Statsbudgeten 2013

I skatteinkomstprognosen har man beaktat regeringsprogrammets åtgärder och åtgärderna enligt rambeslutet från april 2012, justerade i fråga om sina konsekvenser för intäkterna. Regeringen strävar i enlighet med sina skattepolitiska riktlinjer efter att stärka välfärdssamhällets finansiella bas och genom detta även efter att stärka den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. Bland de åtgärder som regeringen vidtar i detta syfte ingår en utvidgning av skattebasen för statsfinanserna och genomförandet av ett flertal ändringar i skattegrunderna. Det grundläggande målet för regeringens skattepolitik är att finansiera välfärdstjänsterna, samtidigt som regeringen eftersträvar balans i statsfinanserna. Målet är också att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, att förbättra den sociala rättvisan och att styra in produktionen och konsumtionen i en riktning som är mera hållbar med tanke på miljön.

De skattepolitiska anpassningsåtgärder som ska genomföras 2013 grundar sig på behovet av att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Som ett led i de skattemässiga anpassningsåtgärderna genomförs skattelösningar som främjar en rättvis beskattning och stöder ekonomisk tillväxt och innovationer.

I samband med rambeslutet i april 2012 enades man om flera sådana ändringar i skattegrunderna som kommer att träda i kraft 2013 eller om andra åtgärder som kommer att påverka skatteintäkterna. Bland dem är de viktigaste att man 2013 och 2014 låter bli att göra de justeringar enligt inflation och inkomstnivå som anges i regeringsprogrammet i beskattningen av förvärvsinkomster och att alla mervärdesskattesatser höjs med en procentenhet. Skatteinkomsterna ökar också genom att överlåtelsebeskattningen skärps, försäkringspremieskatten höjs och överkompensationen i fråga om kilometerersättningar avvecklas. En ny högsta inkomstklass införs temporärt i statens inkomstskatteskala, och beskattningen av stora pensioner och arv skärps. Beskattningen av låginkomsttagare lindras genom en höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen. I syfte att stödja produktutveckling som inriktas på tillväxt införs temporärt ett skatteincitament för forskning och utveckling, och i syfte att öka investeringarna fördubblas rätten till produktiva avskrivningar på investeringar inom industrin. Inom kapitalbeskattningen införs temporärt ett skatteincitament för investerare som innebär att dessa får göra avdrag för investeringar i tillväxtföretag. Dessutom höjs den presumtiva anskaffningsutgiften för investeringar i onoterade tillväxtföretag till 50 %. De förändringar i kommunernas inkomster som de ändrade skattegrunderna medför ska kompenseras till fullt belopp. De ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster som minskar kommunernas skatteinkomster kommer att kompenseras via statsandelssystemet. De ändringar som sänker kommunernas och församlingarnas inkomster av samfundsskatten kompenseras genom att kommunernas och församlingarnas andel av intäkterna från samfundsskatten höjs. Kommunernas utdelning av samfundsskatten betalas dessutom förhöjd med 5 procentenheter under 2013—2015. Även församlingarna omfattas av en temporärt förhöjd utdelning av samfundsskatten. Inom energibeskattningen vill man uppmuntra utsläppssnåla lösningar genom att överföra tyngdpunkten inom skatten på uppvärmningsbränslen till koldioxidskatten.

I enlighet med regeringsprogrammet ska bankskatten införas vid ingången av 2013, och i överensstämmelse med vad som tidigare beslutats ska fordonsskatten och avfallsskatten höjas, skatteutgifterna för torv och naturgas minskas och rätten att dra av räntorna på bostadslån begränsas. Statens skatteinkomster ökar också genom den rundradioskatt som ska införas 2013 för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Avkastningen från skatten inflyter under momenten för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster och för samfundsskatt. Med avkastningen från rundradioskatten täcks utöver kostnaderna för Rundradion Ab:s verksamhet också skatteförvaltningens utgifter för uttaget av rundradioskatten.

Inom samfundsbeskattningen beaktas skatteavdraget för utbildningskostnader. Dessutom ska rätten att göra avdrag för ränteutgifter begränsas.

Det föreslås sådana ändringar i skattegrunderna för 2013 som ökar statens skatteintäkter med sammanlagt ca 2 miljarder euro i årsgenomsnitt. Med avvikelse från riktlinjerna i regeringsprogrammet, men i enlighet med rambeslutet, justeras inte inkomstskattegrunderna som kompensation för den höjda förtjänstnivån år 2013 och 2014, vilket utöver vad som nämnts ovan kalkylmässigt ökar skatteintäkterna med ca 260 miljoner euro 2013. Värdet av de ändringar i skattegrunderna som sänker skatteintäkterna är ca 0,6 miljarder euro. Värdet av den sänkande effekt den temporära höjningen av kommunernas och församlingarnas utdelning av samfundsskatten har på skatteintäkterna uppgår till ca 250 miljoner euro. Under det år som ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft blir effekten av ändringarna mindre, bl.a. till följd av fördröjningen i samband med betalningen av skatterna. Granskat som årsgenomsnitt ökar nettoeffekten av de ändringar i skattegrunderna som genomförs 2013 skatteinkomsterna med ca 1,5 miljarder euro (exklusive de utelämnade inflationsjusteringarna i beskattningen av förvärvsinkomster).

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av nivån på kommunalbeskattningen och socialförsäkringsavgifterna. Jämfört med 2012 beräknas den totala skattegraden öka med ½ procentenhet.