Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Miljö- och naturvård

Statsbudgeten 2013

01. Miljöförvaltningens omkostnaderPDF-versio

Förklaring:Målet är ett samhälle som tar ansvar för miljön och som stöder medverkan, biologisk mångfald och en miljö som främjar välfärden. Miljöförvaltningen bedriver nationellt och internationellt samarbete för att öka miljöansvaret. Den producerar information om miljön, hur miljöns tillstånd utvecklas och vilka faktorer som påverkar miljöns tillstånd, bedömer alternativa utvecklingstrender samt utvecklar lösningar som främjar en hållbar utveckling och välfärd för medborgarna.

Verksamheten och resurserna riktas i enlighet med de strategiska riktlinjerna så att de motsvarar behoven i omvärlden. Utvärderingen av konsekvenserna av författningarna och åtgärderna utvecklas.

Personalresurserna vid ämbetsverken inom miljöförvaltningen leds och kunnandet utvecklas systematiskt i syfte att bevara miljöförvaltningens serviceförmåga och trygga personalens motivation och utvecklingsmöjligheter.

Ministeriets och Finlands miljöcentrals mål och resurser framställs i detta kapitel. Målen för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendets verksamhet och centralens resurser har budgeterats under kapitel 35.20 Samhällen, byggande och boende och Forststyrelsens naturtjänster under kapitel 35.10 Miljö- och naturvård.

Miljöministeriet deltar i den strategiska styrningen av statens regionförvaltning i samarbete med övriga ministerier som styr dessa samt handhar styrningen av den verksamhet som gäller ämbetsverkens miljöuppgifter.

Resultatmålen och omkostnaderna för miljötillståndsuppgifterna vid regionförvaltningsverken har budgeterats under moment 28.40.01 under finansministeriets huvudtitel.

Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader har budgeterats under moment 32.01.02 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Miljöministeriet uppställer följande preliminära resultatmål för närings-, trafik- och miljöcentralerna för att stödja de effektmål för ansvarsområdet som framlagts i huvudtitelns motivering:

  • — Man effektiviserar tillsynen över och rapporteringen om verkställandet av miljöskyddslagen, vattenlagen, avfallslagen, kemikalielagen och nitratförordningen, stöder regionförvaltningsverken vid behandlingen av tillståndsärenden och deltar i beredningen av de ålägganden som gäller bästa tillgängliga teknik som utgör grund för miljötillståndsbestämmelserna. På basis av riskanalys utförs inspektioner, av vilka andelen tidsbundna inspektioner enligt tillsynsplanerna utgör åtminstone hälften.
  • — Avfallshanteringen i regionerna utvecklas i enlighet med den regionala avfallsplanen. Åtgärderna effektiviseras på de punkter som bedömningen inom ramen för den riksomfattande avfallsplanen visar. Verkställandet av den reviderade lagstiftningen för avfallsområdet fortsätter.
  • — Man deltar i beredningen och genomförandet av regionala åtgärdsstrategier som enligt statsrådets redogörelse om klimat- och energipolitiken krävs av landskap och stadsregioner.
  • — Med statligt stöd förverkligas överföringsledningsprojekt, iståndsättning av vattendrag och förorenade områden samt andra miljöskyddsprojekt i kommunerna. Beställnings-, genomförande- och upphandlingsverksamhet för projekt utvecklas i samarbete med ansvarsområdet för trafiken.
  • — Man agerar för att stoppa minskningen av naturens mångfald genom ett mångsidigt utbud av förfaringssätt för att skydda främst naturtyper och hotade arter och genom att genomföra handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) i samarbete med intressentgrupper i landskapen.
  • — Man deltar i beredningen av ett program för myrskydd.
  • — Ekologiskt hållbart nyttjande av naturresurserna främjas. Uppdaterande inventeringar av landskapsområdena fortgår i samarbete med aktörerna i landskapen.
  • — Förvaltningsplaner som sträcker sig fram till 2015 verkställs. Kunskapsbasen och stryrningsinstrument för översyn av förvaltningsplanerna före 2021 utvecklas.  Ett särskilt mål är att minska de negativa effekterna från jordbruket och torvproduktionen.
  • — Skyddet av grundvattnet förbättras genom att omfattande regionalt samarbete med olika aktörer och intressentgrupper utvecklas.
  • — Man bereder ett övervakningsprogram för havsförvaltningsplanen och deltar i beredningen av ett åtgärdsprogram för havsförvaltningsplanen samt i verkställigheten av HELCOM:s program för skydd av Östersjön med målet att uppnå ett gott tillstånd för Östersjön före 2020. Programmet för inventeringen av den biologiska mångfalden inom den marina undervattensmiljön 2004—2015 genomförs.
  • — Styrningen av planläggningen stärks för att förtäta samhällsstrukturen, minska trafikbehovet och utveckla servicestrukturen. Planeringen av stadsregionhelheterna förbättras och i stadsregioner stävjas spridning av bebyggelsen i tätorternas perifera områden. I styrningen beaktas regionernas specialegenskaper, t.ex. områden som förlorar invånare.
  • — Styrningen av byggandet av vindkraft till platser som är optimala med tanke på miljö och medborgare samt ekonomin som helhet effektiviseras.
  • — En trygg och hälsosam livsmiljö framhålls liksom även kulturmiljön när det gäller förbättrandet av människors välbefinnande och områdenas dragningskraft.
  • — Samarbetet mellan byggnadstillsynsmyndigheterna och en enhetlig tolkning av byggnadsnormerna främjas.

