Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
              44. Regionalt transportstöd
              50. Lönegaranti
         60. Energipolitik
         70. Integration

Statsbudgeten 2013

30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitikPDF-versio

Förklaring:Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitik understöds arbetskraftens kompetensutveckling, företagstillväxten, liksom ny företagsverksamhet. Dessutom bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom åtgärderna påverkar man också de långsiktiga förändringar i verksamhetsmiljön som föranleds av globaliseringen, den åldrande befolkningen och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen medför.

Arbets- och näringsministeriet genomför i samarbete med andra ministerier statsrådets principbeslut för att säkerställa en välfungerande arbetsmarknad och utbudet av arbetskraft som antagits 2012 I enlighet med detta arbetspolitiska handlingsprogram görs det bl.a. en förvaltningsövergripande utvärdering i syfte att utveckla sätten att genomföra de arbetspolitiska tjänsterna, utveckla kvaliteten på arbetslivet i enlighet med riktlinjerna för arbetslivsstrategin och förbättra hanteringen av strukturomvandlingssituationer. Samtidigt ses det till att hela arbetskraftspotentialen kan tas i bruk genom utslagningsförhindrande åtgärder och genom främjande av arbetskraftens yrkesmässiga och regionala rörlighet.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken genomförs med hjälp av arbetskrafts- och företagstjänster och företagsfinansiering.

Sysselsättnings- och företagspolitiken fokuserar på att försnabba tillväxten genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet och investeringar och genom att möta företagens behov av arbetskraft och kompetens. Tjänsterna inriktas främst på att främja de små och medelstora företagens tillväxt, utveckling och internationalisering. Företagsutvecklingen, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i arbetskarriärerna stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning enligt företagens behov och genom åtgärder för utveckling av företagen och arbetslivskvaliteten. Tillkomsten av nya företag främjas med startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i det första skedet av företagets livscykel.

Arbetskrafts- och företagstjänsterna ombildas fr.o.m. ingången av 2013. Syftet med ombildningen är att stödja tillgången på kunnig arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökande och företagande. Arbets- och näringsbyråernas (TE-byråernas) tjänster ordnas i enlighet med de riksomfattande servicelinjerna. Dessa är arbetsförmedlings- och företagstjänster, tjänster för utveckling av kompetensen och tjänster för sysselsättning genom stödåtgärder. Serviceutbudet inom de offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna ska ombildas genom att en regeringsproposition med förslag till en lag om offentlig arbetskrafts- och företagsservice kommer att överlämnas till riksdagen i samband med budgetpropositionen. Kärnservicen i det ombildade tjänsteutbudet är en arbetsförmedling som stöder snabb sysselsättning och att lediga arbetsplatser besätts så effektivt som möjligt. TE-byrånätet ombildas genom att förvaltningen sammanförs i 15 regionala TE-byråer, under vilka det finns en behövlig mängd verksamhetsställen. Vid produktionen av arbetskrafts- och företagstjänster bildas nätverk med andra serviceproducenter i de regionala företagstjänsterna och servicecentralerna för arbetskraft. Vid användningen av lönesubventioner prioriteras företagens nyrekrytering av arbetstagare.

Ungas och nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden stöds genom en ny samhällsgaranti för unga. Alla arbetslösa under 25 år och arbetslösa under 30 år som nyutexaminerats erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller eller en aktiv åtgärd senast innan tre månader av arbetslöshet förflutit. Vägledningstjänsterna för unga stärks. Unga som saknar utbildning styrs primärt till yrkesutbildning, läroavtalsutbildning eller andra former av lärande i arbetet. Unga som avlagt examen styrs till att söka lediga arbetsplatser eller så stöds sysselsättningen av dem med hjälp av lönesubvention och Sanssi-kortet som grundar sig därpå. Företagandet bland de unga stöds genom tjänster för nya företagare som specialanpassas för de ungas behov.

Långtidsarbetslösheten och utslagningen från arbetsmarknaden minskas. Långtidsarbetslösas deltagande i lönesubventionsarbete, utbildning och andra tjänster ökas. I syfte att minska långtidsarbetslöshet genomförs ett kommunförsök 2012—2015. I försöket utökas kommunens ansvar i servicen av de långtidsarbetslösa. I försöket eftersträvar man att hitta nya verksamhetsmodeller som främjar sysselsättning grundade på lokalt partnerskap. I modellerna beaktas både arbetslösa arbetssökandes och de lokala arbetsmarknadernas behov. Utgående från resultaten av försöket fattas beslut om arbetsfördelningen mellan kommunerna och staten i fråga om att främja sysselsättningen. Från ingången av 2013 genomförs ett åtgärdsprogram för att främja sysselsättning av partiellt arbetsföra. Integreringen av invandrare effektiveras genom att integrationsutbildningen utökas.

