendekostnader och vissa tjänster föreslås anslag på 2 526 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 58 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. Den största ökningen, 31,5 miljoner euro, beror på att utgifterna för bostadsbidrag har ökat på grund av bl.a. att hyrorna stigit. När en arbetslös får arbete uppskjuts den justering av bostadsbidraget som görs på grund av att personens inkomster stiger från nuvarande tre månader till sex månader, vilket ökar utgifterna för bostadsbidrag med ca 1 miljon euro per år. Avsikten är att en lagändring gällande detta ska träda i kraft vid ingången av 2013 och fortsätta att gälla till utgången av 2015.

För barnbidrag föreslås ett anslag på 1 482 miljoner euro. Det uppskattas att antalet familjer som får barnbidrag och antalet barn hålls på 2012 års nivå. Indexhöjningarna av barnbidragen uteblir åren 2013—2015. Effekterna av indexfrysningarna uppgår till ca 38 miljoner euro 2013.

Den statsandel som betalas till kommunerna för kostnaderna för det grundläggande utkomstskyddet föreslås uppgå till 348 miljoner euro, vilket är 8,9 miljoner euro mindre än nivån 2012. Utkomststödet reformeras så att förhöjningsdelarna i fråga om utkomstskyddet för arbetslösa under den aktiva tiden ska beaktas som prioriterade inkomster. Genom reformen uppmuntras långtidsarbetslösa att delta i aktiveringsåtgärder. Detta ökar statsandelen för grundläggande utkomststöd med 3 miljoner euro 2013. Försöket med sysselsättningsbonus, uppskovet med justering av bostadsbidraget och begränsningen av behovsprövningen i fråga om arbetsmarknadsstödet för långtidsarbetslösa beräknas minska behovet av anslag inom det grundläggande utkomststödet med sammanlagt 2,4 miljoner euro 2013.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen av utkomstskyddssystemen förblir strukturellt sett oförändrad. Hos arbetsgivarna tas ut sjukförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetspensionsförsäkringsavgift. Den totala summan av arbetsgivarnas försäkringsavgifter ökar när arbetspensionsavgifterna stiger. Dessutom betalar arbetsgivare olycksfallsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremie.

Hos de försäkrade tas sjukförsäkringens sjukvårdspremie ut, och hos löntagare och företagare dessutom sjukförsäkringens dagpenningspremie. Hos de försäkrade tar man dessutom ut arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetspensionsförsäkringsavgift. Det sammanlagda beloppet av de försäkrades socialförsäkringsavgifter stiger då sjukvårdspremien och arbetspensionsförsäkringsavgifterna stiger.

Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

  2011 2012 2013
       
Arbetsgivare:      
Sjukförsäkring      
Alla arbetsgivare 2,12 2,12 2,03
       
Arbetslöshetsförsäkring 1)      
lägre avgift 0,80 0,80 0,80
högre avgift 3,2 3,2 3,2
       
Arbetspensionsförsäkring 2)      
Arbetsgivarens genomsnittliga ArPL-avgift 17,1 17,3 17,55
Fast avgift 16,9 17,3 17,55
       
De försäkrade:      
Sjukförsäkring      
Sjukvårdsförsäkring      
Sjukvårdspremie      
Förmånstagare (pensioner och inkomster av förmåner) 1,36 1,39 1,47
Löntagare och företagare 1,19 1,22 1,30
Arbetsinkomstförsäkring      
Dagpenningspremie      
Löntagare 0,82 0,82 0,73
Företagare 0,92 0,97 0,87
       
Arbetslöshetsförsäkring 0,60 0,60 0,60
       
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 4,7 5,15 5,35
personer över 53 år 6,0 6,5 6,8
       
Företagare och lantbruksföretagare:      
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 21,6 22,5 22,9
personer över 53 år 22,9 23,9 24,4

1) Arbetsgivares lägre premie betalas upp till en viss gräns för lönesumman. År 2011 var gränsen 1 879 500 euro, år 2012 var den 1 936 500 euro och år 2013 beräknas den vara 1 993 500 euro. För lönebelopp som överstiger detta betalas den högre premien.

2) I arbetspensionsavgifterna har man beaktat en tillfällig sänkning på 0,4 % år 2011, med vars hjälp det överskott som bildats av invalidpensionsavgifterna har utjämnats.

