Statsbudgeten 2013
20. (32.20, delvis och 32.30, delvis) Närings- och innovationspolitik
Förklaring:Närings- och innovationspolitiken stärker förutsättningarna för ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Under de närmaste åren kommer man inom närings- och innovationspolitiken att lyfta fram sådana åtgärder som syftar till att stimulera nya källor för tillväxt genom att strukturerna läggs om och produktivitetsökningen snabbas upp.
Målet är att främja sådan strukturomvandling som är inriktad på högt mervärde, dvs. på att företagen går in för nya växande affärsverksamheter, de anställda övergår till allt mera krävande uppgifter med högre inkomstnivå och att allt effektivare verksamhetssätt tas i bruk i företag och inom den offentliga sektorn.
En konkurrenspräglad verksamhetsomgivning är en viktig förutsättning för att beredskap för förändring ska växa fram. Konkurrensen tvingar företagen till innovationer, till att ändra sina verksamhetssätt och söka nya marknader. Genom innovationspolitiska åtgärder förbättras företagens skicklighet att anta utmaningar i konkurrenssituationer.
Den offentliga finansieringens instrument spelar en viktig roll när finansmarknadens funktionella brister ska hjälpas upp. Dessa instrument behövs främst för finansiering av nyetablerade företag med nya affärsverksamheter.
Framgång för tillväxtföretagen är ett tecken på att den ekonomiska förändringsberedskapen, dynamiken, har utfallit väl. En central åtgärd för främjandet av strukturomvandlingen är att förbättra internationaliseringen och andra verksamhetsförutsättningar för tillväxtföretagen.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2013 för resultatområdet för närings- och innovationspolitik:
2010 utfall |
2011 utfall/ uppskattning |
2012 mål/ uppskattning |
2013 mål/ uppskattning |
|
De närings- och innovationspolitiska åtgärderna inriktas på tillväxtorienterade företag som struktureras om | ||||
— Andelen nyetablerade företag av företagsbeståndet (%) | 9,8 | |||
— Andelen nedlagda företag av företagsbeståndet (%) | 6,3 | |||
— Riskinvesteringar i nyetablerade företag (mn euro) | 104 | 78 | 120 | 150 |
— Antalet arbetsplatser som tillväxtföretagen genererat under de 3 föregående årens tid | 51 164 | > 50 000 | > 50 000 | > 50 000 |
Ökad risktagning för offentliga finansiella tjänster | ||||
Bättre förmåga till internationalisering inom små och medelstora företag | ||||
— De små och medelstora företagens export (md euro) | 6,9 | 7,7 | > 7,7 | > 7,7 |
— Andel av hela exporten (%) | 13 | 13 | > 13 | > 13 |
Innovationsverksamheten ökar och nyttiggörandet av den ökar inom näringslivet och den offentliga sektorn | ||||
— Andelen företag med innovationsverksamhet (% av alla företag) | 56 | > 56 | > 56 | > 56 |
— Andelen företag som satsar på användarorienterad innovationsverksamhet (% av alla företag) | 21 | > 21 | > 21 | > 21 |
— Andelen innovationer av den offentliga upphandlingen | ||||
— Mängden ny affärsverksamhet som uppkommer till följd av att de offentliga datalagren och den offentliga informationen öppnas | ||||
Företagens export och internationalisering ökar och den internationaliserade företagsverksamheten blir mångsidigare | ||||
— Exportvolym (md euro) | 72,8 | 75,8 | 76 | 76 |
— Andelen export med offentligt stöd av den totala exporten (%) | 5,8 | 4,5 | > 4,5 | > 4,5 |
— Mängden utländska kapitalinvesteringar (mn euro) | 261 | 512 | > 512 | > 512 |
Innovationskluster med internationell dragningskraft stärks | ||||
— Företagens investeringar i forskning, utveckling och innovation (%/BNP) | 2,7 | 2,6 | > 2,6 | > 2,6 |
Näringsstrukturen läggs om inom målområdena för verksamhetsmodellen för plötsliga strukturomvandlingar1) | ||||
— Nya företag som kommit till med hjälp av verksamhetsmodellen för plötslig strukturomvandling | 24 | 25 | > 25 | > 25 |
— Nya arbetsplatser som kommit till med hjälp av verksamhetsmodellen för plötslig strukturomvandling | 830 | 1 170 | > 1 170 | > 1 170 |
Ny affärsverksamhet uppstår inom nya finska styrkeområden, främst inom bio- och naturresursekonomi och miljöområdet | ||||
— Antalet nya företag inom området för bioekonomi, gruvdrift och miljöaffärsverksamhet | - | - | ökar | ökar |
— Omsättning för de nya företagen inom området för bioekonomi, gruvdrift och miljöaffärsverksamhet | - | - | ökar | ökar |
1) Siffrorna för de olika åren är inte jämförbara, eftersom områdena för plötslig strukturomvandling avviker från varandra under de olika åren.
I genomförandet av innovationspolitiken och internationaliseringen deltar inte bara ministeriet utan även Geologiska forskningscentralen, Teknologiska forskningscentralen VTT, Mätteknikcentralen, Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, Finnvera Abp, Finlands Exportkredit Ab, Finlands Industriinvestering Ab, Centralen för turistfrämjande och flera statsbidragssammanslutningar.
Kapitlets rubrik har ändrats.
01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 39 395 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till betalning av internationella medlemsavgifter
2) till betalning av utgifter som gäller medfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
Förklaring:Geologiska forskningscentralen (GTK) har till uppgift att producera och distribuera geologisk information som främjar en kontrollerad och bärkraftig markanvändning. Målet för forskningscentralens verksamhet är att med hjälp av kunskap, kompetens och innovationer främja näringslivets och regionernas konkurrenskraft och stödja planeringen och verkställandet av samhällspolitiken. Forskningscentralen utvecklas som ett nationellt geodatacenter med toppexpertis på europeisk nivå inom forskningen i mineraltillgångar, bokföringen av dem och ett hållbart utnyttjande av dem.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Geologiska forskningscentralen för 2013:
- — Mineralsektorn stärks som en vital del inom den hållbara utvecklingens ekonomi.
- — Möjligheterna att ta i bruk hållbara energilösningar förbättras.
- — Förutsättningarna för samhällenas råvaruförsörjning och markanvändningsplanering förbättras.
- — Geologisk kunskap och expertis som stöd för samhällsutvecklingen i vid bemärkelse.
- — Mineraliska naturresurser som en dellösning i fråga om utmaningarna för den globala utvecklingen.