Antal personer i medeltal (årsv.) som omfattas av arbetskraftspolitiska åtgärder under året (inkluderar inte åtgärder som finansieras med medel ur ESF-programmet)

  2011
utfall1)
2012
uppskattning
2013
uppskattning
       
Lönesubventionerat arbete2)      
— Statsförvaltningen 1 390 1 000 1 000
— Kommuner och samkommuner 9 130 7 060 7 420
— Privata sektorn 18 130 16 430 18 370
Startpeng 2) 5 250 3 610 4 660
Arbetskraftsutbildning3) 25 000 17 100 19 660
Arbetslivsträning 4 900 2 800 4 530
Sammanlagt 63 800 48 000 55 640
Arbetsprövning4) 12 720 14 000 14 000
Sammanlagt 76 520 62 000 69 640

1) I siffrorna för utfallet 2011 ingår också de åtgärder som vidtagits inom ramen för förvaltningsförsöket i Kajanaland.

2) Volymerna av lönesubvention och startpeng inbegriper också personer som sysselsatts enbart med anslag för arbetsmarknadsstöd (33.20.52).

3) Fr.o.m. 2013 innefattar arbetskraftsutbildningen bara yrkesutbildning och integrationsutbildning. Från siffrorna för 2011 och 2012 har volymerna för den vägledande utbildningen dragits av och införts under punkten för arbetslivsträning, i vilken det 2013 ingår även annat än vägledande utbildning.

4) Arbetsprövning (åren 2011 och 2012 arbetsprövning och arbetslivsträning) finansieras i sin helhet från momenten 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande mål för samhälleliga verkningar, härledda från riktlinjerna för koncernstrategins mål och resultatområdets övriga strategier, för resultatområdet sysselsättning och företagsamhet år 2013:

  2011
utfall
2012
mål
2013
mål
       
Andelen verksamhetsställen som haft rekryteringsproblem, högst % 31 28 29
— Arbetslöshetsgrad bland personer under 25 år (högst %) 20,1 18 15,5
— Arbetslöshetsgraden bland utlänningar (högst %) 24,3 20,3 17,9
— Antalet svårsysselsatta högst, personer 142 605 140 000 135 000
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån., högst % 28,2 29 27
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland personer under 25 år, högst % 16,4 14 9
— Antalet nya företag 8 932 8 640 9 500
— Allmän utvärdering av arbetslivskvaliteten enligt arbetsmiljöbarometern 7,96 8 8,1

01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 168 116 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av utgifter för försöks- och utvecklingsprojekt inom den offentliga arbetskraftsservicen med undantag för projekt som gäller arbetskraftsutbildning samt utgifter för utveckling av samhällsgarantin för unga och försöket att minska långtidsarbetslösheten, vilka finansieras med medel under moment 32.30.51.

2) för utveckling av arbetsförvaltningen inom närområdena.

Användningen av anslaget för verksamheten vid servicecentralerna för arbetskraft förutsätter att det till de gemensamma verksamhetsställena tillförs ungefär lika många tjänstemän av kommunerna som av arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsförvaltningen och kommunen svarar gemensamt för kostnaderna för verksamheten på det sätt som arbets- och näringsministeriet närmare bestämmer.

Förklaring:I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för arbets- och näringsbyråerna för 2013:

Verksamhetens resultat

  2011
utfall
2012
mål
2013
mål
       
Serviceförmåga och kvalitet      
— andelen positiva serviceerfarenheter bland arbetsgivarkunder, minst % 67 68 69
— andelen positiva serviceerfarenheter bland arbetssökande kunder, minst % 64 62 65
— andelen arbetslösa som offentliggjort sitt cv av det totala antalet arbetslösa arbetssökande, % 5 30 30
— andelen som inlett sitt arbetssökande via nätet av det totala antalet kunder, % 27 40 40

