Statsbudgeten 2013

Förklaring:Trafikverket har till uppgift att ansvara för underhåll och utvecklande av servicenivån för trafiken på de trafikleder som förvaltas av staten. Genom sin verksamhet främjar verket hela trafiksystemets funktion, trafiksäkerheten och en välbalanserad utveckling inom regionerna och hållbar utveckling.

Trafikverket utvecklar sin verksamhet i synnerhet ur hela trafiksystemets synvinkel genom att förbättra trafikformernas samverkan och produktivitetsförutsättningar.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har 44,8 miljoner euro beaktats som nettobudgeterade intäkter av banavgiften. Därutöver intäktsför Trafikverket med stöd av banskattelagen sammanlagt 18 miljoner euro i banskatt under moment 11.19.03.

Det befintliga trafiknätet underhålls med åtgärder enligt bastrafikledshållningen. Av anslaget för bastrafikledshållningen finansieras mindre investeringar, underhåll, trafikledning, trafikplanering och egendomsförvaltning inom trafikledshållningen.

Av bastrafikledshållningens finansiering är närapå hälften bunden till långvariga indexbundna avtal.

Investeringsutgiften för bastrafikledshållningen planeras uppgå till 217 miljoner euro. Till ny- och utbyggnadsinvesteringar i trafikleder och projektplanering av dem (exkl. projektplanering av utvecklingsprojekt) används 71 miljoner euro. Den allmänna och förberedande planeringen av projekten finansieras under detta moment.

Till ersättningsinvesteringar används enligt planerna 147 miljoner euro, varav 75 miljoner euro går till ersättningsinvesteringar i bannätet. Beloppet är 13 miljoner euro lägre än föregående år. Ersättningsinvesteringarna inom banhållningen är ofta stora investeringar och det årliga behovet av finansiering varierar beroende på hur investeringarna framskrider. Ersättningsinvesteringarna är sådana grundliga reparationer där befintliga trafikleders konstruktioner eller anläggningar moderniseras i syfte att återställa trafikledens skick och funktion.

Underhållsutgifterna beräknas uppgå till 593 miljoner euro. Underhållet utgörs av underhållsåtgärder, skötsel, användning och sjökartläggning av trafiknätet. Genom underhållsåtgärder (200 miljoner euro, varav det går 152 miljoner euro till vägar, 45 miljoner euro till järnvägar och 3 miljoner euro till vattenleder) säkras att trafikledernas konstruktioner och trafikledningssystem fortsättningsvis är funktionsdugliga. Skötsel (324 miljoner euro) är åtgärder som regelbundet behövs för att hålla trafikleder, utrustning eller konstruktioner i drift. Utgifterna för skötsel av vägnätet ökar med 33 miljoner euro jämfört med år 2012 bl.a. till följd av den höjda kostnadsnivån. Med användning (61 miljoner euro) avses närmast utgifter för belysning av trafikleder och elenergi för bannätet. Sjökartläggning (8 miljoner euro) omfattar sjömätning och utgifter för tillverkning av sjökort.

Utgifterna för trafikledning är 129 miljoner euro. Trafikledningen består av isbrytartjänster (50 miljoner euro) och andra informations- och styrningstjänster för trafiken (79 miljoner euro), med hjälp av vilka smidigheten och säkerheten inom väg-, järnvägs- och sjötrafiken förbättras och trafikutsläppen minskas. Vintersjöfartens utgifter är dimensionerade för 650 isbrytningsdagar. Kostnadsmotsvarigheten för uppgifterna enligt lagen om farledsavgift uppskattas vara 89,2 % år 2013. Syftet med farledsavgiften är att täcka de kostnader som medförs av byggande, skötsel och underhåll av farleder för handelssjöfarten samt de kostnader som föranleds av fartygstrafikservicen och isbrytarassistansen.