Resultatet av verksamheten
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Funktionell effektivitet: | |||
Resultatområdenas andel av kostnaderna, % | |||
— naturtillgångar och råvaruförsörjning | 57 | 59 | 58 |
— energiförsörjning och miljö | 25 | 22 | 22 |
— markanvändning och byggande | 18 | 19 | 20 |
Samfinansierad verksamhet | |||
— kostnadsmotsvarighet, % | 61 | 50 | 50 |
— andel av de sammanlagda årsverkena inom kärnverksamheten, % | 15,4 | 11,0 | 11,0 |
— antal projekt, st. | 84 | 80 | 80 |
Avgiftsbelagd verksamhet | |||
— inkomster, mn euro | 9,9 | 6,5 | 6,5 |
— överskott, 1 000 euro | 471 | 455 | 455 |
— överskott, % av intäkterna | 5 | 7 | 7 |
— sammanlagda årsverken | 64 | 60 | 60 |
Metadata och tjänster som hänför sig till geologiska material står till förfogande i enlighet med de mål som ställts upp i EU:s direktiv om geografisk information och den nationella lagen om geografisk information | |||
Produktion och kvalitetsledning: | |||
Prestationer: | |||
Rapporterade råvaruundersökningar i berggrunden | |||
— omfattande sammandrags- och försäljningsrapporter, st. | 7 | 5 | (2—5) |
— övriga rapporter och utredda ämnen, st. | 17 | 25 | 10—20 |
Kartläggning av torvtillgångar | |||
— kartlagd torvmarksareal, km2 | 315 | 300 | 300 |
— rapporterad tekniskt utvinnbar torvvolym, mn m3 | 182 | 100 | 100 |
— rapporterad tekniskt utvinnbar torvvolym, TWh | 88 | 50 | 50 |
Regionala stenmaterialsutredningar, st. | 3 | 3 | 2 |
Geologiska strukturundersökningar av grundvattensområden, st. | 15 | 16 | 18 |
Maringeologisk kartläggning | |||
— kartlagd areal, km2 | 400 | 500 | 500 |
— lodningar, linje-km | 2 400 | 1 000 | 1 000 |
Offentliggörande | |||
— internationella, vetenskapligt granskade publikationer | 40 | 60 | 45 |
— andra publikationer och artiklar, st. | 311 | 250 | 300 |
Serviceförmåga och kvalitet | |||
— interna auditeringar, st. | 4 | 6 | 8 |
— CAF | i bruk | i bruk | i bruk |
— mätning av kundtillfredsställelse | i bruk | i bruk | i bruk |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 614 | 614 | 596 |
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— sjukdagar/årsv. | 8,4 | < 8,0 | < 8,0 |
— antalet kortvariga sjukdagar (1—3 dagar) | 701 | < 760 | < 720 |
— arbetstillfredsställelseindex (1—5, kvinnor/män) | - | 3,5/3,5 | 3,6/3,6 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2011 utfall |
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 56 448 | 49 090 | 48 395 |
Bruttoinkomster | 14 025 | 9 000 | 9 000 |
Nettoutgifter | 42 423 | 40 090 | 39 395 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 5 131 | ||
— överförts till följande år | 3 964 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
2011 utfall |
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
|
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— intäkter av försäljningen av prestationer | 9 848 | 6 500 | 6 500 |
— övriga intäkter | 38 | - | - |
Intäkter sammanlagt | 9 886 | 6 500 | 6 500 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 7 073 | 4 600 | 4 600 |
— andel av samkostnader | 2 342 | 1 445 | 1 445 |
Kostnader sammanlagt | 9 415 | 6 045 | 6 045 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 471 | 455 | 455 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 105 | 108 | 108 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.) | -400 |
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr.) | -300 |
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -95 |
Lönejusteringar | 1 059 |
Övrig förändring | -84 |
Ändring av omfördelningen | -200 |
Produktivitetsfrämjande åtgärder | -675 |
Sammanlagt | -695 |
2013 budget | 39 395 000 |
2012 II tilläggsb. | 533 000 |
2012 budget | 40 090 000 |
2011 bokslut | 41 256 000 |
02. Teknologiska forskningscentralen VTT:s omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 91 334 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till ett belopp av högst 3 000 000 euro i enlighet med lagen om Teknologiska forskningscentralen VTT (953/2010) för placeringar i företag eller andra sammanslutningar med begränsat ansvar, när dessa tar emot funktioner som överförs från forskningscentralen eller grundas i syfte att bedriva samarbete som främjar forskning eller kommersialisering av teknik, för kommersiellt utnyttjande av teknik eller i syfte att organisera verksamhet som forskningscentralen bedriver utomlands
2) med stöd av kärnenergilagen (990/1987) och förordningen om Statens kärnavfallshanteringsfond (161/2004) till betalning av kärnavfallshanteringsavgiften till reserveringsfonden inom Statens kärnavfallshanteringsfond så att forskningscentralens fondandel i reserveringsfonden motsvarar fonderingsmålet enligt det ansvarsbelopp som fastställts för det föregående kalenderåret
3) till betalning av utgifter som gäller medfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder
4) till betalning av stipendier som främjar forskning och internationalisering och till betalning av avgifter för stipendiefonder, samt till betalning av utgifter som föranleds av medlemsavgifter och finansiella bidrag till och samarbete med internationella och inhemska organisationer som ansluter till forskning
5) till ett belopp av högst 3 500 000 euro för investeringar i och bruktagning av anordningar för försöksverksamhet med förnybara energikällor.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:VTT producerar forskningstjänster som förbättrar konkurrenskraften för företag, samhället och andra kunder i de viktigaste faserna av en innovationsprocess och skapar sålunda förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och välfärd.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för VTT för 2013:
- — VTT:s vetenskapliga banbrytande verksamhet inom valda områden frambringar konkurrenskraft och värdeskapnde förmåga för det finländska näringslivet.
- — VTT skapar förutsättningar för företagande och förnyelse i ekonomin genom att kombinera branschövergripande kunnande och inrikta forskningen på att lösa samhällsproblem och användarorienterad forskning.
- — Genom överföringen av teknik och kunnande ökar omsättningen och exporten för tillväxtorienterade små och medelstora företag.
- — I och med att Finland ansluter sig till nationella och transnationella värdenätverk och nyttiggör nationell och internationell spetskompetens stärks landets attraktivitet som innovativ miljö och partner.
- — VTT:s program för bioekonomisk strategi stöder en ökad självförsörjningsgrad i fråga om energi för Finland och ett optimalt utnyttjande av våra skogs- och biomassaresurser för att skapa ny affärsverksamhet.
Effektivitet
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
— Projektresultat som nyttiggjorts inom produktion eller kommersiellt eller projektresultat som ska nyttiggöras inom 3 år, % | 74 | 65—70 | 65—70 |
— Andelen företagsprodukter i spets- och innovationsprogrammen, % | 22,4 | 20—25 | 20—25 |
— VTT:s roll inom den teknologiska utvecklingen och främjandet av idrifttagning, VTT:s enkät om kundupplevd effektivitet (1—5), medelvärde | 4,0 | 4,0 | 4,0 |
— Omsättningen på VTT:s SHOK-projekt (mn euro) | 18,6 | 11—13 | 11—13 |
— VTT:s roll vid effektiveringen av användningen av energi och råvaror, VTT:s enkät om kundupplevd effektivitet (1—5), medelvärde | 3,96 | 3,6—3,8 | 3,6—3,8 |
Produktion och kvalitetsledning
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Produktion | |||
— Refererade internationella vetenskapliga tidningsartiklar, st. | 600 | 600 | 600 |
— Anmälningar om nya uppfinningar och programvaror, st. | 271 | 300 | 300 |
— Nya spin-off företagsembryon som kommit till vid VTT, antal | N.A. | 10—15 | 10—15 |
Kvalitetsledning | |||
— Företagstjänsternas kvalitet (VTT:s enkät, allmän utvärdering, 1—5) | 3,95 | 3,9 | 3,9 |
— Kundtillfredsställelse, projektvis (1—5) | 4,3 | 4,3 | 4,3 |
Ökad kännedom | |||
— Företag som satsar på tillväxt genom internationalisering, ANM gemensam enkät, % | 71,2 | 73 | 74 |
Uppfattning om servicen | |||
— Uppfattning om affärsverksamheten, ANM gemensam enkät, 1—5 | N.A. | 3,3 | 3,3 |
Funktionell effektivitet
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
— Separat resultat för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) | 5,0 | 4,0 | 4,0 |
— Intäkter från utlandet (% av omsättningen) | 18 | 18 | 18 |
Produktivitet | |||
— Omsättning (1 000 euro/årsv., % årlig tillväxt) | 108 | +2 % | +2 % |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 2 589 | 2 585 | 2 605 |
— budgetfinansierad verksamhet, årsv. | 795 | 845 | 853 |
— utomstående finansiering, årsv. | 1 794 | 1 740 | 1 752 |
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— antalet sjukdagar/årsv. | 6,8 | < 7,0 | < 7,0 |
Organisationens kompetens ökar | |||
— Andelen utländsk forskningspersonal vid VTT, % | 7,9 | 9 | 10,5 |
Organisationens arbetsgivarprofil är lockande | |||
— omsättning för slutade, (exkl. pensionerade och förflyttning inom statskoncernen), % | 2,8 | < 8,0 | < 8,0 |
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,4 | 3,5 | 3,5 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2011 utfall |
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 276 322 | 279 827 | 288 034 |
Bruttoinkomster | 200 148 | 186 500 | 196 700 |
Nettoutgifter | 76 174 | 93 327 | 91 334 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 34 605 | ||
— överförts till följande år | 45 860 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
2011 utfall |
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
|
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— försäljningsintäkter från den avgiftsbelagda verksamheten | 76 912 | 72 800 | 77 700 |
— övriga intäkter | 5 042 | 5 800 | 5 100 |
Intäkter sammanlagt | 81 954 | 78 600 | 82 800 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 45 212 | 39 100 | 46 500 |
— andel av samkostnader | 31 747 | 36 000 | 32 300 |
Kostnader sammanlagt | 76 959 | 75 100 | 78 800 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 4 995 | 3 500 | 4 000 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 106 | 105 | 105 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)
2011 utfall |
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
|
Intäkter av den samfinansierade verksamheten | |||
— finansiering från andra statliga ämbetsverk | 65 765 | 57 300 | 61 900 |
— finansiering från EU | 30 363 | 27 200 | 30 000 |
— annan finansiering utanför statsförvaltningen | 21 940 | 23 400 | 22 000 |
Intäkter sammanlagt | 118 068 | 107 900 | 113 900 |
Totala kostnader för projekt | 182 002 | 170 900 | 179 400 |
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) | -63 934 | -63 000 | -65 500 |
Självfinansieringsandel, % | 35 | 37 | 37 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.) | -943 |
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -537 |
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr.) | 662 |
Lönejusteringar | 1 898 |
Ändring av omfördelningen | 1 101 |
Forskningsinfrastruktur | -1 000 |
Övrig förändring | -174 |
Regeringens utgiftsbesparing | -3 000 |
Sammanlagt | -1 993 |
2013 budget | 91 334 000 |
2012 II tilläggsb. | 656 000 |
2012 budget | 93 327 000 |
2011 bokslut | 87 428 000 |
(03.) Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet överförs till moment 32.40.05.
05. Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 5 978 000 euro.
Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller medfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU-fonder.
