Statsbudgeten 2013

Förklaring:Statens skatteinkomster uppskattas växa med cirka 5 % år 2013, dvs. med ca 1,9 miljarder euro jämfört med vad som budgeterats för 2012 (budgeten inklusive tilläggsbudgetarna). Det ökade skatteutfallet beror på såväl ökade skattebaser som på skattepolitiska åtgärder som regeringen beslutat om i syfte att balansera statsfinanserna. Statens skatteinkomster ökar också genom den rundradioskatt som ska införas 2013 för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Avkastningen från skatten inflyter under momenten för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster och för samfundsskatt. Tillväxtprognoserna för de viktigaste skattebasposterna anges i förklaringarna till inkomstmomenten.

Det grundläggande målet för regeringens skattepolitik är att finansiera välfärdstjänsterna, samtidigt som regeringen eftersträvar balans i statsfinanserna. Regeringen har som mål att få till stånd en minskning av statens skuldkvot före valperiodens slut. Det svaga utgångsläget när det gäller de offentliga finanserna – den långsamma ekonomiska tillväxten, de ekonomiska problemen inom euroområdet och befolkningens stigande medelålder – medför utmaningar för den ekonomiska politiken. Under 2013 kommer man att genomföra omfattande skattepolitiska anpassningsåtgärder som är nödvändiga för att balansera de offentliga finanserna och minska hållbarhetsgapet. Samtidigt genomförs också skattelösningar som främjar en rättvis beskattning och stöder ekonomisk tillväxt och innovationer. De ändringar i beskattningsgrunderna som görs 2013 beräknas leda till en ökning av statens skatteinkomster med ca 1,5 miljarder euro netto på årsnivå¹⁾.

Till de viktigaste skattepolitiska anpassningsåtgärderna hör att man 2013 och 2014 i beskattningen av förvärvsinkomster låter bli att göra de justeringar enligt inflation och inkomstnivå som anges i regeringsprogrammet och att alla mervärdesskattesatser höjs med en procentenhet. Att man avstår från att justera beskattningen av förvärvsinkomster beräknas öka alla skattetagares sammanlagda skatteinkomster med ca 340 miljoner euro jämfört med rambeslutet från hösten 2011, och höjningen av mervärdesskattesatserna beräknas leda till en ökning av skatteinkomsterna med ca 830 miljoner euro under skatteåret 2013. Skatteinkomsterna ökar också av att överlåtelsebeskattningen skärps, försäkringspremieskatten höjs och överkompensationen i fråga om kilometerersättningar avvecklas.

För att en rättvis beskattning ska kunna främjas lägger man i samband med åtstramningsåtgärderna inom beskattningen vikt vid skattebetalningsförmågan. En ny högsta inkomstklass införs temporärt i statens inkomstskatteskala, och beskattningen av stora arv skärps. Skattetrycket på stora pensionsinkomster ökas så att det motsvarar skattetrycket på löneinkomster. Dessa s.k. solidaritetsskatter beräknas öka skatteintäkterna på årsnivå med sammanlagt ca 100 miljoner euro. Samtidigt lindras beskattningen av låginkomsttagare genom en höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen.

Flera skatteincitament införs för viss tid i syfte att stödja den ekonomiska tillväxten. I syfte att stödja produktutveckling som inriktas på tillväxt införs skatteincitament för forskning och utveckling, och i syfte att öka investeringarna fördubblas rätten till avskrivningar på investeringar inom industrin. Inom kapitalbeskattningen kommer det att införas ett skatteincitament för investerare som innebär att investerarna får göra avdrag för investeringar i tillväxtföretag. Dessutom höjs den presumtiva anskaffningsutgiften för investeringar i onoterade tillväxtföretag till 50 %.

Inom samfundsbeskattningen beaktas skatteavdraget för utbildningskostnader. Dessutom ska avdragsrätten för ränteutgifter begränsas.

De förändringar i kommunernas inkomster som de ändrade beskattningsgrunderna medför ska kompenseras till fullt belopp. De ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster som påverkar kommunernas skatteinkomster kommer att kompenseras via statsandelssystemet. Ändringar som påverkar kommunernas och församlingarnas samfundsskatteinkomster kompenseras genom en ändring av utdelningen av samfundsskatten. Dessutom betalas kommunernas utdelning av samfundsskatten förhöjd med 5 procentenheter och församlingarnas utdelning av samfundsskatten förhöjd med 0,4 procentenheter åren 2013—2015. Statens utdelning minskas i motsvarande grad.

I enlighet med regeringsprogrammet kommer fordonsskatten att höjas och en bankskatt att införas vid ingången av 2013. I överensstämmelse med tidigare beslut kommer rätten att dra av räntorna på bostadslån att begränsas, avfallsskatten att skärpas och statens skatteutgifter för torv och naturgas att minska. Inom energibeskattningen vill man uppmuntra utsläppssnåla lösningar genom att överföra tyngdpunkten inom skatten på uppvärmningsbränslen till koldioxidskatten.

De föreslagna och de tidigare beslutade ändringarna i beskattningsgrunderna ökar statens skatteintäkter med sammanlagt ca 1 487 miljoner euro på årsnivå. Under det år som ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft blir effekten av många ändringar mindre, bl.a. till följd av en fördröjning i anknytning till betalningen av skatterna.

Tyngdpunkten inom beskattningen har under senare år flyttats från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion. De indirekta skatternas andel av statens skatteinkomster ökade klart 2009 och har därefter varit i stort sett oförändrad.

Den totala beskattningsnivån påverkas förutom av statens beslut även av nivån på kommunalbeskattningen och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (den totala skattegraden) både sektorvis och enligt skatteslag.

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts i stödjande syfte inom skattelagstiftningen²⁾. Det finns ca 200 olika typer av skatteutgifter, men för alla typer är det inte möjligt att ange ett värde i euro. Till följd av brist på uppgifter är också många av de skatteutgifter som ingår i tabellen nedan endast uppskattningar. Vid en bedömning av skatteutgifternas totalbelopp bör det beaktas att en del av skatteutgifterna överlappar varandra och att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp, eftersom förfarandet också påverkar priserna och beteendet. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet. Beloppet av skatteutgifterna uppskattas till ca 23,3 miljarder euro år 2013. Av detta belopp hänför sig drygt 16 miljarder euro till statens skatteintäkter.