Informations- och styrningstjänsterna inom trafiken omfattar enligt den trafikpolitiska redogörelsen förnyande av styrsystemen för väg-, sjö- och järnvägstrafiken. Styrningen av Finlands väg-, sjö- och järnvägstrafik fungerar dygnet runt och sker huvudsakligen med hjälp av tekniska system. De allt större trafikmängderna, begränsningen av klimatförändringen och internationella förpliktelser ökar trycket på att trafiken ska styras allt effektivare och smidigare. Den befintliga trafikledskapaciteten måste utnyttjas effektivare än tidigare. Nuvarande trafikstyrningssystem motsvarar inte längre de växande behoven och det är nödvändigt att förnya dem. Inom ramen för projektet förnyas styrsystemen för väg-, järnvägs- och sjötrafiken i syfte att förbättra säkerheten, smidigheten och driftsäkerheten i trafiken. Inom järnvägstrafiken förbättras punktligheten i tågtrafiken och funktionssäkerheten inom styrsystemen. Systemet för fjärrkontroll i västra Finland förnyas. Inom vägtrafiken förenhetligas styrapplikationerna, utvecklas förutseendet och hanteringen av störningssituationer, lägesbilden över trafiken och trafikanternas informationstjänster. Inom sjötrafiken förbättras riskhanteringen och säkerheten inom fartygstrafiken samt informationsutbytet mellan myndigheter, hamnar och fartyg. De totala kostnaderna för projektet uppgår till 90 miljoner euro och det genomförs åren 2013—2018. Anslaget för år 2013 uppgår till 5 miljoner euro.

Utgifterna för landsvägsfärjetrafiken, 47 miljoner euro, utgörs av trafik med frigående färjor och vajerfärjor.

Utgifterna för trafikplanering, 11 miljoner euro, utgörs av behovsutredningar, trafiksystemplanering samt allmänna och förberedande projektplaner (inkl. utvecklingsprojekt).

Utgifterna för egendomsförvaltningen inom trafikledshållningen uppgår till 11 miljoner euro.

Trafiknätets funktion mäts genom undersökningar av kundtillfredsställelse som medborgare, näringslivet och intressenter och tjänsteleverantörer deltar i. För att trygga funktionen koncentrerar man uppmärksamheten på att förbättra punktligheten inom tågtrafiken och på att säkra tillräckliga isbrytartjänster.

De åtgärder som tryggar trafikledernas skick dimensioneras så att antalet farleder för handelssjöfarten som är i dåligt skick, trafikbegränsningar som föranleds av banhållningen och antalet landsvägs- och järnvägsbroar som är i dåligt skick inte ökar.

Säkerheten i vägtrafiken förbättras genom skötselåtgärder och tätortsarrangemang. Handelssjöfartens säkerhet förbättras genom att fler vattenleder kartläggs och sjötrafikens styrningstjänster moderniseras. Järnvägstrafikens säkerhet förbättras genom att antalet plankorsningar reduceras.

Miljöns tillstånd förbättras genom grundvattenskydd och bullerbekämpning. Grundvattenområden skyddas även genom att salt ersätts med formiat i halkbekämpningen inom dessa områden.

Förklaring:Inom Västmetroprojektet ska Helsingfors metro byggas ut från Gräsviken till Mattby. Beloppet av de utgifter som föranleds av fullmakten ändras i enlighet med ändringarna i kostnadsindexet för markanläggning. Projektets byggnadskostnader enligt prisnivån i februari 2012 (ind.156,7 MAKU 2000=100) uppgår till 795 miljoner euro, vilket motsvarar statligt understöd till ett belopp av 238 miljoner euro.

Understödet betalas ut utifrån kostnaderna från året innan. Fram till utgången av 2011 har byggkostnaderna uppgått till sammanlagt 93 miljoner euro. Byggkostnaderna år 2012 beräknas uppgå till ca 142 miljoner euro, varav statsunderstödet på 30 % utgör 42,6 miljoner euro. Av detta belopp kan 18,6 miljoner euro finansieras med anslag som beviljats under tidigare år. Det minskade behovet av anslag jämfört med budgeten för 2012 beror delvis på att det inledande skedet av projektet har påbörjats senare än planerat.

De kostnader som byggandet föranleder staten beräknas enligt kostnadsnivån i oktober 2007 (ind. 131,5 MAKU 2000=100) uppgå till 54,3 miljoner euro år 2014, 49,9 miljoner euro år 2015, 32,7 miljoner euro år 2016 samt till sammanlagt 0,7 miljoner euro under senare år. I siffrorna ingår inte mervärdesskatteutgifter.

Förklaring:Avsikten är att man år 2013 av anslaget ska använda 1 miljon euro för investerings- och underhållsutgifter för Seinäjoki (Rengonharju) och S:t Michels flygplatser.