Förklaring:Mätteknikcentralen (MIKES) har som uppgift att utveckla och upprätthålla ett riksmätsystem, producera ackrediteringstjänster som anger kompetensen och tillförlitligheten hos provnings-, kontroll-, certifierings- och kalibreringsverksamhet samt delta i forskningsprojekt med anknytning till mätteknik och i samordningen av dessa. Mätteknikcentralen har som uppgift att enligt lagen om måttenheter och mätnormalsystem (1156/1993) allmänt verkställa, administrera och utveckla det nationella mätnormalsystemet, styra verksamheten vid de nationella mätnormallaboratorierna, ordna den nationella kalibreringsservicen samt främja mättekniken och ackrediteringen. Centralens verksamhet och tjänster säkerställer samhällets och näringslivets konkurrenskraft och tekniska säkerhet.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Mätteknikcentralen för 2013:
Resultatet av verksamheten
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
— Volym för nationella projekt (1 000 euro) | 500 | 500 | 520 |
— Volym för kalibreringsverksamheten vid enheten i Kajana (1 000 euro) | 110 | 250 | 250 |
— Finlands andel av de europeiska metrologiska forskningsprojekten (EMRP), % | 4,0 | 4,0 | 4,0 |
— Kostnadsmotsvarighet för andra prestationer enligt lagen om grunderna för avgifter till staten, % | 94 | 110 | 115 |
Produktion och kvalitetsledning | |||
— Antalet CEMIS-projekt vid enheten i Kajana | 4 | 6 | 6 |
— Antalet metrologiska avtalslaboratorier | 5 | 5 | 6 |
— Framgång vid internationella jämförelsemätningar (på skalan 1—5) | 3,5 | > 3,5 | > 3,5 |
— Kalibreringsintyg utfärdade av MIKES-metrologi | 1 615 | 1 700 | 1 700 |
— organ som FINAS ackrediterat | 207 | 212 | 213 |
Serviceförmåga och kvalitet | |||
— Efterfrågan på tjänster för bedömning av kompetensen tillfredsställs helt | Ja | Ja | Ja |
Kundtillfredsställelse (på skalan 1—5), metrologi/FINAS | 4,7/4,2 | > 4 | > 4 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 78 | 80 | 80 |
— avlönade med omkostnader | 38 | 38 | 38 |
— avlönade med inkomsterna av den avgiftsbelagda serviceverksamheten | 22 | 25 | 25 |
— avlönade med utomstående forskningsfinansiering | 18 | 17 | 17 |
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— sjukdagar/årsv. | 3,6 | < 4,0 | < 4,0 |
— antalet kortvariga sjukdagar (1—3 dagar)/årsv. | 1,06 | < 0,6 | < 0,6 |
— arbetstillfredsställelseindex (1—5, kvinnor/män) | 3,2/3,5 | 4,0 | 4,0 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2011 utfall |
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 11 454 | 9 778 | 10 878 |
Bruttoinkomster | 5 016 | 3 920 | 4 900 |
Nettoutgifter | 6 438 | 5 858 | 5 978 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 317 | ||
— överförts till följande år | 441 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -46 |
Lönejusteringar | 166 |
Sammanlagt | 120 |
2013 budget | 5 978 000 |
2012 II tilläggsb. | 95 000 |
2012 budget | 5 858 000 |
2011 bokslut | 6 562 000 |
06. Omkostnader för Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 39 204 000 euro.
Anslaget får också användas till att förbättra lönsamheten och effektiviteten i projekt- och programverksamheten samt aktiveringsverksamheten.
Förklaring:Tekes - centralen för teknologi och innovationer har till uppgift att med medel grundade på teknologi och innovationer främja utvecklingen av industrin och tjänster. Detta förnyar näringarna, höjer förädlingsvärdet, förbättrar produktiviteten och arbetslivskvaliteten, ökar exporten samt skapar sysselsättning och välfärd. Resultaten nås genom kundernas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som Tekes uppmuntrar genom finansiering och anknytande service. Till Tekes kunder hör utan branschbegränsningar företag av olika storlek samt forskningsorganisationer och offentliga organisationer.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Tekes för 2013:
Effektivitet
- — Produktiviteten blir bättre och näringslivet reformeras på ett hållbart sätt enligt den växande ekonomins krav.
- — Stigande välstånd som möjliggör ett gott liv. Verksamheten resulterar i tjänster, produkter och processer som förbättrar människornas och miljöns välfärd.
- — Bättre kompetens och starkare nätverk möjliggör en framgångsrik innovationsverksamhet.
I arbetet med att nå Tekes resultatmål deltar förutom Tekes egen personal också den personal som vid närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter Tekes-uppgifter. I fråga om detta har resurser budgeterats under moment 32.01.02. I syfte att nå resultatmålen används också anslagen och fullmakterna under moment 32.20.40 och 32.20.83. Genom fullmakterna finansierar Tekes egna program, program och projekt för de strategiska centren för spetskompetens samt riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som huvudsakligen genomförs 2013—2015.
Uppnåendet av effektmålen för Tekes följs i första hand upp genom effektivitetsbedömningar som görs med tre års mellanrum. De utvalda nyckeltalen för uppföljning ger en riktgivande prognos om hur effektmålen nås.
Verkningar av Tekes överföringsutgifter
Nyckeltal | 2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 mål |
Unga företag med snabb tillväxt | |||
Antalet unga företag med finansiering | - | 400 | 420 |
Företagens prognostiserade omsättning/Tekes finansiering, koefficient | - | 16 | 16,5 |
Realiserad/prognostiserad omsättning, koefficient | - | 1 | 1 |
Företagens prognostiserade antal anställda/Tekes finansiering (mn euro), koefficient | - | 35 | 35 |
Företagens realiserade antal anställda/Tekes finansiering (mn euro), koefficient | - | 1,5 | 1 |
Tillväxtföretag som internationaliseras | |||
Nyhetsvärde för finansierade projekt (index 0—100) | - | 80 | 80 |
Prognostiserad omsättning för utvecklade affärsverksamheter/Tekes finansiering, koefficient | - | 16 | 16,5 |
Realiserad/förväntad omsättning för utvecklade affärsverksamheter, koefficient | - | 0,9 | 1 |
Andelen internationell affärsverksamhet av företagens omsättning (%) | - | 45 | 47 |
Storbolag | |||
Tekes-penningflödet inom stora företag (små och medelstora företags och forskningsinstituts andel/Tekes-finansieringen, %) | - | 80 | 80 |
Stora bolags nätverksbildning i Tekes-projekt totalt (%) | - | 120 | 120 |
Offentliga forskningsorganisationer | |||
Antalet användare av resultaten av nätverkade projekt (antalet företag som deltagit i projektens ledningsgrupper/Tekes finansiering, mn euro) | - | 10 | 10 |
Antalet nya forskningsbaserade företag, st. | - | 29 | 30 |
Andelen internationella samprojekt (% av alla projekt) | 70 | 85 | 85 |
Specialteman som gäller flera kundsegment | |||
Antalet anställda som drar nytta av arbetsorganisationernas utvecklingsprojekt, st. | - | 19 000 | 20 000 |
Antalet innovationer som direkt främjar nationella energi- och miljömål | - | 380 | 400 |
Funktionell effektivitet
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Verksamhetens resurshållning | |||
Användningen av omkostnaderna samt utgifterna för projekt- och programverksamheten per kärnprocess, fördelning i % | |||
— styrning | 18 | > 15 | > 15 |
— kundrelationer och finansiering | 50 | > 50 | > 50 |
— program | 32 | > 25 | > 25 |
De totala kostnaderna för finansierings- och kundrelationsarbetet/beviljad finansiering, % | 4,2 | < 5,3 | < 5,3 |
Produktivitet | |||
Värdet av projekt som inleds, mn €/årsv. | 8,3 | > 6 | > 6 |
Produktion och kvalitetsledning
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Serviceförmåga och kvalitet | |||
Prestationer | |||
— Andel av finansieringen till små och medelstora företag, % | 58 | 60 | 50—60 |
— Andel av finansieringen till företag med mindre än 500 anställda, % | 73,4 | 70 | 70 |
Kundrespons på Tekes verksamhet, (1—5) | |||
— Nyttan av Tekes-tjänster enligt kunderna | 4,3 | > 3,7 | > 3,7 |
— Tekes-tjänsternas kvalitet enligt företagskunderna | 3,8 | > 3,7 | > 3,7 |
— Allmän bedömning av Tekes verksamhet enligt kundresponsen | 3,8 | > 3,7 | > 3,7 |
Handläggningstider för de viktigaste prestationerna | |||
— Handläggningstid för ny ansökan om finansiering till företag, dagar | 74 | < 70 | < 70 |
— Handläggningstid för anhållan om utbetalning samt rapport i fråga om små och medelstora företag, dagar | 28 | < 25 | < 25 |
— Rättelseyrkanden/överklagbara beslut, % | 0,4 | < 0,7 | < 0,7 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Utvecklingen av årsverken/årsv. | 284,2 | 290 | 290 |
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— antalet sjukdagar/årsv. | 6,5 | < 8 | < 8 |
— antalet kortvariga sjukdagar (1—3 dagar)/årsv. | 1,7 | < 2 | < 2 |
Beräknad användning av anslaget (euro)
Projekt- och programverksamhet | 6 000 000 |
Omkostnader | 33 204 000 |
Sammanlagt | 39 204 000 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2011 utfall |
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 43 122 | 42 922 | 39 804 |
Bruttoinkomster | 925 | 600 | 600 |
Nettoutgifter | 42 197 | 42 322 | 39 204 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 17 476 | ||
— överförts till följande år | 23 246 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.) | -250 |
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -157 |
Lönejusteringar | 838 |
Produktivitetsfrämjande åtgärder | -45 |
Ändring av omfördelningen | 500 |
Inbesparing | -4 000 |
Standardutlämnanden av uppgifter (överföring till moment 32.40.03) | -4 |
Sammanlagt | -3 118 |
2013 budget | 39 204 000 |
2012 II tilläggsb. | 358 000 |
2012 budget | 42 322 000 |
2011 bokslut | 47 967 000 |
07. Omkostnader för Centralen för turistfrämjande (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 10 097 000 euro.
