Statsbudgeten 2013

Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

De största riskerna i fråga om uppskattningen av skatten på förvärvs- och kapitalinkomsterna hänför sig till prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Hur förvärvsinkomstskatterna utvecklas beror främst på löneinkomsternas utveckling, som i sin tur är beroende av utvecklingen i inkomstnivån och arbetsinsatsen. Alla faktorer som skapar osäkerhet i fråga om sysselsättningsutvecklingen medför således en risk för att också prognosen för förvärvsinkomstskatterna inte ska stämma. Om tillväxten i lönesumman avviker med en procentenhet från prognosen, återspeglar det sig med ca 365 miljoner euro i skatteutfallet för förvärvsinkomstskatten, av vilket statens skatteandel är ca 125 miljoner euro och kommunalskattens andel är drygt 200 miljoner euro.

Kapitalinkomsterna, och i synnerhet överlåtelsevinsterna, reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Intäkterna av kapitalinkomstskatten är särskilt känsliga för instabilitet på finansmarknaden. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2013 bereds kan de slutliga uppgifterna om kapitalinkomsterna 2010 och förhandsuppgifter om beloppet av skatten på kapitalinkomster 2011 användas. År 2009 sjönk kapitalinkomsterna med en femtedel, medan de år 2010 steg lika mycket. År 2011 uppskattas kapitalinkomsterna enligt förhandsuppgifterna öka med ca 8 %. År 2012 väntas kapitalinkomsterna minska med ca 2 % jämfört med året innan på grund av att överlåtelsevinsterna och vinstutdelningen från börsnoterade företag sjunker. Kapitalinkomsterna väntas öka något 2013. Intäkterna av kapitalinkomstskatten är känsliga för instabilitet på finansmarknaden. Det har visat sig vara särskilt svårt att förutspå hur kraftiga förändringarna i fråga om överlåtelsevinsterna kommer att vara, eftersom de följer utvecklingen i aktiekurserna och andra förmögenhetsvärden. Om förtroendet på finansmarknaden fortsätter att försvagas, är det möjligt att överlåtelsevinsterna stannar på en betydligt lägre nivå än beräknat både 2012 och 2013. Överlåtelseförlusterna utgör en separat och svåruppskattad faktor, som när det gäller belopp och i vilken utsträckning de kan dras av från överlåtelsevinsterna är lika svåra att förutsäga som överlåtelsevinsternas omfattning. Utsikterna inom företagssektorn återspeglar utvecklingen i fråga om dividendinkomsterna och inkomsterna av virkesförsäljning. Om prognosen för kapitalinkomsterna avviker med 10 procentenheter har det återverkningar till ett värde av uppskattningsvis 270 miljoner euro på intäkterna från kapitalinkomstskatten.

En förändring i kapitalinkomsterna syns i skatteutfallet med en viss fördröjning. Skatten för den post bland kapitalinkomsterna som är mest känslig för konjunktursvängningar, överlåtelsevinsterna, betalas oftast först året efter skatteåret, antingen som förskottskomplettering eller som kvarskatt. Beloppet av överlåtelsevinster 2012 inverkar därmed på inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 2013. Hur väl prognosen för kapitalinkomsterna utfaller har också återverkningar genom den utdelning som tillämpas vid redovisningen av skatterna på förvärvs- och kapitalinkomsterna. Om utvecklingen i fråga om kapitalinkomsterna avviker från prognosen påverkar det dessutom uppskattningen av skattetagargruppernas utdelning mer än de prognoser som gäller förvärvsinkomstskatten, därför att staten är den enda skattetagaren när det gäller kapitalinkomster, medan alla skattetagare inom redovisningshelheten är skattetagare när det gäller förvärvsinkomstskatt. De slutliga skattebeloppen för skatteåret och respektive skattetagares utdelning klarnar först när beskattningen har slutförts i oktober det år som följer på skatteåret. Innan beskattningen har slutförts tillämpas vid redovisningen en beräknad utdelning baserad på skatteinkomstprognoserna, som vid behov korrigeras om prognoserna ändras under skatteåret.

Samfundsskatt

Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer. De totala Intäkterna av samfundsskatten rasade till följd av recessionen 2009, varefter intäkterna av samfundsskatten har ökat, men fortfarande är cirka en miljard lägre än 2008. Av detta belopp får, enligt en statisk uppskattning, ca 300 miljoner euro sin förklaring av sänkningen av samfundsskatten med 1,5 procentenheter.

Enligt förhandsuppgifterna från den slutförda beskattningen ökade intäkterna från samfundsskatten 2011 med en procent jämfört med året innan, och skatteintäkterna beräknas sjunka med ca 5 % år 2012. Samfundsskatteprognoserna utgår från att företagens beskattningsbara inkomst ökar på samma sätt som rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. I prognosen för innevarande år beaktas dessutom uppgifterna om beskattningsutfallet. År 2013 förväntas rörelseöverskottet öka med 3 %, men de totala intäkterna från samfundsskatten med endast ½ %. Intäkterna av samfundsskatten påverkas av de föreslagna ändringarna i skattegrunden, av vilka den som har störst inverkan är införandet av ett skatteincitament för forskning och utveckling. Dessutom sänker avdraget för utbildningsdagar och den ökade rätten till avskrivningar på produktiva investeringar intäkterna av samfundsskatten. Statens intäkter av samfundsskatten förväntas sjunka med 6 % jämfört med den budgeterade summan för föregående år, dvs. med mer än de totala intäkterna av samfundsskatten, på grund av att man har för avsikt att kompensera kommunerna och församlingarna för de verkningar som de planerade förändringarna i skattegrunderna har på deras inkomster genom att höja deras andel av intäkterna av samfundsskatten och genom att sänka statens andel i motsvarande utsträckning.