Förklaring:Avsikten är att anslaget ska användas för att understöda underhåll och förbättring av vägar i glesbygden. Anslaget får användas för att trygga lika möjligheter till mobilitet samt till understöd för vägar som den fasta bosättningen och primärproduktionen behöver, i relation till vägarnas betydelse.

Statsbidraget inriktas i första hand på vägförbättringar samt på stöd till användning och underhåll av färjor. Det finns ca 55 000 km vägar som är berättigade till statsbidrag, och det har bildats ca 16 000 väglag för att sköta dessa vägar.

Antalet objekt som stöds beräknas uppgå till ca 320 år 2013 och det genomsnittliga bidraget beräknas vara 25 000 euro. År 2011, när det totala bidragsbeloppet uppgick till 23 miljoner euro, uppgick antalet stödobjekt till 1 000 och det genomsnittliga bidraget till 20 000 euro. Bidraget kan maximalt uppgå till 75 % av de faktiska godkända kostnaderna.

I sedvanliga vägförbättringsobjekt utgör bidragets andel för närvarande ca 50 % och i vissa av de mest betydande broobjekten högst 75 %. Kommunernas stöd för objekt av detta slag har varierat mellan 0 och 20 %. Antalet färjelägen som erhåller bidrag är omkring 20 och det stöd som används för dessa uppgår till ca 2 miljoner euro.

Förklaring:Med den kapacitet som den nya isbrytaren erbjuder ersätts den föråldrade isbrytaren Voimas tjänster. Den isbrytare som anskaffas utrustas så att den lämpar sig också för nödbogsering och bekämpning av oljeskador på öppna havet. Fartygets livslängd är 40 år. Vid dimensioneringen av fullmakten har som kostnad för anskaffning av en standardisbrytare beaktats ca 120 miljoner euro och som kostnad för att förse isbrytaren med oljebekämpningsutrustning ca 5 miljoner euro. Planeringen och byggandet av isbrytaren konkurrensutsätts separat.

Den nya isbrytaren anskaffas för den grundläggande isbrytarkapaciteten så att fartyget ägs av Trafikverket som konkurrensutsätter verksamheten. Syftet med den nya verksamhetsmodellen är att producera förmånligare isbrytningstjänster för fartygen.

I anskaffningsutgifterna för isbrytaren ingår även utgifterna för planering av fartyget, anbudstävligen, övervakning och klassificering av anskaffningen samt andra motsvarande utgifter som hänför sig till anskaffningen.

Isbrytaren färdigställs för verksamhetsperioden 2015—2016. Utgifterna för underhållet av isbrytaren och för dess besättning och verksamhet finansieras fr.o.m. år 2016 under moment 31.10.20. Behovet av finansiering under momentet ökar inte till följd av investeringen. De utgifter som föranleds av oljebekämpningsberedskapen finansieras under moment 35.10.20, och behovet av tilläggsfinansiering under momentet uppgår till 500 000 euro fr.o.m. det att fartyget tas i bruk.

Användningen av fullmakten föranleder staten utgifter på 46,0 miljoner euro år 2014 och 52,0 miljoner euro år 2015.

Förklaring:Avsikten är att 32 140 000 euro ska användas för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om vägområden, 2 840 000 euro för anskaffningar, ersättningar och inlösen i fråga om banområden och 17 000 euro för anskaffningar och ersättningar i fråga om jord- och vattenområden.

Förklaring:Under momentet budgeteras alla anslag för farledsprojekt som genomförs med direkt budgetfinansiering.

Av anslaget på 361,7 miljoner euro under momentet utgör 356,65 miljoner euro statlig medfinansiering. Den externa medfinansieringen för det separata projektet för vägavsnittet E18 Forsby—Kotka uppgår till 1,41 miljoner euro, för planeringsprojektet för Centrumslingan till 2,04 miljoner euro och för projektet rv 6 vid Joensuu till 1,6 miljoner euro som intäktsförs under moment 12.31.10. De utomstående finansiärernas andel utgör sammanlagt 24,4 miljoner euro av den totala finansieringen av dessa tre projekt.