Förklaring:Centralen för turistfrämjande (CTF) är sakkunnig på turism på riksomfattande nivå och en internationell aktör som producerar mervärde för turistnäringen och samhället. CTF arbetar för att göra Finland känt som turistland, marknadsför turismprodukter och turismtjänster i samarbete med andra turistaktörer samt stöder kvalitetsutvecklingen inom turistnäringen. CTF samordnar produktutvecklingen i fråga om turismprodukter på temabasis och inhämtar marknadsinformation till turistnäringens förfogande till stöd för marknadsföringen och produktutvecklingen. Målet är att skapa en enhetlig, särpräglad och attraktiv profil som turistland som stöder försäljningen av turismprodukter.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Centralen för turistfrämjande för 2013:
Verksamhetens resultat
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Produktion och kvalitetsledning | |||
Antal kongresser i Finland, st. | 417 | 400 | 400 |
Antal organisationer som deltagit i kvalitetsprogrammet Kvalitet till tusen, st. | 773 | 800 | 850 |
Extern kundtillfredsställelse, turistnäringens tillfredsställelse med CTF:s verksamhet (1–5) | 3,4 | 3,5 | 3,6 |
Forskningsdata: analys och förmedling av marknadsinformation (1–5) | 3,5 | 3,6 | 3,7 |
Produktutvecklingsverksamhet: de deltagande aktörernas tillfredsställelse med CTF:s produktutvecklingsverksamhet (1–5) | 3,2 | 3,3 | 3,4 |
Marknadsföringsåtgärder, tillfredsställelse med marknadsföringen som helhet (1–5) | 3,1 | 3,2 | 3,3 |
De utländska representanternas verksamhet, VisitFinland-representanternas vitsord (1–5) | 3,2 | 3,3 | 3,4 |
Fördelning av anslaget enligt huvudfunktioner
2011 utfall |
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
||||
1 000 € | % | 1 000 € | % | 1 000 € | % | |
Marknadsföring av bilden av Finland som turistland | 6 382 | 54 | 5 571 | 54 | 5 453 | 54 |
Produktmarknadsföring till stöd för turistlandsbilden | 4 578 | 38 | 3 921 | 38 | 3 837 | 38 |
Främjande av produktutveckling och produktifiering | 584 | 5 | 259 | 3 | 252 | 3 |
Anskaffning och förmedling av marknadsinformation | 390 | 3 | 564 | 5 | 555 | 5 |
Sammanlagt | 11 934 | 100 | 10 315 | 100 | 10 097 | 100 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 30,5 | 33 | 33 |
Personalens välbefinnande förbättras | |||
— antalet sjukdagar/årsv. | 7,2 | < 10,0 | < 10,0 |
— fall av kortvarig sjukfrånvaro (1–3 dagar) | 3,3 | < 4,0 | < 4,0 |
— index för arbetstillfredsställelse (1–5) | 3,8 | 3,8 | 3,8 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2011 utfall |
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 13 036 | 10 870 | 10 747 |
Bruttoinkomster | 1 103 | 555 | 650 |
Nettoutgifter | 11 933 | 10 315 | 10 097 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 2 627 | ||
— överförts till följande år | 1 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ökad gemensam upphandling (regeringsprogr.) | -139 |
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr.) | -162 |
Lönejusteringar | 83 |
Sammanlagt | -218 |
2013 budget | 10 097 000 |
2012 II tilläggsb. | 46 000 |
2012 budget | 10 315 000 |
2011 bokslut | 10 307 000 |
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 428 070 000 euro.
År 2013 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 427 140 000 euro.
Anslaget och fullmakten får användas
1) på grunder som närmare fastställts genom förordning av statsrådet (298/2008) och enligt kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse, till företag och andra sammanslutningar för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som fokuserar på teknologi, affärsverksamhet och annan forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och som syftar till att utveckla produkter, produktionsmetoder och tjänster
2) för nationell och EU-medfinansiering i europeiska samarbetsprojekt
3) i enlighet med Europeiska kommissionens allmänna gruppundantagsförordning (EG) nr 800/2008, för utbildning som direkt ansluter sig till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet
4) för innovativa utvecklingsprojekt som vidtas i den offentliga verksamhet som bedrivs av organisationer som omfattas av statens budgetekonomi, kommunala organisationer och andra offentliga organisationer utanför budgetekonomin
5) för projekt som gäller utveckling av arbetslivet
6) för sådana forsknings- och utvecklingsprojekt vid organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning, som främjar uppkomsten, utvecklingen och ett omfattande nyttiggörande av teknologiskt kunnande, affärskompetens och annan kompetens som är betydelsefull med tanke på näringslivets och samhällets utveckling
7) för nationella och internationella program och projekt vid organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning samt för beredning av projekt och utveckling av kompetens och strategiska verksamhetsbetingelser
8) för medlems- och programavgifter till internationella organisationer som betalas av organisationer som omfattas av statens budgetekonomin samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer som bedriver offentlig forskning, för anläggningsleveranser samt resekostnader för resor som görs för Tekes räkning av personer som inte är anställda vid centralen
9) för förberedelser och genomförande av offentlig upphandling i fråga om innovationer som ökar den offentliga verksamhetens kvalitet och kostnadseffektivitet
10) för medlems- och deltagaravgifter till internationella organisationer för innovationssamarbete och innovationsprogram.
Bidragen kan även betalas i form av servicesedlar.
Med anslaget under momentet kan betalas utgifter som föranleds av förbindelser som ingåtts före 2010 under moment 32.20.20.
Med anslaget under momentet kan betalas förskott till forskningsorganisationer utanför budgetekonomin för projekt som gäller offentlig forskning.
Mervärdesskatteutgifter som hänför sig till konsumtionsutgifter som budgeterats under momentet betalas med medel under moment 32.01.29.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Finansiering riktas särskilt till riskfyllda projekt som påskyndar förnyelsen av näringslivets strukturer. Med finansieringen sporras företag och andra sammanslutningar samt organisationer som omfattas av statens budgetekonomi till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma program som har som mål att påskynda utvecklingen och höja förädlingsvärdet, förbättra produktiviteten samt främja utvecklingen av arbetslivet. Vid beviljandet av finansiering beaktas effekterna av Tekes finansiering på projektets genomförande, projektets genomslagskraft, den eftertraktade affärsverksamheten och nyhetsvärdet av den innovation eller det kunnande som ska utvecklas, nyttiggörandet av resultaten, de resurser som ska användas, de ekonomiska förutsättningarna och nätbildningen samt projektens indirekta verkningar i näringslivet och samhället.
Stöd beviljas särskilt
- — för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till skapande och nyttiggörande av ny teknologi och kompetens samt till utveckling av energiekonomi och miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster
- — för utveckling av affärsverksamheten vid unga innovativa företag
- — till små och medelstora företag för anskaffning av ny teknik och industriella rättigheter och innovationstjänster
- — för utveckling av innovativa produktionssätt och testning i pilot- eller demonstrationsskala samt till försöksproduktion
- — för planering och genomförande av sådana innovativa anskaffningar vid kommunala organisationer, organisationer som omfattas av statens budgetekonomi, företag och andra sammanslutningar som betydligt ska förbättra kvaliteten på och kostnadseffektiviteten i beställarens verksamhet eller tjänster och som förutsätter att anbudsgivarna utvecklar nya produkter, produktionsmetoder, tjänster eller andra innovativa lösningar
- — för projekt för utveckling av arbetslivet.
Målen för effektiviteten och för resultatet av stödsystemets verksamhet har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.06).
EU-inkomsterna från europeiska samarbetsprojekt har antecknats under moment 12.32.99.