Nyckeltal

Indikator 2010
utfall
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
         
METSO-områdenas skydd, ha 4 030 5 500 6 500 7 000
Jordbrukets kvävebalans, kg/ha 55,4 46 46 46
Jordbrukets fosforbalans, kg/ha 4,8 5 5 5
Miljöskyddsinspektioner, st 2 320 2 150 2 500 2 200
Färdigställda överföringsledningsprojekt, st. 14 8 8 6
Iståndsättning av förorenade områden som genomförs som statligt avfallshanteringsarbete, st. 17 15 15 12
Andelen befolkning som bor på områden med en befolkningstäthet om minst 20 inv./ha av hela stadsregionens befolkning, % 63,8 63,8 63,9 64,1

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 33 600 000 euro.

Anslaget får även användas för ersättningar som betalas ut till Säkerhets- och kemikalieverket för följande marknadstillsynsuppgifter som grundar sig på EU-direktiv:

1) för att begränsa användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter, fordon, förpackningar samt i batterier och ackumulatorer och förpackningarnas grundkrav

2) för konstaterande av behörigheten hos personer som utför underhåll på anläggningar vilket förutsätts enligt Europeiska gemenskapernas förordningar om ämnen som bryter ned ozonskiktet och om fluorerade växthusgaser

3) CE-märkta byggprodukter

4) ekologisk planering och energimärkning av byggprodukter.

Dessutom får anslaget användas till ersättningar till Motiva Services Oy för skötseln av uppgifter i fråga om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke.

Förklaring:Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) utför, på uppdrag av miljöministeriet, marknadskontroll enligt statsrådets förordning om begränsning av användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (853/2004) och statsrådets förordning om batterier och ackumulatorer (422/2008). Genomförandet av den nya direktivet (2011/65/EU) från och med den 1 januari 2013 kräver att förordningen (853/2004) ändras. Tukes utför även verifieringen av de certifikat som krävs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 om viss fluorerade växthusgaser och registreringen av dem i enlighet med statsrådets förordning (452/2009). Intäkterna av hanteringen av certifikaten intäktsförs under moment 12.35.99. Marknadskontrollen utvidgas från och med ingången av 2013 att gälla även kontroll av statsrådets förordning om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i fordon (572/2003) och statsrådets beslut om förpackningar och förpackningsavfall (962/1997).

Tukes utför med stöd av 181 § i markanvändnings- och bygglagen marknadstillsynen över byggprodukter som grundar sig på byggproduktdirektivet (89/106/EEG). CE-märkningen av byggprodukter blir obligatorisk den 1 juli 2013 och antalet harmoniserade produktstandarder samt behovet av rådgivning och tillsyn ökar märkbart. Marknadstillsynen för att säkerställa en behörig tillämpning av verkställighetsförfattningarna för direktivet om effektivitetskrav för värmepannor (92/42/EEG), energimärkningsdirektivet (2010/30/EU) och ekodesigndirektivet (2009/125/EG) baserar sig på lagen om krav på ekodesign för och energimärkning av produkter (1005/2008).

Till nationellt behörigt organ har vid genomförandet av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 om ett EU-miljömärke i lagen om förfarande vid tilldelning av EU-miljömärke (86/2011) utsetts Motiva Services Oy, som får ersättning för de utgifter som föranleds av uppgifterna i anknytning till miljömärket.