För planering av utvecklingen av trafikledshållningen anvisas det ett separat användningsändamål inom vilket projektplanering av sådana investeringsprojekt finansieras som finansieras under momentet för investeringsutgifter, innan det i samband med statsbudgeten fattas ett beslut om inledande av projektet. Under momentet finansieras med anledning av väg- och järnvägsplanering av trafikledsinvesteringar samt vald entreprenadform delvis också utgifter som föranleds av byggnadsplanering. När det i samband med statsbudgeten har fattat ett beslut om inledande av projektet, räknas planeringskostnaderna in i projektets kostnadsförslag. Den allmänna planeringen av projekten och föregående planeringsskeden finansieras under moment 31.10.20.

Förklaring:Under momentet budgeteras de projekt som också finansieras av utomstående, såsom t.ex. kommuner och företag.

Av anslaget på 167,3 miljoner euro under momentet utgör 120,567 miljoner euro statlig medfinansiering och 46,433 miljoner euro medfinansiering från utomstående som intäktsförs under momentet.

Som motivering till det nya projektet föreslås följande:

E18 vid Ring III, 2 skedet. I budgeten för 2009 inleddes förbättringen av Ring III, 1 skedet, vägförbindelsen Vandaforsen—Flygstationsvägen. Kostnadsberäkningen för projektet var 50 miljoner euro. Projektet genomfördes med efterfinansiering så att Vanda stad finansierade kostnaderna under byggnadstiden. I anslaget under momentet har betalningen till staden beaktats.

Det föreslås att förbättringen av ringvägen ska fortsätta. Ring III är inte bara den viktigaste landtrafikförbindelsen till Helsingfors—Vanda flygplats, utan också den viktigaste trafikleden för kollektivtrafiken i Vanda och en förmedlare av godstransportströmmarna från och till Nordsjö hamn. Markanvändningen längs Ring III utvecklas kraftigt och trafikmängderna är stora (30 000—60 000 bilar per dag). Vid de trafikljusstyrda plananslutningarna förekommer det trafikstockningar dagligen och trafiksmidigheten störs dessutom av att de planskilda anslutningarna har för korta påfarter och avfarter och att busshållplatserna har för korta accelerationsfält. Problemen förvärras när trafiken ökar.

Projektet E18 vid Ring III, 2 skedet, innefattar byggande av en planskild anslutning och förbättring av bussramperna vid Flygstationsvägen och Dickursbyvägen, byggande av ett tredje körfält i båda riktningarna mellan Lahtisvägen och Håkansböle planskilda anslutningar, byggande av nya ramper i Borgåledens anslutning så att det blir möjligt att svänga till vänster utan trafikljus samt genomförande av ett nytt trafikledningssystem mellan Ring III och Borgå.

Kostnadsberäkningen för projektet är 150 miljoner euro, varav statens medfinansiering uppgår till 110 miljoner euro och Vanda stads medfinansiering till 40 miljoner euro. Med anledning av bruttobudgeteringen budgeteras även stadens andel under momentet och på motsvarande sätt på inkomstsidan i budgeten. En del av projektet, dvs. den planskilda anslutningen vid flygplatsen, ska dessutom genomföras med efterfinansiering så att Vanda stad temporärt finansierar 50 miljoner euro av statens medfinansiering för genomförandet av den planskilda anslutningen vid flygplatsen och motsvarande mervärdesskatter. Staten betalar tillbaka ovan nämnda 50 miljoner euro, inklusive mervärdesskatt, till staden räntefritt åren 2016 och 2017. Övriga delar av projektet genomförs med statlig budgetfinansiering åren 2013 —2015. Ett belopp av 10 miljoner euro som i budgeten för 2013 har reserverats under momentet anvisas för betalning av utgifter som motsvarar Vanda stads medfinansiering. Motsvarande inkomst har budgeterats under moment 12.31.10. Efter att utvecklingsprojektet slutförts kvarstår ännu avsnittet Flygstationsvägen—Gammelgård. Det preliminära kostnadsförslaget är ca 140 miljoner euro. Förhållandet kostnad/nytta för det aktuella projektet är 2,5.

Förklaring:Under momentet budgeteras de anslag som behövs för statens medfinansiering i alla livscykelprojekt. År 2013 finansieras två livscykelprojekt under momentet.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 49 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av nya avtal som ingås när projekten framskrider.