Den beräknade fördelningen av användningen av fullmakten och anslaget (1 000 euro)
Anslag | Fullmakt | |
Bidrag till forskning, utveckling och innovationsverksamhet | 224 700 | 224 100 |
Finansiering av offentlig forsknings- och utvecklingsverksamhet | 184 970 | 184 140 |
Programavgifter till Europeiska rymdorganisationen (ESA): obligatoriska och valfria program | 18 400 | 18 900 |
Sammanlagt | 428 070 | 427 140 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017— | Sammanlagt från år 2013 |
|
Förbindelser som ingåtts före 2013 | 342 380 | 160 103 | 51 288 | 27 948 | 2 806 | 584 525 |
Förbindelser år 2013 | 85 690 | 188 008 | 105 402 | 38 038 | 10 002 | 427 140 |
Utgifter sammanlagt | 428 070 | 348 111 | 156 690 | 65 986 | 12 808 | 1 011 665 |
Statens kostnader för de understöd som beviljas 2013 (nuvärde) uppgår totalt till 415,9 miljoner euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Regeringens utgiftsbesparing | -3 000 |
Övrig förändring | 54 |
Sammanlagt | -2 946 |
2013 budget | 428 070 000 |
2012 budget | 431 016 000 |
2011 bokslut | 450 569 838 |
41. Allmänt understöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 35 672 000 euro.
Anslaget får användas i enlighet med statsrådets förordning om allmänt understöd till sammanslutningar som främjar utrikeshandeln, näringspolitiken och företags internationalisering (1301/2010)
1) till allmänna understöd för sammanslutningar som främjar näringspolitiken med anknytning till arbets- och näringsministeriets verksamhetsområde och för utveckling och produktion av tjänster för små och medelstora företag
2) för främjande av utländska investeringar
3) till att producera grundläggande rådgivning, sakkunnigtjänster och företags utvecklingstjänster som tillhandahålls av sammanslutningar som främjar internationell affärsverksamhet
4) för finansiering av offentliga sammanslutningars projekt
5) för skötseln av uppgifterna på nationell nivå inom det nordiska miljömärkningssystemet.
För att stödja och främja uppfinningsverksamhet och ersätta de kostnader som orsakas av förvaltningen av verksamhet och till kostnaderna för att främja utländska investeringar samt för att effektivisera nyttiggörandet av formgivning i näringsverksamheten och för att utveckla företagstjänster kan, på grund av att servicen i fråga kan jämställas med en kollektiv nyttighet, allmänt understöd beviljas i enlighet med EU:s definition av allmänna ekonomiska mål till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. I särskilda fall kan även för projekt som syftar till att för små och medelstora företag främja tjänster, företagsverksamheten och ekonomin inom kreativa områden på grund av deras samhälleliga effekter och goda resultat beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. Vidare kan en del av upprätthållandet av nätverket av exportcentra samt en del av sakkunnigtjänsterna som främjar internationell affärsverksamhet bestå av sådana funktioner av allmänt ekonomiskt intresse som finansieras till det fulla kostnadsbeloppet.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Verksamheten i stiftelsen Invest in Finland har 2012 sammanförts till en del av Finpro ry:s verksamhet. Avsikten med samgången är att effektivera och öka de utländska investeringarna i Finland. Den primära uppgiften för sammanslutningar som främjar internationalisering är att tillhandahålla tjänster för de finländska företagen och näringslivet både i och utanför Finland. De sammanslutningar som får allmänt understöd producerar s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI-tjänster, kommissionens beslut 2005/842/EG).
Effektivitet
- — Utvecklingen av uppfinningar effektiviseras och innovativ ny företagsverksamhet uppstår inom växande branscher och branscher i utveckling.
- — Standardiseringen förbättrar produkternas och systemens kompatibilitet och utbytbarhet.
- — Konsumtionen inriktas på miljösparande produkter och tjänster och antalet sådana finländska företag som förbinder sig till att vara ansvarsfulla ökar.
- — I näringslivet ökar nyttiggörandet av design och designkunnandet.
- — Företagen internationaliseras och bildar nätverk och deras kunskaper i internationell affärsverksamhet fördjupas.
- — Åtgärderna i syfte att öka de utländska investeringarna effektiveras och utvidgas med stöd av Finpro ry:s nätverk.
Verksamhetens resultat
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Resultatet av uppfinningsverksamheten var nya företagsembryon och licensieringsobjekt (st.) | 87 | 83 | 83 |
— varav tillväxtföretagsembryon för fortsatt finansiering (st.) | 69 | 43 | 45 |
Genom att man främjar utländska investeringar fås nya företagsinvesteringar till Finland (st.) | 52 | 45 | 60 |
Beräknad användning av anslaget (euro)
Uppfinnings- och standardiseringsverksamhet | 10 540 000 |
Främjande av kreativa branscher och företagsamhet | 1 392 000 |
Globala internationaliseringstjänster | 19 610 000 |
Främjande av utländska investeringar | 4 130 000 |
Sammanlagt | 35 672 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Utgiftsbesparing, näringsstöden | -4 500 |
Bortfall av poster av engångsnatur | -300 |
Sammanlagt | -4 800 |
2013 budget | 35 672 000 |
2012 budget | 40 472 000 |
2011 bokslut | 40 052 000 |
42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 5 100 000 euro.
Anslaget får användas
1) för att finansiera utvecklingsprojekt som stöder bildandet av innovationskluster
2) för att stödja finska företags och forskningsinstituts integrering i internationella innovationsnätverk, särskilt nätverket FinNodes omkostnader och utvecklingsprojekt
3) till betalning av statsunderstöd för omkostnaderna för den nationella samordningen av de kluster som utsetts till kompetenscentrumprogrammet och till såddpengar för samprojekt som inleds inom ramen för programmet.
Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:I den nationella innovationsstrategin ställs det som mål att det bildas attraktiva innovationskluster i Finland samt att den internationella integreringen främjas. Anslaget under momentet kan användas till utvecklingsåtgärder som stöder dels uppkomsten av innovationskluster i Finland, dels samarbetet med internationella innovationsnätverk och innovationskluster.
Med hjälp av FinNode-verksamheten inhämtar man insikter i nya utvecklingstrender och skapar samtidigt nya samarbetsformer som hjälper finländska aktörer att koppla sig till övernationella värdenätverk. Inhemska kompetenscentrum och kompetensnätverk drar nytta av nätverket FinNode vid internationaliseringar och inträdet på marknaden. Nätverket FinNode finns i Kina, USA, Ryssland, Japan och Indien.
Anslaget under momentet används också till att finansiera den nationella samordningen av de klusterprogram som anges i kompetenscentrumprogrammet och att utveckla verksamhetsmodellerna och tjänsterna i programmet. Kompetenscentrumprogrammet är ett tidsbundet specialprogram enligt regionutvecklingslagen (1651/2009) och det syftar till att förbättra förutsättningarna för etablering och utveckling av internationellt konkurrenskraftig företags- och forskningsverksamhet med hög kompetensnivå. Genom koordinationen främjas sammanföring av det kunnande som finns på olika håll i Finland till slagkraftiga helheter och överföring av internationell marknadskunskap till företagen. På samma sätt främjas stark användaranpassning och affärskompetens och förberedelserna av samarbetsprojekt över kompetensområdenas gränser.
De sammanslutningar som får statsunderstöd producerar för samordningen av klustren inom kompetenscentrumprogrammet och FinNode-verksamheten s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI-tjänster, kommissionens beslut 2005/842/EG).
Samhälleliga verkningar
- — Integreringen av forskningsinstitut och företag i nationella och internationella innovations- och värdenätverk stärks.
- — De finska aktörernas internationella dragningskraft och samarbete ökar i innovationssystemet när internationaliseringen främjas.
- — Användaranpassningen och affärskompetensen stärks i kompetensklustren.
- — Information om kommersiella möjligheter i FinNode-målländerna förmedlas mer effektivt än tidigare till de finska innovationsaktörerna.
2013 budget | 5 100 000 |
2012 budget | 5 100 000 |
2011 bokslut | 5 100 000 |
43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 19 185 000 euro.
Fullmakten och anslaget får användas till genomförande och betalning av projekt enligt statsrådets förordning om internationaliseringsunderstöd för företags gemensamma projekt (1300/2010).
Enligt den ovan nämnda förordningen får fullmakten och anslaget förutom för internationaliseringsprojekt som främjar utrikeshandel och export dessutom användas
1) för gemensamt deltagande i internationella utställningar samt för exportnätverksprojekt och partnerskapsprogram
2) för andra samprojekt, för gemensamma projekt inom nya verksamhetsområden och servicebranscher, för strategiska spetsprojekt, för stödjande av företagsinitierade kulturexportprojekt samt för riksomfattande projekt inom turistbranschen.
Understödet till små och medelstora företag är högst 50 %. Understöd kan dock beviljas till högre procentandelar för sådana riksomfattande eller regionalt betydelsefulla projekt i vilka företag inte medverkar eller beträffande vilka det är svårt att fördela kostnaderna företagsvis eller där nyttan av projektet kan uppskattas tillfalla ett stort antal företag eller projektet till sin natur är avvikande och riskfyllt.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
År 2013 får nya understöd beviljas till ett belopp av 15 014 000 euro.
Förklaring:Företags gemensamma projekt genomförs av organisationer som främjar utrikeshandeln och näringspolitiken och av Finpro rf, olika branschförbund och företag eller sammanslutningar av dem.