Vid prognostiseringen av intäkterna från samfundsskatten utnyttjas även marknadsanalytikernas syn på företagens resultatutveckling, även om man inte på basis av resultatutvecklingen direkt kan förutspå hur företagens beskattningsbara inkomst kommer att utvecklas. Bokföringens resultatbegrepp omfattar sådana poster som inte räknas som inkomster i beskattningen. Man kan inte heller på basis av ett bolags globala resultatutveckling direkt uppskatta hur mycket skatt som kommer att betalas till Finland. Fördelningen av skatteinkomster mellan staterna beror bl.a. på vilka värden koncernen har använt vid prissättningen av interna överlåtelser och på gottgörelserna för de skatter som betalts utomlands. Avdrag för förluster som uppstått under de föregående åren kan dessutom minska den samfundsskatt som ska betalas.

Inflödet av samfundsskatten varierar mera än i fråga om andra skatteformer, och de influtna samfundsskattebeloppen varierar mera från kalenderår till kalenderår än beloppet av samfundsskatten för ett helt skatteår. Samfundsskatteintäkterna för ett enskilt år påverkas inte bara av den skatt som betalas för samma år, utan även av de kompletteringar som betalas på eget initiativ på basis av det föregående årets resultat och av förskott som återbetalas till företagen på ansökan. En försvagning av företagens resultatutveckling syns vanligen snabbare i skatteintäkterna än en förbättring. När resultatutsikterna försämras ansöker företagen genast om sänkningar i förskotten, medan de i stället för att höja förskotten vanligen betalar förskottskomplettering när resultatutvecklingen förbättras. Förskottskompletteringen ska betalas inom fyra månader efter räkenskapsperiodens utgång.

Viken betydelse de risker som förknippas med intäkterna från samfundsskatten har för utfallet illustreras av att om företagens resultatutveckling eller ekonomins rörelseöverskott ur bokföringssynvinkel blir 10 % sämre än förväntat, krymper de totala intäkterna av samfundsskatten med uppskattningsvis 470 miljoner euro, av vilket statens andel är 320 miljoner euro.

Indirekta skatter

Utfallet för mervärdesskatteprognosen beror i avgörande grad på hur väl man kan förutse utvecklingen i konsumtionens totala värde och vartåt konsumtionen styrs. Om den privata konsumtionen ökar en procentenhet mindre än förväntat, minskar intäkterna från mervärdesskatten med uppskattningsvis 116 miljoner euro. I fråga om den privata konsumtionen sammanhänger den största risken med hushållens konsumtionsiver. Hushållens konsumtion utgör nästan 70 % av mervärdesskattens skattebas. Förändringar i konsumtionen inverkar inte bara på den nuvarande konsumtionen utan också på den förväntade framtida konsumtionen och därigenom på den förväntade mervärdesskattebasen. Hushållens konsumtionsiver kan påverkas av såväl det ekonomiska läget som förmögenhetsvärden såsom prisutvecklingen för värdepapper. Under recessionen 2008—2009 ökade hushållens sparande kännbart. Sparkvoten har därefter minskat och trenden väntas fortgå också 2013. På grund av de osäkra ekonomiska utsikterna är det emellertid möjligt att hushållens sparande åter börjar öka, vilket utgör en klar osäkerhetsfaktor när det gäller utvecklingen av den privata konsumtionen och därmed för mervärdesskatteintäkterna.

När det gäller konsumtionsnyttigheter avspeglar sig en allmän försvagning av tilltron till ekonomin vanligen starkast på sällanköpsvaror såsom bilar, där köpet ofta går att skjuta upp till en senare tidpunkt. Förändringar i de ekonomiska utsikterna och i konsumenternas tilltro utgör på så sätt en betydande risk för prognoserna för bilskatten. Den faktor som mest påverkar intäkterna från bilskatten är hur försäljningen av nya personbilar utvecklas. Den justering av bilskattetabellen som trädde i kraft i april 2012 beräknas inte ha några betydande verkningar på beteendet med tanke på årsgenomsnittet, även om verkningarna såsom förväntat var stora 2012. De försvagade ekonomiska utsikterna och konsumenternas sviktande förtroende förväntas dock återspegla sig på efterfrågan på bilar redan 2012 och den förutspås förbli på en lägre nivå än den genomsnittliga också 2013. Under åren 2012 och 2013 beräknas det att 105 000 nya bilar beskattas. Om konsumenternas tilltro till den egna ekonomin fortsätter att försvagas finns det dock risk för att prognosen inte besannas. I samband med recessionen 2008—2009 föll antalet första registreringar av nya bilar exceptionellt kraftigt från ca 140 000 till 90 000 bilar. Om försäljningen av nya bilar blir 10 000 bilar färre än förväntat, blir intäkterna från bilskatten drygt 70 miljoner euro mindre.

Konjunkturutvecklingen skapar risker även för intäkterna från överlåtelseskatten, eftersom de är beroende av utvecklingen i fråga om bostads- och fastighetspriser och antalet köp. Intäkterna från överlåtelseskatten varierar betydligt från år till år bl.a. till följd av variationer i antalet företagsarrangemang som omfattas av skatten, liksom även till följd av konjunkturväxlingarna på bostads- och fastighetsmarknaden. Överlåtelseskatten ska betalas inom 2—6 månader, i fråga om nya bostadsaktier t.o.m. senare än så, vilket innebär att förändringar i bostads- och fastighetshandeln syns med upp till ett års fördröjning i intäkterna från överlåtelseskatten.

Riskerna med och känsligheten i uppskattningarna av skatteinkomsterna behandlas även i budgetpropositionens detaljmotivering och i finansministeriets processbeskrivning av utarbetandet av uppskattningarna av inkomsterna (www.vm.fi).