Statsbudgeten 2013

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och tilläggsskatt på pensionsinkomst, skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg, källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senaste verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2010, har använts som grund för prognosen. Skatteprognosen för 2013 grundar sig på prognosen över utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna, uppgifter om skatteutfallet 2011 och 2012 samt ändringarna i beskattningsgrunden skatteåren 2011—2013.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan betydande post bland förvärvsinkomsterna är pensionsinkomsterna, som under de närmaste åren beräknas öka snabbare än löneinkomsterna. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till lag om rundradioskatt och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den. Avsikten är att från och med 2013 genom en årlig skatt som ska betalas till staten samla in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 och till lagar om ändring av vissa skattelagar. Det föreslås att det till statens inkomstskatteskala temporärt ska fogas en ny inkomstklass för inkomster som överstiger 100 000 euro. Skatten föreslås uppgå till 18 719 euro vid den nedre gränsen och utgöra 31,75 % av den del som överskrider den gränsen. Beskattningen av stora pensionsinkomster föreslås bli skärpt så att den kommer på samma nivå som beskattningen av löneinkomster. Detta gör man genom att införa en ny tilläggsskatt på pensionsinkomster. Det föreslås att beskattningen av låginkomsttagare ska lindras genom en höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen.

Åren 2013 och 2014 kommer beskattningen av förvärvsinkomster inte att justeras enligt inflation och inkomstnivå. Detta beräknas leda till en ökning av statens skatteintäkter med ca 260 miljoner euro 2013.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk. I propositionen föreslås en avveckling av överkompensationen i fråga om kilometerersättningar.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag som gäller avdrag i beskattningen för riskkapitalinvesteringar och till lag om ändring av inkomstskattelagen. Den presumtiva anskaffningsutgiften för investeringar i onoterade tillväxtföretag föreslås temporärt bli höjd till 50 %. Dessutom föreslås ett temporärt tillväxtincitament genom vilket privata investerare får skatteavdrag när de investerar i onoterade tillväxtföretag.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen. Enligt förslaget ska den åldersgräns som utgör en förutsättning för att frivilliga individuella pensionsförsäkringar, långsiktiga sparavtal och premier för kollektivt tilläggspensionsskydd ska vara avdragsgilla höjas till den ålder som berättigar till uppskjuten ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare (för närvarande 68 år).

I enlighet med tidigare beslut fortsätter begränsningen av avdragsrätten för räntor på bostadslån. Under 2013 får 80 % av räntan på ett bostadslån dras av.

De effekter som ändringarna har för statens intäkter av inkomstskatten anges i tabellen nedan. Höjningen av grundavdraget inverkar inte på statens skatteintäkter. Det är meningen att de temporära ändringarna av beskattningsgrunderna ska gälla 2013—2015.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår. Det influtna beloppet under momentet består därmed av skatt som redovisats under olika skatteår. Merparten av skatterna för ett skatteår inflyter under kalenderåret i fråga, i form av förskottsinnehållning och förskott. Under följande år inflyter förskottskompletteringarna och en del av kvarskatten. Inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut när beskattningen slutförts. De influtna skatterna redovisas till skattetagarna månatligen. Redovisningen görs per skatteår, och skattetagarnas andelar av skatten på förvärvs- och kapitalinkomsterna (utdelningen) fastställs separat för respektive skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av eventuella rättelser av utdelningen under kalenderåret och det föregående skatteåret.

Statens utdelning består av statens skatteandel av skatten inom redovisningshelheten skatt på förvärvs- och kapitalinkomster (statens progressiva förvärvsinkomstskatt, kapitalinkomstskatten, rundradioskatten för personer, kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringsavgifterna). Det slutliga skattebeloppet för skatteåret klarnar först när beskattningen har slutförts i oktober det år som följer på skatteåret. Under skatteåret tillämpas vid redovisningen en beräknad utdelning baserad på skatteinkomstprognoserna. Utdelningen rättas vid behov när prognoserna ändras under skatteåret. En slutlig rättelse av den skattemängd som redovisas till skattetagarna (s.k. debiteringsredovisning) görs när beskattningen är klar.

De största riskerna i fråga om inkomstposterna hänför sig till prognosen för kapitalinkomster samt eventuella rättelser i utdelningen som beror på förändrade prognoser för skatteinkomsterna och uppgifter om debiterade skatter i enlighet med den slutliga beskattningen. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras en prognostisering av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2013 bereds finns uppgifterna om kapitalinkomsterna 2010 tillgängliga. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med tiotals, rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Till förvärvs- och kapitalinkomstskatterna hänför sig 49 olika skatteutgifter. För 37 skatteutgifter är det möjligt att bedöma den sänkande effekt skatteutgiften har på skatteintäkterna. I tabellen nedan anges den sänkande effekt som skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstsbeskattningen har på statens intäkter av inkomstskatten. Många av skatteutgifterna i tabellen minskar dessutom intäkterna av kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Under 2013 kommer det att göras ändringar i grunderna för skatteutgifterna som bedöms öka skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalbeskattningen med ca 50 miljoner euro sammanlagt. Av denna summa hänför sig ca 35 miljoner euro till statens inkomstskatteintäkter. Arbetsinkomstavdraget kommer att höjas för att lindra beskattningen av låginkomsttagare. Inom kapitalbeskattningen kommer två nya typer av skatteutgifter att införas för viss tid: den presumtiva anskaffningsutgiften för investeringar i onoterade tillväxtföretag höjs till 50 % och privata investerare beviljas skatteavdrag för investeringar i onoterade tillväxtföretag. På grund av dessa nya skatteutgifter beräknas intäkterna av kapitalinkomstskatten minska med 18 miljoner euro sammanlagt. Dessutom fortsätter begränsningen av avdragsrätten för räntor på bostadslån i enlighet med tidigare beslut. Till följd av denna ändring beräknas skatteutgifterna minska med 31 miljoner euro, varav 17 miljoner euro hänför sig till statens skatteinkomster.