Med anslaget genomförs sådana samprojekt för företag där deltagarna utgörs av små och medelstora företag. Med deltagandet i samprojekt strävar man efter att inleda ett företags export inom ett nytt marknadsområde samt att öka företagens export och hålla kvar de befintliga affärsförbindelserna samt att se sig om efter nya partnerskap inom nya exportmarknader. Att delta i samprojekt sänker företags tröskel för internationalisering och snabbar upp små och medelstora företags inträde på nya marknader. Deltagarna i samprojekten utgörs av tillväxtföretag, företag som befinner sig i kommersialiseringsskedet efter produktutvecklingsskedet, nya och innovativa nätverk av företag samt andra företagsgrupper. Understöden riktas särskilt till samprojekt inom miljöaffärsverksamheten samt till samprojekt i anslutning till utbildningsexporten och till innovativa nya projekt inom högteknologibranscher. Dessutom kan deltagarna bestå av banbrytare inom kreativa branscher, aktörer som letar efter innovationer inom hälso- och välfärdsteknologi, aktörer som utvecklar och producerar mångsidiga tjänster samt aktörer som redan är framgångsrika inom de traditionella exportbranscherna.
Projekt genomförs inom de särskilda målländerna Ryssland, Kina och Indien. I företagens traditionella exportländer inom Europeiska unionen görs satsningar på nya öppningar utöver de traditionella samprojekten.
Samhälleliga verkningar
- — Affärskompetensen och internationaliseringsfärdigheterna vid små och medelstora företag stärks.
- — Tillväxtföretagen internationaliseras och drar nytta av det mervärde som samprojekt erbjuder.
- — Antalet nya exportföretag ökar.
Verksamhetens resultat
2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
|
Företag som deltar i samprojekt, st. | 2 371 | 2 300 | 2 000 |
Små och medelstora företags andel av understöden för samprojekt, % | 72,5 | 80 | 83 |
Antal projekt inom miljöområdet, st. | 17 | 15 | 10 |
Antalet projekt inom hälsovårds- och välbefinnandeteknologi, st. | 13 | 13 | 8 |
Antal projekt inom servicesektorn, st. | 6 | 6 | 3 |
Produktion och kvalitetsledning
2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
|
Antal anmälningar, st. | 390 | 400 | 410 |
Antal positiva beslut, st. | 346 | 330 | 280 |
Behandlingstid, mån. | 3 mån. | 2 mån. | 1—2 mån. |
Antal exportnätverksprojekt och partnerskapsprogram som riktar sig till små och medelstora företag, st. | 71 | 80 | 75 |
Deltagande i internationella utställningar | 165 | 160 | 125 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | Sammanlagt från år 2013 |
|
Förbindelser som ingåtts före 2013 | 8 676 | 5 500 | 3 500 | 1 700 | 19 376 |
Förbindelser år 2013 | 10 509 | 2 252 | 1 501 | 752 | 15 014 |
Utgifter sammanlagt | 19 185 | 7 752 | 5 001 | 2 452 | 34 390 |
Statens kostnader för de understöd som beviljas 2013 (nuvärde) uppgår totalt till 14,9 miljoner euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Övrig förändring | -1 432 |
Justering av utbetalningarna | -2 985 |
Utgiftsbesparing | -2 259 |
Sammanlagt | -6 676 |
2013 budget | 19 185 000 |
2012 budget | 25 861 000 |
2011 bokslut | 20 848 284 |
45. Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 4 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av bidrag för små och medelstora företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt och för utvecklingsåtgärder under den inledande fasen av företagsverksamhet på det sätt som närmare föreskrivs i statsrådets förordning om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (675/2007).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med bidragen uppmuntras små och medelstora företag till att förbereda forsknings- och utvecklingsåtgärder. Finansiering för detta ändamål ges som bidrag till ett belopp på högst 15 000 euro och beviljas på de minimis-villkor.
NTM-centralerna riktar sådan finansiering till projekt som syftar till att främja små och medelstora företags beredskap att inleda nya forsknings- och utvecklingsprojekt, att snabba upp inledandet av nya affärsverksamheter och att hjälpa små och medelstora företag med internationalisering och med att öka teknologisk och annan kompetens för utveckling.
Verksamhetens resultat
Nyckeltal | 2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 mål |
Antal projekt som finansieras, st. | 650 | 560 | 440 |
Genomsnittlig handläggningstid för ny ansökan om finansiering, dagar | 28 | < 30 | < 30 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Små och medelstora företags etablering i Ryssland | -1 000 |
Överföring till moment 32.60.40 | -1 000 |
Sammanlagt | -2 000 |
2013 budget | 4 000 000 |
2012 II tilläggsb. | -1 000 000 |
2012 budget | 6 000 000 |
2011 bokslut | 10 000 000 |
46. (32.30.46) Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 2 900 000 euro.
Anslaget får användas till utbetalning av innovationsstöd iför skeppsbyggnad som beviljats åren 2010–2011 i enlighet med statsrådets förordning om statsunderstöd för innovationer inom skeppsbyggnad (592/2008).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Innovationsstöd för skeppsbyggnad beviljades åren 2010–2011 till i Finland registrerade varv för nybyggnad, ombyggnad eller reparation av fartyg för utvecklande och planering av en ny fartygstyp, för fartygs innovativa delar som kan betraktas som separata delar på fartyget samt för utvecklande och genomförande av produktions-, planerings- eller logistikmetoder. Staten betalar ut de beviljade stöden efter färdigställande fr.o.m. 2012.
Inom EU grundar sig beviljandet av innovationsstöd för skeppsbyggnad på kommissionens tillkännagivande om rambestämmelserna för statligt stöd till varvsindustrin. Understödet ska uppfylla de förutsättningar som avses i tillkännagivandet och kommissionens beslut av den 28 maj 2008 om godkännande av ordningen för innovationsstöd. Statsrådets förordning om innovationsstöd för skeppsbyggnad var i kraft till utgången av 2011. Förordningen kan tillämpas på innovationsprojekt som inletts före utgången av 2011 t.o.m. den 31 december 2015.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | Sammanlagt från år 2013 |
|
Förbindelser som ingåtts före 2013 | 2 900 | - | - | - | 2 900 |
Förbindelser år 2013 | - | - | - | - | - |
Utgifter sammanlagt | 2 900 | - | - | - | 2 900 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Nivåförändring | -14 200 |
Sammanlagt | -14 200 |
2013 budget | 2 900 000 |
2012 budget | 17 100 000 |
2011 bokslut | 16 000 000 |
47. (32.30.42) Räntestöd till Finnvera Abp och ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 55 287 000 euro.
Anslaget får användas
1) för räntestöd som beviljas för finansiering av Finnvera Abp:s och dess föregångare Kera Abp:s verksamhet i enlighet med statsrådets förbindelser som ingåtts med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) och den lag om aktiebolaget Kera Abp (65/1971) som föregick denna
2) för ersättning av förluster som uppkommit till följd av bolagens utlånings- och borgensverksamhet i enlighet med statsrådets förbindelser som ingåtts med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) och den lag om aktiebolaget Kera Abp (65/1971) som föregick denna.
År 2013 får bidrag med räntestöd beviljas till ett belopp av sammanlagt 260 000 000 euro. Specialfinansieringsbolaget får 2013 bevilja lån som omfattas av det regionala räntestödet till ett belopp av högst 130 000 000 euro samt lån som omfattas av specialräntestöd och beviljas i enlighet med stödprogram som stöds på näringspolitiska grunder till ett belopp av sammanlagt högst 130 000 000 euro. Statsrådet kan vid behov, om efterfrågan det förutsätter och utan att överskrida det totala beloppet av fullmakter, ändra det inbördes fördelningsförhållandet mellan regionalpolitiska räntestödslån och specialräntestödslån och ändra fullmakter för vilka beviljats räntestöd till fullmakter utan räntestöd.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:
Räntestödet gör det möjligt för Finnvera Abp att utan skyddande säkerhet bevilja riskfyllda lån till skäligt pris speciellt när det gäller att starta ny företagsverksamhet och utvidga och utveckla verksamheten vid små och medelstora företag.
Enligt lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet och de förbindelser som statsrådet ingått med stöd av den betalar staten räntestöd till bolaget. Räntestödet kan vara regionalt räntestöd eller specialräntestöd. Staten betalar bolaget räntestöd för vidareöverföring till kredittagarna. Det beviljade räntestödet är till sitt belopp regionalt graderat. Specialräntestöd betalas till bolaget för vidareöverföring till kredittagarna i fråga om krediter som beviljats av särskilt fastställda näringspolitiska skäl.
År 2013 betalas räntestöd för de krediter som Finnvera Abp beviljat 1999 eller senare. Räntestöd betalas dessutom som tilläggsräntestöd för de krediter som Kera Abp beviljat före 1999 enligt de gällande förbindelser som statsrådet ingått med stöd av lagen om Kera Abp.