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

  2011
utfall
2012
mål
2013
mål
       
Utvecklingen av årsverken 3 560 3 352 3 284
Personalens välbefinnande förbättras      
— antalet sjukdagar/årsv. 13,5 < 11 < 11
— antalet kortvariga sjukdagar (1—3 dagar)/årsv. 2,2 < 2,0 < 2,0
— personalbarometerns index för arbetstillfredsställelse (1—5) 3,27 3,4 3,4

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2011
utfall
2012
ordinarie
budget

2013
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 178 930 169 025 182 116
Bruttoinkomster 13 333 13 400 14 000
Nettoutgifter 165 597 155 625 168 116
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 20 690    
— överförts till följande år 19 195    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.) -700
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) -709
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr.) -1 300
Nivåförändring 8 331
Lönejusteringar 5 388
Överföring till moment 32.01.02 (1 årsv.) -47
Överföring till moment 32.01.01 (-1 årsv.) -62
Produktivitetsfrämjande åtgärder -1 210
Överföring från moment 32.30.51 (fastställande av karriärvägledningsresurserna och huvudstadsregionens avsiktsförklaring) 5 300
Informations- och rådgivningstjänster för unga -2 500
Sammanlagt 12 491

2013 budget 168 116 000
2012 II tilläggsb. 3 067 000
2012 budget 155 625 000
2011 bokslut 164 102 000

44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 039 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av transportstöd i enlighet med statsrådets förordning om regionalt transportstöd (21/2009) som utfärdats med stöd av statsunderstödslagen (688/2001).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Transportstöd betalas ut från förädlingsorten till andra orter inom Finland för transport av produkter som förädlats av små och medelstora företag i landskapen Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Norra Karelen, Södra Savolax och Norra Savolax samt i de ekonomiska regionerna Saarijärvi—Viitasari och Kaustby och i den tidigare kommunen Ullava. Stödet kan också betalas för hamnverksamhet som sker i hamnar eller på skeppningsställen vid Bottniska viken i Sastmola kommun, norr om denna kommun eller i hamnar eller på skeppningsställen inom Saimens vattendragsområde.

Den kortaste transportsträcka som berättigar till stöd är 266 km. När det gäller de transporter som ansluter sig till den ovan nämnda hamnverksamheten är den kortaste sträcka som berättigar till stöd dock 101 km.

Transportstöd kan också betalas som skärgårdstransportstöd för varutransporter inom Finland från sådana öar med fast bosättning men utan fast vägförbindelse som är belägna annanstans än i landskapet Åland och som enligt regionutvecklingslagen (1651/2009) hör till stödområde I eller II.

Målet med transportstödsystemet är att minska de extra kostnader för längre transportsträckor som föranleds företagsverksamhet i avlägsna och glest befolkade områden och på så sätt upprätthålla och öka företagsverksamheten på dessa områden. Stödet är till sin natur ett verksamhetsstöd, som betalas ut på grundval av redan utförda transporter.

Försöket med transportstöd avslutas den 31 december 2013.

Genom stödet främjas utvecklingen av produktionen i ca 300 företag. Transportstödet per företag är i snitt ca 10 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Överföring från moment 32.50.(63) 39
Sammanlagt 39

2013 budget 5 039 000
2012 II tilläggsb. 1 000 000
2012 budget 5 000 000
2011 bokslut 5 000 000

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 33 856 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättningar enligt lagen om stöd av företagsverksamhet (1068/2000)

2) betalning av stöd enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (1336/2006).

Fullmakt

Under 2013 får förbindelser för stöd enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet ingås till ett belopp av högst 24 678 000 euro.

Om en del av fullmakten för 2012 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2013.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Stöden under momentet riktas till det inledande skedet av projekt som främjar små och medelstora företags förbättrade konkurrenskraft eller deras tillväxt, kompetens, nätbyggande och internationalisering samt till projekt som förbättrar sådana företags omvärld.

Av fullmakten under momentet är avsikten att använda en del inom områden och branscher som drabbats av plötslig strukturomvandling.

Understöden enligt momentet väntas bidra till att främja uppkomsten av 950 nya arbetstillfällen och 80 nya företag.

Motiveringen till att den oanvända delen av fullmakten överförs från 2012 till 2013 är de åtgärder som ska vidtas inom områdena för plötslig strukturomvandling, främst i Salo. Inom dessa områden pågår aktivering och förberedelser för projekt av vilka en del genomförs först under 2013.