Det beräknas att skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt ca 14 miljarder euro 2013 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 2,4 miljarder euro). Effekten på statsskatterna är ca 7,5 miljarder euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatten är kommunerna och församlingarna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på uppgifter om eller en uppskattning av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2013 görs upp på basis av företagens uppskattade resultatutveckling från 2011 till 2013. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2011 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under exceptionellt kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till relativt stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

Samfundsskattesatsen sänktes med 1½ procentenhet vid ingången av 2012, från 26 % till 24,5 %. Ändringen beräknades sänka de totala intäkterna från samfundsskatten med ca 300 miljoner euro på årsnivå. Hela bortfallet av skatteintäkter drabbade statens utdelning eftersom kommunerna och församlingarna kompenserades för bortfallet av skatteintäkter till följd av den sänkta skattesatsen genom att deras utdelning av samfundsskatten höjdes och statens utdelning sänktes i motsvarande grad.

Kommunernas utdelning av intäkterna från samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter och församlingarnas utdelning med 0,8 procentenheter för skatteåren 2009—2011. Statens utdelning sänktes i motsvarande grad. Skatteåren 2012—2015 tillämpas temporärt en utdelning som har höjts med 5 procentenheter för kommunerna och med 0,4 procentenheter för församlingarna. Statens utdelning sänks i motsvarande grad. Statens utdelning av intäkterna från samfundsskatten minskar därför 2013 med ca 246 miljoner euro på årsnivå.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag som gäller sådana lättnader i beskattningen av inkomst av näringsverksamhet som baserar sig på utgifter för forskning och utveckling. Enligt förslaget ska det, till stöd för produktutveckling som syftar till tillväxt, vid ingången av 2013 för viss tid införas skatteincitament för forskning och utveckling. Skattelättnaden beräknas minska intäkterna från samfundsskatten med 184 miljoner euro på årsnivå. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om temporärt höjda avskrivningar på produktiva investeringar. Enligt propositionen ska rätten till avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin fördubblas för viss tid i syfte att öka investeringarna. Till följd av detta beräknas intäkterna från samfundsskatten minska med 20 miljoner euro på årsnivå. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen propositioner med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, där man föreslår skatteavdrag för utbildningskostnader, och till lag om ändring av inkomstskattelagen i fråga om en höjning av åldersgränsen för när premier för tilläggspensionsskydd är avdragsgilla. Dessutom överlämnar regeringen i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, inkomstskattelagen och lagen om beskattningsförfarande, där det föreslås en begränsning av rätten till avdrag för ränteutgifter. I syfte att avväckla överkompensationen av kilometerersättningar överlämnar regeringen i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk. Genom skatteavdraget för utbildningskostnader beräknas intäkterna från samfundsskatten minska med 60 miljoner euro. Den ändring som gäller premier för tilläggspensionsskydd beräknas öka intäkterna från samfundsskatten med 3 miljoner euro, begränsningen av rätten till avdrag för ränteutgifter beräknas öka intäkterna från samfundsskatten med 70 miljoner euro och den skärpta beskattningen av kilometerersättningar beräknas öka intäkterna från samfundsskatten med 6 miljoner euro. De övriga skattetagarna kompenseras för de förändringar i skatteintäkterna som åtgärderna medför genom att utdelningen av samfundsskatten ändras. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen. I propositionen föreslås ändringar i utdelningen av samfundsskatten till följd av de ovannämnda ändringarna av beskattningsgrunderna.

Det är meningen att de temporära ändringarna av beskattningsgrunderna ska gälla 2013—2015.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till lag om rundradioskatt och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den. Avsikten är att från och med 2013 genom en årlig skatt som ska betalas till staten samla in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in 22 miljoner euro på årsnivå i samband med samfundsbeskattningen.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. De ändringar i beskattningsgrunderna som träder i kraft vid ingången av 2013 beräknas avspegla sig i skatteintäkterna för skatteåret 2013 på så sätt att 20 % inflyter som förskott 2013 och ca 80 % hänförs till skatteutfallet 2014. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2013 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2012 och 2011.

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, cirka 500 miljoner euro, skatteutgifter vid reserveringar, ca 240 miljoner euro, samt skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, knappt 200 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1550/1992). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2011 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 79 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 1 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas enligt följande:

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra 50—60 miljoner euro av de skatter som inflyter under momentet.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om skatt på arv och gåva. I fråga om arvs- och gåvoskatten inför man temporärt en ny skatteklass för arv och gåvor på över 1 000 000 euro. Denna ändring beräknas 2013 öka skatteintäkterna med ca 10 miljoner euro och under de följande åren med ca 20 miljoner euro. Dessutom slopas skattelättnaden på 8 500 euro för försäkringsgåvor, vilket beräknas öka skatteintäkterna med ca 5 miljoner euro på årsnivå.

Vid ingången av 2012 ändrades lagen om skatt på arv och gåva genom att en fjärde nivå lades till skalan i skatteklass I, så att den högsta skatteprocenten steg till 16 % när det gäller en andel i ett bo eller en gåva som överstiger 200 000 euro. Detta påverkar skatteintäkterna fullt ut från ingången av 2013.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skatteutgiften för skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag beräknas vara ca 100 miljoner euro. För de andra skatteutgifterna i samband med arvs- och gåvobeskattningen är det inte möjligt att beräkna ett värde i euro.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag gällande bankskatt. Bankskatten kommer att införas vid ingången av 2013, och intäkterna från den beräknas uppgå till 170 miljoner euro.