Bevillningsfullmakterna för de krediter som omfattas av det regionala räntestödet och specialräntestödet gäller också den del av de beviljade krediterna som finansieras som en del av finansieringen av den europeiska regionala utvecklingen. Räntestöden för den finansiering som utgör delfinansiering av Europeiska regionala utvecklingsfonden för EU-programperioden 2000—2006 utbetalas fr.o.m. den 1 januari 2009 från ett särskilt spärrkonto. Den statliga medfinansieringen av räntestödet och Europeiska regionala utvecklingsfondens andel för programperioden 2007—2013 har budgeterats under moment 32.50.64.
Räntestöd betalas till Finnvera Abp för krediter som beviljats 2002 och senare under det år då bolaget gottgör stödet till kunderna. Räntestöd som hänför sig till krediter som beviljats tidigare betalas till bolaget under det år som följer på överföringen av räntestödet till kredittagarna.
Ersättningarna för kreditförluster gör det möjligt för Finnvera Abp att bevilja riskfyllda lån och ställa borgen också när företagets säkerhet är otillräcklig. I fråga om tillväxtföretag och nystartade företag bedöms risknivån vara högre än i snitt. Finnvera Abp:s riskhanteringsförmåga utökas på det sättet att statens ersättningsandel i den förbindelse som statsrådet gett Finnvera Abp om partiell ersättning av kredit- och borgensförluster ökas främst i fråga om nystartade företag och tillväxtföretag.
Statsrådet har med stöd av 8 § i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet ingått en förbindelse om att staten, enligt villkoren i förbindelsen, ersätter Finnvera Abp för kreditförluster som gäller de krediter och borgensförbindelser som bolaget beviljar fr.o.m. den 1 januari 1999. Kredit- och borgensförluster på krediter och borgensförbindelser som Kera Abp har beviljat före denna tidpunkt ersätts enligt de förbindelser som statsrådet har ingått med stöd av lagen om Kera Abp.
De krediter och borgensförbindelser som Finnvera Abp beviljar 2013 beräknas orsaka staten utgifter första gången år 2014.
Avsikten är att även finansiering ur Europeiska regionala utvecklingsfonden hänförs för ersättning av de kreditförluster som uppkommit av investerings- och driftskapitallån som Finnvera Abp beviljat under programperioden 2000—2006. Ersättningarna för kreditförluster (ERUF:s andel och den nationella andelen) betalas från ERUF-spärrkontot så länge som denna avtalsstock är gällande.
Uppskattning av de utgifter som föranleds staten
Räntestöd | 9 655 404 |
Ersättningar för förluster | 45 631 413 |
Sammanlagt | 55 286 817 |
Produktivitet och resultat
2011 utfall |
2012 mål |
2013 mål |
|
Antalet nya arbetstillfällen som Finnvera Abp främjat, st. | 10 159 | 10 000 | 10 000 |
Antalet tillväxtföretag som får finansiering, st. | 1 037 | 1 200 | 1 200 |
Antal nystartade företag, st. | 3 397 | 3 500 | 3 500 |
Finansiering till regionalpolitiska stödområden, % | 42 | 40 | 40 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017— | Sammanlagt från år 2013 |
|
Förbindelser som ingåtts före 2013 | 8 067 | 5 824 | 3 486 | 1 836 | 1 397 | 20 610 |
Förbindelser år 2013 | 1 588 | 2 836 | 2 555 | 1 744 | 1 788 | 10 511 |
Utgifter sammanlagt | 9 655 | 8 660 | 6 041 | 3 580 | 3 185 | 31 121 |
Totalt uppgår statens kostnader för den finansiering som beviljas 2013 (nuvärde) till ca 9,9 miljoner euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Övrig förändring | -324 |
Stärkande av Finnveras riskhanteringsförmåga | 15 000 |
Sammanlagt | 14 676 |
2013 budget | 55 287 000 |
2012 budget | 40 611 000 |
2011 bokslut | 35 464 006 |
48. (32.30.48) Räntestöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 10 800 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av räntestöd enligt lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1137/1996) och lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011)
2) till betalning av nödvändiga åtgärder och kostnader för att skydda ränte- och valutarisker som föranleds Statskontoret till följd av ränteutjämningsavtal
3) till betalning av förvaltningsarvode till bolaget Finlands Exportkredit Ab, som avses i lagen om ett ränteutjämningsbolag för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1136/1996)
4) till betalning av underskottsersättning till bolaget Finlands Exportkredit Ab som avses i lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.
Förklaring:Syftet med räntestöd för offentligt understödda export- och fartygskrediter är att trygga de finländska bolagen ett internationellt konkurrenskraftigt system för finansiering av export och fartygsleveranser, öka kapitalvaruexporten och fartygsleveranserna från Finland och främja sysselsättningen för exportörer, finländska varv och deras underleverantörer.
Med stöd av lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011) får Finlands Exportkredit Ab ingå ränteutjämningsavtal till ett kapitalvärde av högst 5 000 miljoner euro. Med stöd av lagen får bolaget fatta beslut om finansiering av OECD-villkorade krediter med fast eller rörlig ränta till ett kapitalvärde av högst 3 000 miljoner euro. När bevillningsfullmaktens användningsgrad beräknas beaktas i fråga om de export- och fartygskrediter som har beviljats och de ränteutjämningsavtal som har ingåtts det oförfallna kapitalet i dess helhet, och i fråga om anbud 30 procent av kapitalet.
Nyckeltal som beskriver verksamheten
2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
|
Ränteutjämningsavtal för nya exportkrediter | |||
— inkomster, mn euro | 335 | 500 | 700 |
— st. | 5 | 5 | 7 |
Ränteutjämningsavtal för nya fartygskrediter | |||
— mn euro | - | - | 160 |
— st. | - | - | 1 |
Avtalsstocken för beviljade krediter vid utgången av året | |||
— inkomster, mn euro | 1 532 | 1 253 | 1 338 |
— st. | 27 | 27 | 29 |
Utgifter som föranleds staten på grund av ränteutjämningsavtalen (1 000 euro)
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Sammanlagt från år 2013 |
|
Räntestöd för exportkrediter | 1 000 | 6 900 | 17 700 | 23 700 | 23 400 | 72 700 |
Räntestöd för fartygskrediter | 400 | 1 500 | 3 900 | 5 500 | 7 000 | 18 300 |
Utgifter för skyddsåtgärder | 9 400 | 6 600 | 3 400 | 1 800 | 600 | 21 800 |
Utgifter sammanlagt | 10 800 | 15 000 | 25 000 | 31 000 | 31 000 | 112 800 |
Ränteutjämningsavtalen och skyddet mot ränte- och valutarisker ger utöver utgifterna upphov till räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder till staten. År 2011 uppgick de räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder som inflöt till staten till sammanlagt 35,9 miljoner euro. Ränteutjämningsverksamheten uppvisade därmed ett överskott på 19 miljoner euro. De räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder som inflyter till staten från ränteutjämningsverksamheten beräknas vara 28,1 miljoner euro 2012 och vara 17,7 miljoner euro 2013.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Nivåförändring | -5 000 |
Sammanlagt | -5 000 |
2013 budget | 10 800 000 |
2012 II tilläggsb. | — |
2012 budget | 15 800 000 |
2011 bokslut | 16 906 692 |
(50.) Bidrag i anslutning till utbetalningen av ett internationellt teknologipris (reservationsanslag 2 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.
2012 budget | 1 000 000 |
63. Betalningar som föranleds av skuldkonvertering (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas inget anslag.
Arbets- och näringsministeriet eller de inrättningar som ministeriet bemyndigat får 2013 enligt skuldkonverteringsavtalet av den 15 augusti 2006 mellan Finland och Ryssland ingå avtal om anskaffning av varor eller tjänster till det belopp som är oanvänt av den skuldkonverteringsfullmakt på 30 000 000 US-dollar (25 000 000 euro) som beviljades i den andra tilläggsbudgeten 2006.
2013 budget | — |
2011 bokslut | 15 000 000 |
80. (32.30.80) Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 755 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av de lån som beviljats Finlands Exportkredit Ab för refinansieringsverksamhet när det gäller exporten
2) till betalning av sådana kostnader som tas ut hos låntagaren i samband med ränta eller annars. Kostnaderna föranleds av åtgärder som behövs för skydd mot ränte- och valutarisker i fråga om lån som beviljats Statskontoret för refinansieringsverksamhet.
Förklaring:En refinansieringsmodell för export togs temporärt i bruk för åren 2009–2011. I 2012 års första tilläggsbudget beviljades dessutom en ny lånefullmakt om 1 miljard tills det nya systemet för exportfinansiering i form av krediter (1543/2011) har införts.
Modellen för refinansiering av exporten är avsedd att för de finländska bolagen säkra ett internationellt konkurrenskraftigt system för finansiering av export och fartygsleveranser, att öka kapitalvaruexporten och fartygsleveranserna från Finland och främja sysselsättningen för exportörer, finländska varv och deras underleverantörer.