Avsikten är att av fullmakten använda högst 10 000 000 euro för att åtgärda plötslig strukturomvandling på garnisonsorter.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

  2013 2014 2015 2016 Sammanlagt
från år
2013
           
Förbindelser som ingåtts före 2013 27 856 14 183 2 293 - 44 332
Förbindelser år 2013 6 000 9 380 7 680 1 618 24 678
Utgifter sammanlagt 33 856 23 563 9 973 1 618 69 010

Statens kostnader för de understöd som beviljas 2013 (nuvärde) uppgår totalt till 24,1 miljoner euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Plötslig strukturomvandling, garnisonsorter 2 500
Nivåförändring -6 144
Betalningar av stöd för ensamföretagare -1 100
Utgiftsbesparing, näringsstöden -1 800
Sammanlagt -6 544

2013 budget 33 856 000
2012 I tilläggsb. 700 000
2012 budget 40 400 000
2011 bokslut 29 985 491

(46.) Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet överförs till moment 32.20.46.



(48.) Räntestöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet överförs till moment 32.20.48.



50. Lönegaranti (förslagsanslag)

Under momentet 30 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter enligt lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000)

2) till betalning av fordringar som återkrävts och ska återbetalas och räntor på dem

3) till betalning av myndigheternas avgifter och rättegångskostnader som anknyter till förfarandet med lönegaranti samt av konkurskostnader, till ett belopp av högst 673 000 euro.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

Förklaring:Genom systemet med lönegaranti kan utbetalningen av de fordringar som de anställda har i anslutning till anställningsförhållandet tryggas vid arbetsgivarens konkurs eller vid annan betalningsoförmåga. Som lönegaranti kan sådana fordringar betalas som följer av ett anställningsförhållande och som arbetsgivaren skulle ha varit skyldig att betala arbetstagaren.

De inkomster på 29 327 000 euro som motsvarar utgifterna för lönegarantierna har antecknats under moment 12.32.31.

De uppskattade räntorna på 1 200 000 euro på återbäringen av lönegarantier har budgeterats under moment 12.32.99.

Jämförelsetal för lönegarantin

  2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
       
Betalningar enligt lönegarantin (1 000 euro) 33 341 24 000 30 000
Betalningar enligt lönegarantin som återkrävts av arbetsgivarna (1 000 euro) 6 177 4 500 6 000
Antalet arbetstagare som fått betalning enligt lönegarantin 8 576 5 700 8 000
Antalet arbetsgivare som fått lönegarantibeslut 2 603 2 200 2 400
Genomsnittlig tid för handläggning av ansökningar (dagar) 57 45 55
Andelen ansökningar som handlagts på kortare tid än 2 månader (%) 66 75 70

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 6 000
Sammanlagt 6 000

2013 budget 30 000 000
2012 budget 24 000 000
2011 bokslut 33 340 870

51. Offentlig arbetskraftsservice (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 545 964 000 euro.

Anslaget får användas

1) i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice till betalning av dels upphandling av sakkunnigbedömningar, träningar, prövningar och arbetskraftsutbildning, sysselsättningspolitiska bidrag, dels ersättning av kostnader som betalas till dem som deltar i tjänsterna och sakkunnigbedömningarna och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen

2) till betalning av utgifter som föranleds av information, anbudsförfrågning och upphandlingsannonsering inom ramen för arbetskraftsutbildningen, betalning av utgifter för utvecklings-, försöks- och utredningsarbete som stöder planeringen och anskaffningen av arbetskraftsutbildning, betalning av utgifter för anskaffning av utbildnings- och konsulttjänster samt för avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke för uppgifter i anslutning till arbetskraftsutbildningen

3) för anskaffning av utbildning och inkvartering som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

4) i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice till ersättning av lönekostnaderna för en personal om högst 1 000 årsverken som ska anställas vid statliga ämbetsverk och inrättningar för ett belopp om högst 3 100 euro per månad och person och till kostnader som föranleds av arbetets organisering

5) i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice till betalning av tilläggsstöd till kommuner samt till betalning av grunddelen och tilläggsdelen till lönesubventionen och startpengen med undantag för de grunddelar som i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finansieras från anslaget för arbetsmarknadsstöd under moment 33.20.52

6) i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice till kostnaderna för försäkringsskydd

7) till betalning av utgifter uppgående till högst 437 000 euro för yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena så som arbets- och näringsministeriet närmare föreskriver

8) till utgifter för avlöning av andra än vid universitet anställda personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande

9) till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts vid universitet innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande med löner motsvarande en månadslön på högst 3 100 euro samt till de kostnader som föranleds av att arbete ordnas

10) till utgifter för utvecklandet av samhällsgarantin för unga i enlighet med regeringsprogrammet, till utgifter för utvecklandet av det försök att minska långstidsarbetslösheten som avses i regeringsprogrammet och till utgifter för verksamhet som stöder inledandet av försöksprojekt.