De viktigaste målen för miljöministeriet 2013:

Miljö- och naturvård
  • — Man agerar i FN:s klimatförhandlingar och i EU för åtgärder för minskning av utsläppen och för anpassning till klimatförändringen i överensstämmelse med Finlands ställningstaganden samt fortsätter verkställandet av den nationella klimatpolitiken för att uppnå de klimat- och energimål som uppställts för åren 2020—2050.
  • — Man bereder förordningar och ändringar till förordningar till den nya avfallslagen (646/2011) samt startar utvecklings- och försöksprojekt som främjar materialåtervinning och användning av återvunnet material.
  • — En fullständig omarbetning av miljöskyddslagen (86/2000) bereds. EU:s industriutsläppsdirektiv införlivas till en del av den nationella lagstiftningen och övrig verkställighet av direktivet inleds.
  • — Genom att genomföra ett program för hållbar konsumtion och produktion samt främja resurseffektiviteten och minskningen av utsläpp med hjälp av miljöteknologi och miljökunskap utvecklas den gröna ekonomin.
  • — Den nationella strategin för hållbar utveckling omarbetas före 2050 med beaktande av resultaten från toppmötet Rio+20 och verkställigheten och uppföljningen av strategin inleds som förvaltningsövergripande samarbete.
  • — Man bereder en bedömning av nuläget när det gäller havsförvaltningsplanen och på basis av målen för gott tillstånd ett övervakningsprogram och ett åtgärdsprogram för havsförvaltningsplanen. EU:s omarbetade strategi för Östersjöområdet och åtgärdsprogrammet för strategin genomförs. Återvinningen av näringsämnen samt programmet för att förbättra tillståndet i Skärgårdshavet och i Bottenhavet genomförs.
  • — Förvaltningsplaner och åtgärdsprogram fram till 2021 bereds. Man utreder utsläppen av skadliga ämnen och omfattningen av dem i vattenmiljön.
  • — Utgående från en utvärdering av hur naturvårdslagen fungerar bereder man en ändring av lagen och bestämmelser om naturskyddsområden som ska grundas. Ratificeringen av Nagoyaprotokollet i fråga om tillgången till och fördelningen av nyttan av de genetiska resurserna fortsätter.
  • — Nivån på skyddet av arter och naturtyper utvärderas. Inventeringar av den biologiska mångfalden inom den marina undervattensmiljön effektiviseras. Beredningen av naturvårdsprogrammet för tryggande av nationellt värdefull myrnatur fortsätter.
  • — Ett hållbart utnyttjande av naturresurserna tryggas genom att man deltar särskilt i omarbetningen av den gemensamma jordbrukspolitiken samt i genomförandet av redogörelsen för naturresurserna, den nationella strategin för myr- och torvmarker och den nationella mineralstrategin.
  • — Miljökonsekvenserna och riskerna av användningen av förnybar energi utreds och behövliga anvisningar görs upp.
Hållbar samhällsutveckling och hållbart byggande och boende
  • — Genom styrning av planeringen av områdesanvändningen och genom att förbättra planeringssamarbetet när det gäller markanvändningen, boendet, trafiken och tjänster och näringar i stadsregioner bidrar man till att förtäta samhällsstrukturen och minska trafikbehovet i stadsregionerna.
  • — Utgående från utvärdering av hur markanvändnings- och bygglagen fungerar drar man slutsatser om var det största behoven finns att se över och utveckla styrningssystemet för områdesanvändningen och byggandet.
  • — Förutsättningarna för att öka byggandet av bostäder till rimligt pris i de stora stadsregionerna och främst i Helsingforsregionen förbättras.
  • — Man koordinerar genomförandet av metropolpolitiken och ser till att nyckelprojekt inom den skrider framåt. Man strävar efter att hålla bostadsområdena levande och förhindrar segregation.
  • — Äldreboende förbättras, bostadslöshet förhindras och bostadsförhållandena för grupper som behöver specialstöd förbättras.
  • — Kvaliteten, inomhusklimatet och energiprestandan hos nybyggen och existerande byggnadsbestånd förbättras genom författnings-, informations- och ekonomistyrning.
  • — Byggandet av vindkraft främjas genom att man undersöder en högklassig planläggning som styr byggandet och genom utveckling av styrningssystemen.
  • — Man ser till att nationellt värdefulla landskapsområden och viktiga byggda kulturmiljöer bevaras och blir bestående.
Utveckling och planering

Information som betjänar förvaltningen produceras för prognostiseringen av verksamheten och beslutsfattandet, för utvecklingen och genomförandet av nationell och internationell miljöpolitik och miljölagstiftning samt för författningsberedning och bedömning av konsekvenserna av beslut.