Sjukförsäkringen är uppdelad i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna och löntagarna samt av företagarna. Staten deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen genom att finansiera de dagpenningar som betalas till minimibelopp, en andel av företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård och en liten andel (0,1 %) av föräldradagpenningarna. Arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas andel av finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen år 2013 är uppskattningsvis 2 253 miljoner euro och statens andel uppskattningsvis 140 miljoner euro.

Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierar staten de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder i sin helhet, kostnader som föranleds kommunerna av sjukvård som ges till personer som är bosatta utomlands och en del av Folkpensionsanstaltens omkostnader. I övrigt finansieras sjukvårdsförsäkringen delvis av de försäkrade med en andel på uppskattningsvis 1 221 miljoner euro och delvis av staten med en andel på sammanlagt uppskattningsvis 1 103 miljoner euro. Staten ska också trygga sjukförsäkringsfondens likviditet.

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringsersättningarna beräknas 2013 stiga till totalt ca 4 872 miljoner euro (ca 4 840 miljoner euro år 2012). Den största ökningen föranleds av ökade utgifter för sjuk- och föräldradagpenningar och reseersättningar. För individuell rehabilitering enligt prövning och till projekt för utveckling av den används 92,1 miljoner euro (89,0 miljoner euro år 2012). För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har det liksom tidigare reserverats 8,4 miljoner euro.

Höjningen av sjukförsäkringsersättningarna bromsas upp av verkställandet av regeringens beslut om utgiftsbesparingar, vilkas sammanlagda effekt på statsandelen är 143 miljoner euro 2013. Den största besparingen, 103 miljoner euro, gäller utgifterna för läkemedelsersättning. Grundersättningen för läkemedel och den lägre specialersättningen sänks med 7 % och partipriserna på läkemedel sänks med 5 % från och med den 1 februari 2013. Dessutom sänks taket för läkemedelsersättning den 1 januari 2013 med ca 50 euro för att förbättra ställningen för dem som betalar mest för sina läkemedel. Vidare kommer det att från och med den 1 januari 2013 dras av 40 miljoner euro från statens utgifter för ersättningar från sjukvårdsförsäkringen. Av detta belopp utgörs 20 miljoner euro av ersättningar för undersökningar och vård inom sjukvårdsförsäkringen, medan 20 miljoner euro verkställs genom att självrisken per resa för reseersättningar höjs till 14,25 euro och ersättningstaket till 242,25 euro.

Miniminivån på sjukdagpenningen, föräldradagpenningen och rehabiliteringspenningen har bundits till ett folkpensionsindex som beskriver förändringen i konsumentpriserna, vilket ökar statens andel av minimidagpenningarna med uppskattningsvis 5,8 miljoner euro år 2013.

Faderskapsledigheten förlängs till 54 vardagar utan att de andra föräldraledigheterna förkortas, vilket ökar statens utgifter med ca 0,3 miljoner euro 2013. Kostnadseffekterna av reformen för statsandelen för kommunal basservice beräknas vara små.

Försöket med att utreda hur SHVS-modellen lämpar sig för anordnandet av hälso- och sjukvård för yrkeshögskolestuderande fortsätter 2013.

Pensioner

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnas och de försäkrades försäkringsavgifter och -premier. Staten deltar i finansieringen av företagarpensionerna, lantbruksföretagarpensionerna och sjömanspensionerna. Folkpensionerna finansieras med statsmedel.

Under de pensionsmoment som finns under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel har det 2013 reserverats 3,3 miljarder euro för pensioner, dvs. i det närmaste samma belopp som i den ordinarie budgeten för 2012. Det att pensionsutgifterna i det närmaste hålls på samma nivå som föregående år har sin förklaring i att statens andel av företagarpensionerna minskar, vilket jämnar ut effekterna av tillväxten inom de andra pensionsslagen. Staten finansierar folkpensionerna, 2 444 miljoner euro, och garantipensionerna, 158 miljoner euro. Dessutom används 580 miljoner euro till lantbruksföretagarpensionerna, 70 miljoner euro till företagarpensionerna, 58 miljoner euro till sjömanspensionerna och 16 miljoner euro till lantbruksföretagarnas olycksfallspensioner.

Beräkningsgrunderna för folkpensionen ses över så att de motsvarar EG-grundförordningen, vilket ökar statens utgifter med uppskattningsvis 0,5 miljoner euro från och med 2013. I fortsättningen kommer pension som betalas från utlandet inte att hindra tillväxten av bosättningstiden vid beräkningen av folkpensionen.