De mervärdesskatteutgifter som hänför sig till utgifter som betalas med medel under momentet är budgeterade under mervärdesskattemomentet 32.01.29.

Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.

Av överföringsutgifterna budgeteras lönesubventionen och startpengen enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.

Fullmakt

År 2013 får staten föranledas utgifter för upphandling av arbetskraftsutbildning efter 2013 högst 92 000 000 euro.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Genom lagen upphävs lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002).

Överlappande tjänster och produkter sammanförs och tjänsterna definieras så att det är möjligt att använda tjänsterna flexibelt. Tjänster som inte längre är ändamålsenliga ur sysselsättningspolitisk synvinkel, eller vars ringa användning skvallrar om att kundernas behov av service ändrats, föreslås bli slopade. Enligt förslaget ska deltidstillägget dras in.

Till personkunder ska det betalas ersättning för rese- och inkvarteringskostnader, ersättning för flyttningskostnader och kostnadsersättning. Grunden för bestämning av ersättning för resekostnader ändras så att en självrisk på 9 euro införs. Dessutom ska, avvikande från gällande bestämmelser, ersättning i regel betalas bara till arbetslösa. Enligt förslaget ska behovsprövad dagpenning under arbetsprövning slopas.

När en person sysselsätts vid statsförvaltningen ska inte maximibeloppet för månadslönen längre bestämmas, utan hur mycket av anslaget under detta moment som högst kan användas för den sysselsattes lönekostnader. Det föreslagna beloppet, högst 3 100 euro per månad, motsvarar en månadslön på 2 500 euro med arbetsgivarkostnader och är då i praktiken lika stor som för närvarande. Arbetsgivaren kan, om denne så önskar, betala högre lön.

Anslaget innefattar 5 847 000 euro till åtgärder som föranleds av uppsägningarna vid Nokia Abp. För åtgärderna ansöks om finansiering av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Sakkunnigbedömningar 8 360 000
Arbetsprövningar och arbetsträningar 43 067 000
Upphandling av arbetskraftsutbildning  
— Yrkesutbildning 161 935 000
— Integrationsutbildning (inkl. projektet Delaktig i Finland) 39 700 000
Sammanlagt 253 062 000
Utbildning som upphandlas från Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 1 500 000
Startpeng 38 400 000
Lönesubventionerat arbete  
– Statsförvaltningen 32 900 000
– Kommuner och samkommuner 52 900 000
- Privata sektorn 119 885 000
Sammanlagt 245 585 000
– Sysselsättningspolitiskt understöd 40 185 000
Ersättningar 3 945 000
Försäkringsskydd 650 000
Utvecklings-, informations- och annonsverksamhetinom arbetskraftsutbildningen 1 600 000
Inledande av arbetsprövning för unga och långtidsarbetslösa 500 000
Yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena (högst) 437 000
Alla sammanlagt 545 964 000

Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice förutsätter att det ses till att arbetslösheten inte i något arbetsmarknadsregion väsentligt överskrider landets genomsnittliga arbetslöshetsnivå. Enligt den definition som tillämpas innebär detta att arbetslösheten i en arbetsmarknadsregion på årsbasis skulle överstiga den genomsnittliga nivån i landet med 80 %. Anslaget kan emellertid börja användas för att hindra att denna arbetslöshetsnivå överskrids när arbetslösheten i arbetsmarknadsregionen på årsbasis överstiger den genomsnittliga nivån i landet med minst 60 %.

Fullmakten under momentet kan användas i områden och branscher med akuta strukturomvandlingsproblem.

Det föreslås att fullmakten för yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena slopas, eftersom det är möjligt att förbinda sig till upphandling som sträcker sig utöver nästa år genom ett tvåårigt reservationsanslag.

Försörjningen för dem som deltar i arbetskraftsutbildning tryggas under utbildningstiden med medel under moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Med medel under moment 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel betalas grunddelen av lönesubventionen och startpengen för dem som på vissa villkor får arbetsmarknadsstöd.