Finansieringsobjekt för utvecklingsverksamheten 2013 är en omarbetning av miljöskyddslagen, verkställighet av den nya avfallslagstiftningen, materialeffektivitet, den nationella strategin för hållbar utveckling, verkställighet av förvaltningsplanerna, av direktivet om en marin strategi, strategin och handlingsprogrammet för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald och genomförande av METSO-programmet, hållbart nyttjande av naturresurserna, den byggda miljöns energiprestanda, metropolpolitik, bostadspolitik, samhälls- och servicestrukturen i stadsregioner, samordning av markanvändningen, boendet och trafiken i stadsregionerna, kulturmiljön, ombyggnad samt utvärdering av konsekvenserna av markanvändnings- och bygglagen.

Arbetstidens fördelning på verksamhetsfälten

Uppgiftsområde 2011
utfall
2012
prognos
2013
uppskattning
       
Miljövård 53 52 52
Naturmiljö 51 50 49
Byggd miljö 86 85 86
Internationella frågor och EU-ärenden 20 20 20
Kommunikation 15 15 15
Ledning och förvaltning 58 61 59
Sammanlagt 283 283 281

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 34 689 34 763 34 100
Bruttoinkomster 740 500 500
Nettoutgifter 33 949 34 263 33 600
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 8 806    
— överförts till följande år 10 685    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) -65
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.) -90
Nivåförändring -146
Lönejusteringar 744
Standardutlämnanden av uppgifter (överföring till moment 30.70.01) -28
Energieffektivitet vid byggande, bortfall av ett tillägg av engångsnatur -1 000
Produktivitetsfrämjande åtgärder (-2 årsv.) -90
Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) 39
Standardutlämnanden av uppgifter (överföring till moment 28.30.03) -27
Sammanlagt -663

2013 budget 33 600 000
2012 II tilläggsb. 391 000
2012 budget 34 263 000
2011 bokslut 35 828 000

04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 31 215 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller medfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.

Förklaring:Finlands miljöcentral (SYKE) producerar information om miljön, hur miljöns tillstånd utvecklas och vilka faktorer som påverkar miljöns tillstånd, bedömer alternativa utvecklingstrender samt utvecklar lösningar som främjar en hållbar utveckling främst för att användas av statsrådet, den offentliga förvaltningen och näringslivet. Utöver forsknings- och utvecklingsuppgifterna samt experttjänsterna har miljöcentralen också hand om flera av de rapporteringar som krävs i EG:s regelverk och internationella överenskommelser samt om vissa myndighetsuppgifter inom miljöövervakningen och andra myndighetsuppgifter.

Miljöcentralen sköter också de uppgifter i anslutning till nyttjandet och vården av vattentillgångarna som hör till jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde. För dessa uppgifter beräknas den personal som avlönats med omkostnadsanslaget använda 27 årsverken och den personal som avlönats genom annan finansiering ca 17 årsverken.

Samhälleliga verkningar

Den information som miljöcentralen tar fram stödjer beredningen och genomförandet av politiken främst i frågor som gäller klimatförändring, hållbara samhällen, ekoeffektivitet, naturens mångfald, vattenvården och vattentillgångarna samt Östersjön.

Resultatet av verksamheten
Produktion och kvalitetsledning

Miljöministeriet uppställer följande preliminära resultatmål för resultatet av verksamheten vid Finlands miljöcentral:

  • — Miljöcentralen producerar analyser, undersökningar och experttjänster på följande kärnområden:
    • — Dämpningen av klimatförändringen och verkningarna av den, främst med tanke på energifrågor och samhällsplanering samt klimatanpassningen
    • — Nya miljöfrågor, miljöpolitikens verkningsfullhet och integreringen av miljöaspekten i andra politikområden
    • — Samordningen av markanvändningen, den byggda miljön, boendet och trafiksystemen
    • — Hållbar produktion och konsumtion, främst materialflöden, hållbart nyttjande av naturresurser, förebyggande att uppkomsten av avfall samt bästa tillgängliga teknik
    • — Skyddet av naturens mångfald i relation till markanvändning, samhällsstruktur, klimatförändring och nyttjande av ekosystemtjänster
    • — Planering av havsvården och vattenvården
    • — Ämnen som kan aktualiseras, s.k. emerging substances, främst konsumentkemikalier och industriella nanomaterial
  • — Miljöcentralen deltar aktivt i utvecklandet av Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET) till ett strategiskt centrum för miljö- och naturresursforskning, expertis och förvaltning av dataarkiv och information, liksom även i utvecklandet av annan sektorsforskning samt i utarbetandet och genomförandet av forskningsprogram.
  • — Miljöcentralen stärker samarbetet mellan universiteten och andra forskningsinstitutioner med gemensamma projekt och resurser. Miljöcentralen deltar aktivt i europeiska forskningsprogram och fördjupar samarbetet med motsvarande institut i de andra länderna.
  • — Vattensituationstjänsten utvecklas i samarbete med Meteorologiska institutet så att den mångsidigt stödjer såväl nyttjandet av vattentillgångarna som vattenvården och säkrar att informationen och varningarna om vädret och vattensituationen är uppdaterade och tillgängliga för både myndigheter och medborgare.
  • — Det kostnadseffektiva och omfattande nyttiggörandet av forskningsfartygen Aranda och Muikku utökas tillsammans med Meteorologiska institutet och andra instanser som bedriver forskning om och följer upp läget i Östersjön.
  • — Vattenvården förbättras så att man skapar information om sätt att minska belastningen. För att bedöma de ekologiska, samhälleliga och ekonomiska konsekvenserna av planer och åtgärder som gäller vattendrag utvecklas modeller och andra metoder.
  • — Man förbereder sig på allvarliga oljeolyckor i havsområdet genom att skaffa bekämpningsmateriel och förbättra bekämpningsorganisationernas samarbetsförmåga vid hanteringen av olyckssituationer.
  • — I egenskap av avtalslaboratorier på hög mätningsvetenskaplig nivå utvecklar miljöcentralens laboratorier kvaliteten av och tillförlitligheten till miljömätningarna och deltar aktivt i den internationella metrologiforskningen och det internationella utvecklingsarbetet.
  • — Uppföljningen av miljön omarbetas och effektiviseras genom att man kombinerar olika institutioners terrängobservationer med information som tagits fram med hjälp av fjärranalys och modeller. De centrallager för databaser och informationssystem som upprätthålls av miljöcentralen och som beskriver naturresurser, miljöns tillstånd, utsläpp och andra belastningar och risker utvecklas och deras användbarhet förbättras.
  • — Miljöcentralen ansvarar för genomförandet av INSPIRE-direktivet i fråga om de nationella rumsliga datamängder som miljöförvaltningen ansvarar för.
  • — Miljöcentralen upprätthåller och utvecklar den datatekniska infrastrukturen inom miljöministeriets förvaltningsområde.
Resurshushållning

Av den verksamhet som enligt lagen om grunderna för avgifter till staten är avgiftsbelagd beräknas det inflyta 4 miljoner euro. Exportverksamheten uppskattas stå för nästan hälften av detta belopp. Den övriga finansieringen av statsförvaltningen beräknas uppgå till 12 miljoner euro, varav de inkomster som riktas till närings-, trafik- och miljöcentralernas serviceverksamhet beräknas uppgå till ca 1 miljon euro. Den del som finansieras utanför budgeten beräknas uppgå till 7 miljoner euro, varav EU:s andel är ungefär hälften. En allt starkare internationell nätbildning stärker miljöcentralens konkurrensförmåga inom den internationella marknaden.

Produktivitet

Produktiviteten förbättras genom man utvecklar samarbetet i nätverk, verksamhetsprocesser och informationssystem och genom att utvidga de elektroniska webbtjänsterna nationellt och internationellt. Produktiviteten förbättras även inom forskningsverksamheten bl.a. genom omorganisering av datatjänsterna. Inom havsforskningen intensifieras samarbetet särskilt med Meteorologiska institutet i syfte att uppnå synergi- och produktivitetsfördelar. Dessutom främjas den nationella samordningen av havsforskningen och forskningsinfrastrukturen.

Inom hela miljöförvaltningen förbättras produktiviteten bl.a. genom att man utvecklar uppföljningen av miljön och datasystemen, ökar rapporteringen av automatisk uppföljning och utökar samarbetet i anslutning till dataarkiv och information.

Inom ramen för Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET) förbättras produktiviteten bl.a. genom gemensamma forskningsprogram och genom att man inleder planeringen och genomförandet av sammanslutningens gemensamma uppföljningar. I syfte att nyttiggöra dataarkiv och information och effektivisera samanvändningen av material går man in för en gemensam, öppen datapolitik och en gemensam metadatatjänst för material. Samarbetet kring lokaliteterna fortsätter på de universitetsorter där miljöcentralen har ett verksamhetsställe.