Statens andel av företagarpensionerna minskas med 1,3 miljoner euro och statens andel av lantbruksföretagarpensionerna med 15 miljoner euro. I fråga om företagarpensionerna genomförs besparingen så att sänkningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften för nya företagare minskas från nuvarande 25 % till 22 % av den fulla arbetspensionsförsäkringsavgiften. Fastställandet av arbetspensionsförsäkringsavgiften för lantbruksföretagare ändras så att avgiften enligt den nedsatta procentsatsen ska vara 54 % av basprocentsatsen, vilket medför en besparing på 14,7 miljoner euro. Den återstående besparingen på 300 000 euro riktas till LPA:s förvaltningskostnader.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Arbetspensionsindex beräknas stiga med 2,62 % jämfört med år 2012 (2012 var stegringen 3,40 %). Det beräknas att folkpensionsindex jämfört med 2012 ökar med 2,49 % (3,51 % år 2012) och lönekoefficienten med 2,94 % (3,11 % år 2012). Uppskattningarna har gjorts medan budgetpropositionen utarbetades och kommer att justeras i oktober 2012.

Index och lönekoefficient

  2011 2012 2013
       
Arbetspensionsindex 2 323 2 407 2 470
FP-index1) 1 508 1 565 1 604
Lönekoefficient 1,253 1,291 1,329

1) Dessutom görs det 2013 en extra indexhöjning i vissa grundskyddsförmåner som verkställs av Folkpensionsanstalten och i utkomststödet.

Utkomstskydd för arbetslösa

Statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa beräknas uppgå till sammanlagt 2 650 miljoner euro år 2013 (2 364 miljoner euro år 2012). Det har uppskattats att arbetslöshetsgraden stiger från 7,6 % år 2012 till 8,1 %.

I enlighet med det s.k. ramavtalet från november 2011 slopas periodiseringen av semesterersättningen från och med den 1 januari 2013. Detta föranleder ett tillägg på uppskattningsvis 20 miljoner euro i statens andel av utkomstskyddet för arbetslösa från ingången av 2013. Behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet slopas när det gäller makens inkomster, vilket minskar familjernas fattigdom. Åtgärden föranleder staten en kostnadseffekt motsvarande 31,9 miljoner euro år 2013.

När det gäller aktiveringen av långtidsarbetslösa genomförs det från och med 2013 ett försök där huvudansvaret för aktiveringen överförs på kommunen. I samband med försöket genomförs det i 62 kommuner ett försök med s.k. sysselsättningsbonus, som innebär att en långtidsarbetslös efter att ha blivit sysselsatt får behålla arbetsmarknadsstödet under en månads tid. Staten föranleds kostnader till ett belopp av uppskattningsvis 3,7 miljoner euro per år för försöket.

Det beräknas att den ersättning som staten betalar för ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte stiger med 3,5 miljoner euro (15 %) år 2013. Antalet personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte beräknas uppgå till ca 21 000 (19 000 år 2012).

Veteranerna

Det föreslås att det för stödjande av veteranerna anvisas sammanlagt 292 miljoner euro, varav 146,8 miljoner euro avsätts för ersättning för skada ådragen i militärtjänst, 68,2 miljoner euro för driftskostnaderna för krigsinvalidernas inrättningar, 38,5 miljoner euro för fronttillägg och 30,6 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. Grundnivån på rehabiliteringsanslaget för frontveteraner föreslås bli höjt med 4 miljoner euro, av vilket hälften riktas till rehabilitering och till rehabiliteringsmodellen för att klara sig hemma. Dessutom höjs veterantillägget med 50 euro per månad från och med den 1 januari 2013. Ändringen ökar statens utgifter med 3,3 miljoner euro 2013.

Anslagen anvisas dessutom till rehabilitering av makar till krigsinvalider, till vissa utländska frivilliga och till vissa andra för rehabiliteringsverksamhet. För ersättning av kostnader för tjänster inom öppenvården enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst anvisas 10 miljoner euro av Penningautomatföreningens avkastning.

Social- och hälsovårdstjänster

Syftet med kommunernas social- och hälsovårdstjänster är att säkerställa en heltäckande tillgång på fungerande tjänster samt att se till att alla i Finland garanteras grundläggande försörjning. Basservicen stärks och reformeras, den äldre befolkningen säkerställs en människovärdig ålderdom och satsningar görs på mentalvårdstjänsterna och missbrukarvården.

För utvecklandet av social- och hälsovårdstjänster anvisas det under momentet för statsandelen för kommunal basservice stegvis ett tillägg på 145 miljoner euro på 2015 års nivå. År 2013 riktas det anslag motsvarande 27,3 miljoner euro för verkställigheten av den lag som ska gälla tjänster för äldre från och med den 1 juli 2013. Avsikten är att stödja den äldre befolkningens funktionsförmåga och social- och hälsovårdstjänsterna för äldre. Dessutom riktas det 10 miljoner euro till att förbättra stödtjänsterna inom närståendevården. Till stödjandet av verkställigheten av den lag som gäller tjänster för äldre ska det 2013 riktas 5,7 miljoner euro till utvecklingsprojekt som stöder verkställigheten av lagen samt till att utveckla och genomföra uppföljningen och utvärderingen av lagen.

Beredningen av den lagstiftning som gäller småbarnsfostran och barndagvårdstjänster samt förvaltningen och styrningen av dem överförs från och med den 1 januari 2013 från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet. Stödet för hemvård och privat vård av barn samt vårdpenningen sköts fortsättningsvis administrativt av social- och hälsovårdsministeriet. Överföringen påverkar inte anslaget för statsandelen för kommunal basservice.

Som statsunderstöd för projekt för utveckling av kommunernas social- och hälsovård föreslås 14,5 miljoner euro (17,5 miljoner euro 2012). Prioriteringsområdena för projekt som stöds med statsunderstöd fastställs i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste II) 2012—2015.

Den statliga ersättningen till enheterna inom hälso- och sjukvården för kostnader som föranleds av läkar- och tandläkarutbildningen höjs med 1 miljon euro 2013. Tillägget fördelas till Norra Savolax sjukvårdsdistrikt för vårdpraktik inom grundutbildningen för tandläkare och till att utveckla specialisttandläkarutbildningen i Birkalands och Norra Savolax sjukvårdsdistrikt. För forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård finns det 30 miljoner euro (36 miljoner euro 2012) i statsersättning till enheterna inom hälso- och sjukvården.

För tolktjänster för gravt handikappade föreslås ett anslag på ca 35 miljoner euro, vilket är 6,8 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2012.

Det föreslås att den kostersättning som betalas till dem som lider av celiaki ska höjas från 21 euro till 23,60 euro i månaden från och med den 1 januari 2013. Ändringen ökar anslagsbehovet med 1 miljon euro.

Det föreslås att det anslag som anvisas för anskaffning av vaccin ökas med 1,5 miljoner euro för att det nationella vaccinationsprogrammet ska utökas med HPV-vaccinet.

Den riksomfattande beredskapen inom hälso- och sjukvården utvecklas så att Giftinformationscentralens jour utvidgas för att trygga en fortsatt tillgång till sådan läkarexpertis som behövs särskilt vid kemiska olyckor.

Den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 7, Granskning av basservicebudgeten.

Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare

För avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare föreslås ett anslag på 224 miljoner euro (226 miljoner euro år 2012). I anslaget har beaktats en utgiftsbesparing på 5 miljoner euro som verkställs genom att avgiften per timme för vikariehjälp ses över, grunderna för vikariehjälp på grund av vuxenutbildning preciseras samt genom att användningen av tjänster blir mer ekonomisk och arbetstiden för avbytare utnyttjas effektivare.

Ämbetsverk och inrättningar

För omkostnadsmomenten för ämbetsverk och inrättningar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på 176 miljoner euro. Den totala summan av omkostnadsbesparingarna är 1,6 miljoner euro.

I anslutning till överföringen av småbarnsfostran överförs sammanlagt 0,14 miljoner euro av omkostnaderna för social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd till undervisnings- och kulturministeriet.

För besvärsnämnden för social trygghet föreslås ett totalt anslag på 4,5 miljoner euro 2013, i vilket har beaktats att avvecklingen av anhopningen av ärenden och förkortandet av behandlingstiderna fortsätter.

Det föreslås att det anslag på 2,7 miljoner euro som under momentet för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) reserverats för certifikattjänster ska överföras till FPA:s servicefond.

Till ett projekt för elektronisk informationshantering inom social- och hälsovården (KanTa) föreslås 11,8 miljoner euro.

Genom Folkpensionsanstaltens servicefond administreras driftskostnaderna för det patientarkiv som hör till det nationella hälso- och sjukvårdsarkivet (KanTa), det elektroniska receptcentret och arkivet.

Omkostnaderna för regionalförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde innefattar sammanlagt 1,3 miljoner euro för att stärka bekämpningen av grå ekonomi.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 256 miljoner euro, vilket är 19 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2012. Detta beror i huvudsak på att utgifterna för konjunkturrelaterade åtgärder för reparation av bostäder bortfallit. Dessutom används ca 165 miljoner euro av statens bostadsfonds medel till betalning av bidrag och räntestöd inom bostadsväsendet samt till skötseln av fondens skulder samt 330 miljoner euro till räntor och amorteringar på bostadsfondens skulder. Från statens bostadsfond intäktsförs liksom förut 117 miljoner euro i budgeten.

Inom förvaltningsområdet betonas åtgärder för att bromsa upp klimatförändringen och att anpassa sig till den. Det behövs åtgärder inom flera sektorer för att man ska kunna säkerställa naturens mångfald och ekosystemtjänsterna samt främja en hållbar användning av naturresurserna, liksom även för att minska näringsbelastningen och miljöriskerna för Östersjöns vidkommande. Det omfattande sociala hyresbostadsbestånd som producerats med statligt stöd har avsevärd betydelse framför allt för tryggandet av utbudet av hyresbostäder för dem som har det sämre ställt ekonomiskt samt för grupper med särskilda behov. Miljöförvaltningens verksamhetsförutsättningar förbättras genom samarbete och genom styrning av den statliga regionförvaltningens miljöuppgifter.

Miljö- och naturvård

Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) 2008–2016 samt genomförandet av Natura 2000 och naturskyddsprogram som man beslutat om tidigare fortsätter. För detta föreslås ett anslag i budgeten på sammanlagt 53,8 miljoner euro och dessutom en fullmakt att ingå avtal och förbindelser på 10 miljoner euro. För finansieringen av de offentliga förvaltningsuppgifter som hör till Forststyrelsens naturtjänster och som genomförs i miljöministeriets regi föreslås sammanlagt ca 27 miljoner euro.

För den gröna ekonomin föreslås 2,5 miljoner euro för förvaltningsområdet. Avsikten är att beloppet ska användas bl.a. till analyser av målen för minskade utsläpp och av internationella klimatförhandlingar, till verksamhet inom klimatpanelen samt till utvecklings- och försöksprojekt som gäller program för hållbar konsumtion och produktion och återvinning av avfall. Man arbetar för att förbättra Östersjöns tillstånd i ett internationellt och nationellt samarbete mellan olika förvaltningsområden, där målet är att skyddsåtgärderna ska ha så god effekt och vara så kostnadseffektiva som möjligt. Åtgärderna för att förbättra Östersjöns och insjöarnas tillstånd inriktas på att reducera näringsbelastningen i synnerhet från jordbruket och att effektivisera behandlingen av avloppsvatten. För planering av en grundläggande renovering av oljebekämpningsfartyget Hylje föreslås 0,5 miljoner euro.

Samhällen, byggande och boende

Bestämmelserna om energikraven vid ombyggnad träder i kraft år 2013. Ett nytt tillvägagångssätt för energicertifiering, som direktivet om byggnaders energiprestanda förutsätter, tas i bruk och ett kontrollsystem för energicertifikaten inrättas vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Till understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd anvisas sammanlagt 50,5 miljoner euro. I syfte att minska fukt- och mögelproblemen i byggnader och förebygga att nya problem uppstår fortsätter det riksomfattande åtgärdsprogrammet mot fukt och mögel 2009—2013.

Tilläggsresurser anvisas för planläggning av byggandet av vindkraft i syfte att snabbt öka vindkraftskapaciteten. I budgeten reserveras 2 miljoner euro för understöd. Dessutom föreslås 0,6 miljoner euro till närings-, trafik- och miljöcentralerna för att påskynda behandlingen av miljökonsekvensbedömningar när det gäller byggande av vindkraft.

Till utveckling av bostadsområden riktas 4 miljoner euro med särskild betoning på bostadsområdena i de största städerna och åtgärder som skapar social enhetlighet med hjälp av vilka man förbättrar serviceförmågan i området, invånarnas verksamhetsmöjligheter och områdenas funktionalitet.