Produktivitet och resultat

  2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
       
Effektivitet      
– andelen arbetslösa efter 3 månaders yrkesinriktad arbetskraftsutbildning, högst % 31,5 29 29
– andelen arbetslösa efter 3 månaders lönesubventionerat arbete, högst % 45,2 45 43
Kvalitet      
– andelen goda/utmärkta vitsord i elevresponsen på den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen, % 78,3 77 79
Sysselsättning inom företag      
– andelen anställda med subvention vid företag, minst % 35,4 40 40

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

  2013 2014 2015 2016 Sammanlagt
från år
2013
           
Arbetskraftsutbildning          
Förbindelser som ingåtts före 2013 77 090 21 406 3 680 - 102 176
Förbindelser år 2013 - 67 000 21 000 4 000 92 000
Utgifter sammanlagt 77 090 88 406 24 680 4 000 194 176

Statens kostnader för den finansiering som beviljas 2013 (nuvärde) uppgår totalt till 89,5 miljoner euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Åtgärder föranledda av uppsägningarna vid Nokia 5 847
Ökning av integrationsutbildningen 5 000
Ändring av aktiveringsgraden 60 000
Nivåförändring 2 680
Utgiftsbesparing/indragn. av deltidstillägg -5 000
Överföring till moment 32.30.01 -5 300
Överföring till moment 32.01.02 -700
Överföring till moment 29.91.51 -2 000
Sammanlagt 60 527

Momentets rubrik har ändrats.


2013 budget 545 964 000
2012 II tilläggsb. 4 426 000
2012 I tilläggsb. 24 000 000
2012 budget 485 437 000
2011 bokslut 563 338 000

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 10 486 000 euro.

Anslaget får användas

1) till investeringsunderstöd enligt 1 kap. i statsrådets förordning om användningen av vissa sysselsättningsanslag samt till sysselsättningsarbetsprogram enligt 2 kap. i nämnda förordning som utfärdats med stöd av lagen om offentlig arbetskraftsservice

2) till betalning av utgifter för sådana statliga anskaffningar som räknas som investeringar.

Sådana mervärdesskatteutgifter som gäller de investeringsutgifter enligt statens sysselsättningsarbetsprogram som betalas under momentet är budgeterade under förvaltningsområdets mervärdesskattemoment 32.01.29.

Av anslaget under momentet kan även betalas placeringsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

Under 2013 får nya förbindelser för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte ingås till ett belopp av högst 4 000 000 euro.

Om en del av fullmakten för 2012 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2013.

Förklaring:Syftet med investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte är att stödja regional och lokal sysselsättning och lindra arbetslösheten. Anslag anvisas som delfinansiering av kommuners, samkommuners och andra sammanslutningars investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (investeringsunderstöd) och för statens byggande verksamhetsenheter (sysselsättningsarbetsprogram). Syftet med investeringsunderstöden är att främja uppkomsten av nya arbetstillfällen. Sysselsättningsarbetsprogrammet används för delfinansiering av verksamhetsenheternas investeringsprojekt, och avsikten är att med hjälp av programmet kunna tidigarelägga projekt som är viktiga för skötseln av sysselsättningen. En bedömning av den sysselsättande effekten används som hjälp när man fattar beslut om de projekt som ska finansieras. Under byggnadsfasen beräknas den sysselsättande effekten av de investeringar som finansieras med anslag under momentet vara uppskattningsvis 185 årsverken.

Motiveringen till att den oanvända delen av fullmakten överförs från 2012 till 2013 är de åtgärder som ska vidtas inom områdena för plötslig strukturomvandling, främst i Salo, Kotka-Fredrikshamn och Äänekoski. Inom dessa områden pågår aktivering av och förberedelser för projekt av vilka en del genomförs först under 2013.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

  2013 2014 2015 Sammanlagt
från år
2013
         
Förbindelser som ingåtts före 2013 9 386 900 - 10 286
Förbindelser år 2013 1 100 2 000 900 4 000
Utgifter sammanlagt 10 486 2 900 900 14 286

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring -3 164
Specificering av utbetalningarna -1 920
Utgiftsbesparing, näringsstöden -386
Sammanlagt -5 470

2013 budget 10 486 000
2012 II tilläggsb. -340 000
2012 budget 15 956 000
2011 bokslut 12 803 117

(80.) Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet (förslagsanslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet överförs till moment 32.20.80.



(82.) Lån för Finnvera Abp:s medelsanskaffning (förslagsanslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet överförs till moment 32.20.82.