Inom ramen för refinansieringsmodellen för exportprojekt refinansierar Finlands Exportkredit Ab på OECD-villkor köparkrediter som finländska och utländska kreditinstitut eller finansiella institut har ordnat för export av finländska kapitalvaror. Refinansieringen genomförs med hjälp av lån som beviljats Finlands Exportkredit Ab.
Utbetalningen av lånet följer samma tidtabell som den refinansiering som Finlands Exportkredit Ab beviljar. Det maximala beloppet av Finlands Exportkredit Ab:s finansieringsandel är beloppet av den exportkredit som beviljas på OECD-villkor, förutsatt att Finnvera Abp ställer Finlands Exportkredit Ab full garanti. Ett ytterligare villkor är att den bank som beviljas refinansiering i tillräcklig utsträckning uppfyller kraven på soliditet och ekonomisk funktionsförmåga.
Nyckeltal som beskriver verksamheten
2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
|
Beviljade lån, st. | 8 | 3 | 0 |
Beviljade lån, mn euro | 1 690 | 357 | 0 |
Uttagna lån, mn euro | 286 | 900 | 745 |
Utgifter för staten som ränteutjämningsverksamheten föranleder (1 000 euro)
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Sammanlagt | |
Uttagna krediter | 745 100 | 900 000 | - | - | - | 1 645 100 |
Utgifter för skyddsåtgärder | 9 900 | 8 300 | 6 900 | 5 500 | 4 600 | 35 200 |
Sammanlagt | 755 000 | 908 300 | 6 900 | 5 500 | 4 600 | 1 680 300 |
De tillgångar som används till refinansieringsverksamhet är sådana lån som ska återbetalas och som staten får inkomster av i form av återbetalat kapital och räntor. Staten kan också få inkomster av skyddsåtgärder. År 2011 beräknas inkomsterna av refinansieringsverksamheten stiga till 54,4 miljoner euro. De beräknade inkomsterna av refinansieringen var 97,2 miljoner euro 2012 och 169,3 miljoner euro 2013.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ökningen av lånebeloppet | 355 000 |
Sammanlagt | 355 000 |
2013 budget | 755 000 000 |
2012 II tilläggsb. | 400 000 000 |
2012 I tilläggsb. | 100 000 000 |
2012 budget | 400 000 000 |
2011 bokslut | 294 820 298 |
81. Lån till Finlands Exportkredit Ab för finansiering av inhemska fartygsleveranser (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 185 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till finansiering av Finlands Exportkredit Ab:s finländska fartygsleveranser
2) till åtgärder som behövs för att skydda mot ränte- och valutarisker som föranleds av lån som beviljats Statskontoret för finansieringsverksamhet.
Förklaring:Inom ramen för refinansieringen av finländska fartygsleveranser refinansierar Finlands Exportkredit Ab köparkrediter som finländska och utländska kreditinstitut eller finansiella institut har ordnat för export av finländska fartygsleveranser. Medel som behövs för refinansiering och annan finansiering beviljas som lån till Finlands Exportkredit Ab.
Vid förberedelsen av lånevillkor beaktas finansmarknadens utveckling, den politik som bedrivs av konkurrerande exportkreditinstitut och EU:s bestämmelser om statligt stöd. Utbetalningen av lånet ska följa samma tidsplan som den refinansiering som Finlands Exportkredit Ab beviljat. Avsikten är att maximibeloppet för Finlands Exportkredit Ab:s finansieringsandel är 100 % av köparkreditens belopp. Ett ytterligare villkor är att den bank som arrangerar sådan köparkredit som ska refinansieras i tillräcklig utsträckning uppfyller kraven på soliditet och ekonomisk funktionsförmåga.
— Tillgången till finansiering av finländska fartygsleveranser är tryggad.
Nyckeltal som beskriver verksamheten
2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
|
Beviljade lån, st. | 1 | - | - |
Beviljade lån, mn euro | 185 | - | - |
Uttagna lån, mn euro | - | - | 185 |
De tillgångar som används till refinansiering av finländska fartygsleveranser är sådana lån som ska återbetalas och som staten får inkomster av i form av återbetalat kapital och räntor.
2013 budget | 185 000 000 |
82. (32.30.82) Lån för Finnvera Abp:s medelsanskaffning (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 10 000 euro.
Anslaget får användas till sådana lån som avses i 8 b § i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998) och tryggar den medelanskaffning som hänför sig till exportfinansiering i form av krediter.
Arbets- och näringsministeriet kan bevilja Finnvera Abp lån som hänför sig till sådan finansiering av export som avses i 8 b § i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998) till ett belopp av högst 200 000 000 euro. Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. En förutsättning för beviljande av lånen är att störningarna på finansmarknaden ställer hinder för sådan medelsanskaffning till Finnvera Abp som avses i 8 a § i lagen om statens specialfinansieringsbolag. Återbetalningstiden för de lån som bevilja ska vara högst 12 månader. På de lån som beviljas uppbärs gängse ränta.
Förklaring:Med stöd av lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011) får Finlands Exportkredit Ab bevilja export- och fartygskrediter som grundar sig på Finnvera Abp:s medelsanskaffning. Enligt lagen kan staten ställa garanti för Finnvera Abp:s medelsanskaffning i anslutning till exportfinansiering i form av krediter. Om det finns sådana störningar i verksamheten på finansmarknaden att Finnvera Abp inte via marknaden kan skaffa lån och låneprogram avsedda för medelsanskaffningen, kan bolaget inom ramen för anslagen i statsbudgeten mot gängse ränta beviljas kortfristigt lån för högst 12 månader. Avsikten är att bevilja lånen utan krav på säkerhet.
2013 budget | 10 000 |
2012 budget | 10 000 |
83. Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 108 542 000 euro.
År 2013 får nya lån beviljas till ett belopp av högst 126 823 000 euro.
Anslaget får användas i enlighet med lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988), på grunder som närmare föreskrivs genom förordningar av statsrådet och kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse för företag och andra sammanslutningar för teknologi, affärsverksamhet och annan forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som syftar till att utveckla och nyttiggöra produkter, produktionsmetoder och tjänster.
Lån kan beviljas som innehåller villkor för riskexponering. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om det inte leder till ett resultat som kan utnyttjas i ekonomiskt syfte, har Tekes rätt att på ansökan av låntagaren och inom ramen för de villkor som närmare bestäms genom statsrådets förordning 298/2008 förlänga låntagarens återbetalningstid, retroaktivt ändra ett lån eller delar av det som ursprungligen beviljats i form av främmande kapital till ett lån i form av eget kapital eller i undantagsfall helt eller delvis låta bli att återkräva det obetalda lånekapitalet och räntorna. Stora företag kan beviljas lån endast av mycket tungt vägande skäl speciellt när lånevillkoret för riskexponering är väsentligt med tanke på genomförandet av projektet och det kan fastställas på förhand.
Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. En del av finansieringen kan betalas ut i förskott. Maximibeloppet för lån för vilka betalningsbefrielse kan beviljas är 25 000 000 euro.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med lånen sporras såväl stora som små och medelstora företag och andra sammanslutningar till teknologi-, forsknings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma teknologi-, forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram som har som mål att påskynda utvecklingen samt att höja förädlingsvärdet och förbättra produktiviteten.
Finansiering beviljas särskilt
– företag och andra sammanslutningar för forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja utvecklingen och förbättringen av internationellt konkurrenskraftiga produkter, produktionsmetoder och tjänster
– för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till nyttiggörande av ny teknologi och kompetens samt till utveckling av energiekonomi och miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster
– för startande av affärsverksamheter vid nygrundade innovativa företag och nya affärsverksamheter vid redan verksamma företag samt för främjande av företagsekonomiskt nyttiggörande av forsknings- och utvecklingsverksamheten och dess resultat
– små och medelstora företag för marknadsnära riskfyllda utvecklings- och produktifieringsprojekt
– för utveckling av innovativa produktionssätt och testning i pilot- eller demonstrationsskala samt till försöksproduktion
– små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella rättigheter och innovationstjänster som en del av ett forsknings-, produktutvecklings- eller innovationsprojekt.
Villkoren för kapitallån bestäms enligt aktiebolagslagen (624/2006). Tekes lånestock som sköts av Statskontoret uppgick i 2011 års bokslut till 587,2 miljoner euro.
Inkomsterna av återbetalning av lån har antecknats under moment 15.01.04.
Målen har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.06).
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017— | Sammanlagt från år 2013 |
|
Förbindelser som ingåtts före 2013 | 52 648 | 17 751 | 4 701 | 1 216 | 1 048 | 77 364 |
Förbindelser år 2013 | 55 894 | 52 018 | 13 370 | 3 907 | 1 634 | 126 823 |
Utgifter sammanlagt | 108 542 | 69 769 | 18 071 | 5 123 | 2 682 | 204 187 |
Totalt uppgår statens kostnader för de lån som beviljas 2013 (nuvärde) till 28,4 miljoner euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Övrig förändring | 2 277 |
Ändring som gjorts av regeringen | 5 600 |
Sammanlagt | 7 877 |
2013 budget | 108 542 000 |
2012 budget | 100 665 000 |
2011 bokslut | 101 179 490 |