En bostadsproduktion som motsvarar efterfrågan i tillväxtcentrumen och ett rimligt pris på boendet förutsätter att man planlägger tillräckligt många bostadstomter. I tillväxtcentrumen är det nödvändigt att öka tillgången till tomter i synnerhet i närheten av arbetsplatskoncentrationer och på områden som har stöd av goda kollektivtrafikförbindelser. Inom de största urbana regionerna är målet för avsiktsförklaringarna att skapa enhetliga, fungerande och konkurrenskraftiga urbana regioner genom att stärka regionens kommuners inbördes och hela den urbana regionens och statens engagemang för gemensamma mål. I de områden som omfattas av avsiktsförklaringarna främjas bostadsproduktionen genom understöd för byggande av kommunalteknik till ett belopp av sammanlagt 10 miljoner euro. För den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås räntestödsfullmakter för 1 040 miljoner euro och borgenslånefullmakter för 285 miljoner euro. Största delen av den statsunderstödda bostadsproduktionen riktar sig till de största tillväxtcentrumen särskilt till Helsingforsregionen.

Det föreslås att byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov förutom genom räntestöd stöds genom investeringsunderstöd till ett belopp av 110 miljoner euro. Programmet för minskning av långtidsbostadslösheten fortsätter enligt regeringens principbeslut med målet att avskaffa långtidsbostadslösheten före 2015. Investeringsunderstöd för bostäder för grupper med särskilda behov riktas primärt för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. Fungerande boendelösningar och boendeförhållanden för äldre personer främjas enligt utvecklingsprogrammet för boende för äldre. Bostadssituationen för utvecklingsstörda förbättras genom att det bostadsprogram som är riktat till dem genomförs.

Anslagen enligt ekonomisk art

Anslagen enligt ekonomisk art åren 2011—20131)

    År 2011
bokslut
År 2012
ordinarie
budget
År 2013
budgetprop.
 
Förändring 2012—2013
Kod Utgiftsart mn € mn € mn € mn € %
             
01-14 Omkostnader 6 169 6 189 6 374 185 3
15-17 Pensioner 3 823 4 116 4 244 128 3
18-19 Anskaffning av försvarsmateriel 598 733 592 -142 -19
20-28 Övriga konsumtionsutgifter 1 498 1 638 1 617 -22 -1
29 Mervärdesskatteutgifter 1 001 1 095 1 137 42 4
01-29 Konsumtionsutgifter 13 088 13 772 13 964 192 1
30-39 Statsbidrag till kommuner och samkommuner m.fl. 11 456 12 103 12 227 125 1
40-49 Statsbidrag till näringslivet 3 383 3 659 3 717 58 2
50-59 Statsbidrag till hushåll och allmännyttiga samfund 9 877 10 522 10 875 352 3
60 Överföringar till statliga fonder utanför budgeten och folkpensionsanstalten 4 830 5 044 5 516 472 9
61-65 EU:s strukturfondsfinansiering, finansieringen från andra EU:s fonder och den motsvarande statliga medfinansieringen och övriga överföringar inom landet 1 064 1 136 1 043 -93 -8
66-69 Överföringar till EU och utlandet 2 817 2 868 2 961 93 3
30-69 Överföringsutgifter 33 427 35 333 36 339 1 007 3
70-73 Anskaffning av inventarier 33 50 110 60 119
74-75 Husbyggen 41 40 69 29 72
76 Jordområden, byggnader och fastigheter 40 35 35 -0 -0
77-79 Jord- och vattenbyggen 390 566 577 10 2
70-79 Realinvesteringar 505 692 791 99 14
80-86 Lån som beviljas av statens medel 720 501 1 049 548 109
87-89 Övriga finansinvesteringar 707 14 77 62 436
80-89 Lån och övriga finansinvesteringar 1 427 515 1 125 610 118
70-89 Investeringsutgifter 1 932 1 207 1 916 709 59
90-92 Räntor på statsskulden 1 874 2 146 1 827 -319 -15
93-94 Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering2) 0 0 0 0
95-99 Övriga och icke specificerade utgifter 60 60 46 -13 -23
90-99 Övriga utgifter 1 934 2 206 1 873 -332 -15
Sammanlagt 50 382 52 517 54 093 1 575 3

1) Utgifterna har samlats i grupper enligt sin ekonomisk art på basis av momentets nummerkod. Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperatio­nerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.