Den beräknade fördelningen av antalet årsverken och kostnaderna vid Finlands miljöcentral enligt uppgiftsområde åren 2011—2013

Uppgiftsområde 2011
utfall
kostnader
mn €
årsv. 2012
uppskattning
kostnader
mn €
årsv. 2013
mål
kostnader
mn €
årsv.
             
Forskning 25,5 296 27,0 303 27,7 309
Experttjänster och myndighetsverksamhet 22,0 190 21,3 186 21,0 180
Miljöuppföljning och informationssystem 6,1 70 6,1 70 6,1 70
Ledning, intern förvaltning och kommunikation 5,2 60 4,7 55 4,4 50
Förvaltningsområdets stödtjänster 4,2 30 3,9 28 3,8 25
Sammanlagt 63,0 646 63,0 642 63,0 634

Antalet anställda vid Finlands miljöcentral beräknas motsvara 634 årsverken. Vid dimensioneringen av anslaget har en minskning med 8 årsverken på grund av produktivitetsfrämjande åtgärder beaktats. Personalresurserna fördelas enligt de strategiska målen med beaktande av effekterna av produktivitetsprojekten. Utlokaliseringen av forsknings- och sakkunniguppgifter till Finlands miljöcentrals regionala verksamhetsställen fortsätter.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 52 203 52 103 54 215
Bruttoinkomster 21 335 21 500 23 000
Nettoutgifter 30 868 30 603 31 215
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 4 447    
— överförts till följande år 4 614    

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)

  2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
       
Intäkter av den samfinansierade verksamheten      
— finansiering från andra statliga ämbetsverk 10 645 11 000 11 000
— finansiering från EU 3 188 3 500 3 500
— annan finansiering utanför statsförvaltningen 3 030 3 500 3 500
Intäkter sammanlagt 16 863 18 000 18 000
       
Totala kostnader för projekt 36 590 36 000 36 000
       
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) -19 727 -18 000 -18 000
Självfinansieringsandel, % 54 50 50

Kostnadsmotsvarigheten för samfinansierade projekt varierar enligt projekttyp och fastställs enligt de olika finansiärernas finansieringsvillkor.

Avsikten är att 2 660 000 euro ska användas för de IT-tjänster som sköts centraliserat vid miljöförvaltningen. De tjänster som sköts centraliserat är gemensamma verktygsprogram, datakommunikationsnät, gemensamma informationssystem- och geoinformationstjänster samt användartjänster i anslutning till dem.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) -86
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.) -187
Nivåförändring 98
Lönejusteringar 952
Produktivitetsfrämjande åtgärder (-8 årsv.) -360
2009 års ändring av produktivitetsminskningarna 195
Sammanlagt 612

2013 budget 31 215 000
2012 II tilläggsb. 503 000
2012 budget 30 603 000
2011 bokslut 31 035 000

21. Produktivitetsanslag för miljöministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 186 000 euro.

Anslaget får användas till investeringar, forskning och utredningar som syftar till att främja produktiviteten inom förvaltningsområdet samt till anskaffning av utbildningstjänster och annan service, liksom till annan beredning av produktivitetsfrämjande projekt och genomförande av dem.

Förklaring:Under momentet har man samlat anslag som motsvarar de besparingar som de produktivitetsfrämjande åtgärderna inom förvaltningsområdet medför.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 371
Sammanlagt 371

2013 budget 1 186 000
2012 budget 815 000
2011 bokslut 716 000

29. Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 6 700 000 euro.


2013 budget 6 700 000
2012 budget 6 350 000
2011 bokslut 7 748 003

65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 000 000 euro.

Anslaget får användas för

1) understöd till nationella naturskydds- och miljöorganisationer

2) stöd för riksomfattande organisationer inom bostads- och byggnadsbranschen för stödjande av informations- och upplysningsverksamhet

3) understöd enligt 12 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) för projekt som främjar miljövården i skärgården

4) stödjande av verksamhet som främjar avfallshanteringen i skärgårds- och fjällområden

5) stödjande av sådan nationellt betydande verksamhet av projektnatur som främjar en hållbar utveckling, värnar om kulturmiljön och främjar annan miljöfostran och miljöupplysning.

Förklaring:Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt lagen om utveckling av regionerna.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring -50
Sammanlagt -50


2013 budget 2 000 000
2012 budget 2 050 000
2011 bokslut